Transporternas inverkan på klimatet

Fru talman! Rickard Nordin har frågat mig vad min konkreta handlingsplan är för hur Sverige ska implementera direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Syftet med direktivet är att minimera transporternas oljeberoende och minska deras inverkan på miljön. Direktivet kräver bland annat att varje medlemsstat ska anta ett nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden av den tillhörande infrastrukturen. Handlingsprogrammet ska överlämnas till kommissionen senast den 18 november 2016.

Regeringen vill att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta och är positiv till direktivets syfte. Infrastrukturen för alternativa bränslen är en viktig fråga för att kunna ställa om person- och godstransporterna till mer hållbara alternativ.

Näringsdepartementet har, i samarbete med andra berörda departement, påbörjat ett arbete med att ta fram handlingsprogrammet, som ska stämma överens med unionens gällande lagstiftning för miljö- och klimatskydd. Självfallet kommer berörda intressenter att ges tillfälle att ge synpunkter på handlingsprogrammet under arbetets gång.

Direktivet innehåller också en rad bestämmelser där det krävs att medlemsstaterna författningsreglerar vissa frågor. Det gäller framför allt krav på att laddningsstationer för elfordon och tankstationer för naturgas och vätgas uppfyller vissa angivna standarder men också krav på information till användarna. Näringsdepartementet har även när det gäller dessa frågor påbörjat ett arbete med att genomföra direktivet.

Fru talman! Tack, ministern, för ett tydligt svar! Det finns dock några saker som jag är lite fundersam över. Ministern skriver att regeringen vill se en fossilfri fordonsflotta. Det är ett jättebra och beundransvärt mål och samtidigt avgörande om man ska bli världens första fossilfria välfärdsstat, vilket regeringen också har uttryckt att man vill. Men det här saknar helt konkretion, precis som i mycket annat av regeringens politik. Vilket år tänker man att det här ska uppnås? Och hur behandlar regeringen det faktum att vi inte har något delmål på vägen när vi nu redan har nått upp till 2020-målet?

Vi i Centerpartiet vill gärna se att man antar ett nytt delmål till 2020 på 30 procent förnybart i transportsektorn. Hur ställer sig regeringen till det? Skulle ministern kunna tänka sig att förtydliga några av de här fina orden och flosklerna om fossilfrihet och världens första fossilfria välfärdsstat så att vi kan bedöma om det här är ambitiöst eller om det är ganska flyktigt? Skulle ministern vilja konkretisera så att vi får veta hur viktigt man anser att det här är?

Fru talman! När det gäller konkretion av tidsplaner och annat för hur det här arbetet ska drivas och vilka målsättningar som är både tillräckligt utmanande för att ställa krav på oss gemensamt och relevanta i meningen att de är möjliga att uppnå pågår det ett arbete inom framför allt Miljö- och energidepartementet där Sveriges miljömål hanteras. Vi har inte på Näringsdepartementet någon tidsplan för när Sverige ska uppnå en fossilfri fordonsflotta. Däremot har vi en ambitiös plan när det gäller att inte minst samverka med industrin, myndigheter och andra berörda för att snabba på det här arbetet som vi tycker har gått lite för långsamt.

Den 30 november kommer jag tillsammans med Ibrahim Baylan att bjuda in intressenterna när det gäller utbyggnaden av infrastruktur för alternativa drivmedel för att få deras syn på i vilken takt man kan gå fram, vilken roll staten respektive marknaden ska spela och hur arbetet ska drivas framåt. Innan den 18 november nästa år kommer det här arbetet att ha kommit så långt på väg att vi kan lämna ifrån oss en tydlig utbyggnadsplan till EU-kommissionen så som direktivet föreskriver.

Herr talman! Det har tagits ganska många politiska initiativ i den här frågan. I Energikommissionen, som jag sitter med i, vägrar man att prata om transporter. Sedan finns Analysgruppen för grön omställning och Miljömålsberedningen. Nu pratar man om ytterligare ett arbete där statsrådet tillsammans med Baylan ska bjuda in olika intressenter.

Hur ser ansvarsfördelningen i regeringen ut egentligen? För mig är den ganska otydlig. Det verkar som att det är väldigt många olika processer på gång. Vi från Centerpartiet är lite oroliga. Man hänvisar hela tiden till FFF-utredningen och säger att det inte behövs någon ytterligare utredning. Det har inte kommit något förslag från FFF-utredningen, annat än om elbussar. Men man väljer att utreda bonus-malus-systemet igen. Med kvotplikten händer ingenting. Vi vet fortfarande inte hur det blir med biodrivmedel efter årsskiftet.

Hur ser ansvarsfördelningen ut? Det har sagts att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Vill regeringen gå ifrån det målet, eller hur ska jag tolka begreppet fossilfri fordonsflotta? Dessutom finns det inget årtal angivet. Går man nu ifrån målet med en fossiloberoende fordonsflotta till 2030?

Herr talman! Nej, den målsättningen ligger fast. Det är också därför som man jobbar på ganska många olika fronter samtidigt. Det kräver insatser på många olika områden.

När det gäller vilka miljömål Sverige ska ha och ställa sig bakom är det Miljömålsberedningen som hanterar den frågan. Det var också skälet till att jag i mitt första inlägg sa att vi inom Näringsdepartementet inte sätter upp några sådana mål. Det är alltså Miljödepartementet som har hand om den frågan.

