Svenskt deltagande i internationella insatser under 2016

Svar på interpellationer

Herr talman! God morgon, ärade ledamöter! Hans Wallmark har frågat mig huruvida det pågår planering eller förberedelser för att Sverige vid behov under 2016 skulle kunna biträda exempelvis FN i insatser i länder såsom Cypern, Libyen eller Syrien samt om det är möjligt för Försvarsmakten att delta i internationella insatser under året.

Jag delar frågeställarens syn att 2016 sannolikt kommer att bli ännu ett år med en händelserik utveckling. Redan nu bidrar Sverige till ett stort antal krishanteringsinsatser för att främja fred och säkerhet. Vi arbetar brett, och verktygen är såväl militära som civila. Sverige deltar i insatser som bland annat leds av FN, EU, OSSE och Nato.

Försvarsmakten deltar redan i ett antal internationella insatser. För några veckor sedan var jag och försvarsministern på besök i Mali, där 250 svenska kvinnor och män från Försvarsmakten arbetar för fred och säkerhet inom ramen för FN-insatsen Minusma. Där utför det svenska underrättelsekompaniet ett utmärkt och mycket uppskattat arbete och bidrar därmed till säkerhet och skydd av civilbefolkningen. Regeringen kommer under våren att lämna en proposition till riksdagen med förslag om att förlänga det svenska bidraget till Minusma till juni 2017.

I Mali hade vi också möjligheten att besöka EUTM Mali, där Sverige och andra EU-länder bedriver utbildningsverksamhet till den maliska militären. Insatsen är viktig i processen att skapa en välutbildad, välorganiserad och funktionell försvarsmakt, vilket är centralt för att Malis regering självständigt ska kunna hantera säkerheten i landet.

Bidragen till Minusma och EUTM Mali ligger i linje med Sveriges bredare engagemang för fred och utveckling i Afrika.

När Frankrike i kölvattnet av terroristdåden i Paris åberopade artikel 42.7 i EU-fördraget var Sverige bland de första medlemsländerna att svara. Det visar att vi vid behov snabbt kan mobilisera ett brett och substantiellt stöd till internationell krishantering.

Beroende på hur situationen utvecklas i olika oroshärdar världen över under 2016 kan FN, EU eller andra komma att efterfråga stöd till krishanteringsinsatser från Sverige och andra länder. Finns det politiska förutsättningar för krishanteringsinsatser i krigshärjade länder har Sverige beredskap att bidra såväl civilt som militärt. Då anslagen för internationell krishantering gradvis har minskats behöver dock prioriteringarna kring svenska insatsbidrag noga övervägas. Det krävs att en sådan insats står på en solid folkrättslig grund och att det finns en tydlig organisatorisk besluts- och ledningsstruktur. Dessutom ska ett svenskt engagemang vara efterfrågat, ändamålsenligt, långsiktigt och utgå från tillgängliga svenska resurser.

Herr talman! God morgon, utrikesministern, och god morgon, kära kollegor, denna bistra, krispiga fredagsmorgon.

Min interpellation kan egentligen delas in i tre delar, och jag uppfattar att utrikesministerns svar var indelat i tre delar.

Först och främst: Den första delen handlar om svenska kvinnors och mäns insatser utomlands, som är uppskattade och viktiga. Det är viktigt, som också utrikesministern har gjort, att vi så ofta vi kan i riksdagen ska harangera dem, berömma dem, och se dem för de insatser de gör i olika delar av världen för vårt land, för världsfreden, för säkerhet och stabilitet, för utsatta kvinnor, män och barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra delen gäller att 2016 kommer att bli ett relativt intensivt år, i likhet med 2015. Några av de processerna pekar jag på i min interpellation, till exempel Libyen. Vi ser sönderfallets Libyen, hur Isil/Daish etablerar terrorceller, och vi ser närheten till Europas kust och risken för nya migrationsströmmar. Där finns också försöken att skapa någon form av samlingsregering och ena de olika parterna. Det kan också komma olika former av önskemål om stabiliserande åtgärder. Inte minst utrikesministern vet att Italien är ett av de länder som driver på i den frågan.

