Universitets- och högskolerådets validering av utländska gymnasiebetyg

Herr talman! Markus Wiechel har frågat mig om det är rimligt att svenska elever som studerar i ett annat skolsystem ska straffas för att det skolsystemet lyckas bättre än det svenska med att få elever att prestera maximalt. Han har vidare frågat hur jag kan förklara nuvarande beräkningsmodell om avsikten är att utländska gymnasiebetyg så långt som möjligt ska jämställas med betyg från den svenska gymnasieskolan och att elever oavsett i vilket land de studerat ska konkurrera på likvärdiga villkor. Han har också frågat vad mer jag menar att en elev som studerat utomlands med maxbetyg ska göra för att få samma chans som en elev som gått i svensk gymnasieskola att komma in på de mest attraktiva utbildningarna vid Sveriges främsta universitet. Vidare har han frågat mig om dessa elever kan förvänta sig att jag vidtar åtgärder för att ändra nuvarande beräkningsmodell.

Som jag svarat Markus Wiechel på en tidigare fråga på samma ämne är det Universitets- och högskolerådet, UHR, som meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. Detta innefattar att bestämma hur betyg från utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige. Utgångspunkten är att sökande med utländska betyg så långt som möjligt ska jämställas med sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan.

Alla länder har olika antagningsregelverk, och detta avspeglas också i hur man bedömer gymnasiebetyg. Det är enligt UHR vanligt att man i andra länder har ett regelverk där man tar hänsyn inte bara till gymnasiebetyget utan även till andra kriterier medan man i Sverige använder gymnasiebetyg och högskoleprov som urvalsinstrument. Det innebär att betyg i det svenska systemet har mycket större konsekvenser än i många andra länder i och med den urvalsfunktion de har vid antagningen till nästa nivå i utbildningssystemet. Utan en justerad värdering av utländska betyg skulle elever som gått i den svenska gymnasieskolan kunna få svårt att konkurrera om platserna på populära högskoleutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltid tråkigt när personer som arbetat hårt inte kommer in på sin drömutbildning. För den enskilda kan det påverka hela livet. Huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskoleutbildning är att minst en tredjedel ska fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på av högskolan beslutade urvalsgrunder. Detta innebär att det finns andra möjligheter än betyg att konkurrera och antas till en högskoleutbildning.

UHR är regeringens expertmyndighet och bäst lämpad att göra bedömningar om meritvärdering av utländska betyg. Det ligger inom UHR:s uppdrag att löpande utvärdera konsekvenserna av antagningsreglerna. Att myndigheten reviderar sina föreskrifter utifrån nyare antagningsstatistik visar att myndigheten genomför dessa analyser och också gör revideringar då det är nödvändigt så att sökande till högskolan ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor, oavsett i vilket land de genomfört sin gymnasieutbildning.

Jag avser inte att föreslå några ändringar i myndighetens föreskriftsrätt på området.

Herr talman! För inte så länge sedan öppnade jag Facebook och tittade tillbaka på en gammal händelse. Det visade sig att i dag för exakt 14 år sedan satte jag mig på planet från USA till Sverige efter sex år i amerikansk skola. Med mig hade jag ett high school diploma och vissa betyg från distansstudier i svenska för att bli behörig till ett svenskt universitet.

Skolan var aldrig något som jag tyckte var särskilt roligt. Jag var knappast heller någon som hade jättelätt för alla ämnen, utan jag fick kämpa. Jag slet, och tack vare mina föräldrar fixade jag distanskurserna svenska A och B så att jag blev behörig till svenskt universitet.

Efter väldigt mycket slit fick jag bra betyg och kunde söka den utbildning jag ville på Linköpings universitet. Jag kunde komma in på det program jag ville på grund av att jag slet och på grund av att mina föräldrar pushade mig och gjorde vad de kunde för att jag skulle fortsätta kämpa.

Jag hade dessutom en vilja att komma tillbaka till Sverige efter många år. Som 13-åring lovade jag mig själv att den dag jag själv fick bestämma, det vill säga när jag flyttade hemifrån, skulle jag tillbaka till Sverige. Mina föräldrar bodde kvar i USA. Jag hade egentligen ingenting som gjorde att jag var tvungen att komma hit.

Herr talman! I dag hade jag inte kommit in, av den enkla anledningen att man har ändrat kriterierna. Jag har precis samma betyg nu som tidigare.

