Sveriges ansträngningar för Ali Gharavi

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om Sveriges ansträngningar för Ali Gharavi, som är frihetsberövad i Turkiet. Interpellanten har också frågat vilka initiativ Sverige tar både som enskilt land och som medlem i EU för att Turkiet ska respektera grundläggande mänskliga rättigheter och upphöra med förföljelserna av fria medier, den kurdiska befolkningen och oppositionella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser mycket allvarligt på gripandet av de tio människorättsaktivisterna i Istanbul den 5 juli. Jag är oroad över att åtta av dem fortfarande är fängslade, däribland den svenske medborgaren Ali Gharavi. Vi har tagit del av anklagelserna mot Gharavi, och vår uppfattning ligger fast: Ali Gharavi var i Turkiet för att delta i ett fredligt seminarium om internetfrihet och mänskliga rättigheter.

Vi har sedan gripandet arbetat intensivt med Gharavis fall. Vi har bland annat vid tre tillfällen kallat upp Turkiets ambassadör till UD, och vi tar ständigt upp fallet med turkiska myndigheter i frågan, både i Ankara och i Istanbul. Vårt generalkonsulat i Istanbul besöker Gharavi i fängelset så ofta som möjligt. Även Sveriges ambassadör i Turkiet har besökt honom i fängelset. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta oförtrutet, och vi ser hela tiden över möjliga vägar framåt.

Det är viktigt att komma ihåg att Gharavi för tillfället är underställd det turkiska rättsväsendet. Med det sagt kommer vi att fortsätta göra vad vi kan för att uppmärksamma fallet hos turkiska myndigheter och arbeta konsulärt för att förbättra fängelseförhållandena för Ali Gharavi.

Jag delar interpellantens stora oro över utvecklingen i Turkiet, inte minst beträffande massavskedanden och arresteringar samt kränkningar av mänskliga rättigheter, till exempel begränsningar av yttrandefriheten. Fria medier, yttrandefrihet, politisk opposition samt en välfungerande rättsstat är förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Detta har vi framfört vid ett flertal tillfällen till turkiska företrädare i Stockholm och Ankara och på andra ställen där möten ägt rum. Vi har understrukit att Turkiets agerande har en direkt inverkan på Sveriges och EU:s relation till Turkiet.

Regeringen är också pådrivande när det gäller att lyfta fram Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom ramen för de internationella forum som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås. Därför är regeringen aktiv inom främst EU och Europarådet för att på så vis långsiktigt söka påverka utvecklingen i Turkiet.

Vi uppmärksammar situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker och civilsamhällesaktörer och driver på för att EU:s medlemsstater ska fortsätta att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet ska förbättras.

Inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd gör vi insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, medier och andra förändringsaktörer. Vi ger också stöd till organisationer som utbildar journalister för att bland annat främja grävande journalistik.

Gällande kurdernas situation fortsätter vi i samtal på politisk nivå att understryka vår oro och driva att frågan tas upp inom EU. Sverige agerar även lokalt - till exempel bevakar svenska utlandsmyndigheter i Turkiet rättegångar mot HDP-ledare som en del av det diplomatiska uppdraget.

Sverige fortsätter att nära följa utvecklingen i Turkiet, och i fokus för vårt engagemang står stärkt respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vidare avser vi att driva på för att situationen även fortsättningsvis ska uppmärksammas inom EU, Europarådet och andra relevanta internationella forum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi försitter inga möjligheter när det gäller att inskärpa våra budskap till turkiska myndigheter, såväl på egen hand som i samverkan med andra EU-länder.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret på min interpellation. Jag är glad för att ministern ser mycket allvarligt på gripandet av de tio människorättsaktivisterna i Istanbul den 5 juli och för att ministern delar min oro över att åtta av dem fortfarande sitter fängslade, däribland den svenske medborgaren Ali Gharavi.

Det är bra att Sverige på olika sätt har arbetat med Gharavis fall och har kallat upp Turkiets ambassadör till UD vid flera tillfällen samt tagit upp fallet med turkiska myndigheter, både i Ankara och i Istanbul. Det är också av stor betydelse att vårt generalkonsulat i Istanbul och den svenska ambassaden i Turkiet har engagerat sig.

Jag tycker dock att det vore bra om utrikesministern kunde uttrycka sig ännu tydligare och ta kraftfullt avstånd från anklagelserna genom att uttrycka det absurda i fängslandet av Ali Gharavi och övriga MR-aktivister. Sverige måste klargöra att det aldrig någonsin kan vara ett brott att kämpa för mänskliga rättigheter.

