Tillståndsprocesser

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Eric Palmqvist har frågat mig hur arbetet med att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen i enlighet med riksdagens tillkännagivande fortlöper samt på vilket sätt regeringen arbetar med tillståndsprocessfrågorna, så att förutsättningarna för övrig industri också adresseras som en konsekvens av riksdagens tillkännagivande från 2019.

Herr ålderspresident! Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utveckling av ny teknik för en grön omställning samt om att ta hänsyn som tillförsäkrar en god och hälsosam miljö nationellt och globalt. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen (1991:45).

Nyligen kunde bland annat det statliga bolaget LKAB presentera sin framtidsstrategi som innebär investeringar om 10-20 miljarder kronor per år i cirka 20 år. Under investeringsfasen beräknar bolaget att cirka 2 000-3 000 jobb kommer att skapas per år. Fullt utbyggd skulle omställningen leda till minskade utsläpp hos LKAB och dess kunder motsvarande två tredjedelar av Sveriges territoriella utsläpp.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv miljöprövning. Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredningen ska särskilt fokusera på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller innebär minskad miljöpåverkan. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021.

Regeringen har också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram samlad statistik för miljöprövningen. Sådan statistik är viktig, inte minst för att följa utvecklingen av handläggningstider och identifiera lämpliga effektiviseringsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2021.

Under första halvåret 2021 kommer Klimaträttsutredningen (M 2019:05) med sitt delbetänkande avseende miljöbalken. Miljöbalken innehåller bland annat regelverk kring miljöprövning. Klimaträttsutredningen ska se över lagstiftningen i miljöbalken och hur den kan förändras så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att tacka näringsministern för svaret.

Det är bra att näringsministern i sitt svar påpekar att svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land. Därom är vi helt eniga. Vi är också eniga om att den här frågan ytterst handlar om arbetstillfällen, välfärd och utveckling av ny teknik - ny teknik som kan tillförsäkra oss alla en god och hälsosam miljö såväl nationellt som globalt.

Sverige har en lång tradition som gruvnation. Mycket av det välstånd som vi i dag tar för givet hade aldrig tillskapats om det inte varit för att våra förfäder lärde sig att hitta, utvinna och bearbeta våra naturresurser. Vi har mycket, kanske mer än vi riktigt förstår till vardags, att vara våra förfäder tacksamma för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min tanke, eller förhoppning, är att framtida generationer ska känna samma tacksamhet gentemot oss för att vi valde att förvalta det arvet på ett ansvarsfullt sätt. Men då krävs det politisk beslutsamhet för att komma till rätta med de nyckfulla, oförutsägbara och evigt Kafkaliknande tillståndsprocesser som sakta kväver de företag och initiativtagare som vill söka efter nya fyndigheter eller etablera nya gruvor.

Så här är det nämligen, herr ålderspresident: Näringsministern och jag har debatterat den här frågan tidigare, och i sak vill jag tro att vi delar synen på att frågan om tillståndsprocesserna är något som man behöver komma framåt med. Inte desto mindre tar det tid, alldeles för lång tid.

Visserligen har regeringen tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken i syfte att få förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv miljöprövning. Och visserligen har regeringen också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en samlad statistik för miljöprövningen för att kunna identifiera lämpliga effektiviseringsåtgärder. Men varför har det tagit så lång tid? Det här är ju en problematik som varit känd länge och en boll som regeringen borde ha satt i rullning för länge sedan.

Det finns i dag företag, herr ålderspresident, som har väntat i många år på besked i sina tillståndsprocesser. Det är företag som bara hoppas på att få dra igång verksamheter som snabbt skulle kunna förvandla små avflyttningskommuner till orter där det plötsligt finns massor av välavlönade arbeten. Näringsministern kan säkert gissa sig till vilka etableringar jag åsyftar, men för att den här debatten inte ska handla om enskilda processer nämner jag inga namn. Jag konstaterar däremot att det handlar om processer som landat på regeringens bord och där man nu blandat in bland annat FN:s organ Unesco i processen, vilket oroväckande nog knappast innebär att ett svar, oavsett vilket det blir, är att vänta inom en snar framtid.

