Sveriges virkesförsörjning till industrin

Fru talman! John Widegren har frågat mig hur jag kommer att arbeta för att vi i framtiden ska kunna leverera så mycket virkesråvara till skogsindustrin som möjligt, och för att svensk skog även i framtiden ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftig som en viktig del av vår bnp och vår export.

Låt mig börja med att säga att skogspolitiken sedan länge bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Inriktningen på skogspolitiken ligger fast med de jämställda målen samt skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar. Den svenska skogen har stor betydelse för industrins tillväxt och konkurrenskraft, för jobb och hållbar tillväxt i hela landet, för en levande landsbygd och för rekreation liksom för en växande cirkulär och biobaserad ekonomi. Likaväl som skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktig i omställningen till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi.

Skogsbrukets och skogsindustrins verksamhet har varit mycket hög de senaste åren. Avverkningen överstiger 90 miljoner skogskubikmeter, varav nästan allt förädlas i svensk industri. Skogsindustrins export uppgick 2018 till 145 miljarder kronor. Efterfrågan på skoglig biomassa förväntas öka ytterligare i takt med den fortsatta omställningen bort från fossila råvaror i Sverige och i många andra länder. I en växande bioekonomi måste vi säkra ett hållbart uttag av skogsråvara som också säkerställer biologisk mångfald och sociala värden.

Utmaningen att möta den framtida efterfrågan på biomassa från skogen samtidigt som miljömålen ska nås är en central frågeställning i det nationella skogsprogrammet som presenterades 2018. Ett av fem mål är "en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen, inom ramen för att de nationella miljömålen nås".

Regeringen menar att det finns utrymme för åtgärder som till exempel bättre föryngring, växtförädling, röjning, gallring och minskade skador, som kan öka produktionen med små eller inga negativa miljöeffekter. Åtgärder som höjer produktionen i skogen och samtidigt är gynnsamma för biologisk mångfald bör särskilt främjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tiden mellan föryngring och avverkning är i dag i genomsnitt över 100 år och avskrivningstiden för investeringar i ny industrikapacitet sträcker sig över flera decennier. Det är därför viktigt att etablera långsiktiga spelregler som ger investeringssäkerhet kring skogen och dess hela värdekedja, vilket möjliggör för en fossilfri framtid, hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Den samlade effekten av att undanta skogsmark från virkesproduktion i förhållande till god och säkerställd tillgång på biomassa behöver analyseras löpande. Skogsstyrelsen och flera andra berörda myndigheter har i uppdrag att ta fram en sammanhållen statistik för skogsmark där det ingår att redovisa statistik för formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och lagstiftat skydd av improduktiv skogsmark.

Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska den privata äganderätten till skogen värnas och stärkas. Det nationella skogsprogrammet ska utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. Dessutom ska stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi utredas. Detta kommer regeringen att säkerställa.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Denna fråga är oerhört viktig. Jag hör från näringen hur det kokar och brakar lite grann. Man är orolig för framtidens virkesförsörjning.

Sverige skyddar mer och mer skog. Man tror att det totala skyddet nu är uppe i ca 31 procent av svensk skogsmark. Det innefattar både produktiv och mindre produktiv mark. Om vi fortsätter att skydda skogen närmar vi oss gränsen för vad vi kan avverka i förhållande till tillväxt, så att vi inte överskrider tillväxten genom avverkning. Att Sverige har haft en förståndig, hållbar och lagom avverkning har ju kännetecknat vårt land under väldigt lång tid, åtminstone under de senaste hundra åren. Det har varit frihet under ansvar. Under de senaste hundra åren har skogsinnehavet, det vill säga antalet skogskubikmeter, i Sverige dubblerats. Samtidigt som skogen har skördats två till tre gånger har vi lyckats öka mängden.

Det här handlar alltså om väldigt viktiga frågor. Om industrin börjar känna en osäkerhet om tillgången till skogsråvara är risken stor att takten för investeringar, nyinvesteringar och utveckling kan avta. Varje år investeras åtskilliga miljarder i svensk skogsindustri. Det investeras i väldigt klimatsmarta innovationer, och ambitionen inom svensk skogsproduktion och skogsindustri är väldigt hög. Inför framtiden är Sverige väldigt beroende av sådana ambitioner. Om skogen inte är den viktigaste är den säkert en av de absolut viktigaste delarna i omställningen till ett miljövänligt och klimatsmart samhälle. Skogsindustrin står då för många smarta innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns därför en oro när mer och mer skog ska skyddas. Man undrar om vi kommer att kunna leverera råvara till industrin. I dag ligger vi på i storleksordningen runt 100 miljoner kubikmeter. Inom industrin själv säger man att om man får fortsätta med svensk skogsproduktion med samma takt som i dag skulle vi kunna öka uttaget med 1 miljon kubikmeter per år. Men då får vi inte störa det som har med äganderätt och långsiktighet att göra genom att ta mer mark ur produktionen.