För mig spelar det här inte någon större roll. Jag har ingen ambition att söka till det programmet igen eller till något annat. Däremot drabbar det tusentals andra. Vi har ingen aning om hur många som kan förväntas söka sig tillbaka till svenska universitet efter ett antal år utomlands på grund av sina föräldrars livsval - inte sina egna livsval utan sina föräldrars. Det straffas de för, herr talman. Vad finns det för rättvisa i detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är alldeles uppenbart så som Markus Wiechel från Sverigedemokraterna också beskriver att människor rör sig över världen, mellan olika länder och av olika anledningar, och tar del av olika länders utbildningssystem och möjligheter att bygga sig starkare för framtiden.

Jag hör till dem som tycker att det är mycket viktigt att vi har dessa möjligheter för människor som rör sig över världen, inte minst unga människor. Jag hade en lite annan debatt här nyss med en partivän till Markus Wiechel.

Nåväl, i det här fallet är det så att det är UHR, Universitets- och högskolerådet, som är expertmyndighet. De är bäst lämpade och det är deras uppdrag att göra bedömningar om meritvärdering av utländska betyg. Det innefattar att bestämma hur betyg från en utländsk utbildning ska värderas i förhållande till betyg från till exempel gymnasieskolan i Sverige.

Vid årets granskning har UHR kommit fram till att betygsfördelningen bland dem som har sökt till högskolan med gymnasiebetyg från just USA, som ledamoten nämner här, är mycket olik betygsfördelningen bland de sökande med en svensk gymnasieexamen.

Högskolan, ska vi komma ihåg, är den del av det svenska utbildningssystemet som bygger vidare på den svenska gymnasieskolan. Det är ur mitt perspektiv viktigt att elever därifrån inte ska ha en sämre chans än elever från andra länder att bli antagna till högskoleutbildningen.

Det är därför det är viktigt att det är just en expertmyndighet som inom sitt uppdrag har ansvaret för att göra den här meritvärderingen. Det är också den som har beslutat om en omräkningstabell.

Jag ser för tillfället inget behov av att vidta några andra åtgärder. Det finns en ansvarig myndighet, den har det här inom sitt ansvarsområde, och jag anser att det är myndigheten som ska göra de här bedömningarna för att det ska bli så rättvist som möjligt.

Herr talman! Regeringens paradgren det senaste året, om inte att skylla ifrån sig på andra aktörer, har varit att gömma sig bakom sina egna myndigheter. Det har vi sett gång på gång, vilket inte gör det mindre beklagligt, och vi ser det tyvärr även i detta fall.

Om man som ansvarig minister ser att det finns ett uppenbart problem - och det hoppas jag verkligen att statsrådet gör - förväntar jag mig att man agerar. Vi kan ju höra i svaret att man vill att det ska vara likvärdiga villkor. Elever ska ha samma chans, oavsett vilken skola de gått i.

Ska vi göra förändringen baserat på olika gymnasieskolor i Sverige? I vissa skolor är det kanske en större andel som presterar bra. Är deras Abetyg mindre värt än i de skolor där det är färre som presterar bra? Det är precis samma sak.

Jag förstår inte hur man kan påstå att detta på något sätt handlar om rättvisa eller likvärdiga villkor. Det må vara någon form av socialistisk rättvisa, där man på något sätt ska straffa dem som kommer från ett område där det går förhållandevis bra. Men det är ingen rättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns absolut olika betygsvärderingar. Men om vi tar USA som exempel är det där, precis som statsrådet också sa i sitt svar, inte bara betyg som spelar roll utan även vissa andra saker - extra credits. Det innebär att man kanske har aktiviteter efter skolan som man kan tillgodoräkna sig när man söker till college. Samma möjlighet finns inte i Sverige. Då borde väl de betygen snarare värderas uppåt och inte nedåt eftersom man inte har med allt, som i Sverige. Här är paketet komplett, så att säga.

Statsrådet nämnde att svenska elever skulle ha svårt att konkurrera. Vad har detta med någonting att göra? Huvudsaken är att det är likvärdigt och rättvist och att man bedöms utifrån samma kriterier. Det gör man inte i dag.

Herr talman! För att vi ska kunna ha ett system där antagningen till högre utbildning sker på lika villkor måste utländska betyg värderas i förhållande till svenska gymnasiebetyg på ett korrekt sätt. Detta är av största vikt, och de omräkningstabeller som är framtagna av den ansvariga expertmyndigheten UHR garanterar en likvärdig värdering. Jag har förtroende för att myndigheten med expertis på området sköter den uppgiften - större förtroende än om det skulle vara Sverigedemokraterna som bestämde vilka betyg som är tillräckligt bra eller inte för att ta sig vidare i det svenska utbildningssystemet.

