Traineejobb

Svar på interpellationer

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om när jag förväntar mig att målet för traineejobb ska vara uppnått och om jag fortfarande anser att traineejobb inom äldreomsorgen är en bra lösning.

Traineejobb innebär en möjlighet för unga att kombinera arbete med en relevant yrkesutbildning inom sektorer där allt fler går i pension de närmaste åren eller där det finns bristyrken. Detta kommer att stärka deras förutsättningar till varaktig anknytning till arbetsmarknaden.

I dag är det brist på personal inom yrken som kräver gymnasiekompetens, samtidigt som alltför få utbildas inom dessa yrken i ungdomsskolan.

Traineejobb innebär en kombination av arbete och reguljär utbildning. Tre parter är involverade: arbetstagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare. Antalet traineejobb är därför beroende av fleras aktiva agerande. Regeringen räknar med att traineejobben kommer att nå sin fulla volym om två till tre år. Den delegation för unga i arbete som jag inrättat kommer att underlätta införandet av traineejobb.

Lotta Finstorp hänvisar i andra delen av sin fråga till kritik från fackförbund och yrkesverksamma när det gäller traineejobb inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen sysselsätter ett stort antal arbetstagare inom välfärdssektorn. Behovet av en generationsväxling är stort, och det är viktigt att möjligheter till traineejobb finns även där. Jag har en nära och konstruktiv dialog med fackförbundet Kommunal. Även de välkomnar utökade möjligheter till generationsväxling.

Jag kommer att verka för att möjligheten att få traineejobb finns på plats från augusti 2015. Möjligheten utökas till bland annat äldreomsorgen 2016 förutsatt att detta godkänns av Europeiska kommissionen.

För att traineejobben ska fungera bra är det nödvändigt att de som får sådana jobb ska vara välkomna på arbetsplatserna. Liksom när det gäller andra subventionerade anställningar kommer det att finnas krav på att Arbetsförmedlingen ska samråda med lokala arbetstagarorganisationer innan någon anvisas en arbetsplats.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Den politik som regeringen för är en jobbfientlig politik som riskerar att bromsa Sveriges utveckling. Att fördyra jobb för unga, försämra för företagen och samtidigt höja bidragen kommer att leda till färre jobb för unga, inte fler.

Regeringen och främst Socialdemokraterna gick i valrörelsen till val på att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är absolut ett behjärtansvärt mål på många sätt. Framför allt för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, som är hög, är åtgärder för unga absolut en viktig del för att nå det målet.

I går läste jag en intervju i GP, Göteborgs Posten, med arbetsmarknadsministern. Jag ska citera några rader från den intervjun som handlar om att ha EU:s lägsta arbetslöshet: "Det beror litegrann på vad man menar med ett mål. Man kan ha mål och så bedömer man sannolikheten av att man ska nå dem, ungefär som det kan vara med nyårslöften, man bedömer sannolikheten av hur många dagar man ska hålla det." Att vallöften och nyårslöften har samma dignitet hos regeringen har jag väldigt svårt att tro. Traineejobben trodde jag var en del i vallöftet om att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet.

Nyligen kom årets OECD-rapport för Sverige. Där konstateras att trots att antalet arbetstillfällen har ökat ligger arbetslösheten på en högre nivå i många OECD-länder jämfört med före finanskrisen. Och den höga nivån kommer inte per automatik att reduceras vid en konjunkturuppgång. Det är ofta så att om man har gått igenom en kraftig lågkonjunktur effektiviserar företag och offentlig sektor och tjänsterna blir färre.

Rådet från OECD är: De politiska beslutsfattarna bör satsa på att skapa fler och bättre arbeten.

Det är till syvende och sist att fler jobb växer fram i landet som gör att arbetslösheten minskar. Då måste jobbpolitiken vara det viktigaste verktyget i verktygslådan, men jag hittar inget sådant verktyg i regeringens verktygslåda.

Fler unga behöver först och främst ha ett jobb att gå till. Då måste man på vägen dit se till att förbättra skolan, att försöka motivera skoltrötta ungdomar tillbaka till skolbänken, utveckla lärlingsutbildningar men också effektivisera nedsättningarna av arbetsgivaravgifter som vi vet har gett effekt. Men det finns inga förslag.

