Taket för uppskov med reavinstskatt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Larry Söder har frågat mig om jag avser att permanenta det slopade taket för uppskov med kapitalvinstbeskattning.

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder är tillfälligt slopat för försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016−30 juni 2020. Syftet med åtgärden är att bidra till en ökad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden och ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet.

Bostadsmarknaden behöver reformeras så att fler människors behov kan mötas, reglerna förenklas och konkurrensen öka. Regeringen gör flera saker för att uppnå detta.

Frågor om skatter hanteras inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Jag vill inte föregripa det arbetet.

Fru talman! Bakgrunden till min fråga är att vi i dag har en bostadsmarknad som inte fungerar. Det är alltför många som står utan bostad eller som inte kan flytta hemifrån eller till det boende som de faktiskt har behov av. Orsakerna till situationen kan vi diskutera, men två faktorer är uppenbara.

Den första är att det byggs alldeles för få bostäder i Sverige. Enligt prognoser är vi nere på ungefär hälften av det antal nya bostäder som vi skulle behöva. Vi är nere på ungefär 40 000 och skulle behöva ungefär 70 000 nya bostäder per år.

En effekt av detta är att människor inte kan flytta till ändamålsenliga bostäder eller till sin första egna bostad. En familj som behöver större utrymme när den växer har svårt att få lån med dagens regler.

En annan effekt som jag tycker är problematisk är att antalet sociala kontrakt minskar samtidigt som behovet av dessa ökar markant. Gruppen som behöver sociala kontrakt har sedan 2015 fördubblats, vill jag säga. Det är en fråga som vi kan diskutera vid ett annat tillfälle, men det är ett tydligt problem på dagens bostadsmarknad.

Den andra uppenbara faktorn är att flyttskatterna tillsammans med kreditrestriktionerna gör att människor blir fast i den bostad de har eller över huvud taget inte kan köpa en bostad. Detta är mest problematiskt för de ungdomar som vill ta sig in på en ny arbetsmarknad eller en ny bostadsmarknad.

Regeringen adresserar ett av dessa problem genom att ta bort taket för uppskovsbeloppet till juni 2020. Detta gör det enligt mitt sätt att se det möjligt med större rörlighet på bostadsmarknaden, om än i mindre skala. För att få större rörlighet måste vi ta tag i problematiken med kreditrestriktionerna i ett större perspektiv.

I januariöverenskommelsen har man kommit överens om att ta bort räntan på uppskovet. Jag tror att det i grunden är en bra idé, men bara om det görs tillsammans med ett permanent borttagande av taket för uppskovsbeloppet. Dessa två delar bör jobba ihop och kan tillsammans skapa bättre rörlighet på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rörlighet på bostadsmarknaden är den faktor som kan skapa en fungerande men även ändamålsenlig bostadsmarknad, vilket i sin tur kan skapa fler bostäder. Vi måste tillsammans med nya bostäder skapa möjlighet att utifrån sina behov flytta till den bostad som passar en själv.

Ministern skriver själv i sitt svar att åtgärden att ta bort taket för uppskovsbeloppet syftar till att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden. Den bilden delar jag givetvis. Men jag har två följdfrågor. Tror ministern att dessa två delar, borttagandet av taket och uppskovsräntan, kan jobba tillsammans och därmed öka rörligheten? Kan ministern ge en liten öppning för att dessa två reformer kan få bli permanenta och arbeta tillsammans i ett längre perspektiv?

Fru talman! Alldeles för många människor i Sverige har inte möjlighet att flytta till en egen bostad. Alltför många tvingas bo kvar hemma längre, bo väldigt trångt eller flytta runt bland många och korta osäkra kontrakt. Detta är inte en rimlig situation.

Vi har en bostadsbrist, och det innebär att vi behöver bygga fler bostäder. Därför införde den förra regeringen ett investeringsstöd, just för att det skulle byggas fler bostäder. Syftet var också att det skulle byggas bostäder som människor med normala inkomster har råd att hyra. För den som vill ta del av stödet finns därför tydliga krav på hur hög hyran får vara.

