Tveksamma miljösatsningar

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag ser på konstaterandet att svenska klimatsatsningar motverkas av effekter som uppstår i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att varje satsad svensk klimatkrona leder till maximal klimatnytta.

Med nuvarande regelverk för EU:s handelssystem kan det finnas en risk att ytterligare åtgärder för svenska anläggningar i EU:s utsläppshandelssystem ger möjlighet för utsläppen att öka vid anläggningar i andra medlemsstater. Det finns dock ingen automatisk överföring av utsläppsutrymme från svenska till andra anläggningar inom EU. Utsläppen i systemet påverkas bara om anläggningar i andra länder faktiskt ökar sina utsläpp och vid behov köper utsläppsrätter för att täcka dem.

Sverige gör en omfattande klimatomställning, vilket har bidragit till minskad efterfrågan på utsläppsrätter från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem. Denna omställning har ännu inte inletts i alla medlemsländer. Därför har Sverige bedrivit ett aktivt och framgångsrikt arbete inom EU för att skärpa lagstiftningen.

EU:s medlemsstater och Europaparlamentet nådde den 9 november en preliminär överenskommelse om utformningen av EU:s utsläppshandelssystem inför perioden 2021-2030. En viktig del av den preliminära överenskommelsen är den löpande annulleringen av utsläppsrätter inom EU ETS från och med 2023. Annulleringen minskar det totala utsläppsutrymmet inom EU ETS.

Regeringen har också arbetat aktivt för att skapa långsiktiga, transparenta och likvärdiga regler inom EU:s utsläppshandelssystem. Handelssystemet behöver premiera de företag som går före för att minska sina utsläpp samtidigt som eventuella kompensationsmöjligheter behöver vara så restriktiva och samstämmiga som möjligt. Utöver EU:s utsläppshandelssystem stöder regeringen industrins omställning till nollutsläpp genom den långsiktiga satsningen Industriklivet som kommer att främja de nödvändiga tekniksprång som behövs inom basindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen beslutade i juni i bred majoritet om nya ambitiösa svenska klimatmål. Nya investeringar kommer att krävas för att nå målen. Som Jesper Skalberg Karlsson nämner satsar regeringen sammanlagt 5 miljarder kronor på klimat- och miljöinvesteringar 2018. Vi gör en stor ansträngning för att nå de klimatpolitiska målsättningar som riksdagen antagit i bred majoritet.

Flera reformer föreslås på transportområdet där växthusgasutsläppen ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I en rapport från Trafikanalys anges att endast hälften av utsläppsminskningen kommer att uppnås med nuvarande styrmedel inom transportområdet, och man konstaterar att olika typer av nya styrmedel kommer att behövas för att nå målet.

Vi gör vår del för att Sverige ska bidra till att Parisavtalet uppfylls, dels genom nationella satsningar, dels genom internationella satsningar. Regeringen gör också en omfattande satsning på klimat, miljö och hav i biståndsbudgeten för 2018.

Att kontinuerligt följa upp och utvärdera reformernas utveckling och klimatnytta är viktigt. Våra expertmyndigheter gör löpande nya uppskattningar för att vi ska få bästa möjliga underlag inför vår fortsatta politikutveckling. Regeringen använder sig inte av uttryck som klimatkrona, och det beror bland annat på att pengar som satsas på en viss åtgärd inte bara uppfyller ett syfte. Satsningar på elektrifiering av fordon, kollektiva transporter, ökad gång och cykling ger till exempel nyttor såsom minskade utsläpp av växthusgaser, partiklar och andra luftföroreningar och därmed mindre negativ påverkan på klimatet, människors hälsa och miljö. Att då fokusera på enbart ett visst mål ger inte en helhetsbild av åtgärdens effektivitet.

I jämförelse med tidigare regeringar är skillnaden i ambitionsnivå på klimat- och miljöområdet tydlig. Totalt är medlen för klimat- och miljöpolitiken inom utgiftsområde 20 hela 109 procent högre 2018 än 2014. När vi tillträdde 2014 hade det varit åtta år av underinvesteringar i klimat och miljö. Det är klart att det märks, men det är också något som tar tid att vända.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Klockan är 22:05, och ministern är här för att försvara sin miljöbudget. Det är välkommet.