Jag och Moderaterna menar på att svensk skogsproduktion i dag är hållbar. Eftersom det kommit signaler från vissa i regeringspartierna om att svensk skogsproduktion inte är hållbar skulle jag vilja fråga statsrådet: Tycker regeringen att svensk skogsproduktion är hållbar?

De svenska skogsägarna är beroende av långsiktiga spelregler. Avverkningsintervallet är i storleksordningen mellan 50 och 100 år, lite beroende på vad man producerar, så det krävs absolut långsiktiga spelregler. Därför är det glädjande att regeringen och dess nya samarbetspartier tänker tillsätta den här äganderättsutredningen, där man ska titta på inskränkningar i äganderätten. Detta har varit en moderat fråga under väldigt lång tid.

Det finns oerhört höga marknadsvärden i svensk skog. Det är i mångt och mycket grunden för att jordbruks- och skogsföretagare ska kunna investera vidare. Därför undrar jag vad statsrådet har att säga om vikten av de långsiktiga spelreglerna för skogsägarna.

Fru talman! Jag tackar John Widegren så mycket för frågan. Jag delar mycket av det som interpellanten tar upp i sitt anförande. Jag delar särskilt bilden av vikten av långsiktiga och stabila förutsättningar för att säkra att vi får de nödvändiga investeringar som vi behöver till den här branschen. De behövs för att utveckla nya produkter så högt uppe i förädlingskedjan som möjligt och säkerställa den svenska positionen som ett av de länder i världen som är duktigast på att nyttja den skogliga råvaran, vilken bidrar till ökad bnp och export för vårt land. Det är viktigt.

Samtidigt är det viktigt att vi har ett hållbart brukande av skog. När jag samtalar med skogsägare, med näringen och egentligen med alla intressenter på det här området upplever jag att det finns en samsyn om det. Vi har ett gemensamt intresse av att vi säkerställer att vi brukar skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Jag delar också den bild som interpellanten ger uttryck för av att vi har varit duktiga på det här i Sverige. Skogsägare och bransch har tagit stort ansvar över tid. Politiskt har vi varit väldigt tydliga med att ställa krav och ge incitament för det.

I det läge som vi befinner oss i nu är det av yttersta vikt att vi jobbar vidare med de frågor som finns på den politiska agenda som ligger i pipeline. Det handlar om att vi behöver fundera kring hur vi säkerställer äganderättsfrågorna. Det här är en punkt som finns med i januariavtalet. Vi kommer att tillsätta en utredning som syftar till att stärka äganderätten och ha nya flexibla skyddsformer. Men det handlar också om att ersättningsfrågorna ska beaktas i det sammanhanget. I de fall där man av olika skäl undantar skog ska markägarna ha rätt till rimlig ersättning.

Vi behöver också bygga vidare på och utveckla skogsprogrammet. Den förra regeringen lade ett skogsprogram som en grund kopplat till de två mål som sedan länge är etablerade: produktionsmål och miljömål. Det syftar till att börja staka ut de långsiktiga spelregler som man behöver och som tar till vara alla de stora värden och intressen som skogen rymmer. Det som vi framför allt pratar om här är möjligheten att säkerställa en bra och hög produktion och en ständig utveckling av produktionen, men det handlar självklart också om de värden som finns kopplat till miljö, rekreation och annat. Min bild är att skogen och den skogliga politiken måste förmå att rymma alla dessa värden när man tar fram långsiktiga strategier. Det är också min bild och mening att detta faktiskt är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet. Jag tyckte inte riktigt att jag fick ett exakt svar på om regeringen anser att svensk skogsproduktion är hållbar, men ett ungefärligt svar fick jag.