Därför är min fråga till näringsministern: Kan ministern ge besked om hur lång tid han tycker att det är rimligt att tillståndsärenden som har hamnat hos regeringen tillåts bli liggande innan beslut fattas?

Herr ålderspresident och statsrådet! Jag är glad över möjligheten att vara med i denna debatt om de viktiga gruv- och mineralnäringarna och de viktiga investeringar som sker inte minst i norra Sverige.

Tidigare i våras stod näringsministern på den stora gruvkonferensen i Kanada med öppna armar och sa: Välkomna att investera i Sverige! Det tycker jag var en bra signal. Problemet för näringsministern och regeringen är dock att han och regeringen inte kopplar detta till att göra nödvändiga reformer för att underlätta för svenska gruv- och mineralföretag.

Det oroande är att Sverige, som i grunden är ett bra land, har tappat i den så kallade gruvratingen där man jämför hur det är att bedriva denna typ av verksamhet i olika länder.

Det finns aktuella tillståndsärenden där företag som vill investera pengar. Till exempel har Kallak och Laver diskuterats mycket. Det är inte bara Moderaterna som framför synpunkter, utan ganska nyligen kunde riksdagens konstitutionsutskott konstatera att näringsministern och regeringen inte hade gjort en enda åtgärd i fråga om Kallakärendet under tre års tid och att detta har legat i praktiken färdigt på den tidigare näringsministern Mikael Dambergs bord och ända sedan efter valet, när det blev en ny regering, på Ibrahim Baylans bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan förstå att ärenden tar tid, men det skorrar om man står på gruvkonferenser i Kanada och säger "Välkommen att investera i Sverige!" och inte sopar framför egen dörr här hemma.

Jag tror att de flesta är överens om att om man kan expandera och öppna en gruva i Kallak eller om LKAB kan fullfölja sina tänkta projekt skulle det betyda ofantligt mycket för ekonomin och jobben regionalt och för Sverige som helhet.

Jag skulle säga att denna typ av gruvverksamhet är helt avgörande för den viktiga gröna omställningen. Det man plockar upp ur jorden, vare sig det är järn eller annat, är sådant som senare behövs för byggnation och för omställning, och det är viktigt att det fungerar.

För någon vecka sedan presenterade LKAB sina planer på att 20 miljarder kronor ska investeras varje år i 20 års tid. Det är ett imponerande projekt. De säger att för att klara denna omställning kommer det att krävas mycket el, ungefär motsvarande en tredjedel av det vi totalt använder i Sverige.

Ett av de största hoten mot deras viktiga projekt i Norrbotten är miljötillståndsprocesserna. Det tar lång tid och kostar mycket pengar. Det finns också en regulatorisk osäkerhet som innebär att de och andra som söker inte vet vad de måste göra för att leva upp till lagkraven och kunna få ett nödvändigt tillstånd. Det innebär att för dem och andra kan tillståndsprocesserna, givet att regeringen inte lägger fram förslag, göra att viktiga projekt skjuts på framtiden.

Herr ålderspresident! Vi talar inte bara om LKAB i Norrbotten. Det politiskt omhuldade Hybritprojektet är ett annat exempel. De har tänkt att bygga en försöksverksamhet i Oxelösund i den södra delen av landet. För att kunna göra det måste man ha en ny elledning i Mälardalen. Det kan ta bortåt tio är att få en sådan på plats, och de som kan något om detta konstaterar att risken är att tillståndsprocessen tar så lång tid att hela Hybritprojektet kan skjutas på framtiden.

Sammantaget handlar det, vare sig vi talar om flerbostadshus, gruvor eller andra verksamheter, om just miljötillståndsprocesserna.

Herr ålderspresident! Regeringen har tillsatt en utredning, men den tittar mer på mindre gruvärenden och gör inte de stora slagen som skulle kunna påverka för LKAB och andra. Det här säger inte bara Moderaterna, utan experter över lag inom gruv- och mineralbranschen konstaterar att det måste till fler åtgärder.

