Tvistelösning i frihandelsavtalet TTIP

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig hur jag ställer mig till kommissionens förslag om ett nytt domstolssystem för investeringstvister mellan stat och företag och vad det är i det nuvarande systemet som regeringen anser behöver moderniseras. Hans Rothenberg har också frågat mig hur regeringen avser att säkra att EU:s förslag avseende investeringsskydd blir bättre och billigare än det nuvarande systemet och att främjandet av investeringar får en framtonad roll i TTIP.

Låt mig börja med att instämma med Hans Rothenberg om vikten av öppna, tydliga och stabila villkor för internationella investeringar. Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Det är också målsättningar som EU:s medlemsstater enhälligt har slagit fast i kommissionens förhandlingsmandat från ministerrådet.

Investeringsskyddsregler syftar till att ge investerare grundläggande skydd mot bland annat diskriminering och expropriation. Om en skiljedomstol finner att en skyddsprincip i ett avtal har kränkts kan den enbart besluta om ekonomisk ersättning till investeraren men inte underkänna ett lands lagar eller demokratiskt fattade beslut.

Äldre investeringsskyddsavtal har haft brister. Bland annat har ett betydande tolkningsutrymme lämnats åt skiljedomstolarna, och avtalen har därmed inte tillräckligt säkerställt staters regleringsrätt. Vidare har tidigare tvistlösningsmekanismer inte varit öppna för insyn, och de etiska kraven för skiljedomare och möjligheten till ansvarsutkrävande har varit otillräckliga.

Kommissionens förslag till utformning av investeringsskyddet i TTIP, som bygger vidare på reformer i de framförhandlade avtalen med Kanada och Singapore, avser bestämmelser om investeringsskydd samt förslag till en förändrad tvistlösningsmekanism. Det föregicks av ett offentligt samråd och har mottagits väl av Europarlamentet och av medlemsstaterna. Ett moderniserat investeringsskydd är en central komponent i förhandlingarna med USA.

Förslaget bekräftar staters rätt att lagstifta för att uppnå legitima allmänna ändamål. Det förtydligas att en investerare inte kan förvänta sig att en lagstiftning förblir oförändrad. Kommissionen föreslår ett moderniserat system för tvistlösning i form av en investeringstribunal och en överprövningsinstans. Domarna utses av avtalsparterna för längre tidsperioder och tilldelas ärenden utan inblandning från de tvistande parterna. Förslaget innehåller också stärkta etiska regler för domare och regler om ökad transparens, bland annat en skyldighet att redovisa om en tvist finansieras av en tredje part.

När det gäller kostnadsfrågan har kommissionens strävan varit att begränsa kostnaderna för tvistande parter genom att införa tidsfrister för handläggningen av ärenden i tribunalen och överprövningsinstansen. Sverige har till kommissionen fört fram vikten av reformer som särskilt begränsar kostnaderna för små och medelstora företag. Kommissionen har även beaktat kostnaderna för de avtalsslutande parterna, bland annat genom att föreslå ett begränsat antal domare och en möjlighet att begära expertutlåtanden.

Kommissionens förslag ligger i linje med regeringens positioner och förslag. Regeringen vill se ett väl avgränsat investeringsskydd och en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal. Förslaget utgör en god grund för kommande förhandlingar med USA.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Som bekant pågår det en process som gäller kommissionens och i detta fall kommissionär Malmströms förslag på ett nytt slags domstolssystem för investeringstvister. Det hänger ihop med TTIP, det vill säga frihandelsavtalet mellan EU och USA. Tanken är att en EU-position ska tas fram under den närmaste tiden med intentionen att sedan lämna över förslaget till USA.

Det måste finnas öppna, tydliga och stabila villkor för att internationella investeringar ska kunna öka, vilket är bra för jobb och tillväxt. För Sverige är det en helt avgörande fråga, inte minst i förhållande till USA.