Där finns vidare Syrien. Den process som pågår där är allt annat än klar och entydig. Det som sker är ohyggligt, med bilder av svältande barn och människor samt vidare president Asads attacker mot den egna befolkningen. Oroligheterna mellan shia och sunni samt oroligheterna mellan Iran och Saudi kan också kasta sin skugga över det hela. Det finns samtidigt ett pågående skeende som kan inleda en start av en politisk process in mot 2017. Det kan också kräva närvaro, och det finns länder som är intresserade.

Sedan finns Cypern. Det finns hoppingivande tecken.

Alla dessa områden kan kräva olika former av internationella insatser och frågor till olika länder om hjälp och stöd.

Den tredje delen handlar om huruvida det finns pengar. Utrikesministern svarade: "Då anslagen för internationell krishantering gradvis har minskats behöver dock prioriteringarna kring svenska insatsbidrag noga övervägas."

Herr talman! Den brutala sanningen är att för 2016 är i praktiken alla pengar för internationella insatser förbrukade. Det finns inte mycket mer. Det var skälet till att begäran från Frankrike och det stöd som Sverige kom att ge var de pengar som det gick att skrapa ihop, lite drygt 40 miljoner för 2016. Vi har diskuterat frågan, och det kommer att bli en aktuell debatt på tisdag, men det är ingen hemlighet att jag och mitt parti hör till dem som tycker att summan är otillräcklig.

Är det så att bristen på medel till internationella insatser för 2016, och kanske till och med för 2017, blir gränssättande? Även om det kommer samtal och önskemål kommer Sverige av ekonomiska skäl, eftersom det inte finns medel till internationella insatser, att tvingas säga nej. Kan utrikesministern försöka övertyga sin kollega finansministern om att vid behov tilldela extraanslag för internationella insatser?

Herr talman! Låt mig för min och Moderaternas del vara tydlig. Vi kan inte se att medel tas från försvarsanslaget, från det nationella försvaret, och förs över till den internationella verksamheten. I så fall får vi samfällt försöka hitta pengar någon annanstans. Vårt parti har som ett av partierna bakom försvarsuppgörelsen sagt att nu är satsningen på det nationella försvaret prioriterad i försvarsbeslutet. Därför krävs andra resurser för fler internationella insatser under 2016 och 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig börja med frågan om pengarna. Vi kan vara helt eniga om att det är en stor fördel om vi först och främst kan hålla fast vid försvarsuppgörelsen. Som Hans Wallmark mycket väl vet är både försvarsministern och jag helt eniga. Försvarsministern upprepar ständigt att det är uppgörelsen som tjänar som riktlinje för hans hantering. Det här är att återställa en ordning där man drog ned alldeles för mycket på det svenska försvaret.

När vi fattar beslut om bidrag till internationella insatser innebär det att det kvarvarande utrymmet begränsas. Det gäller Minusma och andra bidrag. Det finns för närvarande begränsade möjligheter att delta i nya insatser under 2016, inte minst med tanke på minskade resurser.

Regeringen är angelägen om att genomföra det vi har kommit överens om. Uppstår en sådan diskussion måste vi också vara beredda att agera och titta på var pengar kan hittas, om det går att styra om resurser eller om vi måste omfördela eller hitta andra sätt för finansiering.

Det är dessutom väldigt svårt att uppskatta var nästa stora kris kommer.

Det vi gör i dag är ju ganska fantastiskt. Vi deltar i en lång rad insatser - där man förstås också kan besluta sig för att nedprioritera någonting för att uppgradera insatserna på annat håll. Vi deltar i 13 militära insatser. Det handlar om totalt 350 svenskar i internationella militära insatser. Vi har 200 personer i 22 civila krishanteringsinsatser världen över. Ett exempel är de 25 svenskar som finns i den särskilda observatörsmissionen i Ukraina. Vi finns dessutom i Moldavien, Afghanistan, Georgien, Colombia, Mali, Senegal och Niger.