Min fråga till ministern är därför: Vad tänker han göra för att hindra att miljötillståndsprocesserna stoppar viktiga ekonomiska projekt som främjar den gröna omställningen?

Herr ålderspresident! Gruvnäringen är viktig, inte bara för Sverige. Inte minst i den omställning vi talar om kommer mycket metaller, inklusive särskilda jordartsmetaller, och mineraler att behövas, och Europeiska unionen, som vi ju tillhör, är en stor importör av dessa. Oavsett om man ska tillverka batterier för att elektrifiera eller satsa på förnybar energi behövs denna typ av metaller och mineraler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har goda förutsättningar. Vi är en stor gruvnation och en av Europas största producenter av ett flertal metaller, och så kommer det att fortsätta vara.

Det hör väl oppositionen till att kritisera regeringen för den politik som förs, men man måste ändå se hur verkligheten ser ut. Och verkligheten är att vi ser stora investeringar i svensk gruvindustri och att det, trots att bilden för delar av vårt näringsliv är ganska nattsvart sedan i våras när pandemin slog till, går hyfsat bra för den svenska gruvindustrin. Det är bra, och så ska vi fortsätta att jobba för att se till att det blir så också framåt.

Jag är glad över att det bolag som jag har förmånen att förvalta på Näringsdepartementet å skattebetalarnas vägnar har en offensiv agenda, vilket både jag själv och interpellanten tagit upp.

Är då allt frid och fröjd? Nej, givetvis inte. Vi måste hela tiden titta framåt. Tillståndsprocessen är ett problem, och därför har vi tillsatt en utredning som ska titta på hur man utan att tumma på grundläggande värden som rent vatten och bra miljö tar hänsyn till människors vilja. Även fastighetsägare, ursprungsbefolkning och andra ska ju ha ett ord med i laget. Det gäller att hitta en balans som innebär att våra företag kan mötas av en både effektivare och mer förutsägbar process än dagens.

Till skillnad från interpellanten upplever jag att de allra flesta företag i gruvbranschen tycker att det är rimligt med ganska tuffa miljökrav och att de inte vill förstöra eller förorena på det sätt som vi ser i många andra delar av världen. På det sättet är svensk gruvindustri är en förebild både här och utomlands.

Herr ålderspresident! Jag tror att vi i sak är hyfsat överens. Men jag vet att i opposition är saker och ting enkla, och det är en av fördelarna med att vara i opposition. Jag har själv suttit åtta år i opposition och vet vad det innebär.

Vi är överens om att lagstiftningen behöver ses över ytterligare. Men låt oss inte låtsas att det här är enkelt, för det är det inte. Det är många intressen som ska samsas och balanseras mot varandra. Ibland inbegriper det också våra internationella åtaganden, ibland i Europeiska unionen, ibland i FN. Vi har sett exempel på detta bara den senaste veckan.

Herr ålderspresident! Vi är i en besvärlig tid. Jag hade gärna sett att vi hade kunnat komma fram ännu snabbare. Men vi är mitt i en pandemi, och mycket av Näringsdepartementets fokus under detta år har därför legat på att försöka mildra effekterna av pandemin och rädda delar av svenskt näringsliv.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet.

Jag har full respekt för att Näringsdepartementet har haft fullt fokus på att mildra konsekvenserna av den pågående pandemin.

Jag tror inte att det finns något parti i kammaren som vill tumma på de grundläggande värdena. Det kan jag försäkra att inte heller vi vill.

Som Gällivarebo vill jag ta fasta på det näringsministern nämnde om LKAB i sitt interpellationssvar. Att statliga LKAB vill satsa uppemot 400 miljarder kronor under 20 år på min gamla arbetsplats i Vitåfors är fantastiska nyheter som skapar framtidstro. För så är det; gruvetableringar brukar skapa framtidstro, till och med de som initialt möts av motstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det talades om en gruva i Kaunisvaara utanför Pajala rusade huspriserna i Pajala i höjden, och det bolag som var först ut med att etablera sig där gick i konkurs. Då grät folk och manifesterade under parollen "Rädda gruvan". I dag vet vi att gruvan räddades och att fler än någonsin tidigare arbetar där.

