Tillståndsprövningen gällande Kallak och Laver

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om eventuell gruvbrytning i Kallak och Laver samt hur jag ser på konstitutionsutskottets kritik om att regeringen inte har vidtagit några åtgärder för att möjliggöra beslut om bearbetningskoncession i Kallak. Slutligen har Lars Hjälmered frågat mig hur jag bedömer att fördröjningar i tillståndsärenden påverkar Sveriges anseende som gruvnation och företags investeringsvilja i Sverige.

Den kritik som konstitutionsutskottet har lyft fram i ärendet om Kallak avsåg att det under en längre tid inte vidtogs några synbara handläggningsåtgärder.

I beredningen av ett ärende omfattas såväl synliga handläggningsåtgärder som handläggningsmoment som inte nödvändigtvis återspeglas i in och utgående skrivelser. Det kan bland annat handla om interna rättsliga analyser, överväganden och bedömningar. Beredningen av ett ärende kräver bland annat en slutlig genomlysning av samtliga omständigheter. Regeringsärenden som faller inom flera departements verksamhetsområden ska dessutom beredas i samråd med övriga berörda statsråd.

Fru talman! Ärendena om de ansökta bearbetningskoncessionerna för områdena Kallak K nr 1 i Jokkmokks kommun och Laver K nr 1 i Älvsbyns kommun innehåller omfattande underlag med komplexa frågeställningar som berör flera olika allmänna intressen. Allt detta påverkar tidsåtgången i olika skeden av beredningen av förvaltningsärenden, inklusive det ärende som konstitutionsutskottet har uppmärksammat i ifrågavarande granskning. Den 3 november 2020 gavs också Unesco World Heritage Centre möjligheten att inkomma med synpunkter på den ansökta bearbetningskoncessionen Kallak K nr 1 och eventuell påverkan på världsarvet Laponia.

Utgångspunkten för regeringens handläggning är alltid att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts. Eftersom flera intressen är berörda av de kommande regeringsbesluten om bearbetningskoncessioner är det av stor vikt att regeringen bedömer ärendena ur alla aspekter och säkerställer att beslut tas efter en fullgod handläggning. När regeringen bedömer att ärendena är tillräckligt beredda kommer den också att fatta beslut i dessa. Jag kan i dagsläget inte uttala mig närmare med hänvisning till de pågående beredningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineraler och metaller som är viktiga för en grön omställning samt om att tillförsäkra en god och hälsosam miljö, nationellt och globalt. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling, och vi kommer att fortsätta att välkomna investeringar i vårt land.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och för möjligheten att debattera de viktiga gruv- och mineralfrågorna!

I Kallak och Laver i Norrbotten har två företag ansökt om att starta gruvverksamhet. Jag tycker att frågan om Kallak och Laver sammanfattar mycket väl hur det är med gruvfrågorna i Sverige just nu. I botten finns ett stort behov av metaller och mineraler. Det här har betydelse för både vår ekonomi och vår miljö. Frågan pekar också på att Sverige har ohemult långa handläggningstider när man begär tillstånd. Den visar också på tillkortakommanden i Regeringskansliet, där det tar lång tid för näringsministern att komma till ett beslut.

Det här gör att Sverige och Europa, allt annat lika, inte får ta del av de metaller och mineraler man så väl behöver, inte minst för den gröna omställningen. Risken är också att jobb går förlorade på orter runt om i Sverige.

Fru talman! I Laverärendet är det företaget Boliden som har planer på ett större gruvprojekt för att ta upp kopparmalm i Älvsbyns kommun. Det här har dragit ut på tiden.

Tidigare i år brann bageriet Polarbröd i Älvsbyn ned. Det var en förskräcklig händelse. Strax efter detta valde kommunstyrelsens ordförande i Älvsbyn, socialdemokraten Tomas Egmark, att vädja till näringsministern och statsministern att säga ja till Bolidens Lavergruva. Egmark konstaterade väldigt träffande att en gruva inte kan vara på plats omgående och att det inte är säkert att de som i dag är bagare i morgon kan vara gruvarbetare. Däremot kan det, menade han, ge många viktiga jobb och framtidstro i Älvsbyns kommun.

Min första fråga till näringsministern, fru talman, är: Delar ministern sin partikollegas uppfattning om Lavergruvans betydelse för Älvsbyn, Norrbotten och Sverige?

