Tillgången till drivmedel i kris- och bristsituationer

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat inrikesministern vad han och regeringen avser att göra för att förbättra för lantbrukarna så att vi i händelse av kris eller krig blir mer robusta vad gäller tillgången till drivmedel, samt vilka beslut statsrådet avser att ta i närtid för att Sverige i stort ska kunna få en bättre och mer robust drivmedelsförsörjning.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag kan börja med att konstatera att i stort sett alla sektorer som använder transporter och arbetsmaskiner delar lantbrukets drivmedelsberoende. Jag kan också konstatera att regeringen helt delar Alexandra Anstrells bedömning att det krävs åtgärder för att stärka hela landets beredskapsförmåga. Regeringen föreslog därför redan i budgetpropositionen för 2021 att Energimyndighetens förvaltningsanslag skulle förstärkas med 72 miljoner kronor under perioden 2021 till 2023. Anslagsökningen ska användas för en intensifiering av återuppbyggnaden av det civila försvaret, där drivmedelsberedskapen är en självklar och central komponent. Regeringen föreslog därutöver att Energimyndighetens sakanslag skulle förstärkas med ytterligare 23 miljoner kronor för samma tidsperiod och ändamål. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om hur man bäst förstärker beredskapen för en trygg drivmedelsförsörjning är komplex och involverar analyser av flera system, till exempel bränslens tillgänglighet, logistik- och lagringsfrågor, betalningssystemens robusthet och kopplingen till våra grannländer. Frågorna bör därför hanteras samlat, och Energimyndigheten redovisade den 10 februari i år i rapporten från uppdraget om totalförsvarsplanering och förstärkning av totalförsvaret att man tagit fram ett flerårigt utvecklingsprogram för Sveriges drivmedelsberedskap som kommer att resultera i förslag och åtgärder som förebygger och lindrar störningar och avbrott i drivmedelsförsörjningen samt beaktar energiomställningen.

Vad gäller försörjningsberedskap generellt har regeringen aviserat att den avser att tillsätta en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta samt hur den bör organiseras och finansieras.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Drivmedelsförsörjningen har två primära och kritiska funktioner: dels att försörja fordon och därmed möjliggöra huvuddelen av transporterna i samhället, både i vardag och i kris och höjd beredskap, dels att försörja reservkraft i kris och höjd beredskap. Att försörjningen fungerar på ett tillfredsställande sätt är en grundförutsättning för att samhället ska kunna upprätthålla sin funktionalitet.

Jag skrev den här interpellationen utifrån att miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp nyligen lade fram rapporten Lantbrukets sårbarhet - en uppföljning. Rapportens fokus ligger på svensk livsmedelsproduktion och frågor kring försörjningsgrad och hur primärproduktionen skulle klara olika kris- och bristsituationer. I rapporten framkommer att riskerna för sårbarhet är många men att brist på drivmedel är den risk för sårbarhet som är mest framträdande.

Uppföljningen visar att det naturligtvis finns en mängd olika risker för sårbarhet inom lantbruket. Förutom sårbarheterna för brist på drivmedel och el visar uppföljningen att det finns risk för att det till exempel kan finnas för mycket eller för lite vatten, att det kan vara svårt att hitta rätt personal och att det kan finnas för få livsmedelsanläggningar.

Lantbrukarnas farhåga är risken för brist på drivmedel, och då särskilt diesel. De arbetsmaskiner som lantbrukarna använder i dag drivs nästan uteslutande med diesel, och om lantbrukarna inte har tillgång till drivmedel stannar produktionen. Då blir det ingen mat och potatis.

Den diesel som finns att få tag på är till största delen importerad. Ett ostört flöde av varor och tjänster såväl inom landet som från andra länder kommer förmodligen inte att kunna upprätthållas under krig eller krigsfara. En störning eller ett avbrott i försörjningsflödet kan på så sätt komma att påverka stora delar av samhället. Även Försvarsmakten är i hög grad avhängig av att det övriga samhället fungerar för att kunna bedriva sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi talar alltså om huvuddelen av transporterna i samhället och om att förhöja reservkraft, exempelvis för att kunna leverera mat till våra affärer, kunna leverera livsmedel och sjukvårdsmateriel till våra sjukhus och kunna ha värme och laga mat åt våra äldre, våra sjuka och våra barn.

Med allt det här som bakgrund ställde jag ett par frågor till ministern. Den ena var vad regeringen tänker göra för att förbättra för lantbrukarna så att vi i händelse av kris eller krig blir mer robusta vad gäller tillgången till drivmedel. Den andra var vilka beslut statsrådet avser att ta i närtid för att Sverige i stort ska kunna få en bättre och mer robust drivmedelsförsörjning.

