Svensk konkurrenskraft

Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig vad jag gör i dag för att attrahera företag att etablera sig i Sverige och vad jag avser att göra ytterligare för att förbättra Sverige som land för just nyetableringar. Lotta Olsson har också frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta på kort respektive lång sikt för att säkra svensk konkurrenskraft i en situation med kraftigt stigande elpriser.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang eftersom de båda berör attraktionskraft och konkurrenskraft.

Fru talman! Näringspolitiken syftar till att stärka förutsättningarna för fler och växande företag i hela landet. En mångfald av företag och företagare bidrar till näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Sverige ska vara attraktivt för utländska och inhemska investeringar. Tillgången till den inre marknaden och satsningar på forskning och innovation är exempel på faktorer som kan bidra till både industrins och övriga näringslivets konkurrenskraft.

Regeringen har beslutat om en uppdaterad export- och investeringsstrategi som bland annat innehåller mål om ökad attraktionskraft för utländska investeringar. Business Sweden har genom budgetpropositionen för 2021 fått ytterligare 25 miljoner kronor för att stärka investeringsfrämjandet och har med dessa medel utökat kommunikationsinsatserna och marknadsföringen av Sverige som ett attraktivt investeringsland.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder med en tradition av samverkan mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och det offentliga. Samtidigt är Sverige ledande i näringslivets gröna omställning. Det skapar förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och fler jobb. Regeringen möjliggör den gröna omställningen genom bland annat samverkansprogram och satsningar på Industriklivet, som påskyndar klimatomställningen, utvecklar innovationsmiljöer och skapar jobb- och exportmöjligheter. Därtill införde regeringen 2021 en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna investeringar. Inom ramarna för så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, Ipcei, finansieras svenskt deltagande i två batteriprojekt där Seel och Northvolt AB deltar, vilket kan bidra till ökade investeringar i Sverige.

Inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen 2020 presenterades betydande höjningar av anslagen för forskning och innovation för åren 2021-2024 för att stärka Sverige som ledande kunskapsnation. Genom Kunskapslyftet har regeringen tillfört medel som 2022 beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Detta kan bland annat möjliggöra det livslånga lärandet och underlätta för arbetstagare att vara rustade för de nya jobb som växer fram.

Även elförsörjningen är en viktig fråga för Sveriges konkurrenskraft. Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en säker, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning. Regeringen har bland annat beslutat om förändrat regelverk för utbyggnad av elnätet och snabbare tillståndsprocesser.

Affärsverket svenska kraftnät har också nyligen fått i uppdrag av regeringen att bygga ut transmissionsnätet till områden i Sveriges sjöterritorium. Regeringen arbetar också med en nationell strategi för elektrifiering som tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna inom energisektorn.

Näringslivets gröna och digitala omställning skapar förutsättningar för nya innovativa produkter och lösningar som kan påverka såväl nationellt som globalt. På så sätt, fru talman, stärks vår konkurrenskraft samt skapas fler jobb och en starkare välfärd.

Fru talman! Sverige är ett relativt litet och mycket konkurrensutsatt land. Hälften av inkomsterna kommer från exporten. Det är en export som till stora delar består av varor som produceras med hög energiåtgång, till exempel stål, järnmalm, skogsråvaror och annan tung industri. Detta kräver inte bara stor energitillgång utan också en stabil och planerbar energi, för man kan inte i en tung industriprocess dra ned på effekten eller få ett strömavbrott.

Fru talman! Därmed är inte bara vår industri utan hela vårt välstånd helt avhängigt av att vi har tillgång till denna energi. Dessutom är vi på global nivå utsatta för konkurrens, och våra kunder väljer inte våra varor om de kan få samma kvalitet till lägre pris från leverantörer i annat land. Sverige tävlar inte heller med låga löner eller genom att försumma arbetsmiljön för dem som arbetar i vår industri. Vi måste helt enkelt vara effektiva vad avser både kvalitet och prisbild.

