Tillgång till bredband i hela landet

Herr talman! Göran Lindell har ställt tre frågor till mig. Han undrar vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för dem som nu fått nej på sina ansökningar, vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att regelverket för fördelning av anslagen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och slutligen vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka takten i utbyggnaden av bredband i landet.

Det är positivt att det finns en stor efterfrågan på de 3,25 miljarder kronor som regeringen har satsat på bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet i gles- och landsbygd. Det är viktigt att den faktiska utbyggnaden nu kan komma igång. Nuvarande medel för bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet är en fördubbling jämfört med vad som avsattes under föregående programperiod.

Det är Statens jordbruksverk som ansvarar för genomförandet av landsbygdsprogrammet och som styr över i vilken takt medel kan tilldelas länsstyrelserna. Under innevarande programperiod fram till 2020 är det stort fokus på att EU-stöden ska generera resultat och effekt, vilket är parametrar som Statens jordbruksverk bland annat måste förhålla sig till.

För att förbättra situationen för bredbandsutbyggnaden har regeringen, utöver avsatta stödmedel, vidtagit ett antal åtgärder.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som syftar till att göra det billigare att bygga bredband, exempelvis genom ökad samordning av grävprojekt. I regeringens proposition föreslås det att en lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska träda i kraft den 1 juli 2016.

Regeringen har också beslutat om regionala bredbandskoordinatorer som ska verka ute i länen och skapa förutsättningar för utbyggnad av såväl fast som mobilt bredband inom sitt län men även om länsöverskridande samarbeten om utbyggnad. Satsningen för 2016 är 21 miljoner kronor, det vill säga 6 miljoner kronor mer än 2015.

Regeringen har även gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att tillhandahålla en bredbandsskola. Utbildningen ska användas för bredbandskoordinatorerna och andra offentliga aktörer för att sprida relevant kunskap som kan förbättra förutsättningarna för och underlätta utbyggnaden av bredbandsmarknaden.

Utredaren Åsa Torstensson har i ett nyligen överlämnat betänkande, Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, analyserat hur statens bredbandsinfrastruktur ska kunna effektiviseras för att på så sätt underlätta bredbandsutbyggnaden. Betänkandet är ute på remiss till mitten av maj. Regeringen kommer sedan att ta ställning till de förslag som utredningen har lagt.

Den nuvarande bredbandsstrategin beslutades 2009, och målen formulerades med sikte på år 2020. Det är viktigt att, som regeringen framhåller i budgetpropositionen 2016, säkerställa att bredbandsstrategin fortsätter att vara relevant och framåtblickande. Det gör regeringen genom att ha givit Bredbandsforum ett förlängt uppdrag till och med 2020.

Regeringen anser att det är viktigt att se till att skapa fortsatt goda förutsättningar för snabb utbyggnad av bredband, fast och mobilt, också efter 2020. Därför fortsätter regeringen sitt arbete med att utveckla bredbandspolitiken. Arbetet med att specificera inriktningen för bredbandspolitiken initierades i samband med möte i Bredbandsforums styrgrupp 2015 och väntas kunna avslutas under året.

Herr talman! Jag tackar minister Kaplan för svaret. Jag vet förstås att jag inte har anledning att vänta mig preciserade utfästelser om ekonomi och finansiering, för det ligger ju på en annan ministers bord. Men jag hade hoppats på något lite mer matnyttigt om den problematik jag försöker beskriva i min interpellation och som jag får mejl och kontakter om snart sagt varje dag.

Den utbyggnad som sker i landet av internetaccess med hög kapacitet, det vi brukar kalla bredband, sker till stora delar marknadsdrivet och i konkurrens. Det är både bra och viktigt.

Det vi talar om i dag handlar om den som bor där marknaden så att säga inte orkar med, eller annorlunda uttryckt där en fiberutbyggnad blir så dyr per abonnent att utbyggnaden inte blir av utan samhällets medverkan.

Då gäller det att hitta lösningar där alla parter samverkar. Med den form som brukar kallas byalagslösning har det blivit möjligt att hitta koncept där vi med ett statligt stöd låter en förening, ofta med stort ideellt engagemang, upphandla och genomföra en fiberutbyggnad inom sitt geografiska område. Ibland har även andra, inte minst kommunala nätbolag, spelat en viktig roll i dessa lösningar. Gemensamt är att berörda boende går ihop och gör en viktig del av jobbet själva för att, med hjälp av statligt bidrag, få bredband.

Det må ursäktas att jag ser detta med att bygga ut fiber i hela landet som lite av en centerpartibaby. Men detta byggdes upp när vi hade ansvaret i regeringen för dessa frågor, och jag är kanske just därför extra bekymrad.