Utifrån vad som lovades i valrörelsen tror ministern, vad jag har förstått, att det av de 34 000 traineejobb som lovades i valrörelsen är ungefär en fjärdedel som eventuellt kan effektueras.

Jag har väldigt många frågor om detta. Det finns på regeringens hemsida ett citat av arbetsmarknadsministern: "Nu ska vi lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. Vi ska inte sätta ungdomar i låtsasåtgärder." Vad betyder det? Vad är låtsasåtgärder? Hur blir ungdomsjobben fler när arbetsgivaravgifterna tredubblas? Och vad händer med traineeplatserna?

Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret på interpellationen!

Så här sa statsminister Stefan Löfven i augusti före valet förra året: Vi presenterar i dag en stor satsning ur vårt kommande valmanifest. Vi föreslår ett sjukvårdslyft med traineejobb för unga i sjukvården. Vi vill ge fler ungdomar chansen att upptäcka hälso- och sjukvården som arbetsmarknad och samtidigt avlasta den hårt pressade personalen.

Traineejobben där unga arbetslösa ska få arbete och utbildning inom till exempel äldreomsorgen eller på fritis var alltså ett av Socialdemokraternas viktigaste och starkaste vallöften. Som vi hörde Lotta Finstorp beskriva blir det av de ca 30 000, som det talades om från början, ungefär en fjärdedel som kan effektueras. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern kommenterar detta.

Detta med traineejobb lät ju väldigt bra i början, men sedan är det som att regeringen har upptäckt att det egentligen inte är så lätt. Här ska ungdomar in i en äldrevård där det krävs både erfarenhet och förståelse för äldres situation. Traineejobben ska vara under ett års tid, och sedan är det över.

Vi vill egentligen samma sak, att unga ska komma in i arbete. Vi vet att det betyder oerhört mycket för den enskilde, och för samhällsutvecklingen är det naturligtvis oerhört viktigt att man kommer i jobb. Samtidigt höjs arbetsgivaravgiften för unga. Det får vissa negativa konsekvenser för ungas ingång i arbetslivet, så är det ju.

Min enkla fråga till ministern är om ministern tror på traineejobben i den utformning och den utsträckning som uttalades i samband med valrörelsen.

Herr talman! Låt mig fortsätta citatet som Lotta Finstorp läste upp från GP. Jag fortsätter med att säga att man också kan se på mål på ett annat sätt, som ett sätt att styra politiken så att man säkerställer att man når målen, och det är så regeringen ser på målet. Det var alltså inte riktigt ärligt att lyfta ut den del där jag sa hur regeringen inte ser på målet. Vill man ta del av citatet i sin helhet kan man titta på SVT Forum som finns på SVT:s hemsida där jag diskuterar detta.

Herr talman! Vi ska lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt, och vi tänker vidta de åtgärder som krävs för att göra det.

En av de stora utmaningarna på dagens arbetsmarknad är att var femte rekrytering inte blir av därför att det tar orimligt lång tid för arbetsgivarna att hitta personal med rätt kompetens.

Samtidigt ser vi att det råder brist inom många av de yrken som man kan utbilda sig till inom gymnasieskolan. Det finns förstås ett samband med den gamla regeringens misslyckade skolpolitik som har gjort att allt färre går ut från yrkesprogrammen med rätt utbildning.

För att lösa detta måste vi göra förändringar i gymnasieskolan, men vi måste också rusta de ungdomar som i dag är arbetslösa för att inte bara komma in på arbetsmarknaden utan också varaktigt stanna där.

Vi står inför en ungdomsbrist i Sverige. I många yrken riskerar vi att inte få tag i utbildad personal. Undersköterskeyrket är ett sådant yrke. Man räknar med att det behöver rekryteras 130 000 nya undersköterskor de närmaste sju åren.

Att i detta läge inte utnyttja möjligheten att ge ungdomar chansen att utbilda sig till undersköterska, plåtslagare, bagare, fordonsmekaniker eller något av de många andra yrken där vi i dag har brist och ser framför oss en allt större brist är dålig politik.

Regeringens avsikt är att klara företagens kompetensförsörjning och ge ungdomar en varaktig, stark ställning på arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi ska vara försiktiga med prognoser. Jag minns hur det var med den gamla regeringen. Man införde yrkesintroduktionsanställningar som skulle ge 30 000 nya jobb. De är nu uppe i ungefär 1 000. Man sa att den viktigaste åtgärden för att lösa arbetslösheten var att försämra a-kassan. Det ökade arbetslösheten. Man sa att sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar var det viktigaste sättet att lösa ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten ökade.