En av våra historiskt starka konkurrensfördelar har varit att vi tidigt säkrat vår energiförsörjning. Detta skedde genom stora uppoffringar vad avser land och natur när vattenkraften byggdes ut. Men Sverige var också tidigt med att bygga ut en stabil och planerbar energikälla, nämligen kärnkraften.

Fru talman! Vi ser nu att den politiskt motsägelsefulla styrningen av elproduktionen, där problemet med tillgången till elkapacitet negligeras, gör att vi håller på att förlora en av Sveriges största konkurrensfördelar. Behovet av elenergi kommer att öka till nära nog det dubbla om vi ställer om vår industri och våra transporter till fossilfritt. Dessutom kommer den ökade sol- och vindproduktionen att kräva en större volym av planerbar el, till vattenkraft eller kärnkraft.

Hela Europa ställer om till ökad elektrifiering, vilket är bra. Men det innebär att efterfrågan och priserna på elenergi kommer att öka. Redan nu kan vi en vanlig dag se att priserna i prisområde 4, det vill säga i Skåne, kan vara så mycket som fyra till fem gånger så höga som i norr. Här spelar både bristande överföringskapacitet och bristande stabil produktion in. Det är ett dilemma vi behöver lösa om Sverige ska klara konkurrensen.

Fru talman! Därför är näringsministerns syn på detta så avgörande. Förnekar ministern att problemet finns, eller finns det en agenda för hur problemet ska angripas?

Innan det stora och ökade behovet av elenergi blev uppenbart har vi under senare år försökt attrahera stora industriella etableringar, till exempel batterifabriker och serverhallar - den nya industrin. Det är etableringar som i sig kräver stor energiåtgång. En del anläggningar kommer även i drift att kräva en tillgång till elenergi som motsvarar åtgången i en medelstor svensk stad.

Fru talman! Näringslivscheferna i kommunerna arbetar dagligen med att samtala med företag och försöka underlätta etableringar. Enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv ser 40 procent av företagen elförsörjningen som ett problem för nyetableringar - samtidigt som vi behöver fler nya företag. Hela 43 procent har inte heller något förtroende för regeringens energipolitik.

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för en väldigt viktig interpellationsdebatt!

Det är precis som Lotta Olsson säger: Sveriges välstånd bygger på det svenska näringslivet. Sveriges välstånd bygger historiskt sett på vår tillgång till vattenkraft och kärnkraft, ren energi, och en stabil samhällsinfrastruktur. Vi var ett land som inte hade brottslighet. Företagen kunde vara ganska trygga i Sverige.

Nu får väl de flesta ställa sig frågan om det blivit bättre eller sämre sedan 2014. Har företagen fått det lättare och bättre sedan 2014, eller har det blivit krångligare och sämre?

Fru talman! Jag vet inte om näringsministern läser Dagens industri. Gör han inte det rekommenderar jag tidningen. Den är väldigt bra, särskilt om man är intresserad av näringslivsnyheter.

I går kom en stor artikel med rubriken "Sverige går miste om investeringar".

Fru talman! Sverige går miste om investeringar. Underrubriken är "Dyrare miljötillstånd får företagen att tänka om".

Fru talman! Dyrare miljötillstånd får företagen att tänka om.

Vidare i samma artikel: "Snittkostnaden för att ansöka om miljötillstånd uppgår numera till cirka 10 procent av bolagens omsättning." Och nu kommer en skrämmande siffra: "Mer än en tredjedel" av företagen "har lagt investeringsplaner på hyllan till följd av långa och dyra tillståndsprocesser."

Smält den siffran! En undersökning från Svenskt Näringsliv visar alltså att "vart tredje företag med tillståndspliktig verksamhet rapporterar krångel och problem med regelverket kring miljöbalken". En tredjedel av företagen. Det är 1 000 företag som har svarat på Svenskt Näringslivs undersökning. Fler än en tredjedel, faktiskt, uppger att investeringar inte blivit av.

En ännu värre siffra, fru talman: 12 procent av företagen har valt att lägga sina investeringar utomlands. Vi vet till exempel att Boliden nu satsar 7 000 miljoner, 7 miljarder, i det norska smältverket Odda. Det är den största investeringen i bolagets historia. Tänk dig, fru talman, att den investeringen hade gått till Sverige och Västerbotten i stället. Hur många jobb hade det blivit då? Hur mycket mer hade vi kunnat bygga ut välfärden om vi hade fått den investeringen?