I Kallakärendet är det tal om en järnmalmsgruva strax utanför Jokkmokk. Näringsministern har haft en färdig ansökan på sitt bord i tre och ett halvt år. Den 6 december förra året hade den legat i två och ett halvt år på näringsministerns bord. Jag frågade när beslut skulle komma. Näringsministern svarade då att "utgångspunkten för regeringens handläggning är dock alltid att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts". Ett halvår senare, när det hade gått tre år, frågade jag näringsministern igen. Då sa han: "Jag kan i dagsläget inte uttala mig närmare om när ärendena är tillräckligt beredda så att beslut kan fattas."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under året, fru talman, har dessutom konstitutionsutskottet granskat Ibrahim Baylan och hanteringen av det så kallade Kallakärendet och gett vad man nog får kalla svidande kritik. Man har konstaterat att näringsministern och regeringen inte har gjort några synbara åtgärder i ärendet under tre års tid.

I det svar som jag har fått nu hävdar Ibrahim Baylan att det inte finns några synbara aktiviteter. Men uppenbarligen finns det något osynligt som han och regeringen i övrigt har gjort. Jag måste få säga, fru talman, att det för mig inte låter som något annat än en efterhandskonstruktion. Om näringsministerns påstående hade stämt hade han och regeringen naturligtvis kunnat lämna över uppgifter till konstitutionsutskottet under sekretess. Man hade kunnat visa om man hade gett en myndighet något uppdrag. Man hade kunnat påvisa att näringsministern och andra hade haft möten eller andra aktiviteter. Sanningen är att man inte har gjort någonting i detta ärende.

Det gör att det ansökande företaget inte vet vad som händer. Även alla de kritiker - det finns många sådana i Jokkmokk - som inte vill ha en gruva står och väntar. Människor som önskar ett jobb i gruvan står och väntar. Detta påverkar naturligtvis också Sveriges anseende som gruvnation.

Jag upprepar den andra frågan i interpellationen till näringsministern: När avser han och regeringen att fatta ett beslut? Det har nu gått tre och ett halvt år. Hur länge ska man behöva vänta i Sverige för att få ett gruvtillstånd?

Fru talman! Jag förstår naturligtvis att en viktig del i att vara i opposition är att kritiskt granska regeringen och dessutom försöka ta partipolitiska poäng så att man någon gång kan få väljarnas förtroende att själv ingå i en regering. När man väl gör det är det ett antal saker som inträffar. Det räcker då inte med tyckanden. En regering har att förhålla sig till ett stort antal intressen. Man har också en juridik att ta hänsyn till.

Låt oss börja i tur och ordning, fru talman. Först tar vi frågan om gruvnäringen och dess utveckling i vårt land.

Jag tror att gruvnäringen aldrig har gått bättre i vårt land än vad den gör i dag, i alla fall inte i modern tid. De investeringsplaner som finns har vi nog aldrig sett maken till. Vi pratar hundratals miljarder som man planerar att investera i gruvnäringen i Sverige. Jag tycker att det är bra av flera olika skäl. Det är viktigt för jobb och tillväxt i vårt land. Gruvnäringen i vårt land befinner sig dessutom i täten vad gäller hållbar gruvdrift, och det är välbehövligt ska gudarna veta.

Exemplen på ohållbar gruvdrift i världen är tyvärr alldeles för många. Av och till får vi läsa i tidningarna och medierna om att man har använt barnarbete, förorenat floder eller exploaterat sina anställda. Jag är därför glad över att dessa investeringsplaner finns och att det finns stora planer på att expandera gruvdriften i vårt land.

Jag är likväl medveten om att vår nuvarande tillståndsprocess kräver en genomgång, eftersom den är alldeles för oförutsägbar. Jag har dock inte hört något från gruvbolagen om att de inte vill ha de krav som vi i dag ställer i fråga om hållbarhet, miljöhänsyn, hänsyn till urbefolkningens rättigheter med mera. Däremot kräver de att få ett regelverk som är mer förutsägbart, och jag delar denna uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min förhoppning var att vi under året skulle ha kunnat be en utredare att se över det här. Men tyvärr har vi som bekant sedan i mars både på Näringsdepartementet och i samhället varit väldigt upptagna av en pandemi. Den har slagit mycket hårt mot inte minst liv och hälsa men även näringsliv. Mycket av departementets arbete har gått ut på att försöka rädda så mycket som möjligt av det svenska näringslivet. Jag tror att både jag och Lars Hjälmered tycker att det har varit en riktig prioritering i det korta perspektivet. I det långa perspektivet måste vi naturligtvis fortsätta att långsiktigt jobba med dessa frågor.

