Sveriges och Finlands transportförbindelse i Kvarken

Svar på interpellationer

Herr talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att det i framtiden ska finnas en tillfredsställande transportlösning mellan Sverige och Finland i Kvarken.

Först vill jag bara konstatera att en utgångspunkt för den svenska transportpolitiken sedan lång tid tillbaka har varit att interregionala och internationella transporter i första hand ska bedrivas utan statliga subventioner.

TEN-T är EU:s utpekade nätverk för transporter. Sjömotorvägsprojekt är den maritima delen av TEN-T och måste involvera minst två EU-länder. Sverige har varit drivande i utvecklandet av sjömotorvägskonceptet eftersom TEN-T-programmet utgör en viktig komponent för att utveckla och förbättra olika transportvägar inom unionen.

Som Jonas Sjöstedt nämner stöttade Finland och Sverige 2013 gemensamt en sjömotorvägsansökan inom TEN-T-programmet med namnet Midway Alignment of the Bothnian Corridor. Kommissionen godkände ansökan, och projektet ska vara slutfört den sista december i år. Det är dock för tidigt för mig att säga vad detta kommer att leda till. Jag ser fram emot att få ta del av slutredovisningen av projektet och eventuellt påbörja en fördjupad dialog med min finska kollega kring denna fråga. Effektiva gränsöverskridande transporter kan bidra till ökad ekonomisk aktivitet och därmed ökad sysselsättning.

Herr talman! Infrastrukturministern! Jag vill tacka ministern för svaret.

Den här interpellationen handlar om färjetrafiken mellan Finland och Sverige, närmare bestämt mellan Umeå och Vasa. Det kan man tycka är en liten fråga, men för de här regionerna är det en stor och viktig fråga. Ekonomierna i Finland och Sverige är tätt knutna till varandra. Det finns transporter dagligen av viktiga varor för industrierna på bägge sidor. Det är viktigt att de här transporterna fungerar för att vi ska kunna skapa arbetstillfällen och kunna utveckla våra ekonomier. Studenter i Vasa kan studera i Umeå. Det finns tusentals länkar på olika sätt, ekonomiskt, mellan de två grannarna.

Färjeförbindelsen handlar också om turismen. När jag är hemma i Umeå hör jag återigen finska talas på gatan, för färjeförbindelsen fungerar och turisterna kommer. Det handlar inte bara om de turister som åker till Vasa och till Umeå eller alla dem som har släktingar och vänner på de olika sidorna. Fjällturismen i Västerbottens fjällvärld är till stor del beroende av finsk turism, att den faktiskt kommer dit. Det har stora ekonomiska implikationer om färjetrafiken fungerar eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också starka historiska band mellan Österbotten och Västerbotten. Det går tillbaka till hundratals år av nära relationer mellan de här delarna av Norden.

Om färjetrafiken inte fungerar - det är det som den här interpellationen också handlar om - har det även stora konsekvenser för miljön. Alternativet är nämligen att köra runt hela Bottenviken. Då har man i stället för en färjelinje på några mil en lastbilstransport på kanske 900 kilometer. Det är ett miljöpolitiskt vansinne att inte ha en färjetrafik som fungerar i Bottenviken.

Mycket står alltså på spel när man diskuterar framtiden för den här färjetrafiken. Det är den enda färjelinjen som går norr om Stockholmsområdet mellan Sverige och Finland.

Varför har Vasatrafiken haft det tufft? Jo, EU beslöt 2000 att ta bort taxfreeförsäljningen. Man kan diskutera om det var rätt eller fel. Men färjetrafiken i Stockholmsområdet fick behålla den, för Åland fick ett taxfreeundantag. Det innebär att färjetrafiken i Stockholmsområdet i praktiken är subventionerad i och med att man har en skattebefrielse när det gäller försäljning som gör att man får en helt annan beläggning och möjlighet att ha trafiken.

Det här gjorde att färjetrafiken mellan Österbotten och Västerbotten fungerade allt sämre tills den fungerade riktigt dåligt. Ett tag upphörde den helt. När det skedde steg politiken in. Finska staten var oerhört angelägen om att hitta en lösning. Det var Umeå kommun och Vasa kommun. Man såg till att starta ett färjebolag. Man köpte in en vettig båt, och i dag fungerar trafiken bra. Folk börjar resa mer och mer, och det visar sig att det finns ett tydligt underlag för den här trafiken. Det gäller framför allt frakt men också persontransporter.