Fru talman! Vi kan inte ha det så här. En inhemsk regering skapar inhemska problem för vårt internationella näringsliv. Den här rapporten är skrämmande. Den borde naturligtvis belysas. Det borde vara en larmrapport för en - visserligen avgående - näringsminister och regering. Vi kan inte skapa så stora inhemska problem att inte ens statens eget bolag LKAB kan göra en tillståndsansökan därför att man inte frågade just dem som hade fjärrvärme i Kiruna.

Jag vet att näringsministern har varit ute på en regelförenklingsresa tillsammans med Svenskt Näringsliv, Företagarna och LRF. Jag skulle vilja veta vilka slutsatser näringsministern har dragit av den regelförenklingsresa han gjort runt om i landet det sista året.

Fru talman! Det är ändå fantastiskt, måste jag säga, och inget som går att dölja oavsett om man höjer rösten eller är lite historielös. Om vi tittar ut över vårt land i dag ser vi något som vi inte sett på årtionden, nämligen åter- och nyindustrialisering i stora delar av vårt land. Det är hundratals miljarder som antingen är på väg att investeras eller planeras att investeras. Det är en fantastisk comeback för den industri som under den moderatledda regeringen beskrevs som "basically gone". Då tror jag att den dåvarande moderate statsministern menade sysselsättningen inom den svenska industrin.

Nu ser vi i Västerbotten, som ledamoten Beckman tog upp, en investeringstakt och en efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som vi inte sett sedan, ja, möjligtvis 60-talet. Det borde glädja också moderata ledamöter. Jag vet att ni är i opposition, men den fantastiska investeringstakt som vi ser nu borde faktiskt glädja också er. Att industrin inte är basically gone, att den tvärtom inte bara gör comeback utan gör det med kraft, borde också glädja Moderaterna. Jag vet att det inte är lätt att erkänna att man har fel, särskilt inte i politiken, men det borde glädja er att ni hade fel. Det är bra att ni hade fel, att industrin inte är borta.

Sedan finns det ett antal förutsättningar som ledamöterna tar upp. Det är dock lite historielöst, fru talman. Det låter som att Sverige alltid har varit självförsörjande på el. Så är det inte. Fram till 2013 kunde vi vart och vartannat år vara importberoende av el. Men sedan 2014 har vi exporterat el i princip vartenda år. Vartenda år har vi varit nettoexportörer av ren och fin elektricitet från vårt land, huvudsakligen till vårt östra grannland Finland - vissa år till och med en fjärdedel av deras el. Det har varit bra.

Det är också lite historielöst att säga att energipolitiken är motsägelsefull. Vartenda politiskt beslut om energipolitiken de senaste fem åren har ju Moderaterna varit med på. Vi har gjort det tillsammans, fru talman, och jag tror att det har varit bra.

Det var synd att ni hoppade av arbetet. Vi har ibland haft olika uppfattningar, men vi har ändå arbetat tillsammans för det som är Sveriges bästa. Vi har förbättrat villkoren för kärnkraften tillsammans, vilket vi gjorde förra mandatperioden, och villkoren för vattenkraften tillsammans. Förbättrat villkoren för förnybart har vi gjort tillsammans. Vi satte upp målen för energipolitiken tillsammans. Jag tror att det är bra. Det har varit bra för Sverige, och för det vill jag säga något som man inte säger så ofta från talarstolen: Tack! Vi behöver mer av den typen av samarbete.

Likväl, fru talman, är det klart att vi har utmaningar. Kompetensförsörjningen är en, för när det nu investeras i nya industrier kommer det att behövas tiotusentals nya anställda inom kompetenser som kanske inte finns i landet i dag. Där behöver vi fortsätta investera i utbildning och kompetensförsörjning för att se till att människor har rätt utbildning för de jobb som växer fram - och se till att de kan flytta dit.

Elförsörjningen, där finns det såklart utmaningar. De har funnits under en längre tid när det gäller överföringen och effektefterfrågan.