En regering kan bara dömas utifrån resultaten av sin politik. Det gäller också vår regering och mig. Vårt uppdrag är att lösa ungdomsarbetslösheten. Ingen ung människa ska gå långtidsarbetslös, och vi ska nå den lägsta arbetslösheten. Det är ett högt och ambitiöst mål, men vad ska man med en regering till om den inte tänker ta sig an svåra och viktiga mål som är nödvändiga för Sverige och för alla de individer som behöver ett arbete att gå till och en lön att försörja sig på?

Regeringen kommer att vidta de åtgärder som krävs för att vi både ska klara företagens kompetensförsörjning och lösa arbetslösheten.

Införandet av traineejobb är en viktig pusselbit. Det innebär att en ung människa är anställd på halvtid hos en arbetsgivare samtidigt som hon deltar i yrkesutbildning för att nå kompetens i de yrken där det i dag råder brist.

Jag tror att detta är en bra kombination. Det är en kombination som har välkomnats av både arbetsgivare och fackliga organisationer, kanske framför allt av Kommunal som är det fackförbund som organiserar de undersköterskor som är alldeles för få och som behöver väldigt många fler välutbildade kollegor för att Sverige ska klara kvaliteten i äldreomsorgen framöver.

Herr talman! Jag tackar ministern för en bra debatt. Det här är viktigt. Ungdomsarbetslösheten är en ödesfråga för Sverige. Här vet jag att vi har en samsyn. Vi måste få fler ungdomar att komma i arbete. Då måste jobben växa till och komma fler till del.

Det finns en oro för traineejobben. Enligt ministerns svar är Kommunal positivt till traineejobben. I andra förbund finns det dock en ganska skarp och oroande kritik.

I kommunerna försöker man höja kompetensnivån. I dag måste man nästan ha akademisk utbildning för att kunna vara pedagog på till exempel fritidshem.

De olika förbunden uttrycker oro. En fritidspedagog i Linköping säger att hon ser det som en försämring att ta in mindre kvalificerad personal. En ledamot i Lärarförbundets styrelse säger att de är rädda för att arbetsgivarna ska se det som en quickfix, ett snabbspår till mer personal på fritis, och att arbetsgivarna i stället behöver se över hur de ska locka till sig behörig personal, till exempel genom att förbättra arbetsmiljön.

Lärarförbundet säger också att det viktigaste är att det inte lägger ytterligare börda på en redan hårt arbetsbelastad lärar- och skolledarkår. Vårdförbundet gör liknande uttalanden.

De är pressade och hinner inte ens tänka att de ska handleda ungdomar som har gått arbetslösa i sex månader. Jag tror att det är sex månader för traineejobb, men ministern får rätta mig om jag har fel.

Efter sex månaders arbetslöshet tar det lång tid för ungdomar att komma in i rutinerna. De måste bli motiverade att gå till jobbet i rätt tid varje dag, för de har ju lagt om sina vanor.

Det krävs också att ungdomarna får en kvalificerad handledning på arbetsplatsen. Den som handleder måste dessutom ersättas av annan personal. Det gäller att offentlig sektor gör detta.

Till skillnad från YA-jobben är det, enligt ministern, främst inom offentlig sektor som traineejobben ska finnas. I mitt nästa inlägg kommer jag att jämföra med YA-jobben.

Jag undrar varför regeringen inte fortsätter att bygga ut YA-jobben. Precis som ministern sa har det än så länge inte blivit så många YA-jobb. Men det är en bra modell för hur unga ska komma in och få en yrkesutbildning. Vi har den, och handledaren får betalt och så vidare. Det är ett bra koncept. Varför vill regeringen inte fortsätta på den inslagna vägen?

Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger att regeringen ska dömas utifrån hur man lyckas med jobben. Med tanke på Finanspolitiska rådets med flera myndigheters kritik mot hur regeringen hanterar ekonomin, bland annat vad gäller det finanspolitiska ramverket, kan domen bli hård, framför allt från väljarna i kommande val.