Här finns det såklart alltid utrymme att diskutera om vi behöver dra ned på något håll för att lägga resurser på något annat. Men det är ju en ständigt pågående budgeteringsdiskussion och resursdiskussion, och det är omöjligt att i dag veta var alla de nya behoven kommer.

Jag tycker att det viktigaste av allt, även av det Hans Wallmark sa, är att vi när vi går in med civila eller militära krishanteringsinsatser ska söka och få största och bredaste möjliga politiska stöd för det. Som vi brukar säga - det vet Hans Wallmark, och jag tror att vi är överens om det: De ska känna att de har vårt fulla stöd när vi skickar dem i farans riktning. Det kommer vi att fortsätta sträva efter också när det gäller insatser under innevarande och kommande år.

Herr talman! Det är precis som utrikesministern säger med den uppräkning av olika insatser som svenska kvinnor och män gör - det är uppskattat, och det är viktigt. Därför tror jag att det är bra att vi i riksdagen återkommande säger: Ni gör ett bra, väsentligt och viktigt arbete för fredens sak och i Sveriges intresse.

Jag delar fullt ut åsikten att det är viktigt att det finns en bred uppslutning när vi skickar iväg kvinnor och män på internationella insatser. De ska inte behöva försvara det de gör, utan det ska vi som skickar iväg dem. När vi trycker på ja-knappen tar vi ansvaret, och då ska vi axla det.

Därför kan jag beklaga att vi inte nådde fram till en bred uppgörelse också när det gällde Sveriges svar på den franska begäran i enlighet med Lissabonfördraget 42.7. Men det kommer en särskild debatt om det på tisdag, så vi kan spara argumenten när det gäller kampen mot Isil eller Daish till dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är precis som utrikesministern noterar - vi har en bred försvarsuppgörelse mellan fem partier. Jag har som Moderaternas försvarspolitiske talesperson tagit på mig som min uppgift att återkommande ställa den här typen av kontrollfrågor.

Nu har vi satsat resurser. Vi gör ett trendbrott, som Försvarsmakten själv beskriver det. Då är det viktigt att vi inte tar resurser från försvarsuppgörelsen och försvarssatsningen till någonting annat.

Jag tycker att det är bra som försvarsministern har sagt och som utrikesministern nu upprepar: Nej, vi ska inte överföra medel från det nationella anslaget till exempelvis internationell verksamhet. Det kommer jag också att vaka över.

Precis som utrikesministern säger har vi under lång tid sett en försvarsavveckling i Sverige. Men jag vill ändå påminna om att den hade sin acceleration under 90-talet och det tidiga 00-talet. Det kan jag säga som tidigare kommunstyrelseordförande i Ängelholm, där man fick se flygflottiljen avvecklas som ett led i det som under många år var svensk försvarspolitik - att det var detsamma som förbandsnedläggningar.

Jag är glad att vi nu kan medverka till att ta de första stegen uppåt, där vi samfällt satsar mer resurser. Jag tror - det är ingen hemlighet, herr talman - att det kommer att krävas mer av oss.

Då kommer vi till detta med internationella insatser. Det är precis som utrikesministern konstaterar: Det finns egentligen inga pengar för 2016. Då vore det - uppfattar i alla fall jag det som - frustrerande om någon från FN i New York, Ban Ki Moon eller någon annan, skulle ringa till utrikesminister Margot Wallström och fråga: Kan ni bidra till någonting i Libyen? Kan ni bidra till någonting i Syrien? Kan ni bidra till någonting i Cypern? Den brutala verkligheten är nämligen den att utrikesministern av pekuniära skäl, av ekonomiska skäl, kan tvingas säga: Nej, det är nog inte aktuellt för 2016. Det är inte säkert att det är aktuellt ens för 2017.

Jag menar att det vore bra om de som har regeringsansvaret hade modet och förmågan att börja fundera på om de kan frigöra resurser genom budgetneddragningar någon annanstans eller omfördelningar inom andra områden för att täcka upp med resurser för internationella insatser. Jag tror att vi är många här i kammaren - utrikesministern, jag själv och många andra inräknade - som tycker att det är viktigt att vi visar det här internationella ansvaret.

