Tilläggsbidraget i bostadsbidraget

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att stärka bostadsbidraget permanent och när jag kommer att införa månadsavstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningens förslag.

Tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer inom bostadsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som lämnas under en begränsad tidsperiod. Den extraordinära situationen har dock pågått under en längre tid än vad som varit möjligt att förutse. När pandemin, som var den tid då man införde det tillfälliga bostadsbidraget, var avslutad tog inflationen vid. Det var omöjligt att förutse hur lång denna period skulle vara.

Vi ser nu att det svåra ekonomiska läget har mildrats, och framtidsutsikterna för hushållen ser betydligt ljusare ut. En konjunkturåterhämtning bedöms inledas mot slutet av 2024, och hushållens köpkraft förväntas stärkas. Det innebär även att behovet av ett extraordinärt stöd, som tilläggsbidraget är, minskar.

Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad, och det har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning. Det är betydelsefullt att fler personer kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Personer som har ett arbete har också en betydligt lägre risk för låg ekonomisk standard. Regeringen vill sänka skatten på arbete för att öka drivkrafterna till arbete och stärka hushållens köpkraft.

Mot denna bakgrund får en förlängning av tilläggsbidraget för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som det nu trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, anses vara en väl avvägd åtgärd.

Det är angeläget att öka träffsäkerheten i bostadsbidraget liksom att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd - minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) har i sitt betänkande Träffsäkert - Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) lämnat förslag på ett nytt inkomstunderlag i bland annat bostadsbidraget som baseras på inkomstuppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna, som lämnas varje månad, hos Skatteverket. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) aviserat att avsikten är att återkomma med ett sådant förslag. Försäkringskassan har tilldelats medel för att påbörja förberedelserna inför ett införande av individuppgifter från arbetsgivardeklarationen som inkomstunderlag, och regeringen för nu en dialog med myndigheten kring förberedelserna.

Fru talman! Bostadsbidraget har under decennier urholkats, då nivåerna inte är indexerade. Varken inkomstgränser eller bidragsbelopp har följt med pris- och löneutveckling. Detta innebär att för varje år som går får allt färre personer ta del av bostadsbidraget, och en allt mindre del av hyran täcks.

Det tilläggsbidrag som infördes i bostadsbidraget under pandemin och som sedan har förlängts under den ekonomiska krisen har därför varit välkommet och nödvändigt för hushållen med minst marginaler. Att behålla den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget var också i princip den enda åtgärd som regeringen vidtog för att stötta svagare hushåll genom den ekonomiska krisen. Vänsterpartiet har länge efterfrågat fler och bredare åtgärder i den ekonomiska krisen. Vi har också lagt fram förslag på riksdagens bord om att permanent höja bostadsbidraget och ge fler rätt till bostadsbidrag.

Nu har regeringen aviserat att tilläggsbidraget ska trappas ned till 25 procent, jämfört med dagens 40 procent. Det kommer att innebära en inkomstsänkning för de personer som i dag uppbär bostadsbidrag med i genomsnitt runt 450 kronor. Ministern skriver i sitt svar på interpellationen att bakgrunden till regeringens sänkning av tilläggsbidraget är att det svåra ekonomiska läget har mildrats och att framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut. Det går dock inte att äta sig mätt på ljusare framtidsutsikter, att betala hyran med ljusare framtidsutsikter eller att köpa fotbollsskor till barnen med ljusare framtidsutsikter.

Kronofogden rapporterar att vräkningar av barnfamiljer under 2023 ökade med 17 procent. Att inflationen går ned innebär inte heller att matkassen eller hyran blir billigare utan bara att priserna inte ökar lika snabbt som tidigare.

Ministerns bild av en ljusare framtid är troligtvis förbehållen den som har sparkapital i ISK eller en hög månadslön. Den ljusnande framtidsutsikten delas inte av den ensamstående mamman med bostadsbidrag. I en enkät som Sveriges Makalösa Föräldrar har gjort bland ensamstående föräldrar svarar 40 procent att de har behövt låna pengar till basala kostnader. I en undersökning av Rädda Barnen med flera uppger 54 procent av de ensamstående att de har svårt att betala fritidsaktiviteter för barnen.