Det är klart att jag om någon tycker att det var olyckligt att vi införde priszoner under 2012, under den moderatledda regeringen, men jag förstår ju varför det skedde. Det var efter en anmälan från Danmark till EU-kommissionen. Det är klart att vi eftersträvar att bygga ut nätet så att vi slipper dessa zoner, så att vi har samma elpris över hela landet, men där är vi inte riktigt ännu.

Jag skulle mer än gärna se ett fortsatt samarbete, brett i riksdagen, för att förbättra villkoren ytterligare.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret och debatten här.

Elenergiförsörjningen, menar 60 procent av näringslivscheferna, diskuteras ofta ute i kommunerna. Det spelar ingen roll hur bra innovationsklimat vi har eller hur duktiga vi är på att ställa om hela vår industri och vår transportsektor om vi inte kan leverera tillräckligt med elenergi till detta.

Jag är väl medveten om att vi exporterar en del elenergi, men det är inte de dagarna vi har brist i Sverige. Det är också så att även vår omvärld kommer att ställa om sina transporter och sin industri, även om man kanske inte är lika tidig som Sverige. Det vore så ytterst tråkigt att missa den här chansen att vara absolut först att bli ett riktigt bra fossilfritt välfärdsland. Därför måste vi vara proaktiva.

Jag är också medveten om, fru talman, att för fem år sedan såg inte världen ut som den gör i dag. Våra industrier och våra innovationskrafter i Sverige har varit extremt duktiga på att ställa om. Jag tror att minister Baylan också ser att man kan vara ute på studiebesök ena året, och nästa år har det hänt fantastiska saker.

Politiken får inte bli en hämsko för denna fantastiska utveckling. Den får inte bli det för klimatutmaningen, för Sverige som välfärdsland och vår ekonomi eller för vår möjlighet att vara ett av de länder i världen som påverkar både klimatet och den nya industrin. Ingen är gladare än vi från moderat håll om de nya satsningarna på batterifabriker, både i norr och i Mellansverige, blir en framgång.

Om man tittar i backspegeln ser man att vi har haft fel. Jag tror inte att det bara gäller moderata företrädare. Att det skulle komma till batterifabriker tror jag att väldigt få kunde se för tio år sedan. Det är en fantastisk utveckling.

Därmed inte sagt att detta problem är löst. Ska vi få till stånd en ökning av elenergin med 90 procent inom bara några år måste vi använda all kraft och kapacitet. Då måste näringslivscheferna se att vår regering kommer att jobba aktivt för att vi ska klara denna elproduktion i Sverige.

Vi lever i en omgivning där vi importerar och exporterar mycket - självklart. Det är viktigt. Men det kommer att råda generell brist på elenergi i hela Europa, och jag skulle bli ytterst förvånad om stora länder som Tyskland skulle komma på andra tankar och bjuda oss på billig elenergi om de skulle få till stånd en större produktion. Här gäller det att se om sitt hus, för annars förlorar vi det försprång vi har när det gäller det vi är bra på.

Jag tycker också att vi har ett stort ansvar om vi ska kunna möta Greta och hennes vänner på gator och torg, titta dem i ögonen och säga att vi verkligen gör allt vi kan för att få till stånd en fossilfri elproduktion. Det är ändå elproduktionen som till stor del kommer att ersätta dagens fossila bränslen. Av all elenergi i världen kommer 80 procent från fossila bränslen. Där är Sverige redan nu ett av de absolut bästa länderna, men vi måste ta även nästa kliv.

Var ska den 90-procentiga ökningen av elproduktionen komma ifrån? Och hur tänker ministern ta fram en plan för detta?

Fru talman! Näringsministern läser uppenbarligen inte Dagens industri. Men jag ska bjuda på en annan tidning, nämligen tidningen Fokus, ett utmärkt magasin som numera kommer på torsdagar. I torsdagens tidning finns rubriken: "Det är honom väl unt. Han ska trots allt dra sig tillbaka från politiken." Jag tänkte att vi kan låta en oberoende journalist granska regeringens utfall. Att ministern är nöjd är uppenbart.

