Tjänstemannastatus för all blåljuspersonal
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Alm (M)
- Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Alm (M)
- Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Alm (M)
- Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag avser att verka för att all blåljuspersonal ska erhålla tjänstemannastatus och, i så fall, på vilket sätt jag avser att agera för att så ska ske. Därutöver har Ann-Sofie Alm frågat mig om jag avser att klassa brandstationer som skyddsobjekt.
Jag skulle inledningsvis vilja upprepa det jag sa till Ann-Sofie Alm i december då vi debatterade dessa frågor senast. Det är helt oacceptabelt att de personer som utövar samhällsviktiga funktioner och har till uppgift att hjälpa och skydda andra utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Det straffrättsliga skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.
Den 1 januari i år trädde det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet i kraft. Det straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Handlingar som omfattas av det nya brottet är bland annat våld och hot mot blåljuspersonal, inklusive räddningstjänstpersonal, och mot personer som bistår blåljusverksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Räddningstjänstpersonal har alltså därigenom fått ett ännu starkare straffrättsligt skydd än vad som var fallet före lagändringen. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Detta är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att dessa samhällsviktiga funktioner inte får angripas.
Regeringen har därutöver under senare år vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts. Skyddet för den personliga integriteten har också stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Med detta sagt måste det finnas ett ändamålsenligt och starkt skydd såväl för den som utövar myndighet som för den som fullgör samhällsnyttiga funktioner utan att göra det. Som regeringen uttalat kräver frågan om vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås på bästa sätt fortsatt utredningsarbete.
Det utredningsarbetet har nu inletts. Den 14 maj i år utsåg jag en särskild utredare som ska titta på bland annat just de frågorna. Utredaren ska särskilt överväga om det finns anledning att införa nya brott eller om ett förstärkt straffrättsligt skydd för samhällsnyttiga funktioner lämpligen kan tillgodoses till exempel genom en utvidgning av de yrkeskategorier som omfattas av det särskilda skydd som är förenat med myndighetsutövning. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 12 november 2021.
Vad gäller frågan om jag avser att klassa brandstationer som skyddsobjekt vill jag säga följande: Vissa civila och militära objekt kan beslutas vara skyddsobjekt för att ges ett förstärkt skydd mot bland annat sabotage. Den möjligheten omfattar byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för bland annat ledning av räddningstjänst. Det är länsstyrelsen som prövar frågor om detta.
Anf. 2 Ann-Sofie Alm (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, än en gång.
Det har nu gått fyra år sedan vår räddningsledare Krister Karlsson omkom i en våldsam olycka på E6 utanför Munkedal. Räddningstjänsten Mitt Bohuslän var ute på uppdrag och hade med tunga fordon spärrat av räddningsområdet. En bilförare, nykter och vid sina sinnens fulla bruk, forcerade avspärrningarna och körde ihjäl Krister.
Kristers sambo Marina och deras gemensamma dotter börjar först nu orka leva i nuet. Bilföraren fick 11 000 kronor i dagsböter och några månaders indraget körkort.
Fru talman! Det måste bli mycket mer kännbart att dräpa en människa som är i samhällets tjänst än att det förringas med ett straffvärde som om det var en simpel trafikolycka. Allt annat kommer att uppfattas som ett hån mot de efterlevande. Morgan Johansson har makten att förändra detta, fru talman.
Jag tycker att den nya lagen när det gäller brottet sabotage mot blåljuspersonal är ett steg i rätt riktning. Den infördes i januari, och förhoppningarna var och är höga på att det ska bli ordning och reda.
Fru talman! Ministern anförde i sitt svar att den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse och att detta är en mycket tydlig signal från samhället. Det håller jag med om, och man skulle vilja tro att det också fungerar så i verkligheten. Men tillämpningen av lagen lämnar mycket att önska. Trots ett stort antal fall av hot och våld mot räddningstjänstpersonal har utfallet blivit att vissa mål har blivit helt avskrivna, ett fåtal har lett till skyddstillsyn och några få har lett till villkorliga domar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns 15 000 brandmän i Sverige - 10 000 på deltid och 5 000 på heltid. Detta är 15 000 människor som varje dag går till jobbet med sitt liv som insats för att vi andra ska vara trygga. Jag tycker inte att det är för mycket begärt att de får högaktning och respekt tillbaka och att de får tjänstemannastatus.
