Svenska bönders likviditetsproblem

Fru talman! Maria Plass frågar hur finansministern avser att avhjälpa den likviditetskris som våra svenska bönder står inför samt hur finansministern avser att på kort sikt hjälpa våra svenska jordbruksföretag. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som svarar på frågan.

Regeringen är medveten om att situationen för mjölkbönderna är mycket akut och allvarlig. EU-kommissionen har beslutat om ett krispaket till djurproducenter i syfte att stötta sektorer i kris. Min avsikt är att Jordbruksverket i månadsskiftet november/december ska betala ut ett särskilt stöd till mjölkproducenter på 96 miljoner kronor, varav 76 miljoner från EU och 20 miljoner av nationella medel. För att ytterligare stärka mjölkföretagen i den akuta krisen planeras även för en ytterligare utbetalning av nationella medel om 56 miljoner under våren 2016. Det innebär drygt 150 miljoner till svenska mjölkproducenter.

En rad åtgärder har redan vidtagits av regeringen för att stärka mjölkföretagens konkurrenskraft. Bland dessa återfinns en nötpeng inom gårdsstödet, ersättning för utökad klövhälsovård i landsbygdsprogrammet, exportfrämjande åtgärder för mejerisektorn samt villkorad läkemedelsanvändning. Jordbruket kompenseras också fullt ut för de höjningar av dieselskatten som görs från 2016. Därutöver görs en temporär nedsättning av skatten för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner med ytterligare 27 öre per liter under åren 2016-2018. Den temporära nedsättningen motsvarar en minskad kostnad för lantbruket med 100 miljoner kronor per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även, tillsammans med de banker som är största kreditgivare till mjölkföretag, undersökt möjligheten att lämna statliga kreditgarantier till mjölkföretag i kris. Det är en åtgärd som är tillåten enligt EU:s statsstödsregelverk, som annars är mycket restriktivt vad gäller åtgärder riktade till enskilda företag, eftersom de kan snedvrida konkurrensen. Dessvärre har bankerna kommit fram till att kreditgarantier riskerar att minska flexibiliteten i hanteringen av företag med ekonomiska bekymmer och att de riskerar att stjälpa i stället för att hjälpa företagen. Arbetet har därför avbrutits i samförstånd med branschen och bankerna.

Jag vill också nämna Handlingsplan mjölk, som regeringen tagit fram tillsammans med aktörer från hela värdekedjan. Det är ett viktigt verktyg med åtgärder för att stärka konkurrenskraften för mjölkföretagen.

Till sist vill jag understryka att regeringen har en tydlig politisk ambition att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Det kommer väl till uttryck i arbetet med livsmedelsstrategin. Det är min fasta övertygelse att politiken kan göra skillnad i ett längre tidsperspektiv och då framför allt genom prioritering av åtgärder som syftar till ökad konkurrenskraft. Jag vill särskilt ta upp satsningar på forskning och utbildning liksom förenkling av befintliga regelverk i kombination med fortsatt översyn av gällande villkor och styrmedel, där svenska mervärden i form av säkra livsmedel, friska djur och låg miljöpåverkan värnas.

Fru talman! Tack, statsrådet Sven-Erik Bucht, för svaret! Det här är inte första gången svenska jordbrukare känner att hela deras verksamhet står och faller med svenska såväl som andra länders politiska beslut. Man anser också att vi politiker kanske inte förstår hela vidden av problematiken.

Det ryska embargot mot europeiska livsmedel har drivit fram en exceptionell situation, där europeiska och svenska mjölkbönder är särskilt hårt drabbade. Att vi moderater i grund och botten är positiva till konkurrens är väl känt, men vi anser att det är orimligt att företag inom en särskild enskild bransch ska bära bördan för Rysslands ansvarslösa agerande.

Vi är därför beredda att i den här extrema situationen gå med på ett stöd till EU:s mjölkbönder under förutsättning att det ligger inom ramen för den beslutade EU-budgeten, att konkurrensen inte snedvrids samt att inga exportbidrag ingår som kan störa marknaden i tredje land.

Jag har träffat flera mjölkbönder runt om i landet, och det är bra att landsbygdsministerns avsikt är att Jordbruksverket ska betala ut mjölkböndernas ekonomiska stöd vid nästa månadsskifte. Men låt oss vara tydliga: En avsikt räcker inte långt för den som har hamnat i en likviditetskris och vars företag riskerar nedläggning.

