Sveriges strategiska position inom halvledare och avancerad elektronik

Fru talman! Vi ångar på så här dagen före midsommar! Rashid Farivar har frågat mig vilka konkreta satsningar, investeringar och initiativ som regeringen och jag har tagit nationellt men även inom EU-samarbetet för att stärka Sveriges position inom halvledare och avancerad elektronik.

Rashid Farivar har även frågat mig om regeringen och jag avser att ta fram en nationell strategi eller långsiktig handlingsplan för just halvledare och avancerad elektronik i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft, försörjningsberedskap, investeringar och teknologiska kompetens.

Slutligen har Rashid Farivar frågat mig vilka åtgärder som regeringen och jag avser att vidta för att minska gapet mellan svensk forskning i världsklass och industriell kommersialisering så att fler svenska innovationer inom halvledare och avancerad elektronik kan utvecklas, produceras och skapa arbetstillfällen i Sverige.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder inom detta område. I december 2024 presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60), som bland annat innehåller satsningar på strategiskt viktig teknik. I juni 2025 beslutade regeringen om en industristrategi. I industristrategin är ett mål att Sveriges teknikledarskap inom strategiska teknikområden ska stärkas.

I forsknings- och innovationspropositionen avsattes medel för så kallade excellenskluster som ska genomföras av Vetenskapsrådet och Vinnova. Avancerad digital teknik, inklusive halvledare, är ett av de strategiska teknikområden som regeringen pekar ut i ett uppdrag till Vinnova.

Genom uppdraget till Vinnova skapas miljöer för samverkansbaserad forskning och innovation inom avancerad digital teknik, inklusive halvledare, där näringsliv och forskning tillsammans arbetar för att omsätta resultat i konkurrenskraftiga innovationer och produkter. Som en del av excellensklusteruppdraget har Vinnova även fått i uppdrag att löpande analysera svenska styrkeområden och behov inom de strategiska teknikområdena, inklusive halvledare.

Regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att stärka kopplingen mellan forskning och industriell kommersialisering. Genom forsknings- och innovationspropositionen görs satsningar på verifiering samt test- och demonstrationsmiljöer för att mer forskning ska kunna omsättas i nya produkter och tjänster.

Regeringen har även gett Vinnova i uppdrag att medfinansiera och samordna ett svenskt deltagande i två viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, det som ibland kallas IPCEI: ett för avancerade halvledare, IPCEI AST, och ett för artificiell intelligens, IPCEI AI.

Vinnova ska utlysa projektmedel med utgångspunkt i de ansökningar som tidigare tillstyrkts. Vinnova ska även följa upp projektens resultat och bygga upp kompetens kring IPCEI-instrumentet som verktyg. Vi menar att ett svenskt deltagande i dessa IPCEI-projekt bidrar till regeringens ambitioner och målsättningar att utveckla svenska styrkepositioner inom strategiskt viktiga teknikområden.

Vidare har regeringen utökat budgetmedlen för nationell medfinansiering för svenskt deltagande i programmet för ett digitalt Europa, där saminvesteringar görs i avancerad digital teknik såsom superdatorer, AI, halvledare och cybersäkerhet.

Avancerad digital teknik, inklusive halvledare, är avgörande för att trygga Sveriges framtid som avancerad industrination. Genom de satsningar som nu genomförs på excellent forskning, på samverkan mellan akademi och näringsliv och på ett aktivt svenskt deltagande i de gemensamma europeiska initiativen lägger vi grunden för att fler svenska innovationer ska kunna växa till morgondagens globala exportframgångar och skapa jobb här i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret.

Jag välkomnar att regeringen har identifierat avancerad digital teknik, inklusive halvledare, som ett strategiskt teknikområde. Jag välkomnar också satsningarna på excellenskluster, test- och demonstrationsmiljöer samt Sveriges deltagande i europeiska samarbeten, såsom IPCEI AST, Advanced Semiconductor Technology, och programmet för ett digitalt Europa.

Det är samtidigt svårt att inte konstatera att ministerns svar i huvudsak beskriver olika instrument och pågående satsningar, medan den centrala frågan i min interpellation egentligen förblir obesvarad. Frågan är nämligen inte om Sverige har god forskning. Det har vi sedan länge.