Detta är ett viktigt instrument för att fler människor ska kunna flytta. Tusentals bostäder byggs nu runt om i hela landet tack vare stödet. Tyvärr vill Kristdemokraterna avveckla det i den budgetreservation man röstade igenom. Stödet gör det möjligt för människor som i dag inte har någon bostad att få en. Där verkar omsorgen från Kristdemokraterna vara begränsad.

För människor som redan har bostad är det naturligtvis också viktigt att kunna byta bostad om man har ett nytt behov. Kristdemokraterna var med och införde den uppskovsränta som finns i dag. Jag minns särskilt hur den tidigare partiledaren Göran Hägglund i samband med valet 2006 stod i tv och sa att det var bättre att betala skatten när man hade pengarna i näven, alltså när man skulle flytta, än medan man bodde i bostaden. Att uppskovsräntan skulle införas var, som jag förstår det, ett krav från Kristdemokraterna. Larry Söder kan möjligen reflektera lite kring hur Kristdemokraternas resa har sett ut i just den frågan under det senaste decenniet.

Fru talman! Jag vill hävda att den januariöverenskommelse som nu finns är ganska tunn när det gäller att klara av obalanser på bostadsmarknaden. Den ger inte så många lösningar, och vi är nog alla medvetna om att fler åtgärder behövs.

I januariöverenskommelsen öppnar regeringen för att återinföra investeringsstödet, om än i annan form. I M-KD-budgeten fanns avsikten att avveckla detta, precis som ministern sa. Däremot håller jag inte med ministern om att stödet ledde till att det skapades fler bostäder. Möjligtvis blev det fler hyresbostäder, men man kan nog inte se att det totala antalet bostäder ökade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu känns det som att de som ansökte i slutet av perioden men inte fick svar före årsskiftet har hamnat mitt emellan. Det tror jag inte är denna regerings vilja, och jag tror inte heller att det var viljan i M-KD-budgeten.

Eftersom ministern är för att investeringsstödet ska komma tillbaka i någon form är min fråga: Har ministern något besked att ge dem som har gjort ansökan men inte fått besked? Kommer det någon övergångsregel för dem, eller är tanken att allt börjar om på ny kula när det nya investeringsstödet kommer? Eftersom ministern vurmade så för investeringsstödet tror jag nog att det kan göras lättnader för dem som förväntar sig det.

Jag vill dock återgå till finansieringen av bostadsmarknaden och uppskovsräntan, som interpellationen handlar om. Vad är ministerns syfte med att ta bort uppskovsräntan? Varför är just den prioriterad? Ser inte ministern problem med att å ena sidan ta bort räntan och å andra sidan återinföra det tak som minskar utrymmet för dem som har mindre kapital? För mig blir detta två åtgärder som motverkar varandra.

Jag talade om att finansieringen av bostäder är ett av de största problemen i dag, både ur privatekonomisk synpunkt och ur bolagens synpunkt. Kan inte privatpersonen teckna sig för en bostadsrätt i god tid innan den är klar så kan inte bolagen i dag bygga bostadsrätter på grund av ökade krav för att få låna.

Ett exempel: I dag ska ett hushåll klara av KALP-kalkylerna, vilket innebär en ränta på 7–8 procent. Man ska också kunna amortera 1–3 procent av lånen per år. Dessutom ska man kunna betala 15 procent i handpenning. För ett hushåll i Stockholm som ska köpa en lägenhet för 3 miljoner kronor innebär det att banken måste testa hushållet för en bostadsutgift på 18 500 kronor. Den faktiska kostnaden är 8 500 kronor. Det är alltså en skillnad på 10 000 kronor i månaden, och det måste man klara av för att få låna. Därutöver måste man ha en halv miljon kronor i eget kapital, eller låna upp det på annat sätt.

Detta exempel visar hur reglering på reglering har lagts på, utan att någon hänsyn har tagits till helheten. Eftersom vi redan hade ett amorteringskrav i grunden hade frågan om varför det skulle förstärkas med ännu ett varit relevant.