Därför vill jag än en gång, herr talman, rikta uppmaningen till utrikesministern att ta en diskussion med sin finansministerkollega och undersöka möjligheterna att förstärka anslaget för internationell verksamhet utan att nalla pengarna från det nationella försvaret så att vi kan ha en öppning ifall utrikesministern får ett samtal om en insats i Libyen, Syrien eller Cypern under 2016.

Herr talman! Efter åtta år med moderata försvarsministrar har vi numera en socialdemokratisk försvarsminister, och efter åtta år med neddragningar på försvaret har vi äntligen en satsning. Vi hade dessutom två försvarsministrar som avgick, så vi har haft tre moderata försvarsministrar om jag kommer ihåg det rätt.

Men det är egentligen inte min poäng i den här frågan, utan min poäng är att Hans Wallmark efterfrågar omfördelningar och riktar en begäran till utrikesministern att hon ska vända sig till finansministern för att få pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till Hans Wallmark är om han är beredd att vända sig till Ulf Kristersson, som är finanspolitisk talesperson för Moderaterna. Ni moderater föreslår ju hela tiden stora skattesänkningar, vilket innebär att resurserna i den statliga budgeten blir begränsade. Skulle er budget slå igenom blir det naturligtvis mindre pengar.

Herr talman! Min fråga är alltså riktad till Hans Wallmark. Hur ser han på att ställa frågor till sin egen finanspolitiska talesperson?

Herr talman! Jag välkomnar varje samtal från FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon. Jag hoppas till och med att han snart ska komma på besök. Sverige som land har intet att skämmas för.

Sverige är en av de generösaste bidragsgivarna. Vi tillhör verkligen kretsen av länder som samarbetar med FN, och vi skickar som bekant insatser, civila och militära, till kris- och oroshärdar runt om i världen. Vi har bidragit på alla sätt vi kan, och det är uppskattat - inklusive insatsen till Frankrike. Fransmännen har upprepade gånger offentligt tackat för att vi svarade så snabbt, och de betraktar vår insats som ett substantiellt och viktigt bidrag till deras insatser.

Allt handlar om vad man begär. Det är klart att vi måste ha beredskap för att det kan komma ytterligare begäran om insatser under 2016. Vad är det då man önskar sig? Det kan vara rådgivare. Det kan handla om civila insatser, personal eller annat. Vi kan i dag bara gissa eller spekulera om det, beroende på hur de här olika konflikterna utvecklar sig.

Vi måste också kunna agera flexibelt. Det är självklart att vi måste tala med finansministern om hur det ska lösas om det skulle bli en stor kris och vi verkligen behöver styra om resurser eller så.

Men precis som Hans Wallmark har medgivit här är både försvarsministern och jag helt på det klara med att försvarsuppgörelsen gäller. Det är den vi ska respektera och hedra även i fortsättningen.

Vi måste också på alla andra sätt kunna svara på en eventuell begäran från FN. Men som sagt: Vi har inget att frukta av något telefonsamtal från vare sig FN, OSSE eller EU. Vi har ställt upp mycket lojalt och solidariskt, och vi är dessutom en mycket generös bidragsgivare.

Låt mig också säga något om Mali eftersom försvarsministern och jag var där. Det var ett mycket intressant besök, och de kunde bekräfta att det som de gör är mycket välkommet. Det är uppskattat, och de är högt respekterade där. Vi har verkligen skickat dem till en oroshärd. Där finns mycket som kan vara farligt.

Det jag sa till dem var att jag vet att jag kommer med hela Sveriges stöd till det som de gör och att jag har politisk uppbackning för det. Det är skönt att Hans Wallmark säger att vi är helt överens om budskapet till våra kvinnor och män ute i fält. De gör ett fantastiskt arbete, för att inte tala om deras familjer och andra närstående som ständigt oroar sig samtidigt som de ger dem sitt stöd, var i världen de än är.

Jag vet inte riktigt vad vi i grunden debatterar eller vad jag skulle hitta att vara oense med Hans Wallmark om. Det är bra att vi kan hålla med varandra om så mycket och om de grundläggande principerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart ska jag tala med min finansminister, om och när det behövs, och jag hoppas att Hans Wallmark gör detsamma med sin finanspolitiske talesperson.