Fru talman! Jag fick en fråga om Älvsbyn. Jag hoppas och tror att Polarbröd kommer att återkomma, och jag hoppas att Lars Hjälmered delar min förhoppning om att det även i fortsättningen kommer att finnas jobb och utveckling där. Ägarna och kommunen är inne på det, och jag hoppas att det kommer att bli verklighet.

Beträffande de två gruvärendena sa Lars Hjälmered att näringsministern inte fattar något beslut. Det är dock inte så enkelt. En regering tar ju kollektiva beslut. Ärendena bereds, och ett stort antal intressen måste då vägas mot varandra.

Låt mig ta ett exempel. Frågan om Kallak och närheten till Laponia är inte så enkel som det låter. Vi måste se till att bereda ärendet så noga som möjligt så att vi inte hamnar i en rättslig process där regeringens beslut upphävs. Det är mot denna bakgrund och på grund av närheten till ett världsarv som vi har skickat ärendet till Unesco så att vi får ett yttrande och därefter kan gå till beslut.

Fru talman! Huvudproblemet i fråga om Kallak och Laver sätter ord på det faktum att näringsminister och regeringen inte fattar beslut. Det är vad det handlar om. I tre och ett halvt år har ett färdigt gruvprojekt legat på näringsministerns och den tidigare näringsministerns bord i väntan på beslut.

Vi kan gärna prata om ändrade tillståndsprocesser för gruvnäringen med upprätthållande av kravnivån i fråga om miljö. Vi behöver kapa handläggningstiderna ordentligt för att kunna ta vara på de möjligheter som finns. Jag tror att det framöver finns enormt stora möjligheter för ekonomi, jobb och utveckling. Se bara på de planer som finns hos LKAB, de bolag vi talar om här och andra!

Vi vet också att det här är helt avgörande för den gröna omställningen. Det vi plockar upp ur jorden behövs när vi ska bygga och utveckla samhället. Det behövs för den förnybara energin och en lång rad andra saker. Sverige och Europa behöver ytterligare tillgång till viktiga metaller och mineraler, och där kan Sverige bidra. Då kan vi inte ha processer som stoppar detta.

Kärnan i detta fall handlar dock om att vi har helt färdiga ärenden. Det är inte bara Moderaterna som säger det, fru talman. Under året gjordes ett upprop i tidningen Dagens industri då det väcktes skarp kritik mot regeringen från ledare inom gruv- och mineralbranschen. De upplevde inte att regeringen tog problemen med långa tider i tillståndsprocessen på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har aldrig sagt att det är enkelt när man ska fatta beslut om huruvida det ska bli eller inte bli en gruva i Kallak eller Laver. Jag är den förste att se att man måste göra viktiga överväganden. Det blir lite problematiskt när konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen inte har gjort något på tre års tid i ärendet. Då håller inte det hela.

Om man redan för ett par år sedan hade arbetat aktivt och kanske skickat det papper om Laponia som man har skrivit och som bolaget nu har svarat på hade man kunnat föra processen framåt. Problemet är att det färdiga ärendet har legat på regeringens bord i flera års tid.

Jag delar näringsministerns syn och förhoppning om att Polarbröd kan återstarta i Älvsbyn. Frågan för dagen var dock huruvida näringsministern delar den uppfattning som kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande har om vikten av att få Lavergruvan på plats. Det betyder mycket för dem, för Norrbotten och för Sverige.

I fråga om Kallakärendet kan man vara både för och emot. Jag tycker att det hela är djupt problematiskt. I Jokkmokks kommun finns mängder av människor som hoppas på ett jobb i gruvan. De får nu vänta och titta på andra karriärplaner. Det finns också många människor som absolut inte vill ha en gruva i Kallak. Ett antal av dem har bokstavligen stått utanför Riksdagshuset. De undrar också varför det inte kan komma ett avgörande.

Fru talman! Jag tycker nog att vi befinner oss i den sämsta situation som man kan vara i. Ett viktigt, stort industriellt projekt stoppas upp. Det beror inte på att man behöver bereda det på något annat sätt, utan på en oförmåga hos regeringen. Det gör att både de som är för och de som är emot står och väntar i limbo. Detta påverkar Sverige som gruvnation.