Jag är inte ute efter vem som har gjort eller sagt vad. Men jag skulle vilja att vi kom fram till den gemensamma ståndpunkten att just detta är den enskilt största fråga vi måste lösa på bostadsmarknaden i dag. Det skulle behövas bostadspolitiska samtal mellan alla partier för att få en bredare lösning.

Mina frågor blir därför: Blir det några övergångsregler för dem som ansökt men inte fått svar när det gäller investeringsstödet? Kan ministern tänka sig en bredare diskussion med alla partier om hur vi kan öka rörligheten på bostadsmarknaden utifrån den diskussion vi har i dag?

Fru talman! Vi arbetar just nu med investeringsstödet, och det kommer att komma besked så fort beredningen är färdig. Jag hoppas naturligtvis att det ska gå så snabbt som möjligt, för jag vet att det, precis som Larry Söder tar upp, finns många bolag som väntar på besked.

Det är också intressant att Kristdemokraterna nu vill ha breda samtal kring bostäder och bostadspolitiken. Jag kan bara påminna om att Kristdemokraterna var ett av de partier som hoppade av de samtal som regeringen bjöd in till under förra mandatperioden. Kristdemokraterna har alltså själva valt att avsluta de samtalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska säga något om det som interpellationen handlar om, nämligen det tillfälliga slopandet av taket för uppskov. Det fanns en särskild tanke med den bortre gränsen för det slopandet, nämligen att det just nu råder en väldigt stor bostadsbrist. Detta kan påverka många äldre, och det finns därför just nu ett fönster för de äldre. För den som tänker sig att flytta till en mindre bostad är det bra om de besluten fattas här och nu så att man får upp rotationen på bostadsmarknaden. Det var bland annat därför vi satte en bortre tidsgräns för detta – för att försöka få ruljangs här och nu.

Fru talman! Kristdemokraterna är alltid beredda att diskutera. Om man sedan kommer fram till en lösning när man diskuterar är en helt annan sak. Jag tror att bostadsbristen i Sverige kräver att vi faktiskt vågar diskutera och bryta åsikter mot varandra.

Det är glädjande att höra att diskussionen kring investeringsstödet och dess utformning är på gång och att de som väntar på att få veta hur detta ska hanteras framgent kan få besked ganska snart.

Jag tror också att bostadsbristen kommer att vara lika stor i juni 2020 som den är nu. Jag tror därför att det tillfälliga slopandet av taket för uppskovsbeloppet är intressant att ha kvar. Jag tror fortfarande att dessa två delar kan jobba med varandra för att det ska bli så bra som möjligt.

Jag tycker ändå att vi kan komma fram till att ministern och jag har ungefär samma syn, det vill säga att vi ser samma problematik. Jag tror att vi på många sätt ska kunna mötas och hitta lösningar, men i denna debatt tror jag att ministern har en läxa att göra innan vi kommer närmare.

Fru talman! Jag vill tacka för interpellationen! Detta är oerhört viktiga frågor. Vi behöver få en bättre fungerande bostadsmarknad. Betydligt fler människor än i dag måste få möjlighet att ha en bostad som passar deras behov. Det handlar bland annat om att äldre ska få möjlighet att flytta till en lägenhet som är anpassad efter deras behov. Det behöver byggas fler äldrebostäder och trygghetsboenden men också andra former av boenden för våra äldre. Vi måste också se till att våra ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån och att människor kan flytta dit där det finns jobb.

Därför behöver det byggas mer bostäder runt om i hela landet. Det behöver också byggas fler bostäder som människor har råd att bo i. Därför kan jag bara beklaga att Kristdemokraterna är ett av de partier som inte vill ha det investeringsstöd som i dag möjliggör att tusentals bostäder byggs just i syfte att de ska ha hyror som passar för människor med mer normala inkomster. Det är bara att beklaga detta. Det är något som i dag gör det möjligt för många att flytta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.