Herr talman! Det är uppskattat och lite rörande att både Eva-Lena Jansson och utrikesminister Margot Wallström efterlyser att Ulf Kristersson ska ta budgetansvaret. Jag önskar att den dagen snart kunde inträffa att det är Ulf Kristersson som är ansvarig för Sveriges samlade finanser. Då skulle det, herr talman, bli bra på många sätt. Det är jag rätt övertygad om. Vi skulle få en lägre utgiftsmassa än den som den nuvarande regeringen presenterar, en bättre skattefördelning och, förhoppningsvis, pengar både till försvaret och till internationella insatser. Tack för att ni hoppas på vår förmåga att få Ulf Kristersson att lösa detta!

Jag vill dock ta upp det som utrikesministern avslutade med, nämligen Mali. Jag tycker att det är viktigt att vi gång på gång markerar att vi samfällt står bakom de svenska kvinnor och män som deltar. Det är också viktigt att vi påpekar att det är farligt. Därför har vi det delade ansvaret att säga: Ja, ni är där för vårt intresse, ni är där för fredens skull, och det är vi som har fattat beslutet.

Utrikesministern undrade, herr talman, vad det är vi inte är överens om. Jag tror och hoppas att några av processerna kan lösas, och då kan det krävas internationella insatser i och kring Libyen, på Cypern eller i och kring Syrien. Men den svenska regeringen har inte några pengar till internationella insatser för 2016. När det gäller 2017 kan de förbrukas rätt fort, för utrikesministern och jag vet att Försvarsmakten sitter och tittar på huruvida en förlängning i Mali är möjlig och hur den skulle kunna se ut. Precis som utrikesministern säger skulle det kunna vara önskvärt.

Det kan behövas internationella insatser, och det kommer att kräva pengar. Därför uppmanar jag till beredskap.

Herr talman! Hans Wallmark missförstod mig nog med flit. Det jag försökte beskriva var att Hans Wallmark och det parti han företräder försöker låtsas som om de har pengar som inte någon annan har. Tvärtom har man stora skattesänkningar i den budget för riket som man lagt fram för riksdagen och som gäller för i år.

Då ska man vara ärlig med det och i så fall berätta varifrån man tänker ta pengarna. Hittills har man sänkt skatten och sett till att det blir mindre pengar till utbildning och mindre pengar till en massa andra saker. Att man nu, efter att ha dragit ned under åtta år, säger att det är bra att satsningen på försvaret finns talar för sig självt.

Herr talman! Ärade ledamöter! Hur trevligt du än säger det, Hans Wallmark, kvarstår faktum, nämligen att ni drar ned så mycket på skatterna att ni kommer att ha mindre pengar i er budget. Det är problemet. Ni kan ju inte lova mer pengar till insatserna när ni drar ned. Det verkar vara det allra viktigaste, den enda punkt som gäller.

Sedan ska vi även i fortsättningen vara glada över att vi är eniga i att Sverige bidrar till ett stort antal insatser för att främja fred och säkerhet. Vi gör det tålmodigt och långsiktigt, och vi arbetar brett med både civila och militära verktyg. FN, EU, OSSE och Nato känner till att vi engagerar oss, att vi bidrar, att vi är trogna samarbetspartner på alla sätt och vis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett faktum att för ett land som Sverige är utrikespolitiken på många sätt den främsta försvarslinjen. Genom en aktiv utrikespolitik bidrar vi, också tillsammans med andra, till säkerhet.

Svenska kvinnor och män som sänds ut i världen ska känna - och jag tror att de känner det efter vad du säger, Hans Wallmark - att de har vårt fulla och odelade stöd. Det är en fin svensk tradition att vi har enighet i de frågorna. Det är ett viktigt budskap från oss här. Vi tackar dem för det som de uträttar, och vi kommer förstås att fortsätta bidra till insatser internationellt, också under 2016. Vi kommer att se till att lösa den uppgiften.

Överläggningen var härmed avslutad.