Sveriges samarbete med ICC
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
- Hoppa till i videospelarenPeter Hultqvist (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
- Hoppa till i videospelarenPeter Hultqvist (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 16
Anf. 22 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Håkan Svenneling har frågat huruvida jag och regeringen avser att agera för att följa Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och gripa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant i händelse av att någon av dem besöker Sverige samt om jag och regeringen avser att agera för att underlätta för andra stater att gripa vederbörande.
Morgan Johansson har också frågat mig om jag anser att Sverige, om det blir aktuellt, är skyldigt att gripa och lämna ut Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och andra som ICC utfärdat en arresteringsorder mot. Morgan Johansson har också frågat på vilket sätt jag avser att klargöra Sveriges åtaganden i denna fråga gentemot ICC.
Slutligen undrar Morgan Johansson på vilket sätt jag i övrigt avser att arbeta för att stärka ICC:s ställning. Håkan Svenneling undrar också om jag har för avsikt att verka för att Israel, USA och andra länder ska ansluta sig till ICC.
Slutligen har Håkan Svenneling frågat om jag menar att den internationella rätten gäller alla stater, inklusive Israel, och om jag avser att agera för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza.
Jag vill börja med frågan om folkrätten. Regeringen har konsekvent betonat vårt stöd för folkrätten, med FN-stadgan i grunden. Folkrätten gäller för alla länder. Att den internationella rätten respekteras är ett svenskt kärnintresse.
Jag vill understryka att Sverige och övriga EU stödjer Internationella brottmålsdomstolens viktiga arbete mot straffrihet för de allvarligaste internationella brotten. Vi värnar dess självständighet och integritet. EU har gemensamt stött domstolen sedan dess tillkomst och lyfter kontinuerligt fram och främjar domstolens viktiga roll.
Samtliga parter i ICC:s stadga, Romstadgan, inklusive Sverige, är skyldiga att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.
Utfärdandet av arresteringsorder innebär att Israels premiärminister Netanyahu och tidigare försvarsminister Gallant bör gripas om de reser till något av de 125 länder som är parter i Romstadgan.
Svensk lag gäller. Enligt lagen om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen beslutar svenska rättsvårdande myndigheter om frihetsberövande av en person som är föremål för en arresteringsorder utfärdad av ICC om personen befinner sig på svenskt territorium. Det är regeringen som sedan beslutar om en begäran av överlämnande till ICC.
Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av utestående arresteringsorder. Detta framfördes senast under ICC:s stadgepartsmöte i december 2024 i Haag.
Själva idén bakom Romstadgan är dess universella tillämplighet, och detta är något som Sverige och EU främjar kontinuerligt. Varje år väljs ett antal länder ut i vilka EU gemensamt genomför uppvaktningar om anslutning till och implementering av Romstadgan. Bara de senaste två åren har två nya stadgeparter tillkommit, Armenien och Ukraina, vilket vi välkomnar.
USA och Israel har sedan Romstadgan förhandlades fram varit tydliga med att de inte står bakom vissa centrala bestämmelser i stadgan. Det utesluter inte att de och andra icke-stadgeparter ändå kan samarbeta med domstolen, vilket bland andra USA har gjort i förhållande till domstolens utredningar i bland annat Ukraina, Sudan och Uganda.
Som jag har sagt tidigare står Sverige och EU bakom Israels rätt att försvara sig, men som jag och regeringen hela tiden har sagt måste denna rätt utövas i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.
Det är mycket välkommet att en överenskommelse om vapenvila i Gaza har nåtts. Det är viktigt att avtalet nu implementeras, att gisslan släpps och att det humanitära tillträdet ökar signifikant. En vapenvila är en förutsättning för en förhandlad tvåstatslösning.
Anf. 23 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! I november meddelade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att den utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och dåvarande försvarsminister Yoav Gallant, då de misstänks för brott mot mänskligheten och krigsbrott eftersom de medvetet har utlöst en svältkatastrof i Gaza som en del i att bedriva krig.
I samband med domstolens beslut gav utrikesminister Maria Malmer Stenergard följande skriftliga kommentarer till medierna och TT: "Internationella brottmålsdomstolens utfärdade arresteringsorder är domstolens självständiga beslut. Sverige och EU stödjer domstolens viktiga arbete och värnar dess självständighet och integritet."
Uttalandet kom samtidigt som hennes partikamrater och samarbetspartner i Tidögänget liksom USA och Israel rasade mot domstolens beslut. Jämfört med uttalandena från utrikesministrarna i många andra stater som har undertecknat Romstadgan och som därmed är en del av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, var utrikesministerns uttalande svagt och otydligt.
Vad betydde egentligen självständighet i detta sammanhang? Var det att Sverige inte stod bakom beslutet? Jag kände mig därför nödgad att lämna denna interpellation till Sveriges riksdag. Jag trodde att Sverige var ett land som stod upp för internationell rätt och för ICC.
I dag har jag fått svar från utrikesministern där hon, till skillnad från vad som var fallet i hennes tidigare skriftliga kommentarer till medierna, är tydlig med att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant, om de reser till Sverige, ska arresteras enligt domstolens arresteringsorder. Det är en viktig rättsordning för att upprätthålla internationell rätt, och det gäller såklart också alla andra arresteringsorder som ICC har utfärdat - till exempel mot Omar al-Bashir, Gaddafis son och Vladimir Putin.
Förutom själva risken att gripas gör arresteringsordern i sig det svårare för den som står under utredning att resa och därigenom verka som politiker, vilket vi har sett i fallet med Vladimir Putin.