Jag vill därför fråga Sven-Erik Bucht om ministern kan garantera Sveriges bönder att Jordbruksverkets utbetalning av stöd till våra svenska mjölkbönder kommer att ske i månadsskiftet november/december. Det är en mycket viktig fråga, och det är viktigt att få ett klart och tydligt besked om detta här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Maria Plass tar upp att det här inte är första gången. Nej, det är inte första gången. Senast vi hade en mjölkkris var 2009. Det var tvunget att hantera även den. Det här är säkerligen inte heller den sista gången. Vi vet att detta är en global marknad där priser fluktuerar och efterfrågan kanske inte alltid stämmer med den producerade mängden. Därför gäller det att hantera den kris som är här och nu men också att vidta åtgärder som kan hantera detta på längre sikt.

Det jag gjorde när den här krisen utbröt var att omgående kalla till ett högnivåmöte med samtliga berörda parter inom sektorn. Där fanns mjölkproducenter, där fanns mejerisektorn, där fanns bankerna, där fanns handeln, där fanns konsumentledet och där fanns även akademin. Det vi gjorde var att tillsammans med branschen ta fram ett program som omfattar 87 punkter med en del åtgärder på kort sikt och andra på längre sikt. Det gäller också att kunna möta de fluktuationer som finns på världsmarknaden.

Svenska bönder och Sverige tillhör EU, och EU är den näst största exportören, efter Nya Zeeland, av mjölk globalt. Det är klart att det finns en ambition att också exportera mjölk, men då är man på en världsmarknad där priserna fluktuerar.

När det gäller frågan om utbetalningar har jag kontakt med Jordbruksverket, och där ger man tydliga och klara besked om att man avser att kunna betala ut de här pengarna i november-december. I vårbudgeten kommer vi sedan att i vanlig ordning behandla den pott på 56 miljoner som ska betalas ut under våren.

Fru talman! Tack för svaret! Jag kan garantera att mjölkbönderna kommer att följa den här frågan väldigt noga. Alla partier i riksdagen är eniga om att mjölkkrisen är väldigt negativ och att vi vill ha kvar den svenska mjölkproduktionen.

Det är klart att det inte finns någon universallösning på detta, men om man, som landsbygdsministern gör, säger sig värna om det svenska jordbruket och om svensk mjölkproduktion måste man ju driva politiska förslag som underlättar att vara företagare och bedriva verksamhet i Sverige. Här finns väldigt mycket att göra till exempel när det gäller regelförenklingar. Landsbygdsföretag som jag har träffat berättar om hur mycket tid de lägger på olika typer av tillståndsansökningar, speciellt om man ska utöka sin verksamhet och till exempel ha fler mjölkkor, och om det onödiga regelkrångel som finns.

Jag undrar om regeringen verkligen ser den verklighet som människor på landsbygden lever i. De landsbygdsföretag och mjölkbönder som jag träffade i Halland förra veckan var mycket oroade. Deras oro handlade just om de försenade utbetalningarna och det bilberoende som man har om man bor på landsbygden då man drabbas av höjda bensin- och dieselskatter, men också om de kostnadsökningar som regeringens förslag om fördubblade arbetsgivaravgifter för unga innebär och som berör unga personer som vill jobba i och som är anställda i landsbygdssektorn. Det är en kostnad som kommer att slå oerhört hårt mot redan ansträngda företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar deras oro över framtiden för svenskt jordbruk och för svensk mjölk, och min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är: Har statsrådet ett gladare besked än stora skattepålagor att komma med till våra svenska landsbygdsföretag nästa år, eller kommer fler bönder att se sig tvingade att i förlängningen lägga ned sin verksamhet?

Fru talman! Jag har ett glatt besked: Konsumtionen av mjölk ökar på världsmarknaden, och det finns ett utrymme.

Jag vill också säga att jag tror på svenskt produktionsjordbruk, och jag blir glad när jag hör en moderat som säger att hon tror på svensk mjölkproduktion. Det var inte så länge sedan det lät annorlunda. Därför blir jag glad för det beskedet.

När det gäller försenade utbetalningar är det tyvärr så som det är. När man inte gör hemläxan kommer också jordbrukspolitiken väldigt sent på plats. När jag tillträdde som statsråd fanns det 330 utestående frågor till kommissionen innan vi fick programmet på plats. Det är klart att det ställer till väldigt stora problem och skapar försening av utbetalningar.

Jag vill också säga, och jag hoppas att Maria Plass ser det som ett glatt besked, att jag har startat upp arbetet med nästa period, CAP21, för att i god tid förbereda så att vi inte ska hamna i samma situation som våra svenska vänner hamnade i i år med sena utbetalningar. Man måste göra hemläxan i tid.

Det finns många åtgärder utöver det som vi har nämnt. 800 kronor per nötkreatur via gårdsstödet går direkt till mjölkbönderna. 150 miljoner kronor i utökat klövvårdsstöd går också direkt till mjölkbönderna. När det gäller dieselskattereduktionen är det totalt 300 miljoner som avsätts per år, alltså 900 miljoner under tre år.