I dag kan man säga att vi har skyddat ungefär 31 procent från produktion. Behöver vi skydda mer? Är det meningen att vi ska ta bort mer mark ur produktion? Det är faktiskt en ganska viktig fråga, och jag tror att det är fråga om en oerhört viktig signal. De här 31 procenten består som sagt av både högproduktiv och lågproduktiv skog, även fjällnära - alla typer av skog inryms. Jag vet att Skogsstyrelsen ska leverera någon form av rapport eller svar på hur mycket mark som egentligen är skyddad och vilken typ av skydd det är, men den har inte kommit ännu.

Jag får dessutom signaler om att vi förmodligen är väldigt nära att uppnå våra kvantitativa mål för skydd av skog. De frivilliga avsättningar som kommer de närmaste åren kommer att putta upp oss över arealmålen. Då kommer vi att nå upp till de sista mål vi satt upp. Då undrar man: Är det verkligen meningen att vi ska ta mer mark ur produktion om vi ser att vi kanske redan har uppnått den mängd mark som vi skulle skydda? Om det nu är så att vi har uppnått de långsiktiga målen kan vi inte gärna skydda mer. Finns det i det läget ett angeläget allmänt intresse av att inskränka äganderätten för mer mark? Den enda gång vi får inskränka äganderätten är när skälet är allmänna intressen. Finns det då verkligen ett incitament att göra det här?

Jag vill säga något om de olika typerna av skydd. Artskyddsförordningen har man från Regeringskansliet länge sagt att man ska se över. Det har vi väntat på länge, och jag hoppas att det är på gång. Nyckelbiotopsinventeringen blåste vi av i och med M-KD-budgeten, som vann här i kammaren. Jag skulle gärna vilja ha svar på hur man tänker vidare från regeringens sida när det gäller just nyckelbiotoper, för det är en oerhört osäker och rättsosäker process för markägarna.

När det gäller nyckelbiotoper har det gjorts ett försök - en kvalitetskontroll, kan man säga. Man satte upp 14 nyckelbiotoper, och sedan fick tjänstemän gå ut och kika på dem. I 13 fall av 14 hade de inte samma svar. Det innebär att det är oerhört rättsosäkert när det är enskilda tjänstemän som bedömer detta. Det blir en bedömningsfråga. Hur ser regeringen på det? Tjänstemän agerar olika och arbetar kanske ibland lite för mycket i egen sak. Det finns ganska många gånger känslomässiga värden i detta. Det kan finnas tjänstemän som har känslomässiga värden i sitt arbete och kanske inte riktigt efterlever de beslut som vi har tagit här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behöver vi skydda mer skog? Hur tänker man med nyckelbiotoperna framöver? Ser regeringen några bekymmer med enskilda tjänstemän?

Fru talman! Jag kan börja med att konstatera - om det nu var otydligt i mitt första svar - att min bild är att svensk produktion i allt väsentligt är hållbar och har varit det över tid. Men det innebär inte att vi inte måste fortsätta att säkerställa att den är det också för framtiden.

Sedan har John Widegren i någon mening flera olika spår som han utvecklar och vill ha svar på. Jag ska försöka beta av dem så gott jag hinner på den ganska korta tid som står till mitt förfogande.

Jag kan konstatera att skogen av och till är en ganska polariserad fråga, framför allt politiskt, skulle jag vilja säga. Det tycker jag är synd. Jag tror att det egentligen finns en ganska stor samsyn kring i alla fall de stora dragen i vad vi vill åstadkomma.

Känslor är i någon mening en god drivkraft. Men samtidigt är det ohyggligt viktigt att beslut som påverkar så här stora värden fattas på vetenskaplig grund och med i alla delar korrekta beslutsunderlag. Där finns det väldigt lite utrymme för någon politiker eller tjänsteman att tycka någonting annat.

Med det sagt kan jag också konstatera att jag tror att en viktig del i det som är kopplat till exempelvis hur man ska titta på och arbeta med nyckelbiotoper är att man måste ta hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och se till att det är relevant. Det är klart att man då i någon mening delegerar till tjänstemän att göra den distinktionen. Det är en ständig utmaning som vi måste fundera på hur vi förhåller oss till.

I nuläget har Skogsstyrelsen fått ett uppdrag att utveckla metodiken för hur man jobbar med nyckelbiotopsinventering. Den ska baseras på att man tar större hänsyn till regionala och lokala förutsättningar, och den ska också vara relevant. Jag tror för min del att det är en bra sak. Det är så man måste arbeta vidare med frågan.