Ensamstående föräldrar avstår från att äta sig mätta för att ha råd att mätta sina barn. Barn till ensamstående mammor har fem gånger högre fattigdomsrisk än barn som växer upp med sammanboende föräldrar. Många av dessa är i behov av bostadsbidrag, och nu drar regeringen ifrån dem en del av deras försörjning.

Det är tydligt för mig var den här regeringens prioriteringar ligger, även om det är ganska obegripligt. Man ska spara in på dem som knappt har pengar till mat och hyra och skicka dem till kronofogden för att få pengar över till enorma skattesänkningar för dem med höga månadslöner. Statsministern själv kan se fram emot en skattesänkning på 3 750 kronor per månad. Det är moderatbidrag framför bostadsbidrag.

Den osynliga hand som regeringen blint tror på, den nyliberala dogmen att om bara människor blir tillräckligt fattiga kommer de att ta ett jobb och sluta leva på bidrag, är sedan länge död och begraven. Verkligheten är att det enda som händer när människor straffas ut är att de blir just fattigare, att utsattheten och fattigdomen växer. Om ni i regeringen ska få människor i arbete måste ni faktiskt börja arbeta på att få igång Sverige.

Fru talman! Jag är bekymrad över regeringens prioriteringar vad gäller bostadsbidraget. Jag vill fråga ministern vad planen är framöver för bostadsbidraget. Är avsikten att helt avveckla tilläggsbidraget på sikt?

Fru talman! Som jag var inne på tidigare har det tillfälliga tilläggsbidraget varit en tillfällig åtgärd under en extraordinär situation. Denna situation har pågått längre än vad som varit möjligt att förutse, givet att den pågick under hela pandemin och därefter under en följande period med hög inflation.

Det tillfälliga tilläggsbidraget har fyllt, och fyller, en funktion genom sitt syfte att tillfälligt stärka ekonomiskt utsatta hushåll. I takt med att ekonomin nu ljusnar och vi rör oss ur lågkonjunkturen är det dock hög tid att börja växla över från krishantering till satsning på att göra Sverige rikare och tryggare för alla.

Fru talman! Om två dagar lägger regeringen fram sin budgetproposition i riksdagen. Det är en tillväxtbudget som tryggar jobben och välfärden. I budgeten stärker vi Sveriges ekonomi, skola, vård och rättssystem här och nu, men vi gör också det som krävs för att stärka konkurrenskraften, jobben och välfärden i framtiden.

Reformutrymmet i budgeten för 2025 är 60 miljarder, vilket är en kraftig ökning från förra året. Vi använder resurserna just för att få fler i arbete och till åtgärder för högre tillväxt och högre produktivitet. Vi ska investera i infrastruktur, forskning och utbildning, och vi ska belöna strävsamhet.

Med det sagt är det också befogat att i orostider jobba med att stötta och hjälpa, exempelvis genom att höja det tillfälliga bostadsbidraget. Men över tid, och inför nästa kris, är det varken tillfälliga eller permanenta bidrag som bygger Sverige rikare, tryggare och friare. Det är arbete och egen försörjning.

Bland de hushåll som har bostadsbidrag är det 53 procent som har löneinkomster som huvudsaklig försörjning. Sänkt skatt, som vi nu går fram med, gör att fler av dem som i dag har det tillfälliga bostadsbidraget får behålla mer av lönen för det hårda arbete de utför varje dag. Varje person och hushåll som genom sänkt skatt får ökade incitament att exempelvis gå från deltid till heltid eller från bidrag till egen försörjning innebär en enorm vinst, framför allt för den enskilde men också för samhället i stort.

För att återkoppla till den andra frågan, om inkomstuppgifter på månadsbasis i bostadsbidraget, är det angeläget - jag delar interpellantens inställning till detta - att öka träffsäkerheten och minska risken för felaktiga utbetalningar. Det gäller även återkrav och skuldsättning, frågor som varit aktuella tidigare.

Arbete pågår, som sagt. Försäkringskassan tilldelades 6 miljoner kronor i budgeten för 2024, och vi för nu en dialog med Försäkringskassan kring nödvändiga förberedelser för att kunna få denna reform på plats.

Fru talman! Jag tackar för svaret från ministern.

Jag skulle vilja påminna ministern om att det finns en gemensam målsättning för den ekonomiska familjepolitiken som riksdagen har slagit fast: att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, minskade skillnader i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn och ett jämställt föräldraskap. Att anta att den ensamstående mamman kommer att börja arbeta mer bara hon får tillräckligt mycket piska är inte en metod som mig veterligen har tillräckligt goda resultat för att uppnå det.