Att stärka Energimyndigheten, som ministern nämner, är naturligtvis bra. Men det är inte så mycket som ligger i närtid och som faktiskt gör att vi får en bättre och mer robust drivmedelsförsörjning. Vad är det som gör att regeringen både är sen på bollen och har svårt att komma fram till några beslut?

En annan vinkel är naturligtvis elförsörjningen. Har vi inte tillräckligt med el kan vi inte pumpa fram något drivmedel. Då kan man heller inte ta betalt.

Vad är det som tar så lång tid? Vad är det som gör att vi hela tiden är så sena på bollen i frågan om att ha en beredskap?

Fru talman! Alexandra Anstrell vill göra gällande att regeringen är sen på bollen och är senfärdig. Inget av detta är med sanningen överensstämmande. Vi har en god planering för drivmedelsförsörjningen i Sverige och har haft det i många år. I och med den nya totalförsvarsplaneringen har vi gått igenom frågan igen, och Energimyndigheten ska ta fram ett flerårigt program för att se till att ytterligare stärka försörjningen.

Vi har ett system som i grunden bygger på att de stora leverantörerna lagrar drivmedel för en avsedd period för att kunna klara störningar i försörjningskedjan. På längre sikt tror jag att det vore bra om en större del av den svenska drivmedelsförsörjningen kunde produceras internt, i Sverige. Vi är i dag beroende av produktion i Mellanöstern, i Ryssland och i andra länder för vår drivmedelsförsörjning. Det är naturligtvis av flera skäl en olycklig utveckling.

När det gäller elen har Sverige de största elöverskotten någonsin. När TSO:erna, alltså transmissionsoperatörerna, i Europa nyligen gjorde en sammanställning av läget inför de närmaste 20 åren visade den att Sverige låg bättre till i försörjningen än flertalet andra länder. När Internationella energirådet gjorde motsvarande rankning av elnätssystem blev Sverige näst bäst i världen, tror jag.

I motsats till exempelvis vår granne Finland, som är beroende av nettoimport trots ett antal reaktorer, har vi nu alltså de största överskotten och den största exporten någonsin. Det är naturligtvis glädjande för vår försörjningstrygghet i alla avseenden.

Fru talman! Vi behöver en trygg drivmedelsförsörjning i hela Sverige men inte minst här i Mälarregionen. Det har vi nu med anledning av det beslut som kom till stånd gällande driften av Bergs i Nacka, som ska vara ända fram till 2032. Men vad händer efter 2032?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Beredskapslager hålls i de lagringsskyldiga företagens normala lagringsanläggningar, tillsammans med de kommersiella lager som företagen håller utöver sin lagringsskyldighet, precis som ministern var inne på. Med det säkras löpande omsättning av beredskapslagret och kurant kvalitet. En stor del av företagens samlade lagerhållning är på så sätt vårt beredskapslager.

En avveckling av drivmedelsdepåer utan att annan depåkapacitet tillkommer skulle medföra en minskning av berörda företags fysiska lagringskapacitet och mindre möjligheter för dem att upprätthålla lagringsberedskapen i förbrukningsområdet, och därmed en sämre möjlighet att försörja samhällsviktig verksamhet i händelse av kris eller höjd beredskap.

År 2032 kan ju tyckas vara långt bort i tiden. Ministern och jag verkar vara oense om takten och möjligheten att ta beslut i regeringen, fru talman, men min upplevelse är ändå att det är ganska långsam takt i regeringens beslutsförmåga. Då är det faktiskt inte så lång tid fram till 2032 att spela på.

Det är många intressenter i det här, för vi måste såklart ta väl avvägda beslut mellan trygg drivmedelsförsörjning och en regional stadsutveckling.

Beredskapslager som ska kunna stå till landets förfogande om det uppstår allvarliga leveransstörningar är tillsammans med möjligheten att tillgripa ransonering samhällets viktigaste skydd mot en försörjningskris vad gäller drivmedel och andra bränslen. Vi måste kunna köra ut mat till våra affärer, och vi måste kunna laga mat till våra äldre, våra sjuka och våra barn.

Finns de här lagren på rätt ställen? Är de rätt dimensionerade? Ute i Europa verkar de ligga tätare än vad de gör i Sverige. Att vi behöver lager i Stockholm är tydligt. Frågan är vad regeringen egentligen har för plan efter 2032. På grund av att tillgången till och beroendet av el är så centralt för vårt samhälle är reservkraft, främst via diesel- eller bensindrivna elgeneratorer, en mycket vanlig och viktig funktion för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i den händelse att ordinarie elförsörjning slås ut. Man ska till exempel kunna ha driften av ett sjukhus igång även om elen har gått.

