Terrorismrelaterad brottslighet

Fru talman! Anti Avsan har frågat mig hur det ska gå till att döma svenska terrorresenärer i "närområdet" till de platser där brotten har begåtts, liksom var, hur och av vem bevisning ska säkras. Anti Avsan har också frågat hur Sverige kan agera för att öka andra länders förmåga att säkra bevisning och döma personer för terrorismrelaterad brottslighet samt hur förmågan att i Sverige lagföra personer som har begått terrorismrelaterade brott i andra länder ska kunna öka. Avslutningsvis har Anti Avsan frågat vilka initiativ jag och regeringen vill ta för att fler terrorresenärer och andra personer ska kunna ställas till svars för terrorismrelaterad brottslighet.

På regeringens initiativ har regleringen skärpts och ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning införts. Vidare har en utredning som regeringen tillsatt bland annat föreslagit en ny straffbestämmelse om deltagande i väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds i Regeringskansliet. Inom EU-samarbetet har vi kommit överens om ett nytt terrorismdirektiv, och regeringen har tillsatt en utredning som just nu tittar på vad som krävs för att genomföra det. Direktivet innehåller flera viktiga nyheter. Exempelvis utvidgas terroristbrottet bland annat när det gäller angrepp mot informationssystem. Även kriminaliseringen av terrorismfinansiering utvidgas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I brottsutredningar måste bevis säkras där de finns. Det är svårt att hämta in bevisning från konfliktområden. Samtidigt kan det i dagens informationssamhälle finnas andra möjligheter att säkra bevisning. Regeringen arbetar intensivt med att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna på ett effektivt och rättssäkert sätt kan säkra bevisning, exempelvis sådan som finns i elektronisk kommunikation. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att lämna förslag om hemlig dataavläsning som ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel. Hemlig dataavläsning skulle kunna vara en effektiv metod bland annat för att bekämpa terroristbrottslighet.

Huvudansvaret för att förhindra och utreda terroristbrottslighet ligger hos Säkerhetspolisen. Regeringen ser ett behov av att myndigheten bland annat intensifierar sitt arbete mot terrorism och har därför i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att Säkerhetspolisen tillförs 650 miljoner kronor ytterligare under perioden 2017-2020.

Ett välfungerande internationellt samarbete är i många fall avgörande för möjligheterna att utreda terroristbrottslighet. Sverige har goda förutsättningar för rättsligt samarbete med andra länder, men detta kräver naturligtvis att det finns ett välfungerande rättssystem i de stater vi samarbetar med. Här kan Sverige bidra genom stöd till rättsväsendet samt till aktörer och organisationer som arbetar med dessa frågor i regionen. Det pågår för närvarande olika internationella processer och initiativ för ansvarsutkrävande för de grova brott som begåtts i konflikterna i Syrien och Irak. Inom FN stöder Sverige aktivt både undersökningskommissionen för Syrien och den oberoende mekanismen för att bistå utredning och åtal i Syrien för de allvarligaste internationella brotten. Inom EU är Sverige ett av de medlemsländer som tydligast driver förslaget om upprättandet av en civil EU-krishanteringsinsats för att stödja och stärka det irakiska rättsväsendet och säkerhetssektorn.

Terrorism ska bekämpas oavsett var den förekommer. Den som deltar i den brutala terrorismen ska åtalas och straffas, och vi måste ta vårt ansvar när våra medborgare reser iväg för att delta i dessa förfärliga brott.

Fru talman! Tack för svaret, inrikesministern!

Anledningen till min interpellation är inrikesministerns uttalanden om att utländska terroriststridande ska dömas i närområdet. Det handlar i så fall möjligen i första hand om Irak och Syrien. Det är ett önsketänkande som även jag instämmer i. Men frågan är hur detta ska realiseras. Därför finns det anledning att fråga om regeringen och inrikesministern inser svårigheterna.

Jag konstaterar att inrikesministern i sitt svar säger att det är svårt att hämta in bevisning från konfliktområdena. Det är helt korrekt enligt min mening. Det kan till och med vara omöjligt i vissa fall av flera olika skäl. Inrikesministern nämner också att det krävs att det finns välfungerande rättssystem i de stater vi samarbetar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det här fallet nämns också bland annat Irak, där Sverige har ett särskilt intresse av att driva på för att EU ska upprätta en civil krishanteringsinsats för att stödja det irakiska rättsväsendet och säkerhetssektorn. Vad man undrar lite över är vad inrikesministern menar med att vi ska bidra till ett stöd också till aktörer och organisationer som arbetar med dessa frågor i regionen. Det får inrikesministern gärna svara på.