Jag tänker, herr ålderspresident, att det säger något om hur illa det faktiskt är när statliga LKAB, som har en unik ställning i Sverige och som har en hög lokal acceptans för sin verksamhet, pekar ut tillståndsprocesserna som ett av de största hoten mot att kunna genomföra en av de största industrisatsningarna i Sverige i modern tid.

Men nu vet vi alla att LKAB:s styrelseordförande inte är någon mindre än den tidigare socialdemokratiske statsministern Göran Persson, så för en gångs skull tog det mindre än ett dygn innan vår nuvarande statsminister - Göran Perssons tidigare partikamrat - uttalade sig i medierna om att man ska göra något åt tillståndsprocesserna. Missförstå mig inte, herr ålderspresident, och inte statsrådet heller för den delen: Det är naturligtvis jättebra om statsministern har för avsikt att driva på i denna viktiga fråga, i alla fall om det gagnar alla företag, i alla processer, vilket jag tar för givet.

Likväl kan jag inte låta bli att förundras över det faktum att det i en marknadsekonomi som Sverige ändå är så illa att det ska behövas att en statlig aktör ryter ifrån, när näringslivet har flaggat för samma problematik i åratal. Är de arbetstillfällen som genereras inom statliga LKAB på något sätt viktigare än de som tillskapas av andra aktörer som bryter andra metaller och mineraler? Det givna svaret torde vara: Naturligtvis inte!

Även om LKAB:s storsatsning får anses som unik i sitt slag, i alla fall sett till ekonomisk storlek, är liknande satsningar faktiskt fullt möjliga på fler håll i landet, bara man vill - satsningar som skulle kunna säkerställa eller stärka Sveriges ställning som exportnation, satsningar som skulle kunna generera massor av arbetstillfällen, satsningar som skulle kunna trygga vårt behov av de sällsynta jordartsmetaller som är kritiska för att kunna genomföra den gröna omställning som inte minst Socialdemokraternas regeringskollegor inom Miljöpartiet skriker sig hesa om.

Alternativet som återstår är annars att vi gör oss i än högre grad beroende av import av råvaror från länder med en helt annan syn på markfrågor, miljöfrågor, mänskliga rättigheter och demokrati. Det är en utveckling som jag inte vill bidra till.

Därför, herr ålderspresident, önskar jag att statsrådet klargör för oss hur samarbetet mellan MP och S faktiskt går i denna fråga. Statsrådet svarar förvisso för hela regeringen, men att det ena partiet har en lite mer skeptisk syn på gruvor i allmänhet än det andra är väl inte någon statshemlighet. Frågan är om detta parti ges ett oproportionerligt stort inflytande över den bedrivna politiken.

Herr ålderspresident! Näringsministern säger att vi ska förhålla oss till verkligheten i detta, och det tycker jag att vi kan göra. Sanningen är den att gruv- och mineralbranschen har uttryckt rätt mycket kritik mot ministern och regeringen därför att man upplever att det inte har skett tillräckligt när det gäller att kapa och korta handläggningstiderna. Det har varit återkommande reportage i bland annat Dagens industri om detta, och det är omvittnat i branschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Likaledes är det en verklighet och ett faktum att Sverige dessvärre har tappat i den så kallade gruvrankningen eller gruvratingen. Vi upplevs som ett något sämre land i dag än tidigare, och det beklagar jag verkligen. Det är också en verklighet att ministern och regeringen har fått, får man nog anse, rätt förödande kritik från konstitutionsutskottet i ärendet om Kallak uppe i Jokkmokk. Där har näringsministern inte gjort en enda sak under tre års tid, och KU konstaterade att så kan en regering och ett regeringskansli inte jobba.