Jag hoppas därför att vi i framtiden kommer att se tydligare uttalanden från utrikesministern än vi såg i november när det gäller internationell rätt. Är det här ett svenskt kärnintresse behöver man också visa det i de stunder då det finns starkt intresse för att höra Sveriges ståndpunkt i fråga om internationell rätt.
Det här gäller även utrikesministerns chef, statsministern, som i ett flertal uttalanden har svävat på målet om vem det är som är ansvarig för förödelsen i Gaza - detta i tydlig kontrast till det klarspråk som vi hör statsministern tala när det gäller Rysslands ansvar för kriget i Ukraina. Det är denna typ av uttalanden som i omvärlden skapar uppfattningen att Sverige har dubbla måttstockar.
Att inte tydligt uttala stöd för ICC eller ICJ är att undergräva internationell rätt. Det gör att vi måste ge domstolarna politiskt stöd i en politiskt känslig tid, för runt hörnet finns sannolikt sanktioner mot ICC från Donald Trump i USA. USA är inte medlem i domstolen, och förra gången Trump var president infördes sanktioner mot ICC:s chefsdomare och hennes familj. Nu går ryktena att sanktionerna kan bli än mer omfattande.
Sverige, EU och ICC måste därför rusta för att stödja och skydda ICC. Det nederländska parlamentet har i veckan fattat ett viktigt beslut för att stödja ICC med tanke på att domstolen har sin bas i Haag i Nederländerna.
EU måste se över möjligheten att använda sig av blockeringsstadgan för att på så sätt skydda domstolen.
Sverige kan också göra mer, till exempel genom att stödja domstolen ekonomiskt - något som vi i Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion i höstas.
Anf. 24 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Tack till utrikesministern för svaret!
Som Håkan Svenneling sa uppkom den här frågan i samband med att utrikesministern upplevdes som svajande i fråga om huruvida Sverige skulle vara skyldigt att gripa den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu eller hans före detta försvarsminister Yoav Gallant om de skulle komma till Sverige. Båda två är ju misstänkta för brott mot mänskligheten och allvarliga krigsbrott.
Ett exempel på den typen av krigsbrott såg vi så sent som i dag, när vi fick rapporter om en bombning av ett flerfamiljshus i Libanon i september. Israel bombade det här huset och dödade 73 personer, varav 62 civila och 23 barn. Det yngsta barnet var bara några månader gammalt. Hela familjer raderades ut.
Det här är bara ett exempel på allt som finns när det gäller att utreda krigsbrott. I Gaza är nästan 50 000 döda. Man uppskattar att 10 000 ligger under rasmassor och att 70 procent är kvinnor och barn. Vi har sett hur barn har svultit ihjäl och frusit ihjäl i Gaza. Det är den typen av krigsbrott som har begåtts - av Hamas, naturligtvis, men uppenbart också av Israel. Det är det som Netanyahu misstänks för, och det är därför Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat den arresteringsorder som den har utfärdat.
Enligt artikel 89 i Romstadgan är alla ICC-länder skyldiga att samarbeta med ICC och antingen lagföra personer som misstänks för krigsbrott eller lämna ut dem till ICC. Det finns ingen förhandlingsmån eller prutmån i detta. Det är vår skyldighet att göra det, punkt slut.
Därför var det uppseendeväckande när utrikesministern inte svarade tydligt på den frågan när hon fick den strax före jul. Nu svarar hon i det här interpellationssvaret. Där är hon tydligare, som Håkan Svenneling har konstaterat. Där säger hon följande: "Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av utestående arresteringsorder." Det är precis det klargörandet vi var ute efter.
Om detta kan jag bara säga att det ni har sagt i dialog med domstolen måste ni också säga utåt, i medierna, när ni får frågor om detta. Då kan ni inte svaja, för uttalanden om det här är i sig folkrättsbildande. Om stater som är med i ICC plötsligt börjar svaja i sådana här centrala frågor bildar det faktiskt folkrätt, och det underminerar Internationella brottmålsdomstolen. Ingen skulle bli gladare för det än världens alla krigsförbrytare, till exempel Putin.
Det är viktigt att alla behandlas lika, oavsett om den misstänkte heter Vladimir Putin eller om den misstänkte heter Benjamin Netanyahu. Det var därför vi bildade Internationella brottmålsdomstolen för 25 år sedan: för att se till att de som gör sig skyldiga till krigsbrott eller brott mot mänskligheten inte ska gå fria.
Det här är också inledningen på en ännu större strid, för vi ser ju att den amerikanske presidenten Trump med all sannolikhet kommer att ge sig på ICC och rikta sanktioner mot ICC. Då är det viktigt att Europa bjuder motstånd. Det räcker inte längre med att hänvisa till folkrätten. Vi måste kämpa för folkrätten.
Utrikesministern svarar egentligen inte alls på min fråga hur vi ska stärka ICC inför den konflikt som nu kan komma, men jag ser till exempel att Holland nu har lagt fram förslag om att EU ska kunna blockera alla verkningar av eventuella amerikanska sanktioner mot ICC. Det kan man göra enligt det regelverk som finns.
Min fråga till utrikesministern är om Sverige kommer att stödja ett sådant initiativ om att blockera alla verkningar av sanktioner mot ICC.
Anf. 25 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, Håkan Svenneling och Morgan Johansson, för att ni har initierat den här interpellationsdebatten! Det är en mycket viktig debatt.
Jag vill också passa på att tacka utrikesministern för klargörandet i det svar som hon givit på interpellationen. Jag är mycket glad; jag tycker att det är ett stort steg framåt som regeringen har tagit. Det är underbart att regeringen visar en sådan tydlighet.