Om jag får göra en kort personlig reflektion är min egen resa i Sverige nära förknippad med just detta område. År 2005 började jag ett masterprogram som senare följdes av forskarstudier som doktorand inom halvledarmaterial vid Chalmers tekniska högskola. Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, och dess renrumsmiljö har under lång tid tillhört de ledande forskningsmiljöerna i Europa, både när det gäller forskning och när det gäller avancerad instrumentering.

Frågan är inte heller om det finns kompetens. Det gör det. Frågan är om Sverige har en sammanhållen plan för hur vi ska omsätta denna kompetens till nya företag, nya investeringar, nya exportförmågor och nya arbetstillfällen. Där är svaret fortfarande oklart.

Fru talman! När man talar med forskare, företag och branschorganisationer återkommer samma budskap gång på gång. Sverige lider inte främst av brist på akademisk excellens. Sverige lider av bristande samordning. Vi har stark forskning i Lund, på Chalmers, som jag nyss nämnde, och på KTH. Vi har världsledande företag inom telekom, försvar, energi och fordonsindustri. Vi har ett starkt innovationsklimat, men vi saknar fortfarande en tydlig nationell riktning.

Flera andra europeiska länder har redan tagit fram nationella halvledarstrategier som samlar forskning, industri, kompetensförsörjning, investeringar och internationella samarbeten i ett gemensamt ramverk. Sverige har ännu inte gjort det, trots att det finns väl genomarbetade förslag på bordet, såsom rapporten Det osynliga guldet.

Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom halvledare och avancerad elektronik i dag är lika strategiska som energi, transporter och digital infrastruktur. De är en grundförutsättning för artificiell intelligens, försvarsförmåga, elektrifiering, datacenter, telekommunikation och avancerad industriell produktion.

Därför vill jag fråga ministern: Anser ministern att de satsningar som redan presenterats utgör regeringens halvledarstrategi? Eller avser regeringen att ta fram en samlad nationell strategi som definierar Sveriges långsiktiga mål, såsom rapporten Det osynliga guldet, prioriteringar och investeringar inom halvledare och avancerad elektronik?

Fru talman! Jag ska försöka svara så rakt som möjligt.

Jag är ett stort fan av tydlig paketering och att ge saker ting och namn. Här blir det nästan en myriad, ett helt ekosystem, som utgör den strategi som har bäring på det Rashid Farivar frågar om i sin interpellation och nu också preciserar ytterligare i sitt inlägg alldeles nyss. Men halvledare är en utpekad strategisk prioritering.

Jag menar att Sveriges problem de senaste 10–15 åren i den globala konkurrensen har varit oförmågan att våga välja. Sverige har velat vara med lite överallt, detta för att det i grunden finns en positiv jämlikhetstanke här. Alla blommor ska få blomma. Det har dock gjort att vi ibland inte har drivit fram den excellens inom vissa områden som vi skulle kunna ha förmåga att ha. Sedan har vi ibland stått för tunt i fråga om sådan kompetens som är helt avgörande för att andra delar av vårt innovationskluster ska ta sig vidare.

Jag vill i detta inlägg lyfta fram tre delar.

Det första handlar om forsknings- och innovationspropositionen. Den är grunden för det som komma skall. Vi har fått till en historisk nivåhöjning med 6,5 miljarder till 2028. Det utgör den finansiella basen för det fortsatta arbetet.

Det andra handlar om industristrategin, som såklart hänger ihop med detta. Från juni 2025 har vi som uttalat mål att stärka svenskt teknikledarskap inom centrala strategiska teknikområden. Strategin omfattar hela kedjan från grundforskning till industriell kommersialisering, det vill säga precis den fas där interpellanten identifierar brister.

Det tredje jag vill lyfta fram är det Vinnovauppdrag jag också nämnde inledningsvis. Vinnova har pekat ut sex strategiska teknikområden där Sverige ska utveckla eller bygga ny kompetens och försvara vår position, varav avancerad digital teknik inklusive halvledare är ett.

Jag menar alltså att vi har en tydlig strategi för detta. Men den lever inte som en solitär, i en egen liten orbit, utan hänger ihop med annat för att vi ska kunna nyttja den styrka vi haft i svensk industri och svensk forskning hitintills.

Fru talman! Jag tackar energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret.

Jag håller med ministern, absolut! Men jag vill fortsätta på den fråga som kanske oroar branschen allra mest och som ministern också nämnde, nämligen gapet mellan forskning och industrialisering – något som också tydligt lyfts i rapporten Sweden’s National Semiconductor Strategy 2035.