Ibrahim Baylan säger vidare att detta inte är enkelt. Nej, det tror jag att de flesta förstår, men folk ser nog att det är tillräckligt enkelt för att en ansvarig minister ändå ska göra någonting under en treårsperiod för att ta ett ärende vidare och inte dra det i långbänk, så som man har gjort med Kallak och Laver och som man riskerar att göra med andra viktiga industriella projekt.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det är först när staten är involverad i form av LKAB eller Vattenfall, som i Hybritprojektet, som i grunden är väldigt positivt, eller när ministerns tidigare mentor är styrelseordförande i ett av bolagen som man börjar prata om vikten av det hela. Detta är ju ett generellt problem för näringslivet i stort, inte minst de viktiga gruv- och mineralnäringarna. Det handlar om att förkorta handläggningstiderna och öka tydligheten.

Lackmustestet och beviset, herr ålderspresident, för om näringsministern lyckas är om man återkommer med konkreta förslag som kan förkorta och kapa handläggningstiderna och om han och regeringen har förmåga att fatta beslut i viktiga ärenden som Kallak och Laver. Detta ligger framför oss.

Herr ålderspresident! Jag förstår att det är en del i oppositionens uppgift att granska regeringen och kanske också försöka ta partipolitiska poäng i akt och mening att försöka komma ur oppositionssituationen, men det blir lite ologiskt när en av ledamöterna kritiserar regeringen för att vi gör något i ett ärende och den andra ledamoten, från ett annat parti, kritiserar regeringen för att vi inte har gjort något. I det här fallet handlar det om ett enskilt ärende. Det är klart att det inte är så, herr ålderspresident. Jag har samtidigt förståelse för att det är frustrerande att vara i opposition och att man måste försöka ta partipolitiska poäng, men jag tror att i frågor där man i grund och botten är överens blir det bara onödigt.

Ja, vi har vidtagit åtgärder. Ja, vi har identifierat ett av de problem som vi har. Det är mot denna bakgrund som regeringen redan har tillsatt en utredning för att titta över miljöbalken för att möjliggöra för vår gruvindustri men också för vår industri i dess helhet att göra den omställning som är nödvändig.

Jag kan försäkra Eric Palmqvist om att det inte bara är miljöpartister som brinner av iver att göra något åt klimatproblemen. Det gör jag också. Jag gör det av flera skäl. Jag gör det naturligtvis därför att vi måste göra något åt detta. Vi kan inte låta denna utveckling, som innebär att vårt habitat och vår miljö och levnadsmiljö förstörs, fortgå. Jag gör det också av ett annat skäl, och det är att det blir alltmer uppenbart att klimatomställningen kommer att vara en kärna i vår konkurrenskraft framöver. Det är centralt för ett land som är och vill vara ett öppet land när det gäller handel och export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser samtidigt, både i gruvindustrin - ett exempel som vi har haft flera gånger och återkommit till - och i andra delar av den svenska industrin, en omställningsvåg som just nu innebär stora investeringar som leder till tusentals och åter tusentals jobb. Det är ingen slump, herr ålderspresident, att arbetslösheten är som lägst i våra två nordliga län just nu. Så har det inte alltid varit - det vet jag av egen erfarenhet efter att ha bott länge i norra Sverige - men så är det.

Jag tror inte att vi ska hålla på och ställa omställning mot industrin. Jag tror att det är precis tvärtom: Industrin är på väg att ställa om, och jag tror att det i grund och botten är bra. Ett flertal företag tar upp det som ett problem, och det är mot denna bakgrund som vi tittar igenom det. Vi har bett en lagman att ta fram förslag, och vi kommer att fortsätta göra detta oavsett vem det är som för fram det.

Det falska narrativet och den falska berättelsen, herr ålderspresident - att det inte hände något förrän LKAB sa det - är inte riktigt sant. Vi tillsatte utredningen redan i somras. Jag själv och statsministern har vid ett flertal tillfällen sagt att vi behöver titta över inte bara lagstiftningen utan också tillämpningen. Hur gör vi för att balansera viktiga värden som miljö, människors rättigheter, fastighetsägares rättigheter och ursprungsbefolkningens rättigheter samtidigt som vi behöver ha en utveckling där vi är med och bidrar till omställningen, inte minst via gruvindustrin, och skapar jobb och ekonomisk tillväxt?