I detta fall finns det dock redan ett väl fungerande tvistlösningssystem. Det kallas ISDS. Det är för situationer då en investerare anser sig ha blivit diskriminerad eller på annat sätt oskäligt behandlad av en stat. Vanligast är att skiljeförfarandet används för att lösa tvisten eftersom det erbjuder en neutral arena jämfört med om den skulle hanteras i det aktuella landets domstolsväsen.

Det finns en del problem med kommissionens förslag vad gäller systemet och metoden för att lösa tvister mellan en stat och en investerare.

Argumentet bakom förslaget är att systemet med ISDS är föråldrat och i behov av en modernisering. Det argumentet håller inte riktigt då det nuvarande systemet har moderniserats på ett flertal sätt de senaste åren. Till exempel har de regler som införts inom ramen för FN-systemet påtagligt förbättrat transparensen.

Vad gäller skiljemännen har utseendet av skiljemän flyttats från de tvistande parterna till avtalsparterna, i detta fall USA och EU. Ministern framhäver detta som en bra utveckling. Det måste dock poängteras att nuvarande system jämställer parterna och låter dem utse varsin skiljeman. Att i stället låta staterna utse samtliga skiljemän är ett stort avsteg från den grundläggande principen om party equality som länge präglat skiljedomsrätten.

Kommissionens förslag riskerar att leda till en politisering av systemet, och det är framkallat av att det genom förslaget blir stater som måste förhandla om att tillsätta de individer som senare ska döma i tvister.

Fru talman! I kostnadsdelen blir det inte heller helt tydligt. Den absolut övervägande majoriteten av kostnaderna i skiljeförfarandet kommer från ombuden. Att införa en extra instans innebär per definition större kostnader eftersom man regelmässigt måste ha ombud under en längre tid. Om regeringen prioriterar att begränsa kostnaderna för små och medelstora företag är detta ett steg i fel riktning, oavsett vilka regleringar man inför för att begränsa kostnaderna för expertvittnen eller för handläggningstid.

Det är lite svårt att se vad regeringen egentligen tycker. Vad är hållningen i processen med att ta fram en EU-position? Misstanken är att man driver en position som inte riktigt rimmar med Sveriges ekonomiska intressen.

Hur tror regeringen att kommissionens förslag, i sin nuvarande eller i reviderad form, kommer att mottas av USA, EU:s förhandlingspart i TTIP-förhandlingarna?

Fru talman! Detta handelsavtal är mycket viktigt för både USA och Europa. Om handelsavtalet faller på plats och vi når en bra överenskommelse skapar det världens största frihandelsområde med en tredjedel av världshandeln och hälften av den globala bnp:n. Vi har därför såklart stort intresse av att få avtalet på plats.

För Sverige är frågan om investeringsskydd viktig eftersom Sverige gör stora direktinvesteringar i USA. USA gör också stora direktinvesteringar i Sverige. USA är det land utanför Europeiska unionen som betyder mest för Sveriges handel och skapar flest jobb i vårt land. Det är alltså viktiga frågor.

En del av frågan handlar om ISDS, tvistlösningsmekanismen i avtalet. Jag tror att Hans Rothenberg känner till att det har varit en stor europeisk diskussion i dessa frågor. Det har funnits flera länder som i princip i sina parlament har sagt att de ska bromsa eller stoppa hela TTIP-förhandlingarna om det inte sker en modernisering av tvistlösningsmekanismen.

Det har varit en diskussion sedan kommissionen presenterade förslaget den 16 september.

Jag noterade att till exempel Christofer Fjellner från Moderaternas partigrupp i Europaparlamentet välkomnade förslaget och sa att det var ett bra förslag och "a stepping stone towards further negotiations with our trading partners".

Jag har uppfattat att också den konservativa gruppen i Europaparlamentet har välkomnat förslaget som ett steg vidare både för helheten och i sak när det gäller att modernisera tvistlösningsmekanismen.

Jag har försökt vara tydlig med att kommissionens förslag ligger i linje med regeringens positioner och förslag, att regeringen vill se ett väl avgränsat investeringsskydd och en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal och att förslaget utgör en god grund för kommande förhandlingar med USA. Jag kan inte vara mycket tydligare med vad regeringens position i detta är. Jag vet inte vad jag ska skriva då.

