Ursprungsmärkning av drivmedel

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att de svenska konsumenterna får ursprungsinformation om drivmedel vid pump och inte enbart på drivmedelsbolagens hemsidor.

Låt mig först instämma med Jens Holm i att ursprungsmärkning av drivmedel kan tjäna viktiga syften i att forma konsumenters val. Mer information om fossila och förnybara drivmedels ursprung kan bidra till att konsumenter kan fatta mer miljö- och klimatsmarta beslut när de tankar.

Det är därför regeringen har föreslagit att drivmedelsleverantörer ska redogöra för miljöinformation som innehåller två delar: dels klimatpåverkan, dels ursprungsland.

När det gäller klimatpåverkan har Europeiska kommissionen inte haft några invändningar mot regeringens förslag till reglering, men när det gäller ursprungsland har kommissionen invänt mot kravet på att sådan information ska anges vid pumpen. Regeringen har under lång tid fört en diskussion med kommissionen för att hitta en lösning.

Regeringen anmälde författningsförslaget i juli 2019 och svarade på ytterligare frågor i augusti 2019. Kommissionen gav ett detaljerat utlåtande i oktober samma år. Kommissionen ifrågasatte, mot bakgrund av EU-domstolens praxis, ursprungsinformation om drivmedel över huvud taget, men särskilt vid pumpen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inför att regeringen skulle fastställa sitt svar till kommissionen skedde samtidigt informella diskussioner med kommissionen. Regeringen hänvisade i det sammanhanget bland annat till ursprungskrav på andra områden, inklusive livsmedel.

Slutsatsen av den diskussionen var att märkning vid pump inte var möjlig i förhållande till befintlig rättspraxis. Inom andra områden där man i EU efterfrågar ursprungsinformation, till exempel när det gäller nötkött, finns det harmoniserade bestämmelser som gäller för samtliga medlemsstater. EU har i de fallen alltså gemensamt tagit ställning för att informationen ska göras tillgänglig för medborgare på ett visst sätt.

Så är inte fallet när det gäller drivmedel. Däremot hittade regeringen visst stöd för att kunna ställa krav på ursprungsinformation om drivmedel på webbsidor i och med en ny bestämmelse i förnybartdirektivet som egentligen endast gäller förnybara drivmedel.

Vi är skyldiga att fullgöra de förpliktelser som följer av unionsrätten. Att ta ytterligare strid för regeringens grundförslag kan innebära att det drar ut på tiden innan vi har någon ursprungsmärkning eller någon märkning alls på plats. Det är dessutom stor risk att kommissionen går vidare med ett överträdelseärende mot Sverige. Jag ser därför inte att Sverige i nuläget kan införa ett nationellt krav om ursprungsmärkning av drivmedel vid pump.

Vi kommer däremot att införa en ny och tydlig klimatmärkning vid pump, där konsumenter på ett enkelt sätt kommer att kunna ta del av information om vad som är fossilt respektive förnybart och hur dessa drivmedel påverkar klimatet. Sverige går före andra länder på detta område.

Vi ska inte ta bort fokus från denna huvudfråga. Vi ska inte låta en utsiktslös och långdragen konflikt med kommissionen om ursprungsland vid pump förhindra att vi får den viktiga informationen om klimatpåverkan på plats.

De konsumenter som vill veta mer kommer också att kunna få mer information om ursprungsland och annan information på webben. Miljöinformation om drivmedel ska där göras tillgänglig för konsumenterna i sin helhet och inte enbart i förkortad form. Det är för att regeringen har tagit strid med kommissionen som information om ursprungsland kommer att finnas lättillgänglig på webben.

Det är ingen hemlighet att regeringen hade önskat att ursprungsinformation framgick på säljstället. Om ursprungsmärkning aktualiseras inom ramen för till exempel den europeiska Green Deal - den gröna given - tycker jag att det är värt att återkomma till frågan. Det skulle vara oerhört positivt att inte bara svenska medborgare utan alla i EU får ursprungsinformation om drivmedel vid pump för att kunna fatta mer miljö- och klimatsmarta val när de tankar sina fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Det var ett ganska utförligt svar, vilket jag verkligen vill tacka för, i synnerhet vad gäller kommunikationen med EU. Det är svårt för oss riksdagsledamöter att få full insyn i detta; det är någonting som regeringen sköter.

Det här är en viktig fråga eftersom vi vet att transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och att vi skyndsamt måste minska dessa utsläpp. Vi har ju också ett mål om att minska dessa utsläpp med minst 70 procent till 2030.

Det är förstås de drivmedel som används i transportsektorn som medför dessa utsläpp. Det handlar inte bara om den påverkan som diesel och bensin har på klimatet utan också om dessa drivmedels ursprung, alltså om hur de här drivmedlen har tagits fram. Det handlar om den lokala miljöpåverkan, hur arbetare och ursprungsbefolkning har behandlats och så vidare.

