Utökad fordonsvikt för lätta lastbilar

Herr talman! har frågat mig om jag har tagit nya initiativ för att implementera direktiv 2018/645 i syfte att möjliggöra för förare med B-körkort att framföra lätta lastbilar under förutsättning att den extra vikten motiveras av alternativa drivmedel.

Regeringen uppdrog den 10 december åt Transportstyrelsen att utföra den konsekvensanalys som krävs för att bedöma om förare med B-behörighet kan framföra fordon upp till 4,25 ton - detta utifrån förutsättningen att viktökningen uteslutande beror på alternativa drivmedel.

Herr talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för svaret på min interpellation.

Vi vet att vi befinner oss i en pandemi. Det är en kris. Men samtidigt pågår en annan kris, och det är klimatkrisen - de utsläpp som vi snabbt måste bringa ned till ett minimum för inte äventyra goda liv i framtiden för våra barn och barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den sektor som både jag och infrastrukturministern arbetar med dagligen är transportsektorn. Transportsektorn i Sverige står för ungefär 30 procent av våra utsläpp. Här måste verkligen utsläppen minska, och det kraftigt. Vi har ett mål för denna sektor att utsläppen ska minska med 70 procent senast till 2030.

Ett viktigt område inom sektorn är de urbana godstransporterna. Det är leveranser av mat och varor till hushåll. Man kör utrustning till mindre industrier och verksamheter och så vidare. Vi ser att detta är transporter som ökar kraftigt, inte minst nu under pandemin då onlinehandeln växer lavinartat. Här borde vi verkligen göra allt vi kan för att få till stånd en fordonsflotta utan utsläpp.

I dag vill många logistikbolag investera i just sådana fordon: elfordon, biogasfordon eller vätgasfordon. Men ett krux för de här fordonen är att den totala vikten på den lätta lastbilen ökar med någonstans mellan 30 och 60 procent. De är lite tyngre, för det finns ett stort batteripack eller en tank på fordonet, och dagens B-körkort tillåter bara att man kör fordon med 3,5 tons vikt.

Nu har EU ändrat i sitt körkortsdirektiv just för att möjliggöra undantag från detta, i artikel 6.4. En mängd länder har implementerat detta körkortsdirektiv för att lätta miljölastbilar ska kunna framföras med ett B-körkort.

Jag tog upp den här frågan med ministern i slutet av december i fjol och fick då svaret att det här är en fråga som kräver konsekvensanalys. Det svaret fick jag den 9 januari. Och nu, som av en händelse, meddelade ministern i går att han har gett ett uppdrag till Transportstyrelsen att göra just en sådan konsekvensanalys för att låta förare med B-körkort framföra fordon på upp till 4,25 ton förutsatt att det är fordon som drivs av ett förnybart bränsle, det vill säga el, biogas eller vätgas.

Herr talman! Jag tycker att det här är alldeles utmärkt. Det är ett fantastiskt positivt besked från infrastrukturministern. Jag vill verkligen tacka honom för det. Det hade varit ännu bättre om beskedet hade kommit lite tidigare eftersom jag väckte frågan för ett år sedan. Men nåväl, det här är mycket bra.

Med anledning av det beslut som ministern och regeringen fattade i går om uppdraget till Transportstyrelsen skulle jag vilja veta om det går att skynda på konsekvensanalysen. Som jag har förstått det ska det här vara färdigt först den 15 november.

Och framför allt vill vi alla veta: När blir det här infört i svensk lag så att transportbolag, åkare och andra vet att de kan framföra sitt miljöfordon med ett B-körkort?

Herr talman! Jag ansluter mig till debatten eftersom förändringen i EU:s körkortsdirektiv grundar sig på ett förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram nere i Bryssel.

Anledningen är att man ska kunna köra med de här fordonen inne i distributionstrafik och göra det med exempelvis eldrift. Eldriften gör att fordonen blir tyngre eftersom batteripacken är ganska tunga. Men det finns en fördel med att ha denna fordonstyp speciellt inne i stadskärnor: Det blir en avsevärt bättre miljö för de boende och för dem som vistas där, inte enbart för emissionernas skull utan även på grund av bullernivån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi hör ofta att Sverige ska vara ett skyltfönster och en ständigt pågående världsutställning om hur man kan bli fossilfri. Man blir därför lite bekymrad när det ändå tar så sagolikt lång tid att införa en sådan här förändring, som skulle förbättra miljön inne i stadskärnorna. Så skulle det bli om de här bilarna kunde köras med eldrift.