Så här säger en representant för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: "Regeringens förslag om traineejobb i välfärden för unga kan bli en kortsiktig åtgärd som inte löser personalbehoven. Risken är att det här blir pengar i sjön för att ungdomarna finns inne ett år och sedan försvinner ut igen till något annat. Då kommer arbetsgivarna antagligen använda det här för att ta in nya ungdomar i stället för att se till att ungdomarna nu blir anställningsbara."

Ett annat problem är handledningen. Enligt SKL:s representant finns den personalen inte tillgänglig i dag. Det är givetvis viktigt att ungdomarna, inte minst i ett sådant här sammanhang, får en god handledning när de kommer in på en arbetsplats.

För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 måste den strukturella arbetslösheten sjunka med minst 2,5 procentenheter och antalet jobb öka med 130 000, enligt Finanspolitiska rådet. "De åtgärder som regeringen har lagt fram räcker inte långt", säger Finanspolitiska rådet.

Herr talman! Låt mig först säga till Roland Utbult att jag välkomnar Finanspolitiska rådets rapport. Det finns mycket intressant i den som vi bör diskutera och ta till oss. Man säger också att det krävs fler åtgärder än de som hittills har presenterats, vilket är självklart om vi ska nå ett sådant ambitiöst mål för jobben som regeringen har.

Man säger också att det är klokt att ta bort nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar, som är en ineffektiv åtgärd, och att det är väl motiverat att höja taket i a-kassan, som regeringen gör. Det finns alltså ett bra stöd för regeringens politik.

Jag ska ta Lotta Finstorps fråga om traineejobben på allvar. Traineejobben riktar sig till hela arbetsmarknaden, inte bara till offentlig sektor. Direkt efter valet inledde jag en turné för att träffa i princip alla Sveriges kommunledningar. 249 kommunledningar kom till mina dialogmöten runt om i landet.

En av de viktiga frågor vi diskuterade var hur vi ska utforma traineejobben så att de fungerar på bästa sätt. Utifrån den dialogen har regeringen utformat förslaget. Vi har förstås också haft en mycket nära dialog med såväl Lärarförbundet som Vårdförbundet och Kommunal men också med andra parter på arbetsmarknaden.

Detta har resulterat i att traineejobbens utformning nu är sådan att den kompletterar yrkesintroduktionsanställningarna. YA-jobben är en bra modell, tycker jag, och jag hoppas att de ska kunna växa. Jag tror att de kommer att göra det. Vi har diskuterat med både Arbetsförmedlingen och kommunerna om att de ska användas i större utsträckning.

En del arbetsgivare - inte alla, men en del - anger att det är svårt för dem att ansvara för utbildningsdelen på arbetsplatser. Det är inte alla arbetsgivare som klarar detta. Därför kompletterar vi nu med traineejobb där utbildningssystemet står för utbildningen.

Reguljär utbildning på halvtid och en anställning på halvtid utan egentligt krav på lärande i arbetet - det är naturligtvis en positiv bonus om man lär sig saker på jobbet, men det är inte ett absolut krav - tror jag kommer att vara ett bra komplement till yrkesintroduktionsanställningarna.

För en del arbetsplatser och arbetsgivare passar det bättre att ha ett lärande i arbetet, och då är YA-jobben en bra modell. För andra är det bättre att kunna lägga lärandet i det reguljära systemet.

Inte minst när det gäller utbildningen till undersköterska och omvårdnadsprogrammet, som finns utbyggt i de allra flesta kommuner, är det en bra modell att kunna lägga lärandet i utbildningssystemet och ha anställningen i skolan, om det till exempel handlar om barnskötare, eller i äldreomsorgen eller sjukvården, om det handlar om undersköterskor.

Låt mig förklara hur det fungerar. Redan i dag jobbar många outbildade ungdomar extra då och då på fritis, i barnomsorgen eller i äldreomsorgen. De får ingen fast tjänst därför att de inte har rätt kompetens. Det vi nu erbjuder är en möjlighet att skaffa sig rätt kompetens, att bli barnskötare eller undersköterska och att kombinera detta med anställning så att man blir färdig och därmed kan få ett fast jobb.

Det som kommunerna och många andra arbetsgivare efterlyser är just utbildad arbetskraft, och det är precis där vi använder traineejobben för att lösa två saker på en gång.