Tyvärr har det här med dieselskatten och dieselskattereduktionen under Alliansen inneburit att bönderna har fått betala 2,69 kronor mer. Alliansregeringen höjde dieselskatten vid två tillfällen samtidigt som regeringen vid fyra tillfällen minskade dieselskattereduktionen. Vi gör det omvända, nämligen att dieselskattereduktionen höjs från 90 öre till 1,70 kronor i samband med höjningen av dieselskatten så att jordbrukarna ska hållas skadeslösa.

Regeringen gör också andra satsningar som är direkt riktade till mjölkproducenter, och givetvis kan även köttproducenter ta del av dem. Vi fördubblar ersättningen till metangasreducering. Det blir omgående 30 miljoner mer till metangasreducering redan i år. Men under perioden 2014-2023 ökar vi stödet för metangasreducering från 240 miljoner till 480 miljoner. Det är alltså fråga om 20 öre per kilowattimme till 40 öre per kilowattimme.

Vi gör också en särskild satsning på Norrlandsjordbruket. När Sverige blev medlem i EU 1995 förhandlades det fram hur mycket vi fick använda av nationella medel för att stötta särskilt Norrlandsjordbruket. Där användes maxtaket under ett antal år under 90-talet fullt ut. Sedan har inte någon regering använt maxtaket fullt ut förrän nu. Vi höjer stödet med 14 miljoner till 40 miljoner. Det är mycket viktigt för bönderna i den norra delen av landet.

En annan sak som Maria Plass tar upp är förenklingsresan som Jordbruksverket har genomfört. Den är bra, och resan fortsätter. Jag lovar att det kommer att hända mycket i fråga om förenklingar och minskad byråkrati för våra bönder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förhoppningsvis är nu botten nådd vad gäller mjölkpriserna och det kan bara gå uppåt. Men det har vi inte sett än.

Det gläder mig att vi delar uppfattningen att situationen är akut och att åtgärder måste komma på plats för att rädda svensk mjölkproduktion. Det är bra att åtgärder vidtas, men jag konstaterar att flera av de åtgärder som ministern pekar på också initierades av den tidigare alliansregeringen. Det är självklart bra om den satsningen fortsätter.

Tyvärr hör jag inte ministern säga något om, ser inte i hans handlingar och kan inte återfinna i regeringens proposition frågan om den levande landsbygden och en ökad företagsamhet. Stora skattehöjningar riktas särskilt mot företag med unga anställda, och de riktas också mot människor som är helt beroende av bilen för att ta sig till jobbet eller hem. Det går stick i stäv med bilden av en levande landsbygd i hela Sverige.

Våra svenska mjölkbönder och producenterna av svensk mjölk, filmjölk, yoghurt och ost behöver kunna konkurrera med internationella företag. För detta krävs långsiktiga spelregler och förutsägbarhet om vilka stöd och regler som ska gälla i branschen. Det är en bit kvar, och jag tror att det kommer att bli fler debatter i ämnet.

Fru talman! Maria Plass berör landsbygden i mer generella ordalag - inte direkta jordbruksfrågor utan sådant som berör jordbruk som företag. Jag ska berätta om några sådana satsningar.

Där finns bredbandssatsningen. Det är fråga om 3,25 miljarder för att bygga ut bredband på den svenska landsbygden. Man klarar inte en mjölkhämtning i dag utan bredband. Bredband är viktigt. Ett jordbruk är ett modernt företag.

Sedan är det frågan om servicen i glesbygd. Vi fördubblar investeringsstödet till lanthandlarna till 88 miljoner per år och inrättar ett servicestöd till lanthandlarna på 35 miljoner per år. Även jordbrukare behöver servicen. Det är mycket viktiga frågor för svensk landsbygd och för jordbruksföretagen.

De frivilliga svenskmärkningarna av varor är mycket bra. Det sker en frivillig märkning av svenskt kött, och jag har sett att det har börjat ske en märkning även av mjölkpaket men ännu inte av ostarna. Jag hoppas att det kommer att bli mer svenskmärkning. De svenska konsumenterna vill välja svenska varor och produkter. Det säger 90 procent av tillfrågade i gjorda undersökningar.

Visst är botten nådd denna gång, Maria Plass, men det är viktigt att vi kommer ihåg att priserna även framöver kommer att fluktuera. Det gäller att klara dalarna även långsiktigt. Därför finns all anledning att satsa mycket på forskning, utbildning och rådgivning för att kunna hantera dessa frågor på lång sikt.

Överläggningen var härmed avslutad.