När det sedan gäller den överenskommelse som finns mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna - det som vi kallar för januariavtalet - är det tydligt att man säger att man stoppar den utökade inventeringen av nyckelbiotoper. Det gör vi ganska direkt.

Men vi säger också att det är ohyggligt viktigt att man ersätter skogsägare som av olika skäl inte får använda sin skog. De sätter av den av olika skäl för att den är skyddsvärd, och de ska ha ersättningar som är rimliga i förhållande till det.

Det är väldigt många olika frågor som ligger på bordet just nu. De är var för sig viktiga, men de måste framför allt bilda en helhet. Vi ska på sista raden tydliggöra att vi ska se till att skapa de långsiktiga, stabila förutsättningarna där det blir väldigt tydligt vad det är som gäller.

Politiken ska uppfattas som relevant för de mål som vi syftar till att uppnå. Men vi ska också jobba med att ha en så bred förankring som möjligt för förslagen. Min ambition är att vi ska leverera på samtliga av dessa mål.

Det innebär inte att det per definition kommer att vara enkelt i alla lägen. Det är klart att det kommer att finnas motstående intressen. Det enda sättet att skapa den långsiktighet som behövs är att man adresserar alla dessa frågor utifrån de värden de står för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan får man se till att de fungerar i en helhet för att uppnå det övergripande målet. Vi ska ha två mål. Men vi ska också säkerställa att vi fortsätter att vara en nation i framkant när det gäller de skogliga frågorna.

Fru talman! Tack, statsrådet! Jag tycker att statsrådet resonerar klokt i många frågor. Det känns väldigt bra på det sättet.

Jag fick egentligen inte riktigt svar på frågan: Ska vi skydda mer areal? Riksrevisionens rapport visade väldigt tydligt på att vi skyddade för mycket på kvantitet i stället för kvalitet. Det är oerhört viktigt att ta med sig.

Det är klart att vi ska skydda mark som besitter oerhört höga biologiska värden. Men det kan mycket väl vara så att mark som vi under tid har valt att skydda och ta ur produktion inte längre hyser de höga naturvärdena. Då måste vi ha en möjlighet att ta bort skydden för de markerna när vi plockar in nya marker som vi ser som skyddsvärda. Många gånger kan biologiskt höga värden flytta. Det är inte säkert att de är låsta på en geografisk punkt under all tid. Jag ser det som oerhört viktigt.

Jag tror inte att vi ska öka arealmässigt så mycket mer för det vi skyddar. Då klarar vi inte att försörja skogsindustrin med råvara. Det är ett faktum. Vi kommer inte att klara att försörja skogsindustrin och dess ambitioner med utökade investeringar in i framtiden. Vi ser också att de är oerhört viktiga.

Det är dags att stanna upp och vänta på svaren. Arealmässigt tror jag att vi ligger rätt. Därför behöver vi i stället stimulera produktionen i skogen. Vi ska absolut skydda de bästa och höga naturvärdena. Men vi behöver nu framåt på allvar tänka på produktionen. Produktionen går hand i hand med klimatsmart arbete.

Min sista fråga är: Ska vi skydda mer arealmässigt?

Fru talman! Jag tror framför allt att vi ska skydda rätt och bruka klokt. Det betyder ibland att vi behöver ha en viss volym. Det som är det viktiga nu är att vi säkerställer att vi utvecklar metodiken och ser till att vi har en rättssäker och kvalitativt bra nyckelbiotopsinventering i Sverige. Det är prioriterat för mig.

Nu har vi inte talat så mycket om detta i interpellationsdebatten. Men jag tror att det finns en hel del att göra kopplat till att vi vill säkerställa att vi har en råvara, som interpellationen handlar om, som är i tillräcklig omfattning till industrin. Vi ska använda det vi brukar mer fullt ut.

Det finns mer att göra för att säkerställa att man använder allt, alltså också spillmaterial, som nu finns i skogen i nuläget. Jag tror att det finns mer att göra när det gäller metoder för hållbar avverkning. Det innebär att man skadar mindre skog när man exempelvis forslar in och ut virke. Man kan utveckla hur man lägger vägar och vilken typ av fordon man använder och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det finns mer att göra när det gäller att exempelvis återanvända mer av det som går i produktion, framför allt på pappers- och massasidan. Man måste jobba väldigt brett på alla delar. Min slutliga summering av det jag försöker säga är, väldigt kort och tydligt: Skydda rätt, och bruka klokt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.