Minister Kaplan nämner i sitt svar att det är Statens jordbruksverk som ansvarar för de pengar som tilldelas, och det vet jag. Men frustrationen gäller det faktum som vi redan känner till, nämligen att utmaningen är så mycket större. Även om detaljerad kunskap inte finns i dagsläget vet vi att de ansökningar om medel som gjordes redan i första omgången långt har överskridit de medel som finns till förfogande. Då talar vi om de medel som Jordbruksverket disponerar fram till 2020.

Man kan säga att vi ska vänta och se, men jag tycker inte att det är tillräckligt. Jag begär inte att minister Kaplan ska utfästa nya miljarder vid stående bord, men jag tror att det är synnerligen viktigt att en viljeyttring hur regeringen tänker ta sig an situationen kommer relativt snart.

Det skulle vara oerhört allvarligt för framtidstron på landsbygden om man nu känner sig blåst på pengar och förhoppningar i en stor del av de föreningar som jobbat länge och ideellt för att göra allt rätt inför det som brukar kallas den stora skönhetstävlingen - för att inte tala om andra föreningar som avvaktat till kommande ansökningsomgångar för att de inte kände sig fullt klara med sin ansökan och som nu får veta att pengarna är slut fram till 2020.

Herr talman! Jag skulle därför gärna vilja veta något mer än det som ministern just sa om hur han ser på den fortsatta utbyggnaden av fiber på landsbygden.

Herr talman! Jag tackar Göran Lindell för att han lyfter upp denna fråga som är angelägen både för stad och landsbygd. Dock är bredbandsutbyggnaden av den karaktären att vi har en rätt så bra utbyggnad i städerna, och därför är det bra att Göran Lindell lyfter upp den del som är lite svårare att få till och som är anledningen till att regeringen gör denna satsning.

Låt oss titta tillbaka på de senaste åren för att se hur vi ligger till i Sverige när det gäller bredbandsutbyggnad. Post- och telestyrelsen, som är den expertmyndighet vi har att förlita oss på, gör bredbandskartläggningar.

Den senaste kartläggningen visar att 61 procent av hushållen och företagen har tillgång till bredband med hastigheten 100 megabit per sekund. Det är en bredbandshastighet som fungerar relativt väl för de flesta avsedda syften. 75 procent har tillgång till 30 megabit per sekund, vilket EU har satt som mål att alla ska ha senast 2020.

Vidare vet vi att 99 procent av befolkningen har tillgång till bredband via 4G-nätet, eller LTE som det också heter, där man bor och arbetar.

Allt vore frid och fröjd om det innebar att dessa 99 procent hade tillgång till åtminstone 40-50 megabit per sekund. Men både Göran Lindell och jag vet att så inte är fallet.

Det beror inte på denna regering eller den förra utan på att utbyggnaden har gått i stå under en lång rad av år i de delar av landet där man har problem med uppkoppling via 4G-nätet så fort man rör sig utanför tätorten.

Tillgången till snabbt bredband är på detta vis ojämnt fördelad över landet och varierar mellan mer tätbefolkade områden och gles- och landsbygd. Vi behöver möta detta med en bättre utbyggnad, och det gör regeringen genom landsbygdsprogrammet. 3,25 miljarder kronor ska gå till de områden där det annars inte kommer att byggas ut eftersom marknadens aktörer inte kommer att få avkastning på sina satsningar där.

Det är därför dessa pengar över huvud taget har kunnat komma till, för EU:s statsstödsregler begränsar ju möjligheten för enskilda medlemsstater att lägga sig i där marknaden annars skulle ha byggt ut.

Det är en ordning som jag vet att Göran Lindells parti har stått bakom, och den förra it-ministern jobbade inom ramen för det. Jag vet inte om Centerpartiet och Göran Lindell har ändrat uppfattning. Men som det låter på Göran Lindell tror jag att vi är överens om att marknaden ska bygga ut i möjligaste mån, men där den inte gör det ska staten gå in med stöd. Detta statliga stöd har vi fått godkänt av kommissionen.

Utöver dessa pengar finns 1,2 miljarder kronor i de nordliga regionalfondsprogrammen. Det är pengar som går till ortssammanbindande nät, vilket är minst lika viktigt som bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet.

Så till den andra delen som Göran Lindell lyfter upp. Jordbruksverket har enligt uppgift fördelat cirka två tredjedelar av de 3,25 miljarderna till länsstyrelserna. Man har hållit inne ungefär en tredjedel, ca 1,2 miljarder, i syfte att avvakta något med fördelningen av den sista tredjedelen.