"Någonstans mitt i elbristen, de skyhöga dieselpriserna, slutförvar av kärnkraftsbränsle, Cementas kommande produktionsstopp och tji till LKAB:s önskan att bygga ut Kirunagruvan, kunde näringsminister Ibrahim Baylan ändå räkna hem en riktig seger." Det handlar om kattregistret. Johan Hakelius skriver en väldigt rolig krönika om detta. Men det intressanta är att Jordbruksverket har avrått från detta kattregister "eftersom administrationen kommer att bli dyr och krånglig. Men det där med att lyssna på expertmyndigheter är trots allt mindre en regel och mer en utväg, när man inte vill stå för något." Till och med när det gäller Sveriges kattregister har alltså den egna myndigheten sagt att det blir regelkrångel.

Detta, fru talman, går helt i linje med den här regeringens politik och med den stora larmrapporten från Svenskt Näringsliv, som Dagens industri skrev om i går. DI skriver alltså: "Genomsnittskostnaden för att ansöka om tillstånd, som ökat, uppgår till cirka 10 procent av bolagens omsättning. Summerat uppskattas kostnaderna ha ökat med drygt 50 miljarder kronor - dock över flera år, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar." Det handlar alltså om 50 miljarder för ansökningar om att få göra investeringar i Sverige.

Fru talman! Jag hoppas att den avgående näringsministern inte är vare sig stolt eller nöjd med detta utan kommer att arbeta för att varje jobb ska komma till Sverige.

Fru talman! Jag vill tacka Lotta Olsson. Det är inte lätt att erkänna att man har fel. Det är klart att varje människa har haft det, också i politiken, även om vi ibland har svårt att erkänna det. Men det är ändå glädjande att höra att man erkänner att den bild som man i det moderata partiet hade av industrin var felaktig. Det var den, och det är den. Industrin är nämligen inte bara på väg tillbaka utan har i dag stora planer på att anställa nytt folk. En av de största utmaningarna har vi alla att jobba med - kompetensförsörjningen.

En annan av de stora utmaningarna när man vill göra en väldigt snabb omställning är tillståndsprocesserna. Det är mot den bakgrunden vi tittar över både miljöbalken och minerallagen - ja, alla tillämpliga lagar och förordningar.

Men jag tror inte att det kommer att räcka, om jag ska vara helt ärlig. Det blir lätt som det låter i denna interpellationsdebatt, fru talman, att vi fokuserar på lagar och förordningar i riksdag och regering. Men jag tror att tillämpningen av dessa är minst lika viktig, vid myndigheter men naturligtvis också ute i kommuner och regioner.

Vi har ett stort behov av att göra denna omställning, både därför att vi behöver bli av med de koldioxidutsläpp som Lotta Olsson pratade om och därför att vi just genom att vi redan i dag är frontrunner och bäst på både innovationer och klimatomställning - inte tillräckligt bra, men ändå bäst - har stora möjligheter att locka till oss investeringar och visa vägen framåt. På det sättet kan vi se till att vi får ekonomisk tillväxt, fler i jobb och därmed också stärkt välfärd i världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Om jag ska vara helt ärlig förstår jag att dessa debatter finns till för att så att säga fokusera på skillnaderna. Det är rimligt, inte minst i ingången till ett valår i en demokrati, att människor har klart för sig vilka tydliga alternativ som finns. Men i några frågor, fru talman, tror jag faktiskt att Sverige tjänar mycket mer på att partierna jobbar tillsammans.

Vad är jag mest stolt över under de år som jag har engagerat mig politiskt? Jag tror att den energiöverenskommelse vi tillsammans kom fram till, som innebar hundratals miljarder i investeringar i vårt energisystem, gagnar vårt land under väldigt lång tid.

Jag tror dessutom, fru talman, att vi har allt att vinna på att Moderaterna fortsätter med detta - att tillsammans jobba med att få fram en stabil energipolitik. Här finns nämligen den stora faran, fru talman. Oavsett vem som tror att den har rätt är det ingen som investerar tiotals och åter tiotals, kanske hundratals, miljarder kronor i ett elsystem där investeringen ska räknas hem över årtionden bara för att den nuvarande regeringen säger si eller så. Om en investering ska göras över tio eller tjugo år är det nog bra att veta att en bred majoritet i riksdagen står bakom.