Samtidigt vill jag passa på att fråga utrikesministern om det är så att det finns enighet i regeringen i den här frågan. Vi vet ju att det finns partiföreträdare för bland annat Kristdemokraterna som varit ute och sagt att arresteringsordern gentemot Netanyahu är skandalös. Man har kallat den politisk. Man har sagt att den undergräver ICC:s legitimitet. Jag vet att det är utrikesministern som ansvarar för utrikespolitiken, men den här typen av beslut - om det till exempel skulle komma till en utlämningsorder - handlar ju bland annat om att det finns enighet i regeringen. Jag vill bara försäkra mig om att hela regeringen står bakom det uttalande som utrikesministern nu har gjort.
Därför tänkte jag rikta in mig på ICC:s framtid. Det har tidigare nämnts att USA har infört sanktioner. Trump har hotat med att införa ännu kraftigare sanktioner mot ICC. Det finns redan ett lagförslag i kongressen mot ICC. Det riktar sig visserligen mot specifika personer inom ICC och inte mot ICC som institution, men vi vet inte vad som kommer.
Sanktionsförslagen som finns kan faktiskt innebära att vissa amerikanska företag, till exempel Microsoft, som samarbetar med eller hjälper vissa åklagare inom ICC känner sig tvungna att avsluta sitt engagemang. Det skulle förmodligen göra ICC handlingsförlamat, då man är helt beroende av bland annat Microsofts molntjänster. Jag undrar på vilket vis utrikesministern planerar att sätta press på den nya amerikanska administrationen att inte gå vidare med de här sanktionerna, som kan underminera ICC:s arbete.
Jag vill också gärna se att den svenska regeringen tar initiativ att samla de 125 statsparterna inom Romstadgan och komma med någon form av uttalande mot amerikanernas planerade lagstiftning och sanktioner. Jag skulle helt enkelt vilja se lite mer action vad gäller att stärka ICC:s mandat.
Slutligen vill jag lyfta fram det vi fick höra strax före jul i Sveriges Radios program Konflikt. Där berättade man att Mossad, alltså Israels underrättelsetjänst, har utfört påtryckningar mot ICC.
Att underrättelsetjänster runt om i världen försöker agera mot olika stater är ju välkänt, och det är någonting som alltid har pågått. Men att man på det här viset går på en oberoende juridisk instans är väldigt oroväckande.
Det jag gärna skulle vilja se när det gäller den här frågan är att man till och med kallar upp den israeliska ambassadören och ställer frågor kring det här. Hur kan man tillåta att en underrättelsetjänst på det viset attackerar en oberoende juridisk instans?
Anf. 26 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack till både Håkan Svenneling och Morgan Johansson för viktiga interpellationer!
Vi gläds alla förstås över den vapenvila som äntligen kommer till stånd i Gaza, men facit för kriget är katastrofalt. Hjälpbehoven är enorma och svåra att överblicka och ta in: över 45 000 döda, varav en majoritet är kvinnor och barn, samt tusentals skadade - många för livet. Tusentals barn har traumatiserats. Hus, skolor och sjukhus har lagts i ruiner.
Det är uppenbart att Israels massiva attacker mot civila strider mot folkrätten. Israel har också använt svält som vapen och förhindrat att mat och vatten kunnat föras in till den isolerade och hungrande befolkningen. Att angripa sjukhus och skolor och att döda sjukvårdspersonal och hjälparbetare är också krigsbrott, liksom att tvångsförflytta människor.
Vi ser självklart också att Hamas begått krigsbrott i samband med 7 oktober-attacken.
Internationella brottsmålsdomstolen ICC utfärdade den 21 november 2024 en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets tidigare försvarsminister Yoav Gallant. Domstolen utfärdade också en arresteringsorder mot Hamasledaren Muhammed Deif, trots att Deif rapporteras ha dödats i en israelisk attack i Gaza i somras.
Bakgrunden är krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i Gaza. Flera internationella organisationer som Amnesty International och Human Right Watch bekräftar bilden av folkmord och brott mot mänskligheten. Den svenska regeringen har dessvärre varit anmärkningsvärt undfallande när det gäller att kritisera Israels brott.
Genom att utfärda dessa arresteringsorder ger ICC äntligen verkligt hopp om rättvisa till oräkneliga offer för folkrättsbrott och återställer viss tilltro till det universella värdet av internationella rättsliga instrument och rättvisa.
Den internationella domstolen är en viktig del av folkrätten, det internationella regelverk som världens länder kom överens om efter andra världskriget. Domstolen har dock utsatts för attacker i syfte att underminera dess legitimitet och förmåga att skipa rättvisa, säger till exempel chefsdomare Akane. Detta är mycket allvarligt.
USA, som jämte Ryssland och Kina inte har ratificerat Romstadgan, hotar att agera mot ICC. Sverige och EU behöver planera för att skydda domstolens integritet och arbete. Kommer ministern att jobba för detta?
Om den internationella rättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Det är centralt att de ansvariga ställs till svars. Det får inte finnas någon fristad för den som begår krigsförbrytelser.
Jag tycker att ministern nu ger ett ganska bra svar jämfört med tidigare mer otydliga uttalanden. Hon säger nu att samtliga parter till ICC:s stadga Romstadgan - inklusive Sverige - är skyldiga att samarbeta med domstolen även när det gäller verkställande av arresteringsorder, och att Israels premiärminister Netanyahu och tidigare försvarsminister Gallant bör gripas om de reser till något av de 125 länder som är parter i Romstadgan.
Jag tolkar det som att Netanyahu och Gallant kommer att arresteras om de sätter sin fot i Sverige.