Under Erdogans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i fel riktning, precis som ministern uttryckte. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av de demokratiska fri- och rättigheterna ökat betydligt. Sedan kuppen har över 110 000 människor blivit avskedade eller avstängda från sina jobb och över 50 000 har arresterats, bland dem ett stort antal journalister och parlamentsledamöter för vänsterpartiet HDP.

Det är uppenbart att Erdogan använt kuppförsöket som en ursäkt för en alltmer repressiv politik mot sina meningsmotståndare. Genom en konstitutionsändring våren 2017 har ännu mer makt samlats hos Erdogan, och ett återinförande av dödsstraffet diskuteras.

Attackerna på människorättsförsvarare sker i en tid då deras roll i Turkiet är viktigare än någonsin tidigare. De åtta människorättsförsvararna greps den 5 juli under en workshop i digital säkerhet och psykosocial hälsa och hålls alltså fortfarande i förvar. De är anklagade för att ha begått brott i en terroristorganisations namn, utan att vara medlemmar, vilket är anklagelser helt utan grund. Bland de gripna finns Amnesty Internationals chef i Turkiet, Idil Eser, och svensken Ali Gharavi.

Enligt anhöriga är Ali Gharavis tillstånd dåligt. Han känner sig deprimerad och isolerad. Hans möjligheter till kontakt med omvärlden är mycket begränsade, och han får endast ta emot ett fåtal besök. Han skulle även behöva läkarvård av en engelskspråkig läkare.

Mot den bakgrunden är det bra att det svenska konsulatet och den svenska ambassaden har besökt honom, men hur ofta sker dessa besök? Jag undrar också om ambassaden skulle kunna hjälpa till med att få till stånd läkarvård.

Jag skulle mot denna bakgrund vilja fråga ministern om hon tänker ta ytterligare initiativ för att Sverige, både som enskilt land och som medlem i EU, ska verka för att Turkiet släpper Ali Gharavi och de övriga människorättsförsvarare som greps den 5 juli. Har ministern eller statsministern tagit upp frågan på högsta politiska nivå i kontakterna med den turkiska regeringen, eller finns det tankar på att göra det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan bara hålla med Lotta Johnsson Fornarve om att gripandet av Ali Gharavi och de tio MR-aktivisterna i somras är väldigt bekymmersamt. Gripandena skedde under de undantagslagar som har varit i kraft i Turkiet sedan kuppförsöket i fjol och visar på en även fortsättningsvis oroväckande utveckling i landet.

Som jag sa i mitt första inlägg är vår uppfattning att Ali Gharavi befann sig i Turkiet för att delta i ett fredligt seminarium on internetsäkerhet. Vi har sedan gripandet arbetat aktivt och intensivt. Vi fortsätter att ha kontakt med de turkiska myndigheterna på min nivå och på alla andra nivåer.

Vi ger även konsulärt stöd till Ali Gharavi i fängelset, så ofta vi kan och så ofta som vi får tillträde, för att underlätta hans situation där. De frågor som rör hälso- och sjukvård har varit en viktig del av detta.

Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta för Ali Gharavi, och vi har påtalat för Turkiet att hans hälsosituation inte är bra. Vi kommer att fortsätta att ge honom konsulärt stöd, och vi kommer att fortsätta att inskärpa budskapet till turkiska myndigheter.

I går var jag på utrikesministermöte i EU. Vi hade en lunchdiskussion om Turkiet och kunde då konstatera att det sker väldigt omfattande och godtyckliga frihetsberövanden av regimkritiker, oppositionspolitiker, författare, akademiker och MR-aktivister. Vi konstaterade också att det är oacceptabelt att det även fortsättningsvis råder undantagstillstånd. Detta har vi framfört upprepade gånger.

Vi använder också vårt bilaterala reformstöd för att arbeta aktivt. I detta arbete har vi kontakt med en mycket bred grupp av aktörer i det turkiska samhället. Vi har partner som driver frågor som har bäring på mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Eftersom det här utrymmet krymper i Turkiet tycker vi att det är jätteviktigt att ge stöd till detta.

Formerna för detta samarbete och vilka partner vi ska ha ses kontinuerligt över. Vi för samtal med Sida, regeringen och olika berörda partner.

Vid sidan av EU finns ju också andra viktiga forum. Europarådet har tagit en alltmer aktiv roll sedan kuppförsöket och sedan folkomröstningen om konstitutionsförändringarna i april. Detta är välkommet, för då kan diskussionerna föras i en organisation som Turkiet är medlem i. Detta har varit en fördel.

Rapporten som Venedigkommissionen har lagt fram, där Turkiets dekretlagar analyseras, är också viktig. Där har parlamentarikerna i Europarådet gjort ett väldigt betydelsefullt arbete, tycker vi.