I sitt svar beskriver ministern flera satsningar som syftar till att stärka innovation, kommersialisering och industrialisering. Problemet är att många aktörer inom sektorn menar att det inte är där den verkliga flaskhalsen finns. Utmaningen är att ta steget från forskningsresultat till industriell uppskalning. Det är där många svenska innovationer i dag fastnar, och det är där Sverige riskerar att förlora både investeringar och arbetstillfällen.

När företag når nästa utvecklingsfas tvingas de ofta söka sig utomlands för att hitta kapital, produktionskapacitet, pilotlinor eller industriella partner. Resultatet blir att innovationerna utvecklas i Sverige men att värdeskapandet sker någon annanstans. Det borde bekymra oss alla.

Fru talman! Flera företrädare för både akademi och industri pekar också på att Sverige saknar tillräckligt starka strukturer för att bära teknologier från forskning till industriell implementering. Man efterfrågar starkare samordning mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv samt mer långsiktiga investeringar i forskningsinfrastruktur. Detta är givetvis också något vi har gjort och gör under denna mandatperiod.

Man pekar också på att excellenskluster i sig inte kommer att vara tillräckligt. Excellens byggs inte genom kortsiktiga projektutlysningar. Excellens byggs genom långsiktighet. Det handlar om att ge ledande forskningsmiljöer stabila förutsättningar över tid och samtidigt skapa de strukturer som gör att innovationer faktiskt kan växa till svensk industri.

Fru talman! Jag vill också kort beröra Sveriges deltagande i IPCEI AST.

Det är positivt att regeringen öppnar för svenskt deltagande. Men flera aktörer inom sektorn har samtidigt framfört – jag har här ett brev från Svensk Elektronik – att informationen om möjligheterna inte har nått hela ekosystemet och att små och medelstora företag har haft svårt att delta på lika villkor som större aktörer.

Om syftet är att bygga ett robust nationellt halvledarekosystem måste även nya företag, mindre teknikbolag och regionala innovationsmiljöer ges möjlighet att bidra. För att lyckas krävs inte bara finansiering utan också att verktygen utformas så att hela ekosystemet kan delta och utvecklas.

Min fråga till ministern blir därför: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka samordningen mellan akademi, institut och industri samt säkerställa att Sverige faktiskt bygger upp den industriella kapacitet som krävs för att fler innovationer ska kunna stanna, växa och skapa jobb här i landet? Frågan har också framförts i brevet från Svensk Elektronik till minister Ebba Busch.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Egentligen ska man inte ha med sig och visa upp rekvisita i kammaren. De som lyssnar kan inte se det.)

Fru talman! Det är ändå väl kungjort vilket brev Rashid Farivar hänvisar till. Detta är öppet material som man kan ta del av efteråt om man vill. Den här interpellationen är också ett sätt att lyfta frågan och sprida ordet till fler som behöver höra det.

Jag ska göra mitt bästa för att svara så konkret som möjligt.

Den kritik som interpellanten lyfter fram, att alltför få svenska forskningsresultat lyckas ta steget till produktion och fler arbetstillfällen i Sverige, beskriver verkligen en reell utmaning. Jag skulle säga att det är precis den fasen som regeringen nu riktar sina insatser mot. Det handlar om finansierade uppdrag, inte bara avsiktsförklaringar – många är de politiker som stått här i kammaren och talat goda och vackra ord om den här sektorn.

Så vad gör vi då? Jag ska lyfta tre delar, så tajt jag kan.

Det första är satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik. Den omfattar 2,5 miljoner kronor och är utformad just för att hjälpa till att överbrygga klyftan mellan akademi och industri. Programmet drivs av Vinnova tillsammans med Vetenskapsrådet. Det koncentrerar resurser och samlar landets forskare över lärosätesgränser, alltså från olika delar av landet, tillsammans med näringslivet. Här är halvledare ett av de prioriterade områdena. Det är det första och mest konkreta jag vill lyfta.

Det andra är anslagen till test- och demomiljöer. Det är ganska unikt, även i en europeisk kontext, att vi har sådana i den omfattning och på det sätt vi har som är tillgängliga även för mindre etablerade aktörer. Vi har tredubblat anslagen till test- och demomiljöer under perioden, från ungefär 30 miljoner till nu över 100 miljoner.