Problemet när det gäller terroristbrott och även krigsbrott är inte bristen på straffrättsliga regler. Problemet är att kunna säkra bevisning så att personer som har begått brott kan åtalas och lagföras. Då finns det egentligen bara två olika sätt. Det första är att bevisning säkras på plats inom ramen för vad som är möjligt i andra länder. Där finns det uppenbara brister i många fall. Det andra är att bevisning säkras genom svenska åtgärder, exempelvis i tekniska system.

Där vill jag påstå att den svenska förmågan har minskat i och med att lagstiftningen infördes om straffrättsligt ansvar för terroristresenärer därför att Säkerhetspolisen avskärs från möjligheten att få underrättelseinformation när förundersökning har inletts. Där tycker vi att man ska återställa möjligheten att kunna få underrättelseinformation, men där har regeringen inte tagit några initiativ.

Många politiker tycks tro att kampen mot terrorismen handlar om att föreslå så många nya straffrättsliga regler som möjligt. Jag ser inte någon som helst anledning att vara emot ytterligare kriminaliseringar som fyller en funktion. Men då gäller det också att få reglerna i funktion i verkligheten. Då handlar det återigen om möjligheten att säkra bevisning.

Jag ska bara kortfattat nämna hur problembilden ser ut. Det finns en databas för global terrorism där man har registrerat ungefär 140 000 terrordåd. År 2000 avled 3 329 människor till följd av terrorism medan siffran för 2014 var 32 685 avlidna. Det innebär att antalet årligen avlidna till följd av terrorism har ökat nio gånger under den senaste femtonårsperioden. Detta gör det hela till ett stort internationellt problem.

Fru talman! Jag vill bara inledningsvis rätta beskrivningen. Det lät på Anti Avsan som att regeringen skulle ha kringskurit Säkerhetspolisens möjligheter att ta del av signalspaningsinformation. Det är naturligtvis helt felaktigt. Vi har inte ändrat någonting i det regelverket.

Vad vi har gjort är att vi har kriminaliserat terrorkrigsresor, det som under Moderaternas tid i regeringsställning inte var kriminaliserat. Med den lag om signalspaning som Moderaterna själva drev igenom i denna kammare får information från signalspaningsinsatsen inte användas under förundersökningen. Det är samma begränsning som gäller den underrättelseinformation som vi inhämtar från andra länders underrättelsetjänster.

Alternativet skulle vara att göra som den tidigare moderatledda regeringen och inte kriminalisera terrorkrigsbrottet. Det tror jag hade varit en mycket dålig väg att gå. Det är bara i de fall där det inleds förundersökning om terrorkrigsbrott som möjligheterna begränsas. Den enda skillnaden är att det nu är kriminaliserat. Under Moderaternas tid var det inte kriminaliserat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan radar Anti Avsan upp de svårigheter som finns med att lagföra dem som gjort sig skyldiga till terroristbrott i utlandet och framför allt i konfliktzoner. Jag instämmer i grunden i att de svårigheterna finns. Det finns ingen brist på svårigheter när det gäller att komma till rätta med den här typen brottslighet.

Det är brottslighet som sker under vedervärdiga förhållanden långt bort där det är svårt att samla vittnen, svårt att förhöra vittnen och svårt att samla teknisk bevisning. Alla de svårigheterna stämmer. Men det är ändå så när det gäller den delen av den tekniska bevisningen att det finns bättre möjligheter att samla in den i det område där brottet har begåtts än vad det gör att samla in den i Sverige.

Det är väldigt svårt att i Sverige förhöra vittnen som befinner sig i Irak. Det är väldigt svårt att göra en brottsplatsundersökning i Irak om man befinner sig i Sverige. Därför menar jag att det internationella samfundet, EU och Sverige måste stödja de insatser som görs för att lagföra människor för de hemska brotten där.

Anti Avsan frågar mig: Vilken typ av stöd skulle vi kunna bidra med? Det skulle kunna handla om teknisk expertis, teknisk utrustning, utbildning, ekonomiskt bistånd och ytterligare stödåtgärder så att vi vartefter hjälper till och bygger upp ett fungerande rättsväsen.

Vi vet att när det har varit krig och konflikt finns det också stora brister i alla delar av rättsväsendet. Det gäller MR-situationen, den tekniska förmågan och det legala stödet. Men vi får inte dra oss för alla dessa svårigheter och brister.

Det överordnade målet måste vara att de som har gjort dessa fruktansvärda handlingar ska kunna ställas till svars i första hand där i närområdet. Skulle det vara så att det misslyckas och de återvänder till Sverige ska de naturligtvis ställas till svars här för de brott som går att bevisa. I det tror jag att både jag och Anti Avsan är överens.

