Tre fängslade ukrainska OSSE-anställda

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit inom OSSE och andra internationella forum för att verka för frisläppandet av Vadym Holda, Maksym Petrov och Dmytro Sjabanov samt hur Sverige avser att fortsätta sätta press på Ryssland för att säkerställa att internationell rätt respekteras och de frihetsberövade OSSE-anställda friges. Carina Ödebrink har även efterfrågat hur Sverige arbetar för att stärka skyddet för internationella observatörer och därigenom förhindra att liknande situationer upprepas i framtiden.

Allvaret i denna fråga ska självklart inte underskattas. Det är när principer, lagar och regler sätts på prov som vårt engagemang prövas. Regeringen verkar alltid för att främja folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, och rättsstatens principer.

Jag har tagit del av uppgifterna från organisationen ULAG, Ukrainas juridiska rådgivningsgrupp, om att OSSE-medarbetaren Dmytro Sjabanov skulle ha förflyttats till en okänd plats och att Maksym Petrov riskerar deportation till ett högriskfängelse i Ryssland. Om detta stämmer är det mycket allvarligt och väcker ytterligare oro för deras säkerhet och hälsa.

Som deltagarstat i OSSE har Sverige enskilt men också som en del av EU regelbundet i det permanenta rådet uttryckt djup oro över frihetsberövandet av de tre OSSE-medarbetarna och krävt deras frigivning. Sverige har också stöttat ansträngningarna av Polens, Maltas och Finlands ordförandeskap för att kräva ett omedelbart och villkorslöst frigivande.

I min roll som utrikesminister tog jag själv upp frågan vid OSSE:s ministerrådsmöte på Malta i december 2024 för att kunna rikta kravet direkt till Ryssland. Vid mötet krävde jag att Ryssland ska respektera folkrätten och efterleva alla OSSE:s åtaganden och principer. Jag krävde också ett omedelbart frisläppande av de frihetsberövade medarbetarna från OSSE.

Sverige kommer att fortsätta stå upp för den regelbaserade världsordningen, folkrätten inklusive mänskliga rättigheter samt rättsstatens principer – inom OSSE och i alla andra sammanhang.

Fru talman! I år är det 50 år sedan den europeiska säkerhetskonferensen, det vi i dag kallar Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, antog de så kallade Helsingforsprinciperna eller Helsingforsdeklarationen. OSSE är en sammanslutning av stater som ideologiskt och politiskt kan stå långt ifrån varandra men som ser nödvändigheten av en plattform för möten och dialog och har en tro på att de europeiska staterna kan lösa sina meningsskiljaktigheter på diplomatisk väg utan krig.

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina bryter mot Helsingforsdeklarationen och är ett övergrepp på den europeiska säkerhetsordningen och den regelbaserade världsordningen. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 inrättades OSSE:s särskilda övervakningsmission i Ukraina på begäran av Ukrainas regering genom ett konsensusbeslut av OSSE:s 57 deltagande länder. Det här har varit den överlägset största delegationen i OSSE. Missionen upphörde efter Rysslands fullskaliga anfallskrig på Ukraina i mars 2022, när Ryssland blockerade en förlängning av uppdraget.

Övervakningsmissionen var en obeväpnad civilinsats som opererade på marken 24:7 i Ukraina. Huvuduppdraget var att opartiskt och objektivt observera och rapportera kring säkerhetssituationen i landet och att underlätta dialogen mellan parterna.

I april 2022 frihetsberövades tre tjänstepersoner i det då avslutade uppdraget: Holda, Petrov och Sjabanov. De sitter fängslade i Donetsk och Luhansk. Petrov och Sjabanov dömdes i september samma år till 13 års fängelse, och i juli 2024 dömdes Holda till 14 års fängelse.

I januari i år besökte jag Ukraina med det särskilda stödteam som inrättats inom ramen för OSSE:s parlamentariska församling. Vi var den första internationella organisationen på plats. Vi fick möjlighet att träffa anhöriga till de tre fängslade. De vittnade om en mycket svår situation där de får knapphändig och oregelbunden information om och kontakt med sina anhöriga. Det skapar såklart en stor ängslan och frustration för dem att inte veta om deras män mår bra och om och när de kan förväntas friges.

Sedan fängslandet av de tre anställda har OSSE:s tjänstgörande ordförande och generalsekreterare upprepat uppmaningarna till OSSE:s deltagande stater att stödja ansträngningarna och säkerställa ett omedelbart frigivande av de tre OSSE-anställda.