Herr talman! Jag har i princip inget emot den beskrivning som minister Kaplan ger av situationen. Jag är som sagt väl medveten om den, för vi jobbade intensivt med dessa frågor under förra mandatperioden.

All denna sifferexercis mynnar ut i att vi kan konstatera att vi behöver utbyggnad av både mobilt bredband och fiberanslutningar ut till hushåll och företag i hela vårt land i snabbast möjliga takt.

Problemet är att det regelverk vi skapat har lett till en mycket märklig och bekymmersam situation, och det är bland annat det jag försöker sätta fingret på.

Jag har mött många oroliga och besvikna föreningar. Jag träffade en som hade gjort allt rätt. Man hade till och med i förväg för egna pengar och med länsstyrelsens goda minne grävt ned slang för att sedan kunna bygga ut fiber i samband med att elföretaget byggde ut elen. Ändå fick de nej på sin ansökan och står nu där med tomma rör och bortkastade pengar.

Jag träffade en annan förening som hade fått veta att de trots att de samlat alla boende i den vita fläcken mellan utbyggda områden inte var tillräckligt många för att passa in i skönhetstävlingen, med de regler som tillkommit på sluttampen. Deras situation var helt omöjlig när det gällde att få hjälp att bygga ut bredband.

Jag begär givetvis inget svar i detalj på hur detta ska lösas. Jag vill bara fästa ministerns uppmärksamhet på att dagens situation är ytterst besvärlig och frustrerande för många av landets föreningar.

Utvecklingen av hur mycket bredbandsaccess hushåll och företag behöver har gått väldigt snabbt under en följd av år, och vi har ofta underskattat denna utveckling. Under föregående mandatperiod, som jag kan överblicka någorlunda, fick regeringen gång efter annan växla upp ambitionerna på olika sätt. Så här efteråt kan jag erkänna att det inte var utan att Centerpartiet fick kämpa ganska hårt för det ibland.

Jag skulle önska fler signaler om att vi är överens om att vi även i fortsättningen måste hitta former för att växla upp möjligheten att stödja denna utveckling.

Som ministern nämnde har en del pengar visserligen hållits inne, och det vore väl gott och väl om det inte var för att det redan i första omgången kom in ansökningar på i runda slängar dubbelt så mycket pengar som anslagits. Det vet vi.

Det är därför jag säger att vi vet att bland dem som i dag har sökt räcker de 3,25 miljarderna fortfarande i runda slängar till ungefär två tredjedelar av det som skulle behövas. Det är däri problematiken ligger.

Herr talman! Tack, Göran Lindell!

Detta är verkligen en fråga där regeringen delar den typ av ingångar och ambitionsnivå som Centerpartiet har visat tidigare och fortfarande visar. Jag har därför jobbat vidare med mycket av det som den gamla regeringen jobbade med på detta område.

Jag känner till den interna kamp som hela tiden bygger på pengapåsar som ska fördelas rätt. I det här fallet lägger sig EU i vilken typ av stöd man kan betala ut. Då är det viktigt att känna till hur bredbandspengarna i landsbygdsprogrammet hanteras.

Det är möjligt att detta inte är allmänt känt - Göran Lindell känner säkert till det - men när ansökningarna handläggs och länsstyrelserna kan börja fatta beslut är det viktigt att känna till när vi vet att pengarna inte kommer att räcka till. Det finns ett antal ansökningar, och de behandlas. Mängden ansökningar är ingen garant för att det kommer att bli exakt de ansökningarna som beviljas.

Det finns tydliga kriterier för vilka typer av projekt som kommer att få stöd. Det är inte regeringen och tack och lov inte en enskild minister som bedömer vilka projekt som kommer att få stöd, utan det är en oberoende myndighet. I det här fallet är det Jordbruksverket som är den förvaltande myndighet som styr över i vilken takt medel kan tilldelas länsstyrelserna och också avgör den mängd pengar som varje projekt kommer att få.

Vi följer naturligtvis löpande informationen kring frågan om bredbandsstöd. Vi vet att det i grunden handlar om en stor utbyggnadsuppväxling där aktörerna de senaste åren inte bara har mött den efterfrågan som finns utan till och med överträffat den. Därför gör våra oberoende myndigheter bedömningen att vi kommer att hinna bygga ut i den takt som vi vill.

Men utvecklingen går ännu fortare, och jag håller med Göran Lindell om att det måste växlas upp. Där har vi samma syn och mål: Sverige ska vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter så att våra företagare och enskilda individer kan känna sig trygga i att de, varhelst de befinner sig och varhelst de väljer att starta ett företag, ska kunna ha tillgång till en bredbandsinfrastruktur i världsklass.