Fru talman! När det gäller kriminaliseringen av terroriststridande vill jag vara tydlig. Det grundas på en bindande säkerhetsresolution. Det är någonting som Sverige också av det skälet är tvungen att införa som lagstiftning. Vi moderater drev på för att regeringen skulle göra det så fort som möjligt.

I utredningen som ligger till grund för lagstiftningen pekade utredaren på konsekvensen som lagstiftningen får om man inte hanterar möjligheten för Säkerhetspolisen att få underrättelseinformation. Det gjorde inte regeringen då, och det har inte regeringen gjort nu heller.

Beskrivningen från inrikesministern blir lite märklig när man framställer det som att man själv har gjort någonting som i själva verket i flera avseenden har blivit sämre. Det har minskat Säkerhetspolisens förmåga att agera mot den här typen av brottslighet. Om det är så att det inte räcker med det som fanns i utredningen måste det utredas ytterligare så att det kan komma på plats, så att vi inte tappar förmåga när vi inför nya straffrättsliga bestämmelser.

När det gäller utmaningarna på det internationella området har Sverige en unik möjlighet genom att vi har en plats i säkerhetsrådet. I säkerhetsrådet och i dess Counter-Terrorism Committee håller man på med ett omfattande arbete för att motverka terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det mest grundläggande där är att se till att olika länder i världen implementerar och genomför de bindande säkerhetsrådsresolutioner som finns på terrorismområdet. Det är så vi skapar ett nätverk som utgör basen för hur vi kan arbeta mot terrorismen i världen. Där har regeringen möjlighet att göra skillnad, vilket jag hoppas att man gör.

Om vi ser till Irak finns det möjlighet för regeringen och inrikesministern att förkovra sig i problemen med det irakiska rättssystemet. Det finns i öppna källor hos FN. Problemet med det irakiska rättssystemet är att man inte säkrar bevisning på det sätt som vi är vana att göra i Sverige och andra vad man kan kalla för västländer. I Irak är rättsväsendet och rättssystemet i huvudsak erkännandebaserat. Den bevisning man säkrar i ett erkännandebaserat system duger ofta inte för att fälla människor för allvarliga brott. Det har vi ett intresse av att göra i Sverige, och det finns också andra västländer som har samma starka intresse av att se till att lagföra de terroriststridande som kommer från sina respektive länder.

Jag kan nämna att jag var på en konferens för några veckor sedan som var anordnad av FN. Det var den första i sitt slag för parlamentariker från arabstaterna. Där finns en viss misstro mot viljan från den övriga världen att komma till rätta med problemet, som i huvudsak drabbar Irak och andra länder. Det är fem länder i världen som är mest drabbade av terrorism, däribland Syrien och Irak. Där begås 78 procent av alla terrordåd. Det är också där det absoluta flertalet människor dödas till följd av sådana brott.

Om vi kan hjälpa Irak är det alltså väldigt bra, och om det också leder till sådana resultat att man implementerar säkerhetsrådets bindande resolutioner och får hjälp att höja kvaliteten på sitt rättsväsen är det någonting som gagnar Sverige, EU och alla länder i världen men också de länder som är mest drabbade. Samtidigt ökar deras förtroende för vår genuina vilja att ta itu med dessa problem.

Fru talman! Först och främst vill jag säga något om de båda påståendena om terrorkrigsresor: Det finns ingen grund för påståendet att de förändringar som vi har drivit igenom skulle försämra vår förmåga. Det finns ett önskemål från vissa myndigheter om att ändra den tingens ordning som riksdagen har beslutat, men samtliga dessa myndigheter har i sina uttalanden och remissvar kommit fram till att de föredrar denna ordning framför den som rådde när Moderaterna styrde Sverige.

Det är lite magstarkt att efter att ha suttit vid makten i åtta år säga att Moderaterna drev på utvecklingen i frågan. Jag kan avslöja hur det såg ut på Rosenbad när jag kom dit: Det var helt blankt. Det fanns inte ett förslag. Det fanns inte en skiss. Det fanns inte ett initiativ. Det fanns ingenting.

Om Anti Avsan är intresserad av att googla kan han googla på riksdagens hemsida och se att vi socialdemokrater lade fram förslag om att kriminalisera terrorkrigsresor under den tid då Moderaterna ansvarade för regeringen i det här landet. Jag tror att man ska vara försiktig med att hävda att man har drivit på en utveckling när man själv hade kunnat få en lagstiftning till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan lämna det åt sidan. Lagstiftning finns på plats. Jag tror att vi inom ramen för gällande lagstiftning kommer att kunna ha ett effektivt bekämpande av terrorkrigsresenärer. Efter att vi fick lagen på plats och efter utvecklingen i regionen har resandet från Sverige i princip upphört. Det är mycket glädjande.