Parkeringsvakter, passkontrollanter, taxichaufförer, tågbefälhavare, väktare och ordningsvakter har alla ett särskilt skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken, det vill säga tjänstemannastatus. Jag vill inte förringa någon av de andra yrkesgrupperna eller ställa dem mot varandra, men det är mycket anmärkningsvärt att brandmän och räddningstjänstpersonal inte omfattas av ett förstärkt skydd.
Fru talman! Jag vill fråga ministern om ministern kan nämna ett sakligt motiverande skäl till att brandmän, till skillnad från dessa andra yrkeskategorier, inte ska åtnjuta det skydd som tjänstemannastatus innebär.
Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Generellt sett har vi ju skärpt synen på angrepp på såväl räddningstjänstpersonal som blåljuspersonal i stort. Det gjorde vi genom den nya lagstiftningen från den 1 januari, och jag avser att gå vidare med detta.
Det man kan säga i korta drag som svar på denna interpellation är att det som Ann-Sofie Alm efterfrågar allaredan är gjort i meningen att jag i maj tillsatte en särskild utredare för att se över hur man ska gå vidare när det gäller att utveckla det straffrättsliga skyddet för samhällsviktiga funktioner. Den fråga som Ann-Sofie Alm tar upp här är en del av det utredningsuppdraget.
Jag ser fram emot att få se resultatet av detta när jag får betänkandet. Utredare är ett hovrättsråd som heter Ann Rapp, och hon kommer som sagt med sitt betänkande nästa år. I utredningsuppdraget ingår den fråga som Ann-Sofie Alm tar upp, men där ingår också andra frågor, bland annat att överväga frågan om skärpt straff för våld mot tjänsteman men också att förstärka det straffrättsliga skyddet för journalister.
Jag tycker nog ändå att man kan konstatera att det särskilda blåljussabotagebrottet, som infördes den 1 januari, har varit en framgång. Vi har redan haft 18 åtal och 4 fällande domar, och det bara under ett halvårs tid. Det är tydligt att polis och åklagare använder sig av den här brottsrubriceringen för att försöka stävja sabotage mot polis och räddningstjänst, och det är bra.
Med detta inte sagt att vi generellt sett har sett en ökning av de här fallen, som Ann-Sofie Alm påstår i sin interpellation. Jag kan inte hitta några belägg för det. Den särskilda utredaren som utredde blåljussabotage gick igenom en hel del fall, och han sa att det har gått lite upp och ned.
När jag var inrikesminister besökte jag räddningstjänster i många delar av landet och talade med brandmännen där. Där var bilden faktiskt tvärtom, till exempel i Malmö. Där talade de om situationen i Rosengård och sa: Vi hade problem där 2008 och 2009, men nu ser vi nästan inga sådana problem längre därför att de också jobbar mycket mer förebyggande mot dem som bor i området. Samma information har jag från polisen i Järva, som säger att de hade problem för några år sedan. Men nu har man genom att jobba förebyggande sett en förbättrad situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns heller ingenting i brottsstatistiken som underbygger påståendet att våld och hot mot tjänsteman skulle ha ökat. De senaste åren har anmälningarna legat i huvudsak stilla. Vi kan till och med se en liten minskning i den delen.
Icke desto mindre är varje sådant här fall naturligtvis allvarligt och måste stävjas. De som arbetar med att rädda andra människors liv och att hjälpa andra människor ska ha den allra yttersta och största respekt från övriga samhället, och de måste ha ett starkt straffrättsligt skydd. Därför är jag beredd att gå vidare och utvidga det straffrättsliga skyddet ytterligare, precis den fråga som Ann-Sofie Alm lyfter fram.
Jag ser därför fram emot att få betänkandet när det kommer nästa år.
Anf. 4 Ann-Sofie Alm (M)
Fru talman! Tack, ministern för svaret! Jag tvivlar inte på att ministern verkligen skulle vilja se ett stävjande av dessa brott.