Europeiska unionen är intresserad av att gå in och säkra det här som en viktig förbindelse mellan två av EU:s länder. Men det kanske finns en länk som fattas för att det ska fungera, och det är den svenska regeringen och den svenska staten. Det är kanske den part som har varit minst intresserad av att få det här att fungera. Det kan vara så att alla andra vill hitta en långsiktig lösning som innebär inköp av en ny färja som är anpassad till den här trafiken och som är miljövänlig för att den sedan ska kunna bära sina egna kostnader i framtiden. På sätt och vis kan den svenska regeringen ha avgörandet i sin hand i den här viktiga frågan om regional utveckling och infrastruktur i Norden.

Det är där jag är intresserad av att höra vad regeringen tycker. Det klargörs inte riktigt i det här svaret, då man säger: Det kanske vi kommer tillbaka till senare.

Men faktum är, infrastrukturministern, att ni gav en sorts vallöfte. Under våren 2014 skrev trafikutskottets dåvarande ordförande Anders Ygeman och dåvarande kommunalrådet i Umeå en gemensam artikel där man krävde en nationell insats för att tillsammans med andra parter säkra förbindelsen.

Min fråga till ministern är: Kvarstår det löftet?

Herr talman! Att den här färjeförbindelsen mellan Finland och Sverige är viktig inte minst för godstransporterna tror jag att alla är överens om. Det som den här frågan egentligen handlar om, när den diskuteras i den här kammaren, är naturligtvis huruvida den svenska staten ska gå in och stödja trafiken på ett eller annat sätt. Då finns det sedan lång tid en princip i svensk transportpolitik, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, att staten inte subventionerar trafik mellan länder och transnationell och internationell trafik. Man förväntar sig att den trafiken ska bära sina egna kostnader på kommersiell grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns det då en möjlighet i ett senare skede att söka EU-medel. Eftersom projektet där man utreder förutsättningarna ännu inte är slutfört har regeringen inte tagit ställning till på vilket sätt man avser att gå vidare.

Jag vill också vara väldigt tydlig med att den artikel som det refereras till i Jonas Sjöstedts anförande inte innehåller några krav gentemot den svenska regeringen om att bidra med ekonomiska medel för driften av färjetrafiken över Kvarken, utan den avser att den svenska regeringen ska agera för att färjetrafiken ska kunna fortsätta. I första hand avses då att agera inom EU, till exempel att ställa sig bakom fortsatta stödansökningar.

Men nu pågår det projekt där man ska ta reda på vilka förutsättningar som finns för färjetrafiken i fortsättningen mellan Umeå och Vasa. Regeringen kommer att följa det arbetet. Så som jag har fått det beskrivet för mig fortlöper arbetet väl. När det finns ett resultat att gå vidare med har regeringen för avsikt att titta närmare på vad som eventuellt kan göras. Men det finns inga utfästelser från regeringen i dagsläget om att gå in och subventionera trafiken. Däremot kan vi naturligtvis i ett senare skede ta ställning till att ställa oss bakom en EU-ansökan, men det är för tidigt att ge några utfästelser om det än.

Herr talman! Jag tror att det finns ett missförstånd här. Det finns ingen begäran om att man ska gå in och subventionera själva trafiken. Den kan med all sannolikhet bära sina egna kostnader. Färjan är faktiskt full med passagerare, framför allt på sommarhalvåret. Och möjligheten att utveckla detta finns absolut framöver. Men det kan behövas investeringar för att man ska hitta en lösning som gör att man kan bära den här trafiken i framtiden. Det är det som den här debatten handlar om.

Det är ingen som begär subventioner i evigheters evighet för att köra en färja, utan det handlar om att man ska få en infrastruktur som fungerar.

Staten går faktiskt ganska ofta in och bygger upp infrastruktur som sedan ska bära sina egna kostnader. Det är det vi gör när vi bygger en järnväg. Det är det vi gör när vi ger bidrag till att etablera en ny flygplats i Sälen, till exempel. Jag hoppas att man gör det massivt i Göteborgsregionen, som ministern själv kommer ifrån, för att man ska få en modern och fungerande infrastruktur, och jag menar att det är rimligt att göra det är även i det här fallet. Det är det som det hela handlar om.

Här finns en gyllene möjlighet att få en EU-finansiering. Det är två kommuner som har visat att de är beredda att hitta lösningar, gå in med egna pengar och driva ett bolag som säkrar trafiken för att det här ska fungera. Det vore tråkigt om det hela föll på att den svenska staten är för njugg eller inte visar tillräckligt intresse.

Man ska veta att på den finska sidan är intresset ett helt annat. Den finska staten och de finska ministrarna - oavsett partitillhörighet, skulle jag säga - har visat ett stort intresse för att säkra denna förbindelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att regeringen ska tänka lite längre. Man ska se det här som en investering för framtiden, en investering som skapar sysselsättning, utveckling och kontakt mellan två grannländer. Det är det som den här debatten handlar om.