De här miljöerna utgör den fysiska infrastruktur där man kan verifiera sin teknik och se hur man kan skala upp under realistiska förhållanden innan man går till skarp industriell produktion, som ju kräver en tung investering. Detta har historiskt varit en av de stora flaskhalsarna för svenska forskningsresultat att ta sig från papper till färdig produkt. Det är därför det varit så viktigt att tredubbla anslagen till detta.

Det tredje handlar om innovationskontoren och holdingbolagen vid lärosätena. De förstärks också med inriktning – på vad? Jo, där flest forskningsbaserade idéer historiskt sett har fallit bort.

Apropå vår tidigare interpellation, fru talman, där vi har försökt utvärdera och med det som grund bestämma vad vi ska använda svenska skattebetalares pengar till.

Förstärkningen avser praktiskt stöd inom bolagsbildning. Är man en excellent forskare är man kanske inte nödvändigtvis bäst på att starta bolag. Man ska inte behöva vara expert på immaterialrättsligt skydd eller kapitalresning, men här har vi gjort en tydlig prioritering.

Det här är inte tre fristående områden, utan de hänger ihop och är en del av en övergripande strategi inom området.

Fru talman! Jag tackar energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret och debatten.

Precis som ministern nämnde är ambitionen med den här debatten att lyfta upp frågan eftersom den är så pass viktig. All vår teknik i samhället och i industrin är beroende av halvledare.

Jag kan berätta att frågan under den här mandatperioden har diskuterats två gånger i kammaren, och det här är andra gången.

Det är ändå positivt att regeringen har identifierat området som strategiskt viktigt och att fler satsningar nu genomförs. Min slutsats från den här debatten är att vi behöver mer än enskilda program och projekt. Vi behöver en långsiktig färdplan och bättre samordning mellan forskning, institut och industri. Vi behöver fler investeringar i forskningsinfrastruktur och kompetensförsörjning. Vi behöver särskilt säkerställa att svenska innovationer inte bara uppfinns i Sverige utan också utvecklas och produceras i Sverige och skapar arbetstillfällen i Sverige.

Halvledare handlar inte bara om teknik, utan de handlar också om konkurrenskraft, försörjningsberedskap, nationell säkerhet och framtida välstånd. Därför hoppas jag att regeringen tar med sig de synpunkter som har framförts från både industrin och forskarsamhället och fortsätter det goda arbetet med att säkra Sveriges position inom halvledare och avancerad elektronik.

Fru talman! Jag vill tacka energi- och näringsministern för en god debatt och för det starka arbete hon har utfört under mandatperioden.

Jag vill också önska ministern en glad midsommar och en riktigt fin sommar, med möjlighet till vila och återhämtning, särskilt med barnen, inför den valrörelse som nu väntar. Slutligen vill jag önska ministern och Kristdemokraterna lycka till i valet den 13 september, och även alla andra partier i Sveriges riksdag.

Fru talman! Även jag vill börja med att tacka för interpellationen.

Rashid Farivar, regeringen och jag delar ambitionen att Sverige ska våga fortsätta leda och våga tro mer på sig självt, sin kunskap, kraften i det svenska folket och kraften i den svenska forskningen och det svenska företagandet. Det är därför vi har tryckt på och infört EU:s förordning om halvledare, European Chips Act, och vi har varit en aktiv del i kommissionens arbete med halvledarförordningen 2.0 och de nya IPCEI-initiativ som vi har diskuterat under dagen.

Jag vill tacka för en matnyttig och sakpolitiskt orienterad debatt. Det behöver Sverige mer av.

Avslutningsvis vill jag också tacka Rashid Farivar för hans stora engagemang i kammaren och de många interpellationsdebatter vi har haft. Det kan vara så att vi inte hinner med några fler interpellationer innan det är dags för val i Sverige, och då vill jag tacka för ditt engagemang för forskning, frihet och företagande. Forskningen har blivit uppenbar i den här interpellationsdebatten och de många diskussioner som vi har haft, men det gäller också ledamoten Rashid Farivars eget vittnesmål om den resa man kan göra och det stora värdet i att lyfta fram det helt ovärderliga som forskningen innebär för Sverige och för världen som helhet.

Jag har uppskattat debatterna om och engagemanget för kampen för svenska folkets rätt till en friare vardag och kampen för frihet för dem på vår jord som ännu inte kan leva i ett fritt och demokratiskt land och för kraften i ett friare företagande, vilket innebär att fler kan ta sig från fattigdom till rikedom. Tack!

Jag önskar Rashid Farivar stort lycka till i vad helst han tar sig för framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.