Till hearingen den 30 november har Ibrahim Baylan och jag bjudit in de intressenter som är berörda av en utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel. Vi vill höra vad de har för syn. Det är ett inspel i arbetet med att ta fram den handlingsplan för en utbyggnad av infrastruktur som kommissionen har efterfrågat. Handlingsplanen är ju inte direkt beroende av vilka miljömål som vi sätter upp, utan den är direkt beroende av att EU-kommissionen har begärt att alla medlemsstater ska leverera en sådan handlingsplan. Då kan det vara bra att veta hur de som är berörda av frågan ser på sin egen roll, på statens roll och på hur framtiden kan och bör gestalta sig.

Samtidigt pågår det en hel del försöksprojekt runt om landet både om elmotorvägar och om alternativa drivmedel för olika typer av fordon och transportslag, och vi följer dessa projekt med stort intresse.

Här pågår alltså ett regelgivningsarbete och ett regleringsarbete samtidigt som det parallellt pågår en teknikutveckling. Jag tycker att skedet just nu är oerhört spännande. Det händer väldigt mycket, och man kan med visst fog säga att det nu sker ett skifte i synen på fossila drivmedel och hur fordonsflottan behöver ställas om i framtiden.

Jag kan lugna Rickard Nordin med att det pågår ett arbete där det klart och tydligt framgår vem som har ansvar för vad. Men det är ofrånkomligt att arbetet sker i flera parallella processer, eftersom det behövs åtgärder inom många olika områden.

Vi har sagt att vi ska införa ett bonus-malus-system. Vi tror att det är mer effektivt som styrmedel än det nuvarande regelverket. Men precis som alla andra skattefrågor bereds den inom Finansdepartementet, och så tror jag att det var på den tidigare regeringens tid och så har det nog varit på alla regeringars tid, att frågor som har beröringspunkt med flera olika departement fördelas så att det departement som har bäst förutsättningar för att göra ett helgjutet arbete får ärendet på sin lott.

Det betyder inte att departementen arbetar helt oberoende av varandra, men det är tydligt uttryckt att miljömålen bereds i Miljömålsberedningen som arbetar under Miljö- och energidepartementet. Specifika frågor om fordonskrav och liknande hanteras av Näringsdepartementet. Frågor som handlar om skattelagstiftning bereds inom Finansdepartementet - precis som det alltid har varit.

Herr talman! Jag håller med statsrådet om att det sker ett skifte i synen på fossila drivmedel, och det skiftet är det nog framför allt regeringen som står för. Vi har ett mål om fossiloberoende fordonsflotta, men man kan bli orolig när det finns politiska förslag i handlingsplanen som går stick i stäv med detta.

Man höjer skatten på biodrivmedel med i runda slängar 400 miljoner kronor per år. Enligt Anläggningsbesked för biodrivmedel kommer det antagligen inte att bli så många nya anläggningar för biodrivmedel. Dessutom äventyras volymerna av biodrivmedel som vi importerar. Man kapar i supermiljöbilspremien för laddhybrider i ett läge då dieselbilar utgör en allt större andel av nybilsförsäljningen. Det gäller också för juridiska personer - alltså förmånsbilar. Samtidigt sänker man förmånsvärdet, så att det hela blir ännu sämre.

Detta får ganska stora och långtgående effekter. Finns det med över huvud tagit i regeringens kalkyl? I den nuvarande budgeten ser jag bara försämringar för transportsidan, framför allt för personbilstransporterna. Det gör att utvecklingen riskerar att gå bakåt, speciellt om man inte får igenom skattebefrielsen för biodrivmedel. Är de effekter som regeringens budget får på klimatet och på transporterna någonting som infrastrukturministern tar hänsyn till i arbetet med handlingsplanen?

Herr talman! Jag tror att Rickard Nordin är väl medveten om att också skattefrågan och biodrivmedel ingår i EU-lagstiftningen. Det gör det svårt för oss att premiera den typen av drivmedel på det sätt som vi hade önskat. Det pågår ett ganska intensivt arbete också på Finansdepartementet för att påverka i EU för att det ska bli möjligt för medlemsstaterna att subventionera biodrivmedel på ett annat sätt.

När det gäller supermiljöbilspremien är avsikten med den förändringen att få fler rena elbilar eftersom marknaden nu börjar att bli mogen. Dessutom är inköpspriset för en elbil väsentligt mycket högre än för många andra bilar, vilket gör att tröskeln för att köpa en elbil är högre. Genom att förändra supermiljöbilspremien så att det blir mindre betungande att köpa en elbil är ju ambitionen att man ska öka den försäljningen och i stället minska försäljningen av mer miljöpåverkande bilar.

Arbetet med att ta fram en plan för utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel har precis påbörjats. Där gäller det också att bena ut vad staten ska göra. Det är viktigt att staten inte tar på sig hela ansvaret för utbyggnaden, utan det måste finnas en marknad som tar vid och där staten kan vara med i ett inledningsskede och starta upp pilotförsök och sådant.

Arbetet pågår. De förslag som vi lägger fram och de beslut som vi fattar driver sammantaget fram en fordonsflotta som är fossiloberoende och som medverkar till att transportsektorn bidrar positivt till klimat- och miljömålen.

Överläggningen var härmed avslutad.