Jag vill ha ett tydligt klarspråk i den frågan.
Anf. 27 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det vore bra om ministern svarade rent ut på frågan om de här två personerna kommer att arresteras om de besöker Sverige och sa ett rakt ja. Då är frågan slutligen utklarad.
När det gäller bakgrunden, och om man ser på läget i Gaza nu, har vi 46 913 döda, varav 17 841 är barn och 12 298 kvinnor. Det är 110 750 skadade och 11 200 försvunna, och majoriteten av dem är barn. När det gäller sjukvårdspersonal är 1 068 döda, vi har 80 förstörda sjukvårdsanläggningar och 136 förstörda ambulanser.
Det är 1 930 000 personer som har förlorat sina hem och 1 600 000 som i dag betecknas leva som flyktingar. Bland dem finns människor som tvingats flytta upp till tio gånger. Av infrastrukturen i Gaza är 80 procent förstörd.
I internationell lag och rätt finns det någonting som heter proportionalitetsprincipen. Självklart tar jag avstånd från det som hände med kibbutzerna och från Hamas fruktansvärda attack, men när jag nu räknat upp detta undrar jag om ministern anser att proportionalitetsprincipen gäller. Har Israel utövat en auktoritet som står i relation till internationell lag och rätt? Jag tycker inte att det är särskilt svårt att se att så icke är fallet. Därför är också det som Internationella brottmålsdomstolen gjort väldigt motiverat.
Utrikesministern säger också att man ser en förhandlad tvåstatslösning som grunden för hur det här ska lösas. Nu finns ett israeliskt beslut i knesset från juli förra året om att en tvåstatslösning absolut inte är aktuell. Vi har en amerikansk ambassadör, som ska verka i Israel, som pratar om Judeen och Samarien som någon sorts bibliska områden på Västbanken. Han pratar inte om ockuperade områden. På ockuperade områden får man exempelvis inte bygga bosättningar, vilket man har gjort sedan 1967. Vi ser ett allt mer fragmenterat palestinskt samhälle, och det finns alltså en oerhört stark motvilja mot en tvåstatslösning.
Hur ser regeringens strategi ut för att verka för en tvåstatslösning i praktiken, mer än allmänna deklarationer på en rad i olika typer av anföranden?
Vi har byggt internationell rätt, och det har handlat om att slå vakt om de enskilda nationernas suveränitet. Med samma tydlighet som man fördömer det ryska kriget i Ukraina kan vi också markera mot de brott som sker i Mellanöstern mot internationell rätt och folkrätt och som skett konsekvent under lång tid i form av bosättningspolitiken på Västbanken.
Det är som sagt viktigt att vi värnar om de institutioner vi har skapat för ansvarsutkrävande. ICC är en central sådan, så säg ja på den fråga jag ställde inledningsvis.
Jag ser fram emot svar.
Anf. 28 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Beslutet den 21 november om att utfärda arresteringsorder mot Hamasledaren Muhammed Deif, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och dåvarande försvarsministern Yoav Gallant är domstolens självständiga beslut. Vi recenserar inte domstolens beslut. ICC har inga egna verkställande myndigheter och är därför helt beroende av att stater samarbetar. Sverige är part till Romstadgan och kommer att leva upp till de skyldigheter som följer med det.
Som interpellanterna väl vet - eller borde veta - är det dock såväl svenska självständiga rättsvårdande myndigheter som regeringen som om det blir aktuellt kommer att pröva frågan om utlämning, i enlighet med gällande rätt. Det är inte ett beslut jag vill föregripa. Det var precis det här jag sa i november, och det står jag fast vid.
Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen är helt avgörande både för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i omvärlden. Sverige har varit en stark anhängare av Internationella brottmålsdomstolen sedan dess tillkomst. Vi har till exempel sekonderat ett antal åklagare och utredare till domstolen, och Sverige är den största givaren till ICC:s brottsofferfond genom tiderna.
Domstolen står för närvarande inför hot och attacker som saknar motstycke. Arresteringsorder har utfärdats mot flera av domstolens medarbetare av ryska myndigheter, vilket är oacceptabelt. Domstolen hotas också av amerikanska sanktioner, vilket är mycket oroande.
Sverige har tillsammans med likasinnade framfört denna oro till amerikanska företrädare. Kärnan i budskapet har varit att sanktionerna skulle allvarligt undergräva alla 17 situationer som ICC utreder. Några av dessa befinner sig redan i ett framskridet stadium, delvis tack vare USA:s tidigare stöd. Sådana undersökningar inkluderar dem som rör Ukraina, Venezuela, Myanmar, Sudan och Uganda.
Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade har vi som sagt till amerikanska motparter förmedlat vår oro för att sanktionerna skulle allvarligt påverka domstolens förmåga att utföra sitt arbete. EU ser nu på vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att mildra effekterna av de förestående amerikanska sanktionerna för EU-företag vars tjänster domstolen är beroende av. En av de åtgärder som övervägs inom EU är att aktivera den så kallade blockerande stadgan. Detta är ett beslut som i så fall skulle fattas av kommissionen, och regeringen stöder en sådan aktivering.
Slutligen vill jag svara Jacob Risberg att det svar som jag lämnar här i dag naturligtvis är regeringens svar och något som hela regeringen står bakom.
Anf. 29 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! I utrikesministerns andra svar fick vi höra precis det som vi i oppositionen har uttryckt oro kring, nämligen att man så att säga backar lite grann. Man börjar prata om ICC:s självständighet, om att det är självständiga beslut fattade av domstolar och om att man inte vill föregripa eventuella beslut för det fall de skulle komma hit.