I sitt svar nämner ministern kanske främst EU och ETS. Jag vill verkligen understryka att EU är vår i särklass viktigaste miljöorganisation. Man kan såklart känna oro för vad EU ska bli i framtiden, till exempel vad ett brittiskt utträde kommer att innebära. Storbritannien är ju ett land som vi har mycket handel med. Man kan också känna en viss oro inför hur överstatligheten utvecklar sig. Det kan finnas tendenser till att en social pelare blir så att säga bägaren som rinner över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU är dock alltjämt viktigt, och det spelar roll när EU agerar gemensamt. Det spelar ingen roll om det är i Köpenhamn, Paris eller Bonn; EU är en kraftfull röst.

Tyvärr används EU ibland lite fel. Jag tänker på det åtagande som EU har tagit på sig för att uppfylla Parisavtalets mål. Det utgörs av 100 procent som ska fördelas bland unionens medlemsländer. Då räcker Sverige upp sin hand och säger: Vi kan ta den stora bördan i utsläppsminskningar.

Det blir problematiskt, eftersom länder som Polen och Bulgarien då kan göra små eller inga utsläppsminskningar. Sverige hade oavsett vilken bördefördelning man tog på sig ändå jobbat för att nå det nationella målet, som hade satts upp i bred enighet i Sveriges riksdag, om att ha nollutsläpp år 2045.

Ministern sa även mycket om utsläppsrätter. Jag tror att det även i fortsättningen är viktigt att arbeta med dem. Det finns en oro, åtminstone hos mig, inför när ekonomin så småningom vänder och tysk och fransk industri kommer att skrika efter mindre regleringar och mindre hårda tag om utsläppsrätter för att kunna konkurrera med exempelvis Kina, som inte har samma system. Jag hoppas verkligen att unionen då kan hålla emot. Det är nämligen problematiskt att man i så fall kan trycka nya utsläppsrätter.

ETS är viktigt, inte minst för flygbranschen. Det har en miljöstyrande effekt och har till skillnad från flygskatten, som föreslås i Sverige, en mer miljöstyrande karaktär än enbart fiskal karaktär, vilket är välkommet.

Miljöbudgeten i Sverige är, som ministern nämner, stor och ligger på ungefär 5 miljarder kronor. Den innehåller dock många olika saker, och det är egentligen detta som min interpellation handlar om.

Låt oss exempelvis titta på Energimyndigheten. När man utvärderar de internationella insatser som den har gjort och den portfölj den har haft under 2000-talet kommer man fram till att dessa insatser kostar ungefär 60 kronor per ton koldioxidekvivalenter som utsläppen kan minskas med.

Om man tittar på Klimatklivet, som dock inte har funnits så länge, och de utredningar som har gjorts ser man att det då handlar om att 1 krona leder till utsläppsminskningar på 2,3 kilo. Om min matte fortfarande fungerar blir det i översättning ungefär 400 kronor per ton minskningar av koldioxidutsläpp.

Min fråga till ministern är naturlig: Miljöbudgeten är stor, men är den klimatmaxad?

Fru talman! Att EU är en stark miljöorganisation skriver jag verkligen under på. En viktig del - men alltför osynlig, skulle jag vilja säga - av vårt miljöarbete handlar om att vara väldigt aktiva på den europeiska arenan, vilket vi är och vilket också tidigare regering var. Där uppfattar jag inga speciella skillnader. Vi är aktiva och finns verkligen med. Vi pushar EU framför oss för skarp och konkret lagstiftning på europeisk nivå som ska styra den stora gemensamma europeiska marknaden.

Det finns en väldigt viktig funktion i den dynamiken. Många ser Sverige som en förebild. Det finns många exempel på att europeiska regler, europeisk lagstiftning eller europeiska initiativ har tillkommit efter att Sverige har tagit initiativ och implementerat saker på hemmaplan. Det gäller även våra skandinaviska grannar, som tar motsvarande initiativ och ledarroll. Vi fungerar ofta som draghjälp. Vi har mycket diskussion i den skandinaviska kretsen om hur vi kan samverka, gå före och sedan påverka den europeiska arenan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här typen av dynamik tycker jag att det är viktigt att ha med sig när man hör förenklade resonemang om klimatmaxande och ett väldigt smalt jämförande av olika åtgärders effektivitet. Att leda en omställning handlar om att använda våra pengar väl men också om att hitta de där stegen som gör att man kan gå före och skapa en politik som möjliggör tekniksprång och en transformation, inte minst inom näringslivet.