Därför skulle jag vilja uppmana er att titta positivt på att göra denna investering. Jag tror också att många som läste vad Ygeman och kommunalrådet i Umeå skrev - säkert Lennart Holmlund vid den här tiden - trodde att här fanns ett löfte om att se till att nödvändiga investeringar skulle bli av. Det vore synd om det missuppfattades.

Herr talman! För att börja där Jonas Sjöstedt slutar är det när man läser artikeln väldigt svårt att uppfatta det som att det reses krav gentemot den svenska regeringen om att gå in med pengar för att stötta investering eller drift. Däremot reses det krav mot den svenska regeringen att agera i frågan och att ta ett större ansvar.

Nu pågår det ett förberedande arbete. Regeringen ställde sig 2013 bakom en EU-ansökan om att undersöka förutsättningarna för den här trafiken. Under tiden som detta arbete pågår är det rimligt att avvakta resultatet av det, och det är det regeringen gör just nu.

Samtidigt vill jag poängtera att på den svenska sidan sker det en hel del investeringar som handlar om anslutningar till färjan och om att förbättra både järnväg och väganslutningar som också ökar framkomligheten för godset. Det pågår alltså en del investeringar som syftar till att förbättra förbindelserna mellan Sverige och Finland över Kvarken.

Det som vi inte har tagit ställning till är om och på vilket sätt man ska gå in med stöd för just den här färjan och den investeringen. Däremot gör man saker för att minska risken för att behöva köra långa vägar inne i Umeå. I stället får man mer direkta förbindelser ut mot hamnen. Man säkerställer också kvaliteten på järnvägen på den svenska sidan.

Detta är åtgärder som syftar till att öka framkomligheten för gods i den här delen av landet, som naturligtvis är av oerhört stor betydelse, både när det gäller den gränsöverskridande handeln och persontransporter.

Det är alltså inte så att vi är negativa till frågan, utan vi avvaktar resultatet av det arbete som pågår och som, såvitt jag förstår, fortskrider i positiv anda. Vi återkommer när det finns något att ta ställning till.

Herr talman! Jag tycker att det senaste svaret lät betydligt bättre än de tidigare. Det vore ju också synd att inte använda de investeringar som man mycket riktigt gör nu till en väl fungerande färjetrafik i framtiden, för nu gör man ju allt det som krävs från regionens och kommunernas sida för att detta ska säkras i framtiden.

Jag tror att statens stöd, både gentemot Europeiska unionen och med framtida investeringar, kan spela en liten bidragande men väldigt viktig roll för att det här ska lyckas. Jag tycker att en klok politik ser till att man gör nödvändiga investeringar för framtiden och för miljön. Ska vi få ned arbetslösheten och få utveckling i hela landet krävs det även fungerande kommunikationer.

Det här är en viktig länk. Mycket av debatten handlar ofta om de stora investeringarna i södra Sverige, men det finns också stora investeringsbehov i den norra delen av landet. Här finns viktiga industrier, stora exportnäringar och stora utvecklingsmöjligheter. Jag hoppas att regeringen har detta i åtanke vid framtida investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Behovet av investeringar i fungerande transportsystem är vi alldeles överens om. Vi kan också se att det finns behov av att stärka persontrafiken, inte minst runt våra större kommuner, därför att vi behöver ha bättre pendlingsmöjligheter. Vi behöver utöka möjligheten att åka kollektivt och därmed också mer miljövänligt och mer platsbesparande.

Vi behöver också se till att de stora godsflödena i Sverige fungerar på ett mer tillfredsställande sätt. Den som ska frakta sitt gods från tillverkning till kund eller komponenter från leverantör till tillverkare behöver naturligtvis veta att godset kommer fram i tid. I dag är tid pengar, och vi har alldeles för dåliga flöden när det gäller gods i vissa delar av landet.

De stora tunga industrierna, basindustrin, finns i väldigt hög utsträckning i norra delen av Sverige, och det är ett fokusområde för regeringen att säkerställa godstransporter i hela landet och där de behövs. Stora delar av godsflödena kan inte gå på väg utan behöver gå på järnväg, och därför gör vi också stora investeringar i järnvägsunderhåll: 620 miljoner i år och 1,2 miljarder de kommande åren, för vi ser att det är ett så skriande stort behov.

Parallellt med detta förbereder vi också för stora investeringar de kommande åren i nationell plan. Vi ser att vi har underinvesterat i Sverige i offentliga åtaganden, såväl i bostäder som i infrastruktur och i annat som bygger Sverige starkt. Det här är ett exempel, och vi kommer att följa utvecklingen i den här frågan och senare ta ställning till om regeringen behöver agera för att säkerställa trafiken.

Överläggningen var härmed avslutad.