Jag skulle vilja kontra lite mot ministerns statistik. År 2015 gjorde Brandmännens riksförbund en enkätundersökning som visade att 61 procent av räddningstjänstens personal hade utsatts för hot och våld, men anmälningsandelen var bara 4 procent. Då förstår man ju ganska snabbt att det här är ett mörkertal som är ganska stort. Vid mina besök hos räddningstjänsten vittnar personalen om att hot och våld ökar. De är mer rädda i dag när de åker ut på uppdrag.
Det pågår en maktkamp ute i samhället, där räddningstjänsten ska utföra sina insatser. Ett beteendemönster är att man sätter eld på en bil för att poliserna helst ska komma först så att man kan kasta sten på dem, men oftast är det ju räddningstjänsten.
I svaret säger ministern, fru talman, att en utredning är tillsatt. Vad jag utläser ska utredaren klarlägga vilka som utför myndighetsutövning och vilka som fullgör en samhällsnyttig insats och funktion för att se vilka som har rätt till tjänstemannastatus. Jag tycker att det låter, fru talman, som att den här frågan redan är avgjord, att räddningstjänsten ska ha tjänstemannastatus. Men så är inte uppdraget i utredningen utformat, som jag uppfattar det.
Ett formellt hinder för att brandmän ska omfattas av tjänstemannastatus är att de skulle utöva en myndighetsutövning. Och faktum är att en räddningsledare inom räddningstjänsten har rätt att bereda sig och sin personal tillträde till annans fastighet. De har rätt att avspärra och utrymma områden. De har rätt att använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt. Det här, fru talman, är myndighetsutövning. Jag skulle därför vilja fråga ministern om han också anser att det är en myndighetsutövning. I så fall känns det som att vi är en bit på väg.
Dessutom, fru talman, skulle jag vilja fråga ministern om han kan ge ett rakt svar på varför brandmän och räddningspersonal i dagens samhällsklimat inte skulle ges samma förstärkta skydd som till exempel poliser. Jag vill ha ett rakt svar på om den här regeringen värderar räddningstjänstens personal och dess insatser lika högt som annan blåljuspersonal ur ett rättsligt perspektiv. 15 000 brandmän förtjänar ett svar på det.
Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Först kan jag konstatera att det inte finns några regeringar som har stärkt det straffrättsliga skyddet för just de här personalgrupperna som nuvarande regering har gjort. Vi hade åtta år av moderatledd regering, och det hände ingenting i de här frågorna. Det var för övrigt under just de åren som problemen var som störst i en del områden, vilket inte minst vår särskilda utredare vittnar om och faktiskt också polisen och räddningstjänsten i Malmö, det vill säga där de mest allvarliga fallen fanns med stenkastning och andra typer av våld. Då gjorde den dåvarande regeringen ingenting.
Den här regeringen har tagit fram ett nytt brott, blåljussabotage, med ända upp till livstidsfängelse i straffskalan om det skulle leda till allvarliga konsekvenser när man förhindrar till exempel blåljustjänsten att komma fram och det då leder till att människoliv spills. Och jag kommer att fortsätta bygga ut det straffrättsliga skyddet.
Jag tänker inte föregripa utredningen. Det finns många olika sätt och tekniker för att uppnå samma mål. Jag måste först se vad utredaren kommer fram till. Men Ann-Sofie Alm och andra ska inte sväva i tvivelsmål om att jag tänker fortsätta att bygga ut det straffrättsliga skyddet för just dem som gör ett så viktigt arbete för att rädda liv och hälsa för allmänheten.
Sedan måste jag grunda mig på anmälda brott. Jag kan inte grunda mig på enkäter, utan jag måste titta på vad statistiken faktiskt säger. Min uppmaning är att om man har blivit utsatt för något brott ska man naturligtvis polisanmäla det. Det är det enda sättet som vi också kan få reda på hur stor problematiken egentligen är, och det är ett sätt att minska det eventuella mörkertal som kan finnas.