Vi har tyvärr tappat i den internationella gruvrankningen. Jag beklagar verkligen detta. Det har sagts förr. Näringsministern var i början av året på den stora gruvkongressen och -konferensen i Kanada och välkomnade investeringar till Sverige. Det tycker jag är klokt, och det ingår i arbetsbeskrivningen för den ministern. Problemet är att gruvbolag sedan kan konstatera att det ekar och skorrar lite falskt när det samtidigt finns ärenden som Kallak och Laver, där samma minister inte kommer till avslut. Man upplever inte att han tar tag i de långsiktiga frågorna med att se över de viktiga tillståndsprocesserna. Det finns en utredning nu, men där tittar man på så kallade C-ärenden, de minsta ärendena, inte de största gruvprojekten, som de flesta nog är överens kommer att vara aktuella.

När kommer beslut om Kallak? Delar ni denna syn? Vad kommer att hända framöver?

Fru talman! Det låter väldigt mycket från Lars Hjälmered. Ta exemplet med KU! Hade KU frågat hade man naturligtvis också fått svar angående de åtgärder som vidtagits under året. Vi har från Näringsdepartementet träffat bolaget. Vi har träffat en sameby och representanter för samerna, som också berörs av detta. Vi har haft kontakt med kommunen. Vi har även träffat fastighetsägare som har fastigheter i närheten.

Fru talman! När man gör detta ordentligt framkommer det att det inte är så enkelt. Det finns motstridiga intressen. När det dessutom är så att rättspraxis förändras under tiden innebär det att man måste jobba mer med detta, så att det blir ett rättssäkert beslut när det väl fattas. Det är mot bakgrund av detta som vi skickar det här ärendet vidare till Unesco så att vi får deras synpunkter och därefter kan gå till beslut. Då är det färdigberett, och då är också min bedömning att det beslut som regeringen fattar håller rättsligt. Jag tror att det vore det absolut sämsta om den här regeringen skulle fatta ett beslut som inte håller, och det tror jag att Lars Hjälmered i grund och botten håller med om. Men jag förutser att det blir utmanat i en rättsprocess nästan oavsett vilket beslut regeringen fattar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om det här vore så enkelt som det låter på Lars Hjälmered hade vi naturligtvis tagit beslut för länge sedan. Men det är inte så enkelt. Ett exempel på hur komplicerade saker och ting är när det gäller gruvnäringen i norra delen av landet är det beslut som kom från FN:s kommitté mot rasdiskriminering bara för tio dagar sedan om en redan existerande gruva. Där fick Sverige kritik för att vi inte i tillräcklig grad hade lyssnat på ursprungsbefolkningen i det här fallet. Det är mot den bakgrunden vi försöker göra detta så ordentligt som möjligt.

Det blir lite konstigt att försöka misstänkliggöra varandra när det handlar om jobb, oavsett om det gäller Jokkmokks kommun, Älvsbyns kommun eller hela vårt land. Jag lyckas kanske inte alltid, men jag försöker ändå så långt det är möjligt se de goda intentionerna hos mina politiska motståndare. Jag tror att både jag och Lars Hjälmered i grund och botten har uppfattningen att det är bra med jobb och tillväxt i vårt land - och då gärna hållbara jobb och hållbar tillväxt.

Det är väldigt glädjande att den gamla bilden att det i den norra delen av landet är en massa arbetslöshet och väldigt ont om jobb blir alltmer fel. Den lägsta arbetslösheten i vårt land har vi faktiskt i den norra delen av landet. Det beror på flera saker, bland annat stora investeringar - på tal om investeringsviljan i vårt land - vilket jag tror kan glädja oss alla. Det sker stora investeringar i det som håller på att bli en väldigt stor omställningsindustri. Där har gruvorna och gruvindustrin en väldigt viktig roll att spela. Det handlar både om mer hållbar produktion av metaller och om mineraler som behövs för till exempel elektrifiering. Det är oerhört bra.