Det finns mängder med exempel på helt förfärliga omständigheter. Det gäller till exempel hur ursprungsbefolkningen behandlades vid Shells utvidgning i jakten på att ta fram mer och mer olja i Nigeria, frackning i Nordamerika och hur man tar upp gas och olja i Sibirien i Ryssland. Vi vet också att många länder i Mellanöstern är diktaturer varifrån vi importerar olja. Därför är ursprunget viktigt vid sidan av klimatmärkningen av drivmedel.

Detta är ju en fråga som vi har diskuterat ganska länge. Åtminstone sedan fyra år tillbaka har regeringen haft förslag på hur man ska kunna ta fram en sådan här märkning. Det har även Energimyndigheten haft.

Märkningen vid pump skulle kunna se ut som på papperet jag nu visar. Då skulle man se att bensin - i detta fall - har en väldigt hög klimatpåverkan. Man skulle sedan kunna se ursprunget, alltså varifrån bensinen kommer. Det skulle kunna jämföras med el, som man ser inte har någon klimatpåverkan alls. Man kan, som på papperet jag nu håller upp, se att denna el kommer från Norden och att den kommer från förnybar energiproduktion.

Det här skulle kunna bli en väldigt viktig faktor i att ytterligare få bort de fossila drivmedlen från Sverige och göra att vi väcker uppmärksamhet när det gäller ursprunget och klimatpåverkan av det som vi tankar i våra fordon.

Nu har regeringen meddelat att det ska införas en klimatmärkning av drivmedel, men det ska träda i kraft den 1 oktober 2021. Jag vill påminna om att det är den tredje gången, vill jag minnas, som regeringen skjuter på införandet av märkningen, och det tycker jag inte är riktigt okej.

Vad gäller hur märkningen ska göras tycker jag att det är väldigt viktigt att den finns vid pump. Då säger miljö- och klimatministern att i kommunikationen med EU-kommissionen har de sagt att en sådan märkning inte kan göras vid pump. Men jag har tittat på det utlåtande som regeringen har fått från EU-kommissionen, och där är det en tydlig kritik mot ursprungsmärkning. Men jag kan inte se att de säger att det absolut inte får göras vid pump. Jag vill därför fråga: Var säger EU att märkningen inte får göras vid pumpen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Jens Holm, för denna viktiga debatt! Jag delar verkligen helt och hållet Jens Holms uppfattning i den här frågan. Det är precis därför som regeringen har lagt fram förslaget om att det ska finnas ursprungsmärkning och klimatmärkning och att den ska finnas lättillgänglig vid pump.

Klimatkrisen är ju redan här. Precis som Jens Holm påpekar har vi nu på grund av den dialog som vi har haft med kommissionen kring de invändningar som de har haft varit tvungna att skjuta på införandet av märkningen. Jag anser att det är viktigt att vi får en klimatmärkning på plats, vilket var huvudsyftet med hela förslaget. Utifrån drivmedelsproducenternas svar bedöms den vara på plats tidigast i oktober nästa år.

Klimatmärkningen är ett absolut första steg. Sedan handlar det om ursprungsinformationen. Den kommer att vara lättillgänglig genom en hänvisning vid pumpen till var man hittar den. I dag har ju närmast alla medborgare en smartphone och kommer att snabbt komma in på en hemsida där man kan ta del av informationen.

Regeringen hade en diskussion med kommissionen om vikten av att förnybartdirektivets krav på att det ska finnas geografisk ursprungsinformation om förnybara drivmedel också ska gälla de fossila drivmedlen, och det fick vi igenom. Men sedan hänvisar kommissionen till en rättspraxis som innebär att man inte får ge en ursprungsinformation om det inte finns en relevans innehållsligt vad gäller miljöpåverkan av produkten. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar drivmedelsproducenterna att frivilligt komma med den här informationen. Därför tycker jag att den här debatten är så viktig, och därför vill jag fortsätta att gå fram med det här förslaget, så att vi får den här informationen på webbplatser.

Sedan vill vi också komma bort från användning av fossila bränslen. Regeringens prioritering och mål är att vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vi har tillsatt en utredning för att sätta ett slutdatum för försäljning av fossildrivna bilar och för försäljning av fossila bränslen över huvud taget.

Vi befinner oss i en brytningstid. Vi har en klimatkris, och vi har också en coronakris. Mycket ställs på ända nu och förändras. En sak som diskuteras är naturligtvis beroendet av globala värdekedjor, och beroendet av olja är ju en väldigt stor osäkerhetsfaktor för många länder.

När jag var barn och ung hade de flesta villor villaolja i sina uppvärmningssystem, och jag är säker på att ingen i dag saknar villaoljan. Jag tror att det kommer att bli exakt samma utveckling vad gäller beroendet av fossila bränslen i våra bilar. Man kommer att känna en stor lättnad den dagen man slipper det.