Herr ålderspresident! Jag ska avslutningsvis bara rätta Eric Palmqvist. Jag kan försäkra honom att Stefan Löfven och Göran Persson fortfarande är partivänner, eftersom det påstods att de var före detta partivänner.

Herr ålderspresident! Tack, näringsministern!

Jag vurmar för svensk gruvindustri. Det är nog ingen hemlighet vid det här laget. Jag tycker att i princip alla logiska argumentet talar för att inta den positionen, oavsett om man har svensk ekonomi, arbetstillfällen, forskning, säkerhetspolitik, geopolitik eller miljö för ögonen.

Detta gäller i synnerhet om man ser på miljön ur ett större perspektiv och jämför, som man borde och ska göra, miljökonsekvenser här och miljökonsekvenser där - i det andra fjärran landet, där malmen annars kommer att brytas om inte vi gör det.

Här är det min övertygelse att vi ska ha högt ställda krav och vara bäst i klassen. Vi kan tillskansa oss konkurrensfördelar i en värld där allt fler konsumenter är medvetna och gör medvetna val kring de produkter de köper.

Men oavsett om man som jag är positiv till svenska gruvor eller om man är av motsatt åsikt och är emot gruvor i allmänhet, eller en viss etablering i synnerhet, är de långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna i dag ett problem. För det är precis som statsrådet säger: Det finns konkurrerande intressen.

Herr ålderspresident! Oavsett om det finns företagare och folk som hoppas på arbetstillfällen i den ena vågskålen finns det också människor i den andra vågskålen som även de förtjänar svar. De förtjänar också att slippa att leva i limbo och ovisshet. Det är folk vars betesmark, skogsbruk eller åkrar kommer att påverkas. Det är folk som behöver veta om det är värt att göra nya investeringar eller om deras ägor kommer att tas i anspråk inom en snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför, herr ålderspresident, anser jag att det är av yttersta vikt att av respekt för inte minst den lilla människan verkligen ta den här frågan på allvar och presentera förslag till åtgärder som tar oss närmare snabbare och effektivare tillståndsprocesser utan att göra avkall på miljökonsekvenserna.

Herr ålderspresident! Det här är viktiga frågor. De är viktiga av många av de skäl som både jag själv och interpellanten har tagit upp. De är viktiga för vår ekonomi, och de är naturligtvis viktiga för att kunna bygga ett samhälle. Men de är också allt viktigare för den nödvändiga omställning vi behöver göra för att få till en mer hållbar utveckling än vad vi har haft tidigare.

Herr ålderspresident! Det är mot den bakgrunden vi jobbar med frågorna. Jag hade önskat att vi hade kunnat fokusera ännu mer på den här typen av frågor under det föregående året.

Lars Hjälmered tog upp mitt tal i Kanada på den stora gruvkonferensen i februari. Jag hade önskat att vi direkt därefter hade kunnat fortsätta att fokusera på både dessa och en del andra frågor. Men som bekant, herr ålderspresident, har nästan allt fokus behövt läggas på en global pandemi som har drabbat inte bara människoliv och hälsa utan också stora delar av vår ekonomi och vårt näringsliv.

Jag tror att vi har lagt fram ett dussintal extra ändringsbudgetar på ett sätt som ingen regering någonsin har gjort tidigare med hundratals miljarder i direkta stöd, i garantier och i krediter. Vi har gjort det därför att det har varit fullständigt nödvändigt, och vi kommer tyvärr att fortsätta att ha mycket fokus på detta med tanke på att vi inte är ur pandemin.

Parallellt med detta försöker vi - trots att Regeringskansliet är stort har vi ändå begränsade resurser - ändå att fortsätta att steg för steg beta av en del av de utmaningar vi har. Det är mot den bakgrunden vi tillsatte en utredning i somras, och jag ser fram emot att under nästa år också gå vidare och se till att kunna få fram mer förutsägbara processer än vad vi har i dag.

Herr ålderspresident! Jag önskar de ledamöter jag inte träffar, herr ålderspresidenten och personalen god jul och gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.