Sveriges strategiska position inom halvledare och avancerad elektronik

Interpellation 2025/26:545 av Rashid Farivar (SD)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Halvledare och avancerad elektronik utgör i dag grunden för nästan all modern teknik. De är avgörande för allt från artificiell intelligens, telekommunikation och datacenter till försvarssystem, energiinfrastruktur, fordon, medicinteknik och industriell produktion. I takt med ökade geopolitiska spänningar och en allt hårdare global konkurrens om kritiska teknologier har halvledare också blivit en central fråga för nationell säkerhet, ekonomisk motståndskraft (resiliens) och industriell konkurrenskraft.

Under de senaste åren har både USA, Kina, Japan, Sydkorea och Europeiska unionen genomfört omfattande satsningar för att stärka sina halvledarekosystem. EU har antagit European Chips Act och investerar mångmiljardbelopp för att säkra tillgång till kritisk teknik och minska sårbarheten i globala leveranskedjor.

Sverige har historiskt haft en stark position inom halvledarområdet. Våra universitet och forskningsmiljöer vid Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan och andra lärosäten bedriver forskning i världsklass inom bland annat kraftelektronik, fotonik, radiofrekvensteknik, halvledarmaterial och avancerad systemdesign. Sverige har även flera internationellt ledande företag inom elektronik- och halvledarområdet samt starka industriella användare inom telekom, försvar, fordonsindustri och energisystem.

Samtidigt pekar flera aktuella rapporter på betydande utmaningar. I rapporten Sweden's National Semiconductor Strategy 2035 konstateras att Sverige har en fragmenterad halvledarsektor, begränsad nationell samordning, otillräcklig finansiering för uppskalning och kommersialisering samt brister i övergången från forskning till industriell tillämpning. Rapporten lyfter särskilt fram att Sverige riskerar att förlora konkurrenskraft, investeringar och strategisk kompetens om inte mer samordnade och långsiktiga insatser genomförs. Vidare framhålls att Sverige saknar en samlad nationell halvledarstrategi trots att halvledare bedöms vara en av de mest strategiskt betydelsefulla teknologierna för framtidens industri, energisystem, försvarsförmåga och digitalisering.

Regeringen har tillsammans med Vinnova identifierat avancerad digital teknik, inklusive halvledare, som ett av sex prioriterade teknikområden som bedöms vara strategiskt viktiga för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säkerhet och omställningsförmåga. I regeringens forsknings- och innovationsproposition, som riksdagen beslutade om under 2025, aviserades också satsningar på excellenskluster för banbrytande teknik, där halvledare utgör ett prioriterat område. Trots detta efterfrågar akademin, forskningsinstituten och näringslivet fortfarande tydligare nationella prioriteringar, långsiktig samordning och en sammanhållen nationell strategi för halvledare och avancerad elektronik.

Mot denna bakgrund vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

1. Vilka konkreta satsningar, investeringar och initiativ har ministern och regeringen tagit nationellt och inom EU-samarbetet för att stärka Sveriges position inom halvledare och avancerad elektronik?
2. Avser ministern och regeringen att ta fram en nationell strategi eller långsiktig handlingsplan för halvledare och avancerad elektronik i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft, försörjningsberedskap, investeringar och teknologiska kompetens?
3. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att minska gapet mellan svensk forskning i världsklass och industriell kommersialisering, så att fler svenska innovationer inom halvledare och avancerad elektronik kan utvecklas, produceras och skapa arbetstillfällen i Sverige?