Det är med denna bredd av forum och instanser som vi genom att fortsätta vårt engagemang kan diskutera situationen i Turkiet och på sikt vända utvecklingen. Vi tror att denna interaktion, med såväl regeringen som oppositionen och civilsamhället, främjar en demokratisk utveckling. Det blir dock svårare och svårare.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Sverige engagerar sig på en rad olika områden när det gäller Ali Gharavi och de andra människorättsaktivisterna samt när det gäller situationen i Turkiet över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att man har tagit upp frågan på alla nivåer - inkluderar detta ministernivå och statsministernivå? Jag skulle vilja ha ett förtydligande på den punkten.

Vi lyfter upp frågan om de fängslade Amnesty-aktivisterna inte bara för att en svensk medborgare finns bland dem utan också för att det är extra allvarligt när en regim ger sig på MR-försvarare på detta sätt. I en tid när mänskliga rättigheter inskränks allt tydligare i Turkiet och utrymmet för civilsamhällesorganisationer krymper är det extra viktigt att stå upp för de organisationer som varje dag kämpar för att grundläggande mänskliga rättigheter ska respekteras.

En åklagare i Istanbul kräver nu upp till 15 års fängelse för de människorättsaktivister som gripits i Turkiet. En av dessa är ju svensk medborgare.

I ett uttalande säger Amnesty International att dessa anklagelser är skandalösa och inte innehåller några nya bevis samt att absurda påståenden riktade mot några av Turkiets mest framträdande människorättsförsvarare upprepas.

Det enda dessa personer har gjort sig skyldiga till är att tro på att det är viktigt att kämpa för mänskliga rättigheter. Att fängsla dem för detta är djupt felaktigt och rättsvidrigt.

Även om vi har agerat och gjort mycket från svensk sida hoppas jag att regeringen håller i detta, både som enskilt land och genom olika internationella organ som EU och Europarådet, och ytterligare intensifierar trycket mot Turkiets myndigheter för ett ovillkorligt frigivande av Ali Gharavi och de övriga människorättsaktivisterna.

Jag hoppas också att det kommer att synas och kommuniceras tydligare utåt. I medierna har jag inte sett någonting från regeringens håll om detta fall sedan i augusti, så det vore välkommet.

Amnesty rapporterar om en ökning av anklagelser om tortyr och misshandel i polishäkten, delvis med stöd i undantagstillståndet som lättat på skyddet för de arresterade. Enligt Amnesty går de rutinmässiga och långa häktningarna av journalister och människorättsförsvarare i Turkiet att likställa med att straffas utan fällande dom. De som uttrycker åsikter som avviker från regeringens, särskilt i relation till kurdernas situation, har utsatts för hot om våld och brottslig förföljelse. Samtliga medier som riktar kritik mot regeringen och Erdogan är måltavlor för regimens förtryck.

Ett tydligt exempel på hur Turkiet försöker tysta all opposition är att över 3 800 organisationer och stiftelser har stängts ned permanent i Turkiet. Bland dem finns både barnrätts- och kvinnorättsorganisationer.

Jag tycker att det i det här sammanhanget finns anledning att lyfta frågan om det avtal som EU har med Turkiet om att förhindra flyktingar från att ta sig till Europa - detta Turkiet som på område efter område bryter mot de mänskliga rättigheterna mot den egna befolkningen. Hur kan man anse att det landet kan betraktas som ett säkert land för människor på flykt? Är det inte hög tid att Sverige verkar för att EU säger upp avtalet med Turkiet, som syftar till att förhindra människor på flykt att ta sig till Europa? Så länge avtalet finns kvar kommer Erdogan att använda det i utpressningssyfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ali Gharavi är ju svensk medborgare. Det innebär att det är vår uppgift att ge honom konsulärt stöd. Tyvärr är det flera EU-länder som har tvingats att hantera liknande fall.

Vi har ett bra utbyte i de här frågorna i EU-sammanhang. Vi har kontakt på ministernivå, och jag har inte minst haft väldigt nära kontakt med min tyska kollega om deras fall. Enligt den senaste information som vi har fått kommer det att vara en första domstolsförhandling onsdagen den 25 oktober. Det är i och för sig ett välkommet besked, så att vi i alla fall vet vad som kommer härnäst och kan planera utifrån det. Vår utgångspunkt är ju att Ali Gharavi bör släppas fri, och det är så som vi arbetar med fallet.