Med klimatmärkningen ger vi en första möjlighet till större medvetenhet hos dem som ska tanka om vilka drivmedel som har en lägre klimat och miljöpåverkan än andra. På det viset kan vi också gynna till exempel svensk biogas, som har väldigt låg klimatpåverkan.

Fru talman! Jag vill börja med frågan om hur märkningen ska göras. Ska den sitta vid pumpen där konsumenten befinner sig vid tanktillfället, så att man kan se den klart och tydligt och den inte går att undgå? Det är på samma sätt som när du köper kött i affären, där du ser om det kommer från Sverige eller om det är importerat från Brasilien. Eller ska märkningen finnas på en hemsida som man aktivt måste söka upp? Jag är rätt säker på att om den här informationen ligger på en hemsida kommer nio av tio personer inte att söka upp den, utan det blir de mest intresserade som kommer att söka sig till den. Dessutom ska informationen finnas på drivmedelbolagets hemsida, som jag har förstått det, och det är inte helt säkert att informationen kommer att vara jättelätt att hitta där heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill fråga ministern om hon inte anser att det är väldigt mycket tydligare, enklare och bättre konsumentinformation om man kan hitta märkningen vid pumpen, alltså vid köptillfället. Jag tror att ministern tycker det, för det har också varit den svenska linjen. Men då säger ministern att det här har EU-kommissionen sagt nej till.

Jag har läst det detaljerade utlåtandet från EU-kommissionen hösten 2019. Visst, där säger de att ursprungsmärkning kan vara diskriminerande mot andra länder, att det är i strid med artikel 34 om frihandel och så vidare. Men jag ser inte att de klart och tydligt säger att ursprungsmärkningen inte får finnas vid pump, utan deras kritik är ju mot ursprungsmärkning som sådan.

Jag skulle vilja att ministern är tydlig här och berättar på vilket sätt EUkommissionen har sagt att Sverige inte får ha ursprungsmärkning vid pump utan bara får ha information på en hemsida, för jag hittar faktiskt inte den informationen, som jag tycker är viktig för den här debatten. Jag skulle önska att den svenska regeringen insisterade gentemot Bryssel på att vi får göra märkningen vid pump, för det är den adekvata konsumentinformationen att ge.

Jag skulle också vilja fråga ministern varför ni för tredje gången väljer att skjuta upp införandet av märkningen. Först var det tänkt att den skulle införas den 1 januari 2019. Sedan sköts det upp till den 1 januari 2020 och därefter till den 1 maj i år, och nu säger ni att märkningen ska införas den 1 oktober nästa år. Ministern säger att det handlar om drivmedelsbolagens tid att anpassa sig, och jag har också läst ett pressmeddelande från ministern där hon säger ungefär samma sak. Men drivmedelsbolagen har ju i fyra år vetat att det här är på gång. Och det är ingen hemlighet att drivmedelsbolagen inte vill ha denna detaljerade märkning av drivmedel, så det finns skäl att tro att drivmedelsbolagen vill förhala införandet så länge som möjligt.

Min fråga till ministern är: Varför har ni lyssnat mycket mer på drivmedelsbolagen än på miljörörelsen och konsumentrörelsen, som inget hellre vill än att ha en väldigt tydlig konsumentmärkning av våra drivmedel? Varför kan vi inte införa märkningen, som planerat, den 1 maj i år eller åtminstone så fort som möjligt? Varför vänta mer än ett år till?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för ytterligare frågor!

Jag anser, precis som Jens Holm, att det bästa vore en tydlig information vid pump. Men under en lång och intensiv dialog med kommissionen har det tyvärr framkommit att kommissionen anser att det strider mot fördraget och inte är förenligt med EU:s inre marknad.

Här har vi hittat en ingång som handlar om geografisk ursprungsmärkning av biodrivmedel, som framgår av förnybartdirektivet. Sverige har framgångsrikt argumenterat för att det också måste gälla för fossilbaserade bränslen. Vi har lyckats komma så långt som att kommissionen har godtagit att informationen ska finnas tillgänglig på webben och att det ska finnas tydliga hänvisningar till den på pump. Det tycker jag är godtagbart, så att vi äntligen kan sjösätta denna viktiga informationsreform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den övergripande reformen och det arbete vi gör handlar om att få bort de fossila bränslena över huvud taget. Här jobbar vi med att skruva i reduktionsplikten så att vi får in mer och mer biodrivmedel i bensin och diesel. Vi jobbar med stöd till biogas, vilket vi precis har gått fram med i vårbudgeten. Det blir ytterligare stöd till biogasen, som är en svensk, inhemskt producerad och mycket klimatsmart råvara och ett biodrivmedel. Vi jobbar också med en utredning för att sätta ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel över huvud taget. Allt strävar i den riktningen.