UHR har alldeles nyligen också varit i utbildningsutskottet med anledning av detta och berättat om det arbete man som myndighet gör under det ansvar man har. Jag hoppas att ledamoten eller partivänner till ledamoten i utbildningsutskottet också ställde dessa frågor till myndigheten eftersom den ansvarar för framtagande av denna omräkningsmodell.

Sedan vill jag bara lägga till i denna debatt att det väl då är för väl att vi har ett system i Sverige där gymnasiebetyg inte är den enda vägen för att komma i fråga för den högskoleutbildning man allra helst önskar. Detta är en anledning till att inte minst jag som statsråd men också vi socialdemokrater är väldigt angelägna om att det fortsatt finns möjlighet att konkurrera om en högre utbildning även med högskoleprovet. Regeringen har ju inte minst under pandemin vidtagit ett antal åtgärder för att öka möjligheten att genomföra högskoleprovet. Det är en viktig andra chans för att ges en möjlighet att konkurrera om de utbildningar som är mest eftertraktade; det är ett urvalssystem, helt enkelt.

Herr talman! Det är naturligtvis jättebra att det finns olika sätt att komma in på en utbildning, att man kan söka genom högskoleprov och så vidare. Men det ändrar inte det faktum att om ens föräldrar har valt att bosätta sig utomlands och man därför studerar utomlands, exempelvis på amerikansk high school, innebär det att man diskrimineras. Det handlar om ren och skär diskriminering på grund av vilken skola man har råkat gå i. Återigen - det handlar inte om prestation eller om hur duktig man är.

Föreningen Svenskar i Världen hade ett solklart exempel på detta. En ung tjej hade kämpat och fått toppbetyg - hon kunde inte få högre betyg i amerikansk high school. Så kom hon till Sverige, och då räknades hennes betyg som 19,0, inte 20,0, enbart för att hon hade gått i amerikansk high school. Detta är inte rättvist. Det är fullkomligt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som statsrådet själv nämnde är utlandssvenskar en enorm resurs för det svenska samhället. Det är personer som har spenderat några år utomlands och fått kontakter och nya lärdomar och som kommer tillbaka. Varför ska de inte få samma möjlighet? För de har inte samma möjlighet. Det spelar ingen roll vad statsrådet säger - de har inte det i dag.

Jag är själv ett tydligt exempel på detta. Jag gick själv, efter att ha läst om detta, in och kollade på valideringen. Varför är mina betyg lägre i dag än för 14 år sedan?

Herr talman! Ja, vi vet att människor rör sig över världen, mellan olika länder och av olika anledningar. Man tar del av olika länders utbildningssystem; det tycker jag är viktigt. Varje person växer med utbildning. Det gör det möjligt att få en bättre framtid - att få jobb, försörja sig själv och bidra till samhället. Det är viktigt att detta fungerar på ett bra sätt för alla inblandade.

Som ansvarig minister tycker jag att det är en självklarhet att antagningen till den högre utbildningen i Sverige ska ske på lika villkor och med utgångspunkt i svenska antagningskrav. Detta innebär att betyg från utländsk utbildning behöver värderas i förhållande till betyg från gymnasieskolan i Sverige.

UHR är expertmyndigheten. UHR har också alldeles nyligen varit i riksdagens utbildningsutskott för att svara på just de frågor som handlar om hur myndigheten har tagit ansvar för denna typ av omräkningsmodell. Jag hoppas att ledamoten eller ledamotens partivänner i utbildningsutskottet då ställde dessa frågor till UHR.

Det ligger i UHR:s uppdrag att löpande utvärdera konsekvenserna av antagningsreglerna, och det är myndigheten som är bäst lämpad att göra bedömningar gällande meritvärdering av utländska betyg. Ledamoten torde veta att det inte är enkelt att dra slutsatsen att en högre andel med högsta betyg betyder att elever i det skolsystemet har presterat maximalt. Det går inte att dra sådana slutsatser, bland annat enligt myndigheten UHR. Vi kan också här i Sverige se att vi har ett problem med glädjebetyg, som inte alltid betyder att man har med sig de kunskaper man behöver för att ta sig vidare till nästa nivå.

Det är viktigt att vi har myndigheter som har som sitt område och sitt ansvar att se till att detta sker på ett korrekt och likvärdigt sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.