Samtidigt väcks den viktiga principiella frågan om hur vi ska engagera oss i Turkiet i fortsättningen. Det var förstås en del av den diskussion som vi hade i går på EU-nivå. Jag upplever att det är många som i likhet med mig företräder länder som under lång tid har insisterat på att ha EU-vägen öppen för Turkiet. Det blir svårare och svårare att försvara detta för våra medborgare om man ser att den demokratiska utvecklingen går i alldeles fel riktning i Turkiet. Därför måste vi fortsätta att utmejsla en strategi för hur vi ska agera gentemot och med Turkiet.

Vi har hittills tyckt att det inte är för oss att stänga dörren. Det pågår ju inga förhandlingar för närvarande, utan de ligger på is. Men vi menar att det är upp till Turkiet att i så fall säga att de inte vill söka den här vägen. För oss har det varit viktigt att erbjuda den möjligheten. Under ett antal år var det något som gav goda resultat i form av reformansträngningar, och sakta men säkert såg vi en väg framåt. Men nu är det för mycket av repression, för mycket av ett uppdelat samhälle och för mycket av brott mot mänskliga rättigheter för att det här ska vara en lätt debatt att ta. Vi återkommer också till detta i EU-sammanhang, och jag har all förståelse för de argument som presenteras här.

När det gäller flyktingavtalet går det stöd som EU ger till flyktingarna och i första hand till FN-organ, inte minst UNHCR, Unicef och andra som jobbar på marken för att förbättra förhållandena för flyktingar. Turkiet lever i stora drag upp till det avtal som vi har med landet. Det ska inte underkännas, utan de ska ha ett erkännande för att de faktiskt har tagit emot 3 miljoner flyktingar, och det är inte ingenting. Detta blir också en viktig diskussion framöver.

Nu har vi att se fram emot rättegångsdatumet. Som sagt fortsätter vi att utnyttja konsulärt tillträde och tycker att det är viktigt med fortsatt dialog, inklusive tydlig kritik. Det är så som EU och vi från svensk sida mest kan påverka Turkiet.

Fru talman! Tack, ministern! Jag tror dessvärre att Turkiet i det läge som landet befinner sig i dag inte är mottagligt för vädjanden, utan man måste vara väldigt tydlig och tala maktspråk med en regim som den oerhört auktoritära regim som vi ser i dag i Turkiet. Jag är ändå glad att frågan har tagits upp på ministernivå, att den har fått den statusen.

Över 130 journalister är i dag fängslade i väntan på rättegång. Turkiet uppskattas vara det land som håller flest journalister fängslade. Borgmästare i minst 35 städer har avsatts och i vissa fall gripits. Det handlar framför allt om städer i östra Turkiet och borgmästare som tillhör vänsterpartiet HDP eller deras systerparti DBP.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Natten till den 4 november 2016 greps tolv parlamentsledamöter från vänsterpartiet HDP. Bland de gripna fanns partiledarna Selahattin Demirta? och Figen Yüksekdag. Sedan kuppförsöket den 15 juli 2016 har fler än 6 000 av partiets medlemmar anhållits, och 2 000 har fängslats. Detta tillsammans med de åtta fängslade MR-aktivisterna från Amnesty International gör att situationen i Turkiet är minst sagt alarmerande.

Jag hoppas därför att Sverige kommer att fortsätta att intensifiera arbetet för att de frihetsberövade politikerna, MR-aktivisterna och journalisterna snarast friges. Vi i Vänsterpartiet gör vårt bästa för att utöva påtryckningar. Vi har redan ett faddersystem för parlamentarikerna från vänsterpartiet HDP. Jag hoppas också att regeringen kommer att intensifiera sitt arbete för att förmå Turkiet att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna och att upphöra med förföljelserna av fria medier, den kurdiska befolkningen och oppositionella.

Slutligen hoppas jag också att regeringen gör ytterligare kraftansträngningar för att Ali Gharavi och de övriga MR-aktivisterna från Amnesty snarast ska friges, för att kämpa för mänskliga rättigheter kan aldrig vara ett brott.

Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve så mycket, för det är viktigt att vi oförtrutet arbetar vidare med fallet Gharavi. Naturligtvis ska vi undersöka möjligheten att insistera på att närvara vid domstolsförhandlingen den 25 oktober.

Vi fortsätter att engagera oss för Turkiet. Det är viktigt för oppositionen och de progressiva och reformvänliga krafterna i Turkiet att se att det finns en dörr öppen. Det är viktigt också för att uppmuntra dem som kämpar på så mycket i Turkiet till försvar för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokratin.

Vi kommer att behöva ett fortsatt engagemang och dialog på många arenor, på många nivåer och med en bredd av aktörer. Där kommer vi att vara aktiva mot bakgrund av de omvälvande skeendena i Turkiet. Det kommer fortsatt att vara en högt prioriterad fråga för regeringen.

Tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.