Det är viktigt att se att Sverige är en del av detta och att vi ska ha ett bra avtal, men vi måste också se att hela den europeiska diskussionen är viktig.

Två delar togs upp. Hur påverkar det att det inte är de tvistande parterna som utser skiljedomare i fortsättningen? Det stämmer att det inte längre är de tvistande parterna som utser varsin skiljedomare. Bakgrunden till reformen är en strävan att stärka systemets integritet och legitimitet och motverka intressekonflikter. Detta sker bland annat genom att domarnas identitet inte är känd på förhand för de tvistande parterna. Dessutom inför man stränga etiska regler för att garantera domarnas oberoende.

Den andra delen handlar om kostnader. Det är en fråga som Sverige har bevakat, och under processen har vi talat med kommissionen om att det måste finnas ett balanserat förslag.

EU-kommissionen har vid utformandet av den nya tvistlösningsmekanismen försökt balansera olika intressen, ökad legitimitet, rättssäkerhet och förutsägbarhet med att begränsa kostnader och tidsåtgång.

Tidsgränser har införts för handläggningen av ärenden i investeringsskyddstribunalen och överprövningsinstansen, och de kommer att göra processerna mer kostnadseffektiva. Den genomsnittliga processtiden torde därför minska snarare än öka, vilket drar ned kostnaderna.

Samtidigt har man beaktat kostnaderna för de avtalsslutande parterna, bland annat genom att föreslå ett begränsat antal domare och en möjlighet att begära expertutlåtanden för att också dressera kostnadsfrågan.

Kommissionen försöker alltså väga in detta. Vi har förstått att kommissionen överväger kanske ytterligare ett antal justeringar på kostnadssidan för att se till att inte minst små och medelstora företag behandlas bra i det nya systemet.

Fru talman! Det är uppenbart att detta är en viktig fråga för Sverige. Här är statsrådet och jag fullkomligt överens. Just därför är det viktigt att avtalet blir bra i alla delar. Det får inte finnas några fläckar på denna sol. Som ett av de länder som alltid står längst fram när det gäller att försvara frihandeln världen över är det viktigt att Sverige har ögonen på de fläckar som finns i förslagen.

Precis som Mikael Damberg säger finns det länder och aktörer som vill bromsa och stoppa detta. Det räcker att läsa LO:s tidning Arbetet. Här drivs en massiv kampanj för att kanske inte baktala TTIP-förhandlingarna men starkt argumentera mot dem. Även inom ministerns parti finns det alltså en opinion, vilket jag märker ger avspegling i förhållningssättet.

Jag skulle önska att regeringen var precis så offensiv och attackvillig som man bör vara i dessa förhandlingar. När frihandelsavtalet väl blir sanktionerat av EU, USA och medlemsländerna finns det ingen väg tillbaka. Då sätter vi oss inte ned och gör om det hela på nytt, utan det måste bli rätt från början.

Sveriges ekonomi och svenska företag är beroende av förutsägbara och robusta system. Med tanke på att Sverige är den största utländska investeraren i USA per capita spelar detta stor roll.

Förutom att frågan är viktig i sig är den av betydelse då EU:s position kommer att ha bäring på TTIP-förhandlingarna. Det nuvarande systemet med ISDS-mekanismen är relativt flexibelt och kostnadseffektivt. Vi har en skiljedomstol som sorterar under Stockholms Handelskammare och som är tämligen framstående på detta område. Jag ser inte riktigt varför Sveriges regering ska stå bakom att ändra den modellen.

Det finns säkerligen många skäl för kommissionen att lägga fram förslag till ändringar. Vi har olika perspektiv i de olika parlamenten. Det är därför Christofer Fjellner kanske trycker på en knapp i Europaparlamentet medan jag trycker på en annan i den svenska riksdagen. Det är helt korrekt; så ska det vara.