Anna Tenje var inne på att även den som arbetar och samtidigt har bostadsbidrag kommer att gynnas av regeringens sänkta skatter. Problemet är att för en låginkomsttagare kommer den sänkta skatten att innebära kanske 100 kronor mer i plånboken, medan man får sänkt bostadsbidrag med i genomsnitt 450 kronor. Det är en ekvation som gör att den ensamstående mamman som nu kämpar kommer att få det än värre.

Riksrevisionen kom i förra veckan med rapporten Bostadsbidragets måluppfyllelse - trångboddhet och absolut fattigdom. Rapporten visar att måluppfyllelsen för bostadsbidragets bostadspolitiska mål försämrats. Bland annat pekar rapporten på att trångboddheten bland bostadsbidragsmottagare har ökat, då bidraget inte följt med hyresutvecklingen och således tvingar in människor i billigare lägenheter.

I det ljuset är det för mig ganska märkligt att man från regeringens sida inte ser ett behov av att ta ett större grepp om bostadsbidraget. Vad ska det vara på sikt? Ska vi se till att människor kan bo i rimligt stora lägenheter och har råd med sitt boende även om de har en väldigt låg inkomst? Det är en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja ha svar på. Hur ser regeringen på bostadsbidraget på sikt?

Om jag tolkar Anna Tenje rätt menar honom att det tillfälliga bidraget på sikt ska avvecklas helt och hållet. Tar man inte ett större grepp och reformerar bostadsbidraget i grunden så att det följer med pris- och löneutveckling kommer bostadsbidraget helt att tappa sitt syfte att lyfta människor ur fattigdom och se till att de har en dräglig levnadsnivå.

Regeringens sänkning av tilläggsbeloppet har varit ute på remiss, och flera av remissinstanserna är kritiska.

Hyresgästföreningen skriver i sitt remissvar: "Den bättre ekonomin har inte, som regeringen påstår, lett till förbättringar i de mest utsatta hushållens ekonomi. Hyresgästföreningen anser att det tillfälliga bidraget fortsatt behövs till dess att permanenta förbättringar av bostadsbidraget har genomförts." Det är en åsikt som jag och Vänsterpartiet delar.

Även LO motsätter sig en sänkning av det tillfälliga bidraget och vill se en övergripande reformering av bostadsbidraget.

SKR anser att regeringen bör göra en översyn av bostadsbidraget med syfte att genomföra en generell höjning och breddning för att bidraget ska komma fler till godo. De många tillfälliga höjningarna visar att bostadsbidraget inte motsvarar aktuella kostnadsnivåer.

Även Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att det tillfälliga bidraget nu har funnits så länge att det sannolikt har blivit en inkomst som många ekonomiskt utsatta barnfamiljer har anpassat sin ekonomi till. Det gör att även en successiv nedtrappning kan komma att få stora ekonomiska konsekvenser för den här gruppen.

Det finns många som delar bilden att bostadsbidraget behöver höjas permanent, men regeringen väljer i stället neddragning.

Fru talman! Jag förstår att ministern tror väldigt starkt på att om människor inte får bidrag kommer de att arbeta mer. Med den logiken borde vi dock ha lägre arbetslöshet nu än exempelvis 2005 då 270 000 hushåll fick bostadsbidrag, att jämföra med dagens 170 000.

Fru talman! Jag vill återigen fråga ministern hur hon ser på bostadsbidraget på sikt. Kommer någon reformering att genomföras?

Fru talman! Jag skulle först vilja uppehålla mig lite kring regeringens förslag om skattesänkningar. Jag anser ändå att interpellanten underskattar deras effekter. Trots allt är arbete och egen försörjning det som tar människor ut ur utanförskap och fattigdom. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra sin ekonomi. Här har vi en tydlig skiljelinje mellan regeringens arbetslinje å ena sidan och oppositionens bidragslinje å andra sidan.

Med regeringens skattesänkningar får hushållen längs hela inkomstskalan mer pengar i plånboken. I genomsnitt sänks skatten med 2 600 kronor per person och år, och totalt rör det sig om 11 miljarder varje år som människor som arbetar och gör rätt för sig får behålla för sitt eget arbete. Det är både bra och rättvist. Det är det som bygger Sverige tryggt och säkert.