Ett exempel är den satsning - som också nämns i interpellationen - där vi har börjat arbeta tillsammans med svensk basindustri för en total omställning till fossilfrihet. Det är svårt att förutse exakt hur lång tid den omställningen kommer att ta, men det viktiga är att vi har ett gemensamt mål och att både regeringen och näringslivet är beredda att satsa. På det sättet kan vi åstadkomma teknikkliv som kan ha otroligt positiva effekter på miljön men också väldigt goda effekter på vårt näringsliv.

Här kommer en av mina poänger. Vi ska ta hem en del från EU, men vi ska inte ta hem argumentationen om bördefördelning. Klimatarbetet handlar självklart om ansvar, men det är inte bara en börda. Det handlar också väldigt mycket om att se utvecklingspotential och leda samhället framåt. Om man bara ser det som en börda missar man den aspekten.

Fru talman! Jag tackar ministern för det svaret. Det är klart att det är så att Sverige på vissa områden har gått före inom unionen. Jag minns till exempel att den förra alliansregeringen när Lena Ek var miljöminister förbjöd fosfater i tvättmedel, vilket sedan unionen följde efter med. Men det skulle jag säga hade sin grund i forskning. Där gick vi verkligen före. Ett ämne som just nu är uppe för debatt är glyfosat. Där har Sverige en ganska hård hållning, men EU:s expertmyndigheter säger att den är ganska överdriven sett till vetenskapen. Det finns alltså skillnader mellan olika ärenden när det gäller att gå före. Ibland följer EU efter för att det finns goda skäl till det. Ibland gör man inte det på grund av att Sverige helt enkelt har haft fel.

Angående Industriklivet och att svensk basindustri ska bli koldioxidneutral vill jag säga att Miljöpartiet och Moderaterna i grund och botten har samma miljömål. Vi står bakom Miljömålsberedningens förslag till mål och åtgärder. CCS som en tänkbar teknik kommer att kräva en viss inblandning från riksdag och regering. Sedan kan man göra det på olika sätt. Jag tror att Moderaterna var det parti som var allra först med att säga sig vilja ha en CCS-strategi för Sverige. Sedan finns det olika potter i olika budgetar, men alla pekar på att CCS kommer att kräva en hel del investeringar.

Sedan är det detta med att leda en omställning. Ministern nämner elcykelpremien, som har debatterats flitigt som ett exempel på det. Det är klart att det finns olika effekter av att man byter från bil till cykel. Det är väldigt brett. Men kritiken tror jag inte bottnar i att det skulle vara fel att cykla. Jag tycker också om att cykla. Skillnaden mellan elcykelpremien och supermiljöbilspremien är vid vilken tidpunkt premien kommit in. I min värld är elcyklar redan i dag ett ganska naturligt inslag i stadsbilden, i alla fall här i Stockholm. Då är frågan om en satsning där man subventionerar det ytterligare faktiskt leder till att folk byter till elcykel. Det tidigare Klimpsystemet ledde till exempel inte till att så många nya projekt kom till. Däremot stärkte det många kommuners balansräkning när de fick finansiering uppifrån för projekt de ändå skulle ha gjort. Där finns det en viss skillnad mellan supermiljöbilspremien och elcykelpremien, och det gäller de olika tidpunkter då man har kommit in med statligt stöd för en ny produkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Generellt är det klart att det finns andra saker som är viktiga förutom enbart utsläppen. Pratar vi klimat på det sätt som Unep - United Nations Environment Programme - gör kan vi säga att det är tre saker vi behöver åtgärda. De två första är utsläppen och haven. Här vill jag lyfta fram att Sverige har varit med och finansierat det nya reningsverket i Kaliningrad, vilket också miljöministern har välkomnat stort. Jag tror att vi behöver titta mer på internationella insatser, eftersom vi då med ganska små medel kan göra stor skillnad med vår miljöbudget. Det är skillnad på att lägga 100 miljoner på ett nytt reningsverk i Kaliningrad och att täppa till vartenda enskilt avlopp i Sverige samtidigt som man slutar hålla djur. Det ena är helt systemskiftande, det andra är en sund klimatåtgärd. Det är klart att vi borde satsa mer på internationella åtgärder där pengarna gör som mest nytta.