Det är ingen av oss här som ifrågasätter domstolars självständighet, men att man inte tydligt markerar att man kommer att följa reglerna är precis det som vi har uttryckt oro för. Det känner jag därför fortsatt är en allvarlig del av utrikesministerns talepunkter, eftersom jag inte delar hennes syn i den delen.
När det gäller att man har framfört kritik mot USA:s agerande och planer på agerande måste jag säga att jag välkomnar det som utrikesministern säger. Jag välkomnar framför allt det besked vi nu fick, det vill säga att regeringen stöder förslaget att aktivera blockeringsstadgan på EU-nivå ifall USA inför sanktioner mot ICC. Jag tycker att det är ett välkommet besked. Att vara framsynt, planera för vad Trump kan tänkas hitta på och bilda stöd för planerna kommer att göra det lättare att faktiskt göra något.
Att det i det här fallet också är ett beslut som fattas av kommissionen är positivt med tanke på att det finns stater som Ungern, Slovakien och Tjeckien, som gång på gång har blockerat den här typen av beslut på EU-nivå. Därför är det svenska uttalandet här extra viktigt.
Jag hade faktiskt förmånen att besöka ICC hösten 2023, precis efter Hamas fruktansvärda attack. Jag tycker att det var ett väldigt bra besök på det sättet att man bland annat fick en bild av hur viktigt det är att stater ansluter sig till ICC. I det här fallet är det Palestinas anslutning till ICC som gör att ICC:s legalitet omfattar brott som begås på palestinskt territorium, alltså Västbanken och Gaza, och brott som begås av palestinier på israeliskt territorium, vilket gör att Hamas fruktansvärda attack omfattas.
Precis som utrikesministern nämnde i sitt svar är fonden för brottsoffer någonting som Sverige har varit en kärngivare till och gett ett stort ekonomiskt stöd. Det är den typen av saker vi behöver fortsätta att stödja, och därför tycker jag att utrikesministern kan fundera på om vi inte ska öka det ekonomiska stödet till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och Internationella domstolen, ICJ.
De här två domstolarna skiljer sig lite åt; det vet alla i den här kammaren. ICC utreder alltså brott mot mänskligheten begångna av personer - i det här fallet diskuterar vi Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant - medan ICJ tittar på frågan om folkmord, där Sydafrika har gjort en anmälan till domstolen. Vi behöver stödja de här två domstolarna. Båda ligger i Haag, heter nästan samma sak och är en del av det breda anslaget för att upprätthålla internationell rätt och se till att ansvarsutkräva både personer och stater för de brott mot mänskligheten eller de folkmord som de kan tänkas ha begått. Det är viktigt att Sverige som stat stöder det anslaget.
Jag hoppas att regeringen slutar gömma sig bakom olika typer av svaga och vaga uttalanden och i stället är väldigt tydlig både i det utrikesministern kallar ett kärnintresse, det vill säga att stå upp för internationell rätt, och i att politiskt stödja arbetet mot alla som hotar domstolarna. Man ska stödja domstolarna ekonomiskt men också ge domstolarnas arbete politisk legitimitet.
Anf. 30 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Aldrig får man vara riktigt nöjd. Just när vi trodde att vi hade fått en ökad tydlighet från regeringens sida i den här frågan går utrikesministern upp i talarstolen och bidrar återigen till förvirringen.
Min enkla fråga var: Är Sverige som stat skyldig att gripa en person som misstänks för krigsbrott och antingen lagföra eller lämna ut vederbörande till Internationella brottmålsdomstolen? Är Sverige som stat skyldig att göra det?
Svaret på den frågan kan, eftersom vi är en ICC-stat, inte vara något annat än ja. Sverige som stat är skyldig att gripa en person som misstänks för krigsbrott i vårt land och antingen lagföra eller lämna ut vederbörande till domstol. Sedan har vi interna beslutsgångar här, både i rättsväsendet och i regeringen, men alla våra interna beslutsinstitutioner lyder ju under samma förpliktelse, nämligen den som är uttryckt i ICC-stadgan. När utrikesministern nu säger att hon inte vill föregripa någon beredning skapar hon så att säga återigen tvivel kring vad våra förpliktelser egentligen är.
Det här är inte oviktigt, utan det är extremt viktigt. När man är så här svajande eller mumlande riskerar det att tas upp av andra länder, vilket i sin tur riskerar en situation där man kan hänvisa till att det finns ett antal länder som inte alls tycker att de är skyldiga att ingripa om vi skulle få in en krigsförbrytare som vi skulle behöva ingripa mot. Då blir det plötsligt skönsmässigt, det vill säga att länder själva ska avgöra vem de ska ta och vem de inte ska ta.
Min fråga var: Är Sverige som stat förpliktigad att ingripa om vi har möjlighet att göra det? Där finns enligt mitt sätt att se det bara ett svar, och det är ja. Det vore bra om utrikesministern kunde klargöra den frågan i nästa inlägg.
Sedan tycker jag att det var ett bra och viktigt besked att Sverige stöder en blockeringsmekanism om det nu är så att USA kommer att rikta sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Det gör att vi kan medverka till att stärka och skydda ICC från sanktionerna genom den blockeringsmekanismen. Det är ett bra och välkommet besked - och nytt, ska jag också säga. Vi välkomnar verkligen det.
Det här är viktigt i sak, men det är också viktigt i en större helhet. Trumps angrepp på ICC är bara ett exempel på de utspel vi kommer att få se under de kommande åren. Vi har redan sett ett antal andra som är mycket uppseendeväckande, gällande Grönland, Panama och Kanada. Det här är alltså bara början.
Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi slutar låtsas att Trump är någonting han inte är. Trump är inte en demokrat i någon av ordets mening; Trump är en autokrat, alltså en person som vill samla all makt hos sig själv. Han är en person som inte bryr sig om vad andra säger och som inte drar sig för att hota människor eller stater för att få som han vill. Han har ingen respekt för demokratiska spelregler, ingen respekt för domstolar, ingen respekt för andra stater, ingen respekt för folkrätten och ingen respekt för den regelbaserade världsordningen.
Ju fortare vi inser att det förhåller sig på det sättet, desto bättre förberedda tror jag att vi är på vad han komma att hitta på framöver. Jag satt ju i regeringen senaste gången som Trump styrde, och vi hade ett antal ganska utmanande situationer i det läget.
Jag vill därför bara säga att det när sådant här händer är väldigt viktigt att man står på sig och inte tystnar - att man inte går undan, kryper bort i någon hörna och försöker att inte göra sig sedd. Det är viktigt att man i stället kliver fram och är beredd att tydligt försvara den regelbaserade världsordningen. Om vi inte gör det nu - framför allt Europa men naturligtvis även Sverige - kommer vi nämligen snart inte att ha någon regelbaserad världsordning kvar. Därför är det viktigt att vi är tydliga också i den meningen.
Anf. 31 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för en del klargörande svar. Jag måste dock tyvärr hålla med de två föregående talarna om att det känns som att det luddades till lite i det andra svaret. Hur ställer sig regeringen egentligen till det här? Kommer man att gripa, utlämna eller lagföra Gallant, Netanyahu och Deif om de skulle komma till svenskt territorium? Det vore bra med ett tydliggörande.
Jag tycker att utrikesministern sa en hel del bra saker, bland annat att man inom EU försöker göra vad man kan för att mildra eventuella sanktioner från USA. Jag tycker att den blockerande stadgan är ett utmärkt exempel och hoppas att Sverige driver på för detta. Det får dock inte stanna där. Det måste utövas mer press på USA. USA:s kongress och president får inte komma undan med den här typen av sanktioner. Jag skulle gärna höra hur man kan sätta mer press på USA på det här området.
Frågan om hur man agerar gentemot Israel och Israels ambassadör här i Sverige blev lite obesvarad. Vad gäller Israels angrepp på ICC, och framför allt att man använder sig av Mossad för att angripa domstolen, skulle jag vilja veta hur regeringen tänker agera. Kommer man att kalla upp ambassadören och få ett klargörande om detta? Det är ett totalt oacceptabelt beteende. Man får inte angripa en oberoende domstol. På vilket vis tänker utrikesministern sätta press på Israel för att man inte ska stöta sig med ICC på det här viset?
Anf. 32 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för ytterligare svar.
Det råder som sagt ingen som helst tvekan om att allvarliga brott mot mänskligheten ägt rum i Gaza. Det råder heller ingen tvekan om vem som bär ansvaret. Självklart måste brotten mot krigets lagar och mot folkrätten noggrant utredas och få konsekvenser. Håller ministern med om domstolens beslut att Israel begått krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Gaza? Jag skulle vilja ha ett svar på det. 45 000 döda, varav en majoritet är kvinnor och barn, är ett tydligt exempel.
Anser ministern att Netanyahu och Gallant ska arresteras om de kommer till Sverige? Ja eller nej? Det räcker inte att bara hänvisa till domstolen - jag vill höra ministerns ståndpunkt här.
Om den internationella rättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Att de ansvariga ställs till svars är oerhört viktigt. Det får inte finnas någon fristad för dem som begår krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, oavsett om de heter Putin eller Netanyahu. Det får inte råda någon tvekan om var Sverige står i denna viktiga fråga. Vi är helt enkelt skyldiga att följa Romstadgan och arrestera de här personerna om de kommer till Sverige.
Skyddet av Internationella domstolen är naturligtvis oerhört viktigt. De internationella domstolarna är ju en del av folkrätten. Det internationella regelverk som världens länder kom överens om efter andra världskriget är nu under hot, kanske framför allt på grund av Trumps agerande men också från Ryssland och Kina.
Det är bra att det pågår arbete i EU, som ministern talade om, men mer behöver göras. Tydligare press måste sättas på framför allt USA. Kommer ministern att agera för att öka stödet till de internationella domstolarna? De behöver mer resurser.
Anf. 33 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Ska vi fullfölja det som är naturligt enligt det internationella regelverk som vi själva har ställt oss bakom? Kommer vi att arrestera dessa personer om de besöker Sverige? Det borde inte vara svårt att säga ja, för det är konsekvensen av det regelverk som vi själva har skrivit under. Här skulle ministern i sitt nästa inlägg kunna rehabilitera sig genom att tydligt säga ja. Den chansen finns.
Jag lade märke till att frågan om proportionaliteten inte kommenterades i ministerns förra inlägg. Jag räknade upp en lång rad siffror - 46 913 döda, 110 750 skadade och så vidare. Det är hemska siffror och en eländig statistik. Det är ett fruktansvärt dödande som har ägt rum här. Anser ministern att detta stämmer med proportionalitetsprincipen? Det är viktigt att få det utrett.
Ministern hade heller ingen kommentar till uttalandet om en förhandlad tvåstatslösning. Mitt intryck är att detta är med i alla möjliga anföranden som en rad, men sedan säger man inget mer. Finns det någon strategi? Diskuteras det någon strategi? Hur tänker man gå till väga? Eller är det här bara ord som inte har någon betydelse i praktiken?