Men nu är vi i Sveriges riksdag, och det är Sveriges regering som ska ge tydliga signaler för att påverka EU i rätt riktning. Jag undrar: Vad är regeringens åsikt när det kommer till att kommissionens förslag riskerar att leda till en politisering av systemet? För det är precis vad det kommer att göra, framkallat av att det genom förslaget blir stater som måste förhandla om att tillsätta de individer som senare ska döma i tvister.

Fru talman! Att säga att förslaget utgör en god grund för att förhandla vidare med USA är en sanning med modifikation, eftersom USA:s reaktion har varit allt annat än positiv. Det är ett ensidigt förslag som kommer att behöva läggas på bordet i diskussionerna med en motpart som i alla sammanhang poängterar vikten av att i stället bygga vidare på nuvarande regler.

Slutresultatet kommer sannolikt att behöva modifieras rejält. Den amerikanska sidan var i förra veckan ute och kritiserade kommissionens förslag explicit.

Fru talman! Först vill jag säga att Socialdemokraterna är väldigt tydliga i TTIP-frågan och frihandelsfrågan. Det har bekräftats inte bara under denna mandatperiod utan även historiskt sett.

Sveriges frihandelsvänliga linje har i hög grad formats av ett samarbete i Sveriges riksdag där Socialdemokraterna har varit drivande eftersom vi vet hur mycket av svensk välfärd som är beroende av handel och export.

Jag vet att Moderaterna ibland har en förkärlek för att angripa LO. I en fråga måste man dock ändå ge svensk fackföreningsrörelse mycket erkännande, och det är diskussionen om TTIP-avtalet i Europa. Svenskt Näringsliv och LO har till och med gemensamt åkt till USA för att påverka den amerikanska diskussionen om TTIP-avtalet, därför att båda parterna anser att det är bra för såväl Sverige och Europa som USA.

LO har också gjort stora insatser i Europa för att påverka europeisk fackföreningsrörelse, som inte alls är lika frihandelsvänlig som den nordiska fackföreningsrörelsen. Ibland måste man ge ett erkännande till organisationer som står upp för frihandel och har gjort det under lång tid.

Det finns naturligtvis medlemmar i LO-förbund liksom enskilda människor som har andra uppfattningar, men LO och inte minst Karl-Petter Thorwaldsson har haft en väldigt konstruktiv diskussion i Sverige men också i Europa och USA.

Jag noterar att det finns en tydlig skillnad i argumentationen hos Moderaterna i Sverige och Moderaterna i Europaparlamentet. Jag tror att man måste se att vi är en del av en europeisk diskussion.

Om man verkligen är angelägen om att åstadkomma ett bra avtal måste man också förhålla sig till den diskussion som förs i Europa och fundera över vilka inspel Sverige ska göra i ett europeiskt sammanhang för att både få till stånd en europeisk ståndpunkt som är bra och progressiv och ge Europa tyngd i de förhandlingar som ska hållas med USA.

I sak skulle jag bli lite förvånad om Moderaterna helt vill hålla fast vid det gamla ISDS-systemet i den diskussion som vi har haft.

Jag tycker att det är bra att det nya kommissionsförslaget bekräftar staters rätt att lagstifta för att uppnå legitima allmänna ändamål. Jag tycker att det är bra att man förtydligar att en investerare inte kan förvänta sig att en lagstiftning förblir oförändrad över tid. Jag tycker att det är bra att man föreslår en överprövningsinstans för att tydliggöra att det inte är några hemliga förhandlingar som inte kan lösas på något sätt. Det är en bra utveckling av tvistlösningsmekanismen. Jag tycker att det är bra att man stärker de etiska reglerna för domare för att se till att man har skrupulösa domare som dömer i processerna. Det var några exempel.

Sverige har gjort inspel och haft diskussioner på europeisk nivå om ett moderniserat investeringsskydd, just för att vi vill slå vakt om ett sådant skydd. Vi vet att det betyder mycket för näringslivets vilja och förmåga att investera och ta risker på andra marknader. Men då måste vi i Europa också våga föra en diskussion om det som har varit dåligt med det gamla systemet.