Jag vill därför fråga statsrådet, utöver det jag har fått till mig i svaret: Vad anser statsrådet att regeringen kan göra ytterligare när det gäller de tre anställda, utöver det som det redogjorts för? Det kan handla om diplomatisk påtryckning, ett engagemang med civilsamhället eller möjligheten att använda ytterligare internationella rättsliga instanser för att öka pressen på Ryssland och söka rättvisa för de drabbade.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen har sedan tillträdet fortsatt att stötta de ansträngningar som inleddes efter frihetsberövandet för att få de tre OSSE-medarbetarna fria. Eftersom Ryssland bär det fulla ansvaret för frihetsberövandet är det genom de kanaler som OSSE har i kontakter med ryska myndigheter och motparter som frågan egentligen bäst hanteras. När det gäller Carina Ödebrinks fråga: I praktiken innebär det ett kontinuerligt stöd till OSSE:s ordförandeskap, generalsekreterare och andra ledande företrädare för att bibehålla trycket på Ryssland även i denna fråga.

Det handlar också om att genom EU framföra unionens tydliga förväntan på att få de tre medarbetarna frigivna. Vid vissa tillfällen där det har bedömts ha ett mervärde har Sverige även valt att väcka frågan i våra nationella uttalanden i OSSE, såsom när jag deltog på ministerrådsmötet på Malta i december.

Dessvärre visar Ryssland inga tecken på att vilja efterleva sina åtaganden heller i denna fråga. Jag vill såklart undvika att spekulera i de bakomliggande motiven. Men det är djupt oroande att vi nu har fått uppgifter om att minst en av medarbetarna har förflyttats till en avlägsen straffkoloni i Ryssland. Detta tyder på att vi inte är närmare ett frigivande. Sverige kommer att fortsätta att bidra till att upprätthålla trycket mot Ryssland i den här frågan till dess att alla tre har blivit frigivna. Det kan jag garantera Carina Ödebrink.

Fru talman! Precis som statsrådet säger har de initiativ som hittills har tagits inte lett till någon förändring. Det olagliga fängslandet av de tre anställda går nu in på sitt fjärde år.

OSSE:s parlamentariska församling antog i sin deklaration förra året i Bukarest paragrafer där vi upprepar vår uppmaning till Ryska federationen att omedelbart och villkorslöst frige de tre olagligt fängslade. Vi uppmanar också Ryska federationen att villkorslöst frige alla individer som orättvist fängslats på Krim, inklusive de tre tjänstemännen.

OSSE:s parlamentariska församlings beslut är inte bindande, men tjänar som viktiga påtryckningsmedel på sina respektive regeringar. Det är regeringarna som har verktygen, makten och mandatet att sätta tryck på Ryssland i frågan.

OSSE:s nyvalda generalsekreterare Feridun Sinirlioğlu från Turkiet besökte i mars Moskva och tog återigen upp frågan om de tre OSSE-anställda. Som anställda skulle Holda, Petrov och Sjabanov aldrig ha utsatts för arrestering, trakasserier eller internering när de utförde sina uppdrag.

Enligt det samförståndsavtal som finns mellan OSSE och Ukrainas regering om OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag ska OSSE-tjänstemän ges immunitet för sina officiella handlingar utförda i Ukraina, en immunitet som gäller även efter att deras uppdrag upphört.

Ryska federationen hävdar att immuniteten inte längre gäller när mandatet inte förlängdes och att Vadym Holda dömdes för spionage som påstods ha ägt rum i december 2021, men detta är långt innan missionen upphörde. Vidare hävdar Ryssland att alla tre varit iblandade i kriminella handlingar under sin tid i OSSE-missionen. Men det har aldrig framförts krav från rysk sida på att immuniteten ska hävas eller meddelats vilka brottsliga handlingar som skulle ligga till grund för fängslandet.

Jag vill ställa ytterligare en fråga till statsrådet. Anser statsrådet att Sveriges insatser att stödja OSSE:s och andra länders ansträngningar är tillräckliga när tre anställda hålls godtyckligt fängslade?

Fru talman! Tack för frågan!

Jag har redogjort ganska ingående för hur vi försöker att trycka på för att få dem frigivna. Men vi får inte glömma att det är Ryssland vi har att göra med. Jag tror inte att vi ska ha några större förhoppningar på det landet. Det är bara beklagligt.