Metoderna, det vill säga själva de sätt som detta ska ske på, varierar i olika delar av landet. Tilläggas bör att Sverige är tredje bäst i världen på fibrering, alltså att ha fiberbredband. Där ligger vi långt efter de två första men långt före dem som kommer efter oss. Detta är något som ytterligare borde trigga politiker, inte bara i Centerpartiet och regeringen utan många andra, att följa upp detta och ta det på allvar.

Vi skapar nu en infrastruktur som är minst lika viktig som elektriciteten eller till och med vägarna var när landsbygden och glesbygden fick dem. I dag är bredbandsinfrastruktur och internetuppkoppling en hygienfaktor. Det måste finnas på plats för att man ska kunna hålla kontakt med nära och kära, utföra bankärenden och helt enkelt leva sitt liv och driva företag. De jobb som skapas ska kunna kopplas ihop till något nationellt gott. Det står vi för.

Herr talman! Det är vackert att ha de övergripande gemensamma målen. Det är bra att följa upp, men jag hoppas att jag var tydlig när jag poängterade att jag tror att det går åt betydligt mer, inte minst i den situation som har skapats och som vi i dag befinner oss i.

Om jag är rätt underrättad har båda våra partier ett hjärta som klappar speciellt för den ideella kraften och den ideella sektorn ute i samhället. Vi har verkligen fått dem på fötter på många håll i landet, antingen själva eller tillsammans med de kommunala nätbolagen. I dag känner de sig oerhört utlämnade.

Avslutningsvis vill jag beröra en annan aspekt som inte minskar problematiken, tvärtom. I flera delar av landet har Telia nu annonserat att man tänker riva sina fasta nät och erbjuda trådlös förbindelse för telefoni och bredband. Även om de mobila näten byggs ut kontinuerligt är de negativa konsekvenserna stora för många i de områden som berörs.

För att reda ut situationen ute i landet har kommuner och berörda länsstyrelser ofta försökt styra om fiberutbyggnaden mot dessa områden, vilket i sin tur innebär att de områden som tidigare haft den sämsta situationen kan få vänta ännu längre på sin bredbandsaccess.

Jag vet att regeringen inte kan styra Telia, som är ett börsnoterat bolag, men jag kan konstatera att det under förra mandatperioden gick att komma fram till överenskommelser med Telia i deras dåvarande planer inom detta område. Då lovade man att undanta stationer med så kallad ADSL.

Till sist, herr talman, ber jag att få tacka minister Kaplan för en intressant debatt. Även om jag lämnar riksdagen om några veckor berör den ett område som jag kommer att följa med stort intresse och som kommer att stå i fokus för Centerpartiet framöver - det kan jag försäkra.

Herr talman! Tack, Göran Lindell!

Jag kände inte till det faktum att Göran Lindell, som är en av de mest erfarna riksdagsledamöterna och som har gjort ett oerhört gott arbete innanför dessa väggar och under detta tak, ska lämna oss. Jag önskar honom lycka till i det arbete och värv som han antagligen kommer att företa sig. Jag har läst på lite innan, och Göran Lindell är inte den typen av person som bara sitter still. Det kommer säkert att komma mycket goda saker från honom också framöver.

Jag vill lyfta fram det sista som Göran Lindell sa när det gäller vad det egentligen handlar om, nämligen kopparnätet. På sikt behöver stora delar av kopparnätet ersättas av kapacitetsskäl, eftersom det har en teknisk begränsning. Även om denna begränsning så att säga har blivit rymligare och rymligare är det ett faktum att vi har nått en sorts bortre gräns för vad det klarar av. Delar av det gamla kopparnätet lever dessutom inte längre upp till dagens behov av driftssäkerhet. Det är alltså inte bara en kapacitetsproblematik utan även en driftssäkerhetsproblematik.

För mig och regeringen är det viktigt att Sverige fortsätter att sträva efter att ha ett bredband i världsklass. Det innebär samtidigt att vi måste vara beredda på att följa den tekniska utvecklingen.

När det gäller den bedömning som Telia Sonera har gjort är det, precis som Göran Lindell påpekade, ett statligt bolag, och styrningen sker enligt den beskrivning som finns i statens ägarpolicy. Det är viktigt att det teknikskifte som Telia Sonera är mitt uppe i hanteras på ett sådant sätt att ersättningslösningar för såväl fast telefoni som bredbandsuppkopplingar kan ske via mobilnäten, Telia Soneras egna eller andra operatörers. Det är naturligtvis något som vi följer noga.

Tack för en mycket intressant och viktig debatt, Göran Lindell, och lycka till!

Överläggningen var härmed avslutad.