Min bild är ändå den att på de platser där man har arbetat förebyggande, inte minst i de utsatta områdena, når man resultat. Vittnesmålet inte minst från räddningstjänsten i Malmö, där jag var för ett par år sedan, var väldigt tydligt. De hade haft väldigt få incidenter under många år efter det att de började jobba mer förebyggande och uppsökande i de utsatta områdena.
Vi fortsätter den här processen, och vi tänker driva fram ytterligare lagstiftning.
Låt mig också lägga till en sak, och det är att ett annat sätt att verkligen stävja det här är att öka upptäcktsrisken. Där vill jag bara peka på de stora satsningar vi har gjort på ökad kameraövervakning i många av de utsatta områdena. När vi tillträdde fanns det nästan ingen alls. I dag har vi kameraövervakning på Rosengård i Malmö, Lindängen i Malmö, Hammarkullen i Göteborg, Gällby i Göteborg, Bergsjön i Göteborg, Biskopsgården i Göteborg, Husby, Tensta och Rinkeby i Stockholm, Vivalla i Örebro, Gottsunda i Uppsala - ja, jag kan fortsätta uppräkningen.
Vi har dessutom numera också ett försök med uniformskameror för poliserna, så att man hela tiden kan följa vad som händer ute på en utryckning. Det är oerhört viktigt för att klara upp eventuella angrepp. Det avskräcker också från angrepp när de eventuella gärningsmännen får klart för sig att det finns en reell risk för dem att åka fast. Detta kommer nu under hösten att kompletteras med ny modern teknik för ansiktsigenkänning, vilket innebär att det kommer att bli ännu svårare för den typen av gärningsmän att försöka komma undan om de angriper polis, räddningstjänst eller ambulanspersonal. Det tycker jag också är viktigt att lyfta fram i det här arbetet.
Anf. 6 Ann-Sofie Alm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det hade varit trevligt och uppfriskande om ministern i stället för att bråka om vad en regering gjorde under åtta år för länge sedan hade talat om vad som ska göras framåt. Det finns massor att göra framåt tillsammans.
Ministern talar om upptäcktsrisk. Jag är mycket glad och tacksam över att Socialdemokraterna faktiskt anammar Moderaternas förslag om kameror. Det hade varit bra om vi också hade haft samma samsyn i kommunerna. I kommunerna sitter ofta socialdemokratiska företrädare och spärrar att man ska kunna utvidga kameraövervakningen.
Att hota och våldföra sig mot en brandman klassas i dag helt otroligt inte som våld mot tjänsteman. Denna interpellation handlar i grund och botten om djup respekt för en yrkesgrupp som varje dag, som vi har sagt här tidigare, riskerar både liv och hälsa. Detta är ett sätt att ödmjukt tacka alla de familjer som anpassar sitt liv efter jourtimmar och vaknätter. Det är också ett sätt att tacka alla som gör att vi kan känna oss trygga.
Sveriges regering borde med den samhällsutveckling som vi har ta fram en handlingsplan för en nollvision när det gäller hot och våld mot all blåljuspersonal. Där borde brandstationer klassas som skyddsobjekt. Det finns mycket att vinna för någon som vill hota vårt samhälle, sabotera eller hämta information innanför räddningstjänstens stationsväggar.
Fru talman! Ingenting som vi beslutar i denna kammare kan ge livet tillbaka till Krister. Men vi kan ta anständiga beslut för framtiden, så att andra familjer kan få en värdig upprättelse om det värsta skulle hända.
Fru talman! Ministern har fortfarande inte svarat fullt ut på interpellationen. Avser ministern att verka för tjänstemannastatus för all blåljuspersonal?
Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag tycker att jag har svarat. Jag avser att verka för ett ökat straffrättsligt skydd för dem som arbetar med att rädda andra människors liv och hälsa och fullfölja det uppdrag och den uppgift som vi har gjort under de senaste åren. Det är ett klart svar i den delen.
Sedan finns det olika vägar att gå rent tekniskt för att man ska uppnå detta. Det måste också fungera så att säga i förhållande till andra lagar. Där avvaktar jag naturligtvis vad utredningen kommer att komma fram till i detalj. Men inriktningen är solklar.