Det påverkar inte konkurrensförhållanden eller något sådant, för det blir ingen skillnad i själva lastvikten. Det påverkar inte heller trafiksäkerheten eftersom fordonet är konstruerat för att bära denna vikt. Och för mig som förare har det inte så stor betydelse om jag kör ett fordon på tre och ett halvt ton eller om det väger 4 250 kilo.

Jag förstår inte riktigt varför man är så saktfärdig med att genomföra detta. Det hade varit bra om vi hade tagit ett steg framåt betydligt snabbare.

Herr talman! Tack, Jens Holm, för berömmet! Det värmer. Vi får se det som en glad julklapp till Vänsterpartiet men framför allt till klimatet - det är ju det som det handlar om.

Vi ska se till att vi underlättar alla initiativ som nu tas för att Sverige och transportsektorn ska ställa om. Det är viktigt. Vi ska nyttja de möjligheter som finns, och det här är en viktig del i att se till att vi kan upprätthålla Transportsverige och ta vara på det engagemang som finns och ändå se till att nu elektrifiera eller, för den delen, göra biobränslebyte i transportsektorn.

För inte så länge sedan, i början av veckan, inledde jag Elektrifieringskommissionens första möte. Där samlar vi nu näringslivet och många andra aktörer för att påskynda elektrifieringen i Sverige de kommande två åren. Det handlar om byggandet av elvägar och utbyggnad av laddinfrastruktur. Det är en viktig del, och den är ofta publikt debatterad. Det här är minst lika viktigt: att skapa förutsättningar för fordonsbyte.

Sedan kan jag bli lite bekymrad när Thomas Morell raljerar över tidsutdräkten. Jag tror att alla inser att både regeringskansli och myndigheter är tufft belastade av rådande pandemi. Tjänstemän jobbar dygnet runt för att se till att Transportsverige kan fungera, vare sig vi pratar om YKB, om kreditgarantier till flyget eller om andra insatser som vi nu gör för att gemensamt skapa bäst förutsättningar för Sverige att reda ut en pandemi. Det handlar inte om lättja, utan det är en tuff arbetsbelastning där vi arbetar stenhårt i regering, regeringskansli, myndigheter och väldigt många delar av Sverige för att klara den här pandemin.

Icke desto mindre har vi högt tempo när det gäller klimatomställningen. I det här fallet ger vi detta uppdrag för att ändå kunna klara av den avvägning som en 750 kilo högre vikt faktiskt kan innebära.

Till Jens Holm vill jag säga att det står "senast" den 1 november. Jag är minst lika ivrig som Jens Holm att detta ska gå fort, men Transportstyrelsen och övriga myndigheter är som sagt i detta läge tufft belastade av den pandemi vi har. Ambitionen är dock att så skyndsamt som möjligt se till att skapa förutsättningar.

Fördelen är uppenbar, och det har också Ica och många andra inom detaljhandeln vittnat om: När de står inför byte av transportfordon framöver kan detta innebära en möjlighet att utan att behöva kräva YKB eller specialkörkort ändå få en modernisering av fordonen med batterikapacitet eller annat som gör att fordonen blir tyngre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså ett smart förslag. Det är många som har tyckt och tänkt det. Vi föreslår nu att det ska utredas hos Transportstyrelsen.

Herr talman! Jag välkomnar verkligen fokuset på "senast". Jag tror faktiskt att det stod den 15 november i uppdraget från regeringen, men det är alltså senast den 15 november. Jag hoppas att konsekvensanalysen kan göras fortare än så, för egentligen - i alla fall enligt mitt förmenande - är det ingen jättekomplicerad fråga. Redan nu kan vi se att drygt tio EU-länder har genomfört den här förändringen i körkortsdirektivet. Jag kan nämna Tyskland, Spanien, Irland, Danmark och Österrike. Även vårt grannland Norge har gjort det.