De framsteg som gjorts i avtalet, inte minst med Kanada och Singapore, var steg på vägen mot ett reformerat och moderniserat investeringsskydd. Man ska nog se att det var ytterligare ett steg framåt när EU-kommissionen kom vidare med sina förslag, som vad jag förstår nu enar EU:s medlemsländer i stor utsträckning och dessutom får starkt stöd i Europaparlamentet.

Ska jag tolka det som att Hans Rothenberg föreslår att Sverige ska ha en position där vi river upp den enighet som verkar uppstå i Europa kring ett moderniserat investeringsskydd? Det skulle verkligen vara att skjuta frågan framåt och försvåra för att få ett TTIP-avtal med USA på plats under president Obama. Det vore jag verkligen den första att beklaga.

Fru talman! Det är just detta som är det viktiga: att Sverige ska agera inom ramen för EU.

Vi ska ha en tydlig agenda för hur vi vill att avtalet ska utformas, hur vi vill driva kommissionen framför oss och hur vi ska kunna påverka hållningen. Vi ska inte helt okritiskt bara ta emot och tänka: Här har kommissionen sagt en sak - bra, då rättar vi in oss i ledet, tackar för det och håller med. Det om något är en okritisk hållning.

Vi bör givetvis nagelfara förslaget. Det bör regeringen göra och definiera vad som var dåligt i det gamla ISDS-systemet. Ska man kasta ut barnet med badvattnet bara för att det ska bli nytt? Regeringens uppgift i förhandlingen är att göra dessa inspel.

Vad gäller Moderaternas och LO:s kärlekshistoria har den alltid bjudit på många varma omfamningar och hugg i ryggen, kanske av ömsesidig kvalisort. Jag noterar dock att LO:s husorgan, tidningen Arbetet och dess redaktör Martin Klepke, som en gång i veckan går ut och hyllar frihandel, inte är någon företrädare för LO och därmed arbetarrörelsen, tvärtom.

Fru talman! Regeringen bör agera så att staters rätt inte går ut över mindre och enskilda aktörer, det vill säga små företag. Regeringen bör driva en linje inom EU som värnar det välfungerande system vi har för att lösa investeringstvister, inte underminera det.

Det räcker inte med att hoppas att slutresultatet blir bra. Sverige måste aktivt jobba för en slutprodukt som värnar våra intressen som en av USA:s största utländska investerare.

Låt oss knyta an till EU:s Small Business Act. Tänk småskaligt först! Det är att tänka stort.

Fru talman! Jag konstaterar avslutningsvis att Sverige på intet sätt bara väntar in EU-kommissionen och sväljer vad den säger, snarare tvärtom. Vi har haft ett nära samarbete med EU-kommissionens Cecilia Malmström, som har tagit fram förslaget.

Det förslag som nu presenteras ligger väl i linje med regeringens ambitioner om ett moderniserat investeringsskydd. Det är både bra i sak och viktigt för den europeiska diskussionen att få enighet. Nu uppfattar jag att det mer eller mindre finns enighet om ISDS och investeringsskyddet bland medlemsstaterna och i Europaparlamentet.

I det läget föreslår Moderaterna i Sverige att Sverige ska ha en annan position och underkänna det moderniserade investeringsskyddet. Jag tycker att det är en ganska anmärkningsvärd hållning i ett läge där båda våra partier säger att det är viktiga frågor.

Jag tycker att det är en bra framförhandlad lösning som nu diskuteras och som ligger till grund för förhandlingarna. Framför allt är det angeläget att Europa redovisar sin uppfattning för USA så att förhandlingarna kan komma framåt på dessa viktiga områden. Det är också ett ställningstagande som bör vägas in när man diskuterar vad Sveriges hållning ska vara.

Vi har ett stort intresse av att få avtalet på plats, men det ska vara ett bra avtal och bra framförhandlade positioner från EU:s sida. Det har jag i interpellationssvaret försökt säga att regeringen tycker att förslaget är.

Överläggningen var härmed avslutad.