Fru talman! Jag vill göra det väldigt tydligt att ingen tidigare regering har haft ett så aktivt och så stort engagemang som denna regering vad gäller hur vi lyfter fram frågor, hur vi engagerar och använder hela den utrikespolitiska apparaten inklusive våra ambassader i miljö- och klimatarbetet och hur mycket vi finansierar miljö- och klimatåtgärder i utvecklingsländer och i vår region. Vi är nu för tiden en av de största finansiärerna per capita av den gröna fonden, som är en helt bärande del i att Parisavtalet ska leva och kunna förverkligas. Vi har också ett stort och stärkt engagemang i vår närhet för att exempelvis kunna finansiera arbetet med så kallade hot spots. Reningsverket i Kaliningrad är väl det mest ryktbara, men det finns ett antal hot spots identifierade runt Östersjön. Det är ett väldigt effektivt sätt att arbeta. Det är vi helt överens om.

Men återigen ser jag att man från moderat håll använder den typen av argumentation för att göra mindre på hemmaplan. Där skiljer vi oss åt helt. Det gäller synen på ett aktivt miljö- och klimatarbete och inte minst - detta beklagar jag verkligen - på hur vi ska nå de mål som vi gemensamt har fastställt. Miljömålsberedningen kom inte bara överens om att föreslå nya mål. Den konstaterade också gemensamt i sin skrivelse att det behövs en ny politik med nya och skärpta styrmedel för att nå de målen. Där är det helt tyst från Moderaternas sida. Det är väldigt svagt.

Att skruva lite i existerande system kommer inte att leda till någon omställning. Det räcker inte. Från regeringens sida har vi presenterat ett batteri för omställningen inom transportsektorn för att påbörja arbetet. Vi är väldigt ödmjuka och medger att inte ens detta kommer att räcka. Men vi är på gång. Vi har börjat en resa. Vi gör det också i nära samarbete med branschen. Det senaste som hände var att företrädare för de tunga transporterna i Sverige sa: Vi vill ha mer! Ge oss mer ekonomiska styrmedel som pressar oss i Sverige till "edge" i att vara bäst på miljöteknik i världen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Tonen i svensk politik är påverkad av internationella strömningar. Inget land är vaccinerat mot faktaresistens eller extrema åsikter.

Jag skulle vilja avsluta debatten med att säga något snällt. För mig är Miljöpartiet som bäst när man bejakar ekonomins strukturomvandling, välkomnar nya tekniska lösningar och ser positivt på framtiden. Miljöpartiet kan vara en viktig grön röst, men då måste man vara stram med statens pengar. Utan budgetdisciplin blir miljödebatten inte mer än en tävling om vem som har bäst önskelista, och den förtjänar mer än så.

Vi ser att internationella klimatinsatser kostar ungefär 60 kronor per ton koldioxid vi får bort, medan Klimatklivet kostar ungefär 400 kronor. Klimpsystemet, som man i viss mån vill kopiera med nya satsningar, har låg additionalitet, det vill säga det blir inte nya satsningar men man stärker balansräkningen för dem som ändå hade tänkt göra dem. Jag är beredd att titta på nya styrmedel, men jag vet att Miljömålsberedningen är ganska tveksamt inställd till dubbla styrmedel. Detta borde man ha med sig.

Miljöpartiet och Moderaterna står som sagt egentligen bakom samma miljömål, men vi har olika idéer om hur man ska nå dem. Det tror jag är bra. Denna debatt ska inte enbart vara så att Miljöpartiet lägger en lunta på riksdagens bord, utan den förtjänar att fortsätta oavsett regeringsfärg framöver.

Med detta tackar jag för mig i kväll.

Fru talman! Det är otroligt positivt att vi har en gemensam grundsyn på klimatfrågorna i Sveriges riksdag, att vi har satt upp ett gemensamt mål och att vi är överens om att det är bråttom. Men däremellan finns det stora skillnader.

Även om vi verkar vara överens om att det finns något väldigt positivt i att driva utvecklingen framåt mot en fossilfrihet och i att en teknisk omställning i arbetet kan leda till positiva effekter för vårt näringsliv och handla om framtidstro blir vi inte överens när man från moderat sida verkar tro att detta ska hända av sig självt, att teknik utvecklas utan aktivt arbete från offentliga institutioner och att omställning sker utan att man förändrar ekonomiska styrmedel, tar bort subventioner och inför gynnande av det som finns.

Jag har träffat många av de företag som utvecklades inom exempelvis Klimpsystemet. Jag har exempel på företag som växte från enmansföretag till företag som i dag har hundratals anställda och agerar på en global marknad. Säg till dem: Nej, det var inte tillräckligt bra additionalitet. Att ditt företag utvecklades var inte värt det.

Detta vore att säga nej till väldigt mycket positiv utveckling som har skett och som sker i Sverige och som framför allt kan ske i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.