Jag har bett Riksdagens utredningstjänst att titta lite noggrannare på detta. Deras rapport ligger på min hemsida - jag ser att Thomas Morell sitter med den i handen, helt rätt. Där kan man se att flera av länderna inte verkar ha gjort någon regelrätt konsultation med EU-kommissionen, någonting som fordras för detta. Jag tycker förstås att vi ska följa protokollet, och jag tror inte att man behöver vara rädd för att dialogen med EU-kommissionen ska ta särskilt lång tid. Jag skulle vilja höra från infrastrukturministern om man redan har påbörjat denna konsultation med EU-kommissionen så att implementeringen av detta kan gå lite fortare.

Herr talman! Jag håller här i min hand en skrivelse från 2030-sekretariatet, Transportföretagen, Energigas Sverige och Bil Sweden där de verkligen vädjar till infrastrukturministern om en snabb hantering av detta. De understryker att det inte bara är lätta godstransporter det handlar om. Också sjuktransporter och färdtjänst använder sig av samma fordon. Där finns det samma önskan om att gå över till eldrivna fordon eller fordon med hållbara drivmedel.

Apropå det vill jag också uppmärksamma ministern på att jag för ett par veckor sedan besökte logistikföretaget Widriksson här i Stockholm. De var stolta över och ville visa upp sina 30 nya miljöfordon som de hade köpt in - lätta ellastbilar, biogasbilar och HVO-bilar. Men sedan sa de: Vi har ett problem, och det är att 70 procent av våra förare har bara B-körkort. De andra 30 procenten, de som har körkort för lastbil, behöver vi för att köra just de tyngre fordonen. Vi vädjar alltså till dig, Jens: Ta kontakt med infrastrukturministern och se till att detta får en snabb hantering! Nu är det budskapet framfört.

Då vill jag upprepa, herr talman, den fråga jag ställde i mitt första inlägg: När Transportstyrelsen har gjort sin konsekvensanalys, Tomas Eneroth, vad händer då? Och när blir detta lag i Sverige så att det gäller på riktigt?

Herr talman! Jag har här utredningen från Riksdagens utredningstjänst. Vi kan se att Storbritannien har löst detta med att man får en fem timmars kompletterande utbildning när man ska köra den här typen av fordon. I Norge ska man ha haft B-behörighet i minst två år. Det är alltså ganska enkelt att införa detta på körkortssidan. Känner man sig trygg i att införa en fem timmas utbildning för att lyfta nivån - fine, gör det! Men vi måste komma till skott.

Jag pratar också med åkerier som gärna vill ha in den här typen av fordon. Det är nämligen också ett sätt för åkerierna att marknadsföra sig i sitt transportuppdrag. Detta står ju i princip och knackar på dörren. Det gäller att låsa upp, öppna och släppa in den här fordonstypen med behörighet Bertil. Hur svårt kan det vara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi har som sagt gett uppdraget, och ambitionen är att detta ska ske så skyndsamt som möjligt. Tanken är att så snart vi har en analys från Transportstyrelsen får vi ta ställning till hur skyndsamt vi kan genomföra detta.

Jag vill ändå komma med en brasklapp: Även om vi ser att många andra länder har infört detta och min förhoppning och vilja är att även vi ska kunna göra det ska vi också komma ihåg - det är särskilt viktigt för trafikutskottets ledamöter - att vi har sett en ökning av dödsolyckor inte minst bland lastbilar under den senaste tiden. Vi vet att det är förknippat med en ökad risk för allvarliga olyckor när fordon är tyngre. Vi vet att det också får konsekvenser.

Jag vill och tycker att vi i Sverige alltid ska vara noggranna när vi gör förändringar i regelverket så att vi beaktar alla olika aspekter. Med det sagt ska dock detta ske så skyndsamt som möjligt för att se till att vi kan underlätta och förbättra förutsättningarna för en transportnäring som numera också väldigt gärna vill bli en del i klimatomställningen.