Nu säger Ann-Sofie Alm att det handlar om Moderaternas förslag till kameraövervakning. Herregud, det hände nästan ingenting under åtta år med moderatledda regeringar på Justitiedepartementet just på kamerasidan. Det som har hänt har hänt under dessa sex år. Det är faktiskt så.
Moderaterna har en tendens att prata jättemycket i opposition. Men när de sedan hamnar i regeringsställning händer liksom ingenting.
Nu har vi mer kameraövervakning än någonsin tidigare. Vi kommer att fullfölja det. Vi kommer också att få modern teknik, som jag sa, och även uniformskameror. Vi kommer också att kunna använda oss av den nya AI-tekniken, ansiktsigenkänning och så vidare. Därmed kommer vi att kunna öka upptäcktsrisken för dem som ägnar sig åt denna typ av brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att socialdemokrater skulle spärra och försöka motverka kameraövervakning i några kommuner har jag faktiskt inte hört talas om, och jag har kontakt med alla socialdemokratiska kommunalråd i de kommuner som berörs. Jag undrar därför faktiskt om Ann-Sofie Alm har rätt i det som hon säger. Vi har drivit på för detta, och vi kommer att fortsätta att driva på för detta. Vi kommer, som sagt, fortsätta att stärka det straffrättsliga skyddet för just de personalgrupper som Ann-Sofie Alm här berör.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2019/20:428 Tjänstemannastatus för all blåljuspersonal
av Ann-Sofie Alm (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Rapporterna om stenkastning mot räddningstjänstpersonal ökar. Polisen får rycka ut och gå in för att säkra upp områden där räddningstjänsten måste in för att rädda liv. I en sådan situation finns numera en lag om blåljussabotage, vilket ger ett högre straffrättsligt skydd vid blåljusverksamhet. Det är nu straffbart att förhindra en utryckning.
Men det finns andra tillfällen i tjänsten där räddningstjänst och polis blir utsatta för påhopp, spottningar, direkt våld och hot om våld, även utan att blåljusen är påslagna vid en utryckning eller annan insats. Det finns tyvärr exempel på spottningar där förövaren sagt att spottet är covid-19-smittat.
En viktig skillnad finns då mellan dessa båda yrkesgrupper, som båda ingår i vår blåljuspersonal. Polisen är skyddade av lagen gällande våld eller hot mot tjänsteman därför att de är klassade som tjänstemän. Däremot innehar räddningstjänstpersonal inte samma skydd då de inte anses som tjänstemän enligt lagens mening.
En förändring av detta bör ske. Räddningstjänstpersonal behöver uppvärderas av lagstiftaren till att vara samhällsviktig genom att ges tjänstemannastatus och därmed åtnjuta samma skydd och rättigheter som sina kollegor inom Polismyndigheten, kollektivtrafiken och väktarkåren.
Tjänstemannastatus för all räddningstjänstpersonal skulle vara normbildande, det skulle visa vad samhället anser om dessa människor som varje dag på jobbet riskerar sitt liv för allas vår trygghet. Till syvende och sist upprätthåller de vad regering och riksdag bestämt i fråga om att ta hand om och förebygga olyckor och katastrofer oavsett vem som drabbats eller var inom riket det sker.
Riksåklagaren anser i sitt betänkande om blåljussabotage att polis, räddningstjänst och ambulans har särskilda skyddsbehov. De grupper som enligt riksåklagarens egen bedömning är minutoperativa måste åtnjuta ett bättre juridiskt skydd från samhället. Men fortfarande är det inte klassat som våld mot tjänsteman att hota eller föra våld på en brandman eller ett brandbefäl – de saknar fortfarande speciellt rättsligt skydd vid hot- och våldssituationer.
Att införa tjänstemannastatus skulle innebära att domstolarna kan utdöma hårdare straff för våldsverkare som ger sig på samhällets stöttepelare. Och inte göra skillnad på samhällsviktigheten bland blåljuspersonalen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Avser ministern att verka för tjänstemannastatus för all blåljuspersonal, och om inte, varför?
- På vilket sätt kan ministern tänka sig att agera för att all blåljuspersonal ska skyddas av tjänstemannastatus, eller ta steg i den riktningen?
- Avser ministern att klassa brandstationer som skyddsobjekt?