Däremot ska vi aldrig ge upp våra ansträngningar. Vi måste få till ett ansvarsutkrävande mot Ryssland. Därför tänkte jag tala lite mer om vad regeringen gör på det området, eftersom det är så viktigt.

Det är av största vikt att Ryssland hålls ansvarigt för sina systematiska brott mot folkrätten. Regeringen har sedan inledningen av den ryska aggressionen aktivt verkat för ett effektivt ansvarsutkrävande i alla relevanta forum. Det handlar inte minst om FN, EU och OSSE.

Syftet har varit att återställa respekten för folkrätten och för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Genom vårt aktiva engagemang i utformningen och antagandet av sanktionspaket inom EU säkerställer regeringen att dessa allvarliga överträdelser av folkrätten inte förblir utan konsekvenser.

Sanktionerna är ett centralt verktyg för att markera att brott mot folkrätten och grundläggande principer om fred och säkerhet och rättsstatsprinciper inte tolereras.

Systematiskt brott mot den regelbaserade världsordningen får konkreta konsekvenser. Sverige kommer även framöver att verka för att EU:s svar på Rysslands agerande förblir beslutsamt, enhetligt och också rättsligt förankrat.

Vi står upp för de gemensamma normer och skyldigheter som ligger till grund för den regelbaserade världsordningen. Vi fortsätter att verka för dessa principer och att de efterlevs även i tider av mycket svåra prövningar och även i förhållande till Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska börja med att säga något, så att jag inte glömmer det, nämligen att verkligen uppmana statsrådet och regeringen att vidta alla möjliga tänkbara konkreta åtgärder för att Sverige ska vara ett land som står på barrikaderna när det gäller att de tre OSSE-anställda blir frisläppta.

När den regelbaserade världsordningen och det OSSE:s medlemsländer kommit överens om utmanas eller trampas på behöver vi i dag se på utmaningarna, problemen och lösningarna med delvis nya ögon. De internationella organisationer, konventioner och deklarationer som världssamfundet åstadkom när vi såg konsekvenserna av krig, fascism och nazism behöver i dag värnas och stärkas mer än någonsin. Ska demokrati, mänskliga rättigheter och humanism vara det som fortsatt leder oss krävs stora ansträngningar av oss alla varje dag.

Valobservationer är, som jag tidigare sagt, en av kärnuppgifterna för OSSE:s parlamentariska församling. Jag vill därför avslutningsvis ta upp frågan om Sveriges arbete för att stärka skyddet för internationella observatörer när det kommer till valobservationer.

Internationella valobservatörer har vid flera tillfällen nekats inresa till länder där OSSE:s parlamentariska församling deltar i missioner. Det skedde i Turkiet och därefter i Polen, även om situationen i Polen löstes efter förhandlingar. Det är landet som ska ha val som bjuder in OSSE:s valobservatörer, men det är respektive land som själva utser sina valobservatörer.

Jag vill därför fråga vad statsrådet och regeringen: Vad kan regeringen vidta för åtgärder för att säkerställa att de strukturer och regler som gäller för valobservationer upprätthålls och inte politiseras beroende på landet som ordnar val?

(Applåder)

Fru talman! Sverige är väldigt tydligt i vårt viktiga stöd till OSSE och den uppgift som de har i bland annat att vara valobservatörer. Vi står naturligtvis i varje läge upp för deras möjlighet att också verka.

Sveriges djupa engagemang för OSSE:s tredje så kallade mänskliga dimension har inneburit att vi även har spelat en aktiv roll i de fyra aktiveringarna av Moskvamekanismen mot Ryssland sedan dess fullskaliga invasion av Ukraina.

Den senaste aktiveringen syftade till att granska Rysslands godtyckliga frihetsberövanden av ukrainska civila i februari 2024. Den efterföljande expertmissionen slog fast att fortsatt frihetsberövande av OSSE-observatörerna strider mot Rysslands åtaganden inom organisationen.

Som ordförande i OSSE:s MR-kommitté, kommittén för mänskliga rättigheter, under 2025 har Sverige även en viktig roll att tillsammans med det finska ordförandeskapet bidra till att fortsatt hålla Ryssland ansvarigt för överträdelser som de gör och till att stödet till Ukraina fortsatt hålls högst upp på dagordningen.

Tack så jättemycket för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.