Man underlättar kompetensförsörjningen hos offentliga arbetsgivare, där behovet är mycket stort, men också i det privata näringslivet. Där är det kanske inte lika stort volymmässigt, men där finns viktiga brister i arbetsmarknadens funktionssätt som måste kunna rättas till för att företag ska kunna växa. Samtidigt kommer ungdomar inte bara in på arbetsmarknaden utan blir också varaktigt kvar där. Det är hela poängen med traineejobben.

Herr talman! Det är intressant att jämföra YA-jobben. Det är glädjande att arbetsmarknadsministern ser att det finns en möjlighet att expandera där så att fler ungdomar kommer in den vägen också.

Jag tycker att Roland Utbult väldigt väl tog upp kvaliteten i äldreomsorgen och vikten av att ha kvalificerad personal där. Det är där man verkligen behöver ha det.

Däremot kan jag bli orolig för att man måste in och jobba i vården bara för att man är ung och arbetslös. Vi måste också tänka på lämplighet och så vidare. Där vet jag inte riktigt hur arbetsmarknadsministern tänker när det gäller traineejobb.

Jag utgår från att Arbetsförmedlingen inte pekar och säger att någon ska börja på äldreboendet si och så bara för att personen är arbetslös och har varit det i sex månader. Bara för att man är arbetslös är man kanske inte per automatik lämplig att arbeta inom till exempel äldreomsorgen, och dessutom kanske man inte brinner för det.

Jag hade för några veckor sedan en interpellationsdebatt med äldreminister Åsa Regnér. Hon var då väldigt tydlig med hur viktigt det är med kvalitet just inom äldreomsorgen. Vi hade en väldigt bra debatt om det.

Därför finns det frågetecken kring detta. Det blir som en quickfix där man säger att bara för att man är ung och arbetslös ska man in i offentlig sektor och arbeta med vård och omsorg därför att det råder brist där. Men människan fungerar inte riktigt så. Det finns en risk att det inte blir så bra kvalitet.

När det gäller att jämföra YA-jobb och traineejobb finns det en sak jag väldigt gärna vill få svar på. När det handlar om YA-jobb krävs särskilda avtal mellan parterna. Det var viktigt för alliansregeringen att det blev på det sättet.

Det jag har förstått avseende traineejobben, både bristyrkestraineejobb och de offentliga jobben, är att det inte krävs särskilda avtal mellan parterna.

Herr talman! Skillnaden är att yrkesintroduktionsanställningar inte är någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. De riktar sig inte särskilt till den som är arbetslös utan till alla ungdomar, och det är något som parterna har avtalat om. De är snarare att se som ett sätt att klara kompetensförsörjningen och steget in i yrket för många ungdomar.

Traineejobb är en kombination av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och utbildning. Det betyder att det är en anställning där arbetsgivare anställer. Arbetsgivarna gör ett urval och beslutar vem de vill anställa.

När man anställer en person som ska få del av ett arbetsmarknadspolitiskt stöd, som det finns möjlighet till i traineejobben, har Arbetsförmedlingen ett samråd med arbetsmarknadens parter och med facken. Det finns alltså goda möjligheter.

Det är inte så att man bara kan placeras - det kan inte jämföras med fas 3 eller något där man placeras. Detta är en anställning där man får lön, och det är en arbetsgivare som fattar beslutet om att anställa.

Det handlar inte om att anställa outbildad personal utan om att ge outbildad personal möjlighet att få rätt kompetens.

I dag har vi många ungdomar som har gått gymnasiet, kanske SAM eller medieprogrammet, och som inte riktigt tycker att de kommer in på arbetsmarknaden med den utbildningen. De kanske gärna vill jobba inom äldreomsorgen, men i dag kommer de inte in på komvux eftersom de redan har en gymnasieutbildning.

De kan inte utbilda sig till undersköterskor, trots att de kanske vill bli det. Nu ger vi en möjlighet för dessa ungdomar att skaffa sig rätt yrkeskompetens och samtidigt jobba, tjäna pengar och ha en fot inne i verksamheten. Då klarar vi kompetensförsörjningen och kvaliteten i äldreomsorgen varaktigt.

Det är en stor utmaning som ligger framför oss. Traineejobben är en viktig pusselbit för att klara kvaliteten i äldreomsorgen.

Överläggningen var härmed avslutad.