Till Thomas Morell kan jag i det sammanhanget ställa frågan varför det tycks vara så viktigt att gå ut med krav på bensinskattesänkningar eller dramatiska besparingar i klimatbudgeten när man å andra sidan här i talarstolen talar sig varm för klimatomställningen. Jag tror nämligen att Sverige med rätt prioritering, med rätt insatser, med en elektrifieringskommission som elektrifierar Sverige, med stora satsningar på en radikal och progressiv klimatpolitik och med en omställning av transportsektorn kan bli den permanenta världsutställning vi ibland talar om, där vi visar att det är möjligt.

Just nu pågår också en utveckling - vi ska inte glömma det - i delar av världen där ledare och politiska partier tar pandemin som argument för att inte driva på klimatomställningen. Vi är fullt upptagna med pandemin, säger de. Vi hinner inte med.

Jo, vi hinner med. Vi måste hinna med. Vi ökar nu kraven när det gäller omställning, och vi påskyndar investeringarna i Sverige för att klara att minska koldioxidutsläppen från inte minst transportsektorn.

Jag är optimistisk när det gäller 2030-målen och förutsättningarna att kunna nå dem. Jag tror att det är en stor utmaning för oss alla framöver med 2045 och netto noll. Det kommer att krävas en hel del stora investeringar för detta. Det här är ett viktigt steg på vägen.

Som sagt får detta väldigt gärna ske skyndsamt. Nu har uppdraget getts, och jag ser fram emot att få det redovisat för mig så snart som möjligt från myndigheten.

Herr talman! Som jag sa tidigare tycker jag att det är väldigt bra att det här uppdraget har givits. Det är mycket bra att ministern trycker så tydligt på att konsekvensanalysen ska göras skyndsamt.

Min fråga var ju när vi kan se det här i svensk lag. Kan ministern tänka sig att det kan finnas andra sätt att lösa det här på, alltså att se till att man med ett vanligt B-körkort kan få köra en lätt miljölastbil som väger upp till 4,25 ton?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Thomas Morell tog upp kunde man se i utredningen från riksdagens utredningstjänst att olika EU-länder har hanterat frågan lite olika. Det vore intressant att veta om ministern redan nu har några tankar om det. Men framför allt undrar jag när det så att säga blir ändring på marken. Det tror jag att väldigt många är intresserade av.

Man kan tycka att det här handlar om korta och få transporter, men det är väldigt många transporter. Vi ser att de här transporterna, alltså urbana transporter, relativt korta och som sker inom städer, ökar extremt mycket nu, inte minst under pandemin när folk handlar alltmer på nätet.

Det är inte bara en klimatfråga, utan det är också en lokal hälsofråga gällande luftkvaliteten i våra städer. Det är också en buller- och framkomlighetsfråga. Kan man köra en tur i stället för två är det klart att vi minskar trängseln.

Det vore alltså väldigt bra att få veta lite mer om själva processen efter analysen och också om ministern har sträckt ut handen till EU-kommissionen om samrådet som ministern själv säger fordras för att vi ska kunna göra den här ändringen. Finns det något pågående samråd med EU-kommissionen om detta?

Herr talman! Tack, Jens Holm, för engagemanget! Det är otroligt viktigt.

Jag kan till listan på alla olika skäl till varför detta är viktigt säga att vi ser en betydande ökning av e-handeln, vilket i pandemitider är förståeligt och säkert positivt för att det bidrar till att minska smittspridningen, men vi såg det även innan pandemin. Det är någonting som, inom parentes, ändå oroar mig för att en kraftig ökning av transporter till följd av ökad e-handel inte alltid är önskvärd, särskilt inte om det sker ineffektivt.

Till listan på effekter bör vi också lägga transporteffektivitet. Låt oss säkerställa att vi får ett mer transporteffektivt samhälle. Elektrifieringen är en del för att minska utsläppen, men den andra delen är att samordna transporterna och öka informationen mellan dem.

Jag kan inte här och nu ge något besked om exakt när förslagen ska träda i kraft. Ger vi ett uppdrag till en myndighet att skyndsamt ta fram ett underlag vill jag först se underlaget för att kunna göra en ordentlig bedömning.

Jens Holm känner mig sedan tidigare och vet att jag brinner av iver och längtan att lägga många förslag, vilket vi också gör på Infrastrukturdepartementet, inte minst för att påskynda omställningen i transportsektorn så att vi minskar utsläppen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.