Anti Avsan ger uttryck för den internationella kunskap som finns om bristerna i Iraks rättssystem. Jag delar i huvudsak Anti Avsans beskrivning. Det är bakgrunden till att vi behöver stödja utvecklingen på alla sätt vi kan. Det kommer inte att vara enkelt. Det är extremt svårt att utgå från ett land där i princip hela rättssystemet är sönderslaget av krig och jämföra det med rättssystemet i ett land som Sverige, som inte har haft krig på flera hundra år. Det är alldeles självklart att det är mycket lättare att bygga upp en förmåga i Sverige än det är i Irak.

Detta får dock inte undanhålla oss från att försöka att hjälpa till och att stödja. Därför välkomnar jag att Anti Avsan och jag har samma uppfattning i det här fallet. Vi behöver stödja rättsväsendet i Irak. Det är bra om vi kan få bättre bevisföring, och det är bra om vi kan få fällande domar även i Irak. Det är bra att det finns ett brett parlamentariskt stöd för detta. Jag avser att fortsätta att vidta initiativ inom ramen för EU-samarbetet och inom ramen för det svenska regeringsarbetet för att kunna stödja rättssystemet och få fler lagföringar.

Fru talman! Inledningsvis och avslutningsvis i denna del kan jag säga att när det gäller kriminaliseringen var vi helt överens. Men precis som också regeringen och inrikesministern inser, förstår och vet måste saker och ting utredas. När utredningen var klar debatterade jag frågan med inrikesministern och frågade när lagstiftningen kommer.

Jag har hört företrädare för Säkerhetspolisen uttala att man har en minskad förmåga efter att man skars av från möjligheterna att få underrättelseinformation. Men eftersom inrikesministern inte säger ett ord om detta antar jag att han och regeringen inte har för avsikt att göra någonting åt det.

Vi har en partimotion om terrorism med 26 konkreta förslag. Allting börjar där det mesta börjar, nämligen i de utanförskapsområden där vi har särskilt hög brottslighet, där laglydiga människor känner att rättsväsendet sviker och där människor tappar tilltron till polisen och kanske också till rättsväsendet i övrigt. Omfattande internationell forskning visar att den typen av väldigt negativa förutsättningar är en stark grogrund för terrorism och radikalisering. Där kan vi börja så att vi förhindrar att människor får den här typen av idéer som leder till att de begår terrorattentat och kanske i värsta fall åker ned till Syrien, Irak eller andra länder för att strida för terroristorganisationer.

Det är bra att resandet har minskat. Det är högst obetydligt nu jämfört med tidigare. Men faktum kvarstår: Det finns väldigt mycket mer att göra på området, och det hoppas jag att inrikesministern också anser.

Fru talman! Jag ska ge Anti Avsan rätt i att det finns och fanns farhågor från Säkerhetspolisen när det gäller hur den nya lagen skulle komma att tillämpas. I det gemensamma arbete vi hade mellan de fyra borgerliga partierna och regeringen var också den gemensamma slutsatsen att det är viktigt att följa upp om dessa farhågor skulle realiseras eller om det skulle gå att organisera arbetet på ett sådant sätt att de helt enkelt inte blev sanna och att man i stället kunde bibehålla en skarp förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är strax dags att göra denna utvärdering så att vi kan säkerställa att de rättsvårdande myndigheterna har de verktyg som krävs för att bekämpa internationell terrorism.

Jag delar Anti Avsans syn på att man behöver göra större insatser i de utsatta områdena. Därför är det glädjande att vi har vänt den utveckling där problemen har blivit fler och fler under de senaste tio åren till att vi börjar se positiva resultat. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, och vi har vänt utvecklingen i skolan så att den går uppåt när det gäller Timss, PISA och gymnasiebehörighet.

Men mycket återstår att göra både när det gäller de rättsvårdande myndigheternas arbete och när det gäller den sociala utvecklingen. Vi måste få större investeringar i de socialt utsatta områdena, få större framtidstro och få fler ungdomar där att känna sig delaktiga i en positiv samhällsutveckling. Om vi lyckas med det slår vi undan grogrunden för rekryterarna både när det gäller terrorism och när det gäller den organiserade brottsligheten. I det avseendet tror jag att jag har Anti Avsans och Moderaternas stöd för att fortsätta arbetet.

Överläggningen var härmed avslutad.