När det gäller internationell lag och rätt och de institutioner som ska upprätthålla detta måste man hela tiden vara mycket tydlig. Det här systemet är under ständig attack, inte minst genom den attack som Ryssland riktade mot Ukraina och genom det pågående kriget. Då kan man inte ha olika måttstockar, utan brott mot internationell lag och rätt måste hanteras på samma sätt och med samma tydliga uttalanden oavsett vem som begår dem. Därför är regeringens tystnad om exempelvis bosättningspolitiken anmärkningsvärd.
Anf. 34 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Kraven på respekt för folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, har varit och fortsätter att vara något som Sverige betonar gentemot Israel. Sverige har bland annat varit tydligt med att Israel måste göra mer för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen och att Internationella domstolens beslut om provisoriska åtgärder, som är juridiskt bindande, ska efterlevas.
Min och regeringens övertygelse är att vi har störst möjlighet att påverka när vi agerar tillsammans med andra. Vi har tät dialog inom EU och med andra likasinnade länder om hur respekten för den internationella humanitära rätten på bästa och mest effektiva sätt kan säkerställas.
Det är dock inte den svenska regeringens, eller min, uppgift att avgöra om överträdelser av den internationella humanitära rätten begås i individuella fall. Ytterst vilar ansvaret för att upprätthålla respekten för det internationella regelverket på rättsliga institutioner. Såväl Internationella brottmålsdomstolen som Internationella domstolen har pågående utredningar med bäring på Israels krigföring, och det vore fel av mig att föregripa dem. Frågan om proportionalitet är bärande i internationell rätt, men det är domstolarna som uttolkar detta - inte jag eller regeringen.
Låt mig också uppmärksamma den vapenvila som nu har trätt i kraft i Gaza. Den är mycket välkommen. Nu kan äntligen delar av gisslan återförenas med sina familjer. Det är helt centralt att vapenvilan mildrar det ofantliga lidande som civilbefolkningen i Gaza lever under och att tillträdet för humanitär hjälp ökar. En vapenvila är också en förutsättning för en förhandlad tvåstatslösning.
I mitt första svar var jag tydlig med att samtliga parter till ICC:s stadga, Romstadgan, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder. Detta inkluderar Sverige. Håkan Svenneling sa att han och Vänsterpartiet självklart står bakom domstolars och myndigheters självständighet och oberoende. Men hans yttranden i den här debatten, liksom yttrandena från ledamöterna från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vittnar om att detta faktiskt inte stämmer. Det de kräver av mig i denna debatt är att jag ska tala om för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vilka beslut dessa myndigheter ska fatta. Om jag hade gjort det hade risken för KU-anmälan varit överhängande.
Därför konstaterar jag och regeringen att vi ska leva upp till våra åtaganden om frågan någon gång landar på vårt bord. Men för att den eventuellt ska göra det - i en hypotetisk situation - förutsätts ett antal självständiga beslut av självständiga myndigheter. Jag kan och får inte föregripa dessa.
Morgan Johansson sa att Trump inte är någon demokrat. Det är ju en väldig tur att det inte är Morgan Johansson som är utrikesminister i denna mycket svåra tid, då vi ska navigera i en väldigt svår säkerhetspolitisk miljö. Samarbetet med USA kommer fortsatt att vara väldigt viktigt.
Magdalena Andersson valde redan innan valet sin kandidat. Det var en kandidat som förlorade i ett demokratiskt val. USA, världens mäktigaste nation, har en demokratiskt vald ledare. Det är Sveriges och regeringens skyldighet att utveckla samarbetet med USA i enlighet med svenska intressen.
Anf. 35 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Från oppositionens sida trodde vi nog ett tag i dag att vi hade tagit ett steg framåt. Men känslan när vi går härifrån i dag är att vi tog ett steg framåt och sedan ett steg tillbaka.
När ICC:s arresteringsorder kom såg vi hur andra utrikesministrar klarade av att uttala sig i enlighet med internationell rätt att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant borde arresteras och ställas inför rätta för de anklagelser som de är anklagade för och därigenom få en rättvis rättegång inom ramen för internationell rätt.
Det är allvarliga saker vi talar om. Vi talar om misstankar gällande krigsbrott genom svält som vapen och brott mot mänskligheten genom mord, förföljelse och andra omänskliga handlingar. Vi talar om att 1,9 miljoner palestinier är på flykt och att runt 50 000 människor har dödats - sannolikt ännu fler för att vi inte har hittat dem under de ruiner där de ligger begravda. Det gör att vi kräver den tydlighet som vi nu saknar från regeringens sida.
Utrikesministern nämnde den dom som Internationella domstolen, ICJ, har kommit med. Här påpekade vi från oppositionen senast i går att vi behöver en analys från regeringen om vad domen innebär. Annars riskerar Sverige som stat att bidra till Israels ockupation av Palestina, en ockupation som måste ta slut omgående.
Till det kommer nu att det är vapenvila. Det är väldigt välkommet. Jag är glad att utrikesministern nu välkomnar det. Hon verkar också ha svängt om att det ska vara en permanent vapenvila.
Nu behövs återuppbyggnad. Det behövs en Marshallplan eller en al-Shifa-plan, för att nämna det sjukhus som har bombats väldigt kraftfullt. Det behövs hjälp till svenskar som befinner sig i Gaza, och det behövs medicinsk evakuering av patienter från Gaza. Det är punkter som regeringen ännu inte har tagit tag i.
Anf. 36 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Nej, vi har inte krävt att utrikesministern ska säga vad en domstol eller poliser ska göra. Vi har krävt att Sverige som stat ska ta sina förpliktelser på allvar. Utrikesministern måste kunna uttrycka att Sverige i vissa situationer är skyldigt att göra det som åligger oss enligt den stadga som vi har skrivit på.