Har ministern någon samlad bild av samhällets totala behov av reservkraft och vilken kapacitet som faktiskt är installerad och fungerande och av den bränsleåtgång som i ett krisläge skulle bli nödvändig för att hålla aggregaten igång?

Fru talman! Det är just mot den här bakgrunden som regeringen och sedermera riksdagen har höjt anslagen till Energimyndigheten så att man där ska ta ett samlat grepp om frågan och redovisa hur planerna ska uppdateras för tiden framöver. Det uppdraget kommer att levereras i god tid före 2032, som väl var det år Alexandra Anstrell sa. Som jag gav uttryck för i mitt tidigare svar är det här en komplicerad fråga där man inte bara kan bryta ut en del av drivmedelsförsörjningen, utan alla delar i kedjan måste fungera för att vi ska kunna ha en trygg och säker drivmedelsförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag är detta till huvuddelen fossilt. Vi får se vad Energimyndigheten kommer att komma fram till när det gäller hur stor andel det fossila ska vara i framtiden. Så länge det är fossilt är vi för någon tidsperiod beroende av kontakter med omvärlden eftersom den fossila produktionen i Sverige av bensin och diesel är diminutiv. Därför vore det önskvärt om vi hade produktionskapacitet av drivmedel i Sverige. Dock kanske den lämpar sig sämre för lagring, men produktionskapaciteten är nog väldigt bra att ha om Sverige vid en större krishändelse eller krigssituation skulle bli avskärmat från omvärlden.

Fru talman! Jag tror att vi alltid kommer att vara beroende av kontakter med omvärlden - eller jag hoppas det i alla fall, för jag tycker att det är utvecklande.

Jag var inne på att vi behöver en trygg drivmedelsförsörjning även i Mälardalen, och nu säger ministern att vi inte kommer att behöva ha några problem efter 2032. Jag är inte så säker på det. Jag tror att man skulle ha behövt börja jobba med den frågan för länge sedan.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att utreda, och man har utrett och ska utreda och har utrett och ska utreda. Redan 2014 fanns det bra underlag för Mälarregionen för att kunna ha en trygg drivmedelsförsörjning. Ändå ska det utredas ännu mer och göras ännu mer.

Ministern hänvisar också till att vi har ett elöverskott i Sverige. Så är det måhända, men ändå funkar det inte som man har tänkt sig. Ändå har vi företag i Skåne och i Mälarregionen som faktiskt inte kan växla upp sin produktion och då inte kan hjälpa till att skapa de nya jobb som vi så väl behöver och som vi kanske behöver ännu mer nu för att kunna göra en nystart efter coronapandemin.

Jag förstår inte hur ministern kan slå sig för bröstet och säga att vi har ett elöverskott om det ändå inte funkar ute hos våra företagare och ute hos våra medborgare.

Jag frågade också om man kommer att ta några beslut i närtid. Det har jag fortfarande inte fått något svar på. Jag undrar då, som en avslutande fråga till ministern: Hur länge ska det här utredas, och när kan vi få se några beslut i frågan vad gäller beredskapslager?

Fru talman! Jag vill börja med att ge Alexandra Anstrell fel i beskrivningen av det svenska energisystemet. Jag har nu varit energiminister i tre år, och jag har också tagit del av de uppgifter som Alexandra Anstrell ger uttryck för. Men jag kan också säga att jag har pratat med nätoperatörerna i vart och ett av de fall som har nämnts i tidningarna. Inget av de företagen har blivit nekade anslutning eller expansion.

Vi har tagit ett gemensamt initiativ från regeringens och energibranschens sida för att garantera effekt på kort sikt. Min förhoppning är att Moderaterna ska sluta upp bakom det när propositionen nu återigen hamnar på riksdagens bord.

Både i Stockholm och i Malmö vidimerar regionnätsoperatören att alla de som önskar ansluta sig kan ansluta sig. Det är naturligtvis glädjande, för det är inte bara så att vi ska ha ett elöverskott, vilket vi har - det största någonsin - utan vi ska också se till att vi kan växla ut det elöverskottet i nya arbetstillfällen och nya företag, vilket vi gör. Northvolt, Europas största batteripark, etablerar sig i Sverige. Hybrit, världens första koldioxidfria stål, etablerar sig i Sverige. Nyligen fick de en ny konkurrent i stålbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elintensiv industri i hela Europa tittar på Sverige som en plats att lokalisera sig på. Varför? Vi har stora tillgångar på el, vi har säker distribution och vi har Europas lägsta elpriser för industrin.

Jag har nu i två svar redovisat det myndighetsuppdrag som Energimyndigheten har fått och den budgetförstärkning som myndigheten har fått. När myndigheten är klar med det uppdraget kommer vi också att bereda de konkreta förslag som kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.