Fru talman! Vi kommer naturligtvis att återkomma när det gäller de enskilda gruvärendena. Där kan jag som sagt inte föregå regeringens beslut eller de processer som pågår. Men därutöver är min fasta övertygelse att vi behöver titta över hela vårt system, som i dag är alldeles för oförutsägbart. Jag ser fram emot att så snart vi har direktiv på plats tillsätta en utredning för att titta igenom det här. Där ska vi ta hänsyn till ett antal viktiga intressen, bland annat miljöfrågor, och se till att få rätt balans och framför allt förutsägbarhet.

Fru talman! Jag tycker att det var ett väldigt klargörande inlägg från näringsministern i ett par delar.

Det första jag vill ta upp är att näringsministern säger att KU inte har tagit del av all dokumentation. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt. Jag hoppas att det är något som KU kan titta på. KU har egentligen begärt ut all information regeringen kunnat lämna över om detta. Men näringsministern står och säger någonting helt annat. Det betyder att konstitutionsutskottet i sin granskning av näringsministern i ett allvarligt ärende uppenbarligen inte har fått del av all dokumentation och därför i någon mening "fällt" näringsministern på felaktig grund. Det är märkligt att regeringen inte har försett KU med underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra, fru talman, är att det här inte är något enkelt, vilket jag heller aldrig sagt. I Norrbotten finns till exempel en konsultationsordning för att involvera samer. Länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet och en lång rad andra är inne i de här processerna. Men när det gäller Kallak och Laver finns det färdiga ärenden på regeringens bord. Sedan kan någon ta annan och större hänsyn.

Jag betvivlar inte näringsministerns ambition på området. Jag tror att problemet är att han är bakbunden av Miljöpartiet och att det är det som det handlar om. De flesta förstår att Ibrahim Baylan egentligen personligen kanske vill gå vidare med detta men att regeringen är låst i frågan. Därför skickar man till exempel ett ärende till Unesco vad gäller Kallak, trots att man inte per lag är tvungen att göra det, eftersom den tänkta Kallakgruvan inte ligger i Laponia utan utanför. Sedan behöver inte det vara fel; det är upp till regeringen att ta detta vidare.

Fru talman! Det som sedan behöver ske, både för de här ärendena och framöver, är att man åtgärdar de långa tillståndsprocesserna. Regeringen har tillsatt en utredning som tittar på de minsta gruvärendena, men man bör ta ett större grepp som gör att vi snabbare kan få besked och att det inte kostar lika mycket pengar. Den osäkerhet som nu finns, där man inte riktigt vet vad man behöver leva upp till för att kunna få ett tillstånd, måste vi komma ifrån. Så är det verkligen i de här fallen. Varken de som är för eller de som är emot vet riktigt vad som kommer längre fram. Ett viktigt besked för att stärka Sverige som gruvnation vore att snabbt komma till besked i de här ärendena.

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för en bra diskussion om för Sverige angelägna frågor. Men rätt ska vara rätt. När jag pratar om KU pratar jag om det faktum att jag var i KU och inte fick någon fråga om detta. Hade jag fått en sådan fråga hade vi naturligtvis kunnat redogöra för att vi har haft träffar med både företaget och ett antal andra intressenter samt för de planer som sedermera också förverkligades i och med att vi skickade vidare detta till Unesco.

Är det då rätt eller fel? Nu vill naturligtvis Lars Hjälmered göra det här till partipolitik och en fråga om att det finns två partier i regeringen. Men i grund och botten är det ett förvaltningsärende som måste hanteras juridiskt. Regeringskansliets jurister gjorde bedömningen att ett beslut innan ärendet är färdigberett innebär att det kommer att bli utmanat i domstol. Risken är då ganska stor att det upphävs och går tillbaka. Det vill vi inte utsätta intressenterna i gruvärendet eller för den delen bolaget i fråga för. Därför gör vi det så seriöst och bra som det bara kan bli.

Nej, Lars Hjälmered, det handlar inte om att kritisera KU. Jag bara tar upp det faktum att jag var i KU och inte fick någon fråga om detta. Hade jag fått en sådan hade jag naturligtvis kunnat svara, precis som jag gjorde nu, att vi har haft ett antal möten från Näringsdepartementet med ett antal intressenter. Det har också inneburit att vi har kunnat föra frågan vidare. Jag hoppas och tror att vi kan få till ett beslut i regeringen i det här fallet när vi väl får yttrandet från Unesco.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att önska Lars Hjälmered en god jul och ett gott nytt år samt tacka för den lussebulle jag fick före debatten. Den var väldigt god.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.