Här är det solklart så att Sveriges skyldighet som ICC-land är att gripa den person som det finns en arresteringsorder mot och att antingen lagföra vederbörande eller lämna ut honom till ICC-domstolen.
Om vi svajar i den frågan kommer alla andra länder också att svaja. Då bildar man en folkrätt som i sin tur kommer att innebära att man underminerar Internationella brottmålsdomstolen. Vi kommer att hamna på en lista över länder som inte kan svara klart ja eller nej på frågan huruvida vi griper krigsförbrytare. Det är i grunden väldigt oroväckande.
Vi måste i det läge som nu uppkommer göra allt vi kan för att skydda Internationella domstolen, för den kommer att angripas. Vi måste också i Israelfallet verka för att ICC nu när det finns vapenvila kan komma in i Gaza så att man kan samla bevis för vad som verkligen har hänt i Gaza och därmed kan bygga sina ärenden.
Sedan väljer utrikesministern att ta en diskussion med mig om Trump och huruvida han är demokrat eller inte. Trump är en person som inte erkände sig besegrad i ett val. Trump är en person som precis har släppt ut 1 500 högerextrema våldsverkare som stormade kongressen i syfte att döda en del av kongressledamöterna, inklusive Trumps egen vicepresident Mike Pence.
Min enkla slutsats är att så beter sig inte en demokrat. En demokrat beter sig inte heller på det sätt som vi har sett de senaste dagarna genom att hota andra länder och att fullständigt undergräva den regelbaserade världsordningen.
Anf. 37 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Nu blev det jobbigt för Morgan Johansson. Nu säger han att han inte alls har uppmanat mig att tala om för självständiga myndigheter vilka beslut de ska fatta. Det är precis det som han och hans kollegor på vänstersidan i den här debatten har gjort. Jag och regeringen står fast. Vi betraktar våra självständiga myndigheter som just självständiga. Vi kommer att fortsätta att respektera det.
För det fall det skulle uppstå en situation som aktualiserar de frågor som vi har diskuterat i den här debatten kommer det att behöva fattas ett antal självständiga beslut av självständiga myndigheter. De tänker jag inte föregripa, trots uppmaningar från oppositionen. Däremot konstaterar jag, precis som jag har gjort tidigare i den här debatten, att Sverige är skyldigt att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.
Nej, jag valde inte att ta upp debatten om huruvida Trump är demokrat eller inte. Det var Morgan Johansson som i debatten påstod att Trump inte var en demokrat.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2024/25:303 Sveriges samarbete med ICC
av Morgan Johansson (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sverige är sedan 2002 anslutet till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, vars uppgift bland annat är att lagföra individer misstänkta för olika former av krigsbrott. Det är en viktig institution som syftar till att upprätthålla en regelbaserad världsordning, folkrätt och internationell lag. Alla EU-länder är anslutna till ICC.
Enligt ICC:s stadgar (Romstadgan), artikel 89, är alla medlemsstater skyldiga att samarbeta med ICC när ICC begär att en misstänkt person ska gripas och lagföras. Länder som ratificerat Romfördraget förbinder sig att antingen själva åtala personer som anklagats för de aktuella brotten eller att överlämna dem till domstolen.
ICC utfärdade den 20 november 2024 en arresteringsorder avseende Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, Israels före detta försvarsminister Yoav Gallant samt Hamasledaren Mohammed Deif.
Israel är inte part till Romstadgan och därav inte medlem av ICC. Men 2021 slog en utredning fast att ICC har rätt att pröva frågan om krigsbrott mot palestinier eftersom det räcker med att den ena parten i en konflikt har accepterat ICC:s mandat. Palestina är part till Romstadgan sedan 2015, och ICC:s åklagare kan därför bedriva utredningar i Västbanken, Gaza och östra Jerusalem.
I den efterföljande diskussionen meddelade så gott som alla ICC-medlemsländer att man tänkte följa domstolens begäran om det skulle bli aktuellt, i enlighet med åtagandena i Romstadgan. Ett medlemsland, Ungern, deklarerade emellertid att man inte tänkte göra det, utan man bjöd till och med in Netanyahu till Ungern som en protest mot beslutet.
Det är naturligtvis svårt att förstå hur Ungern ska kunna fortsätta att vara med i ICC om man inte följer de stadgar som man själv skrivit under.
Men tyvärr svävade också den svenska regeringen i sina svar på frågan om Sverige skulle gripa och lämna ut Netanyahu, om det skulle bli aktuellt. I sin inledande kommentar svarade utrikesministern bara att Sverige stödjer domstolens viktiga arbete och värnar dess självständighet och integritet.
På efterföljande frågor om Sverige skulle gripa och lämna ut Netanyahu om det blev aktuellt svarade utrikesministern undvikande och menade att hon inte kunde föregripa en eventuell beredning. Det var uppseendeväckande svagt och tolkades av omvärlden som att Sverige inte fullt ut står bakom ICC och de svenska åtagandena enligt Romstadgan. Det är mycket olyckligt.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Anser ministern att Sverige, om det blir aktuellt, är skyldigt att gripa och lämna ut Benjamin Netanyahu och andra som ICC utfärdat en arresteringsorder på?
- På vilket sätt avser ministern att klargöra Sveriges åtaganden i denna fråga gentemot ICC?
- På vilket sätt avser ministern i övrigt att arbeta för att stärka ICC:s ställning?
Besvarades tillsammans med
- ICC:s arresteringsorder mot Benjamin NetanyahuInterpellation 2024/25:298 av Håkan Svenneling (V)