Detta är särskilt viktigt när det gäller låg-och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget är nämligen utformat precis på det viset att de största skattelättnaderna och skattesänkningarna riktar in sig på dem. Det är också bland låginkomsttagarna som de flesta hushåll som erhåller bostadsbidrag återfinns.

Det leder också till att fler människor runt om i Sverige får fler kollegor på arbetsplatsen och att det blir fler i fikarummet då skattesänkningen förväntas öka antalet sysselsatta med 4 000 och antalet arbetade timmar med 9 000 helårsarbetskrafter. Oavsett om det handlar om fler händer i vården, fler vuxna i skolan eller fler medarbetare på fabriksgolvet bidrar alltså detta till att göra Sverige rikare och tryggare.

Men, fru talman, precis som jag var inne på tidigare finns här en tydlig ideologisk skiljelinje mellan regeringen och, i det här fallet, Vänsterpartiet. När Vänstern vill permanenta och betala ut eviga bidrag på 125, 140 eller varför inte 200 procent av dagens bostadsbidrag vill regeringen i stället satsa på arbetslinjen, på ökade incitament för att komma i arbete och på att så många som möjligt av de hushåll som i dag får det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget i nästa kris ska vara väl rustade för att klara sin bostadssituation och ekonomi. Det är så man lyfter människor, och det är så klassresor sker. Det är så man skapar egenmakt och frihet, och det är också så man bygger Sverige rikare och tryggare.

Fru talman! Det är intressant vilken resa den här regeringen gör. Under den ekonomiska kris som vi nu delvis börjar komma ur har man verkligen lyft fram bostadsbidraget som en enormt träffsäker och viktig åtgärd för de svagaste hushållen. Nu låter det väldigt annorlunda. Nu säger man att man inte ska permanenta bidragen till människor och att vi måste ge dem mer piska för att de ska komma ut och arbeta.

Jag är helt med på att människor ska kunna ha en egen försörjning och trygghet och framför allt en högre levnadsstandard än många har i dag. Det är en fruktansvärt svår situation att ha en så låg inkomst att man kvalificerar sig för bostadsbidrag; den inkomsten är enormt låg.

Men med detta sagt innebär detta de facto att man trappar ned bostadsbidraget - att människor kommer att få mindre pengar i plånboken. Människor som exempelvis ensamstående föräldrar, som redan i dag får vända på varje krona för att ha råd med mat till sina barn, kommer nu att få se att deras bostadsbidrag sänks. Jag vill fråga hur Anna Tenje ser framför sig att man ska ha råd med mat och hyra när man nu helt plötsligt får mindre pengar i plånboken.

Jag skulle också väldigt gärna vilja veta varför regeringen inte kan fatta beslut om när månadsavstämningar i bostadsbidraget ska införas. Det verkar vara väldigt lätt för regeringen att genomföra olika typer av reformer, men just här verkar det sitta lite fast. Jag undrar varför regeringen inte kan fatta ett beslut om att detta ska genomföras. Det skulle underlätta för många människor som i dag blir skuldsatta och hamnar hos Kronofogden på grund av ett system som inte är till för människor.

Fru talman! För att börja där interpellanten slutade för vi nu dialog med Försäkringskassan. För innevarande år är redan 6 miljoner avsatta för att förbereda för förändringar i form av månatliga avstämningar så att träffsäkerheten ökar och de felaktiga utbetalningarna minskar och framför allt så att vi kan förhindra att återkraven ökar och barnfamiljer skuldsätts - helt i onödan, skulle jag vilja påstå.

Jag uppskattar denna typ av debatter. Det är väldigt tydligt för åhörarna vilka skiljelinjer som finns inom svensk politik. Det är en viktig konsumentupplysning till svenska folket att vi har olika uppfattningar i olika frågor, inte minst när det gäller arbetslinjen respektive bidragslinjen. Jag vill göra mitt yttersta för att alla som under den här krisen var beroende av ett extra tillägg till bostadsbidraget för att klara den ekonomiska situationen när vi står inför nästa kris i Sverige - för den kommer - ska stå på egna ben, ha egen försörjning och klara sin ekonomi betydligt bättre, genom att fler kommer i arbete och fler också går från deltid till heltid.

Jag ser alltså fram emot fler av denna typ av upplysande interpellationsdebatter, och jag är helt säker på att de kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.