Sedan är det naturligtvis oerhört besvärande om man tittar på oljeproduktionen och den miljöpåverkan som den har runt om i världen i olika geografiska områden. Vi kommer alla ihåg Deepwater Horizon, där det pumpades ut fem miljoner fat olja under tre månaders tid i Mexikanska golfen. Det var olja som skulle vara ursprungsmärkt från USA. Sedan finns det stora katastrofer som har hänt i Nigerdeltat i Nigeria. Och vi vet alla hur känslig miljön är i Arktis, där olja som antagligen ska vara ursprungsmärkt från Norge pumpas upp. Jag har egentligen svårt att se att det skulle finnas någon olja som vi ser som väsentligt mycket säkrare och bättre. Det är möjligt att det är så, men det är den diskussionen som kommissionen har fört.

När det gäller mänskliga rättigheter och kränkningar av dem är det något som EU kan villkora i sina handelsavtal, och där driver Sverige på för att det ska vara något väsentligt.

När det gäller frågan om varför vi har lyssnat mer på drivmedelsbolagen än på miljörörelsen är det inte så, utan vi har lyssnat på vår myndighet. Den information som ska finnas vid pump är inte helt och hållet klar, men det förslag från Energimyndigheten som jag nu håller i är väldigt likt det som Jens Holm visade. Det handlar om att visa klimatpåverkan per energienhet. Det finns också en tydlig webbadress som man kan gå in på med sin smartphone om man vill se ursprungsland. Där står också andelen förnybart. Det är just utformningen av de tekniska delarna och att få ut informationen på pumparna som beräknas ta tid.

Fru talman! Jag ställde en fråga som jag tycker är relevant i sammanhanget, men jag fick inte något riktigt tydligt svar. På vilket sätt eller när och hur har EU sagt till Sverige att informationen inte får sitta vid pump men däremot på en hemsida?

Som jag sa har jag läst korrespondensen, åtminstone den korrespondens som går att hitta, mellan den svenska regeringen och EU-kommissionen. Där kan jag inte se att de riktar in sig på att ursprungsmärkning vid pump inte får finnas, utan de har mer ett generellt resonemang om ursprungsmärkning. Jag kan ha fel här. Jag kanske inte har all information. Det är därför som jag ställer frågan, för jag tycker att den är viktig. Jag tycker att det hade varit bra ifall Sverige hade tagit strid för att informationen ska finnas för konsumenten vid köptillfället, för det är då som man når alla konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan håller jag med ministern om att huvudfokus är att få bort det fossila helt och hållet. Det är marginalskillnader i hur utvinningen utförs. Den är usel på alla sätt och vis, så den ska bort. Jag tror att en märkning kan skynda på omställningen. Jag tror också att ifall Sverige gör en sådan märkning kan det sedan spridas över världen, för många länder tittar på oss i detta sammanhang.

Med anledning av det här vill jag säga att jag tror att vi kan få märkningen fortare än drygt ett år. Regeringen skulle kunna införa klimatmärkningen nu, så fort som möjligt, och så tar man ursprungsmärkningen lite senare, när man har rett ut frågan med kommissionen. Jag skulle önska att regeringen går fram lite fortare än vad man har planerat.

Fru talman! Vi vill förstås gärna se en sådan märkning, och det vore bra om man kunde se den gemensamt på EU-nivå. Utifrån kommissionens invändningar är det den vägen som verkar framkomlig. När det gäller vilken information som har förmedlats till regeringen och hur detta skett förstår jag Jens Holms fråga, men det sker en dialog på tjänstemannanivå. Det har skett med kommissionens generaldirektorat DG Clima, DG Trade och DG Energy. Det är många direktorat som är inblandade i detta.

Det är en juridiskt och tekniskt komplex fråga, och då har regeringen till slut landat i att vi har kommit så långt vi har kunnat utan att riskera att sedan hamna i EU-domstolen med ett överträdelseärende. Här har vi inte bedömt att det är tillräckligt viktigt att få informationen utskriven just på pump när vi nu kan få hänvisningen till informationen på webben.

Jag håller med Jens Holm om att all transparens är bra och att det vore väldigt bra om man kunde gå före och visa på denna typ av information över hela världen. Då skulle en sådan fråga kunna drivas inom ramen för den gröna given, the Green Deal. Det kan mycket väl vara så att vi kan få mer förståelse och en positiv inställning till detta i ljuset av coronakrisen.

Återigen: Vårt beroende av fossila bränslen, betraktat utifrån EU, är inte hållbart. Jag tror att många inser det och att vi måste gynna den inhemska produktionen av drivmedel och förnybar energi för att vi ska stå säkrare i nästa kris.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.