Detta var själva poängen med den energiöverenskommelse som vi tillsammans slöt och sedan dessutom omsatte i praktisk politik, och som renderade ganska stora investeringar i vårt land. Det har i sin tur gjort att vi i dag är stora exportörer av elektricitet, och jag vill att vi ska vara det i framtiden också.

Men nej, jag tror inte att vi ska ta på oss att lösa hela Europas energiproblem, för det tror jag inte att vi kommer att kunna klara av. Men vi ska vara nettoexportörer och samtidigt försörja våra industrier och vårt näringsliv med ren el.

Här finns ett antal utmaningar. Tillståndsprocesserna jobbar vi med, och vi har lagt fram en proposition om att förkorta dem. Vi har hela investeringen i näten - den ökar kraftigt de kommande åren, med 300 procent. Kommer det att räcka? Jag är tämligen säker på att vi, i och med att vi nu får så mycket investeringar i vårt land, kommer att behöva göra ännu mer. Det bästa vore att göra det tillsammans, och det ser jag fram emot.

Fru talman! Det är intressant att höra diskrepansen mellan energiministern och näringsministern. Här finns ändå en förståelse för de utmaningar som finns.

Vi kan ta en utmaning som ministern kan gå hem till sin regering med den här veckan: att se till att slutförvaringen av kärnavfall påbörjas och att man kan börja ta i anspråk de lager för slutförvar av kärnavfall som är planerade och projekterade och sedan 16 år utredda fram och tillbaka. Det kan inte vara rimligt att vi sviker två kommuner som har tagit så stort ansvar för svensk energiproduktion och nu säger att de får ha kvar detta i sina kommuner - vi kan inte slutförvara något.

Detta är ett stort svek, och det gör också att ingen vill investera i kärnkraft. Om regeringen inte kan sätta ned foten och besluta om slutförvar utan förväntar sig att företagen ska fortsätta utan att veta om det kommer att bli totalstopp för deras produktion finns det inga företag som vill investera i kärnkraft eller driva kärnkraftverk. Där har regeringen ett stort ansvar.

Jag upplever ändå att näringsministern förstår problemet på ett annat sätt än minister Ygeman. När vi har diskuterat detta med honom verkar han vilja hävda att vi kan fylla på i depåerna med enbart vindkraft. Det är inte så det ser ut när man kommer till de stora, tunga industrierna. Det är skönt att näringsministern är medveten om detta.

Detta är en stor sak som kommer att göra stor skillnad, och där hoppas jag nu på att vi får en förändring.

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för en viktig diskussion! Lotta Olsson säger att ingen vill investera i kärnkraft av den anledningen. Jag tror dock att anledningen är något helt annat.

Ingen regering i modern tid, efter kärnkraftens utbyggnad, har förbättrat villkoren för kärnkraft så mycket som just den nuvarande. Tillsammans med Moderaterna har vi bland annat tagit bort effektskatten på kärnkraft och tittat igenom och gjort om regelverket för Avfallsfonden, så att inte avgiften skulle öka med sådan hastighet när vi hade nollränta att det skulle kunna slå ut ganska många välfungerande kärnkraftsreaktorer. Detta har vi gjort därför att det är en viktig del av vårt elsystem.

Jag tror också att vi ska vara realistiska. Att ingen investerar i ny kärnkraft i vårt land eller i många andra länder i vårt närområde har att göra med flera saker. En är kostnaderna för kärnkraften. Ta Olkiluoto 3, den kärnkraftsreaktor som har varit planerad och byggd sedan 2004. När jag var ny som energiminister 2014 hette det att den skulle anslutas till nätet om ett halvår. Den är fortfarande inte på nätet, och kostnaderna, som skulle vara 3,2 miljarder euro, har nästan tredubblats. Vi talar om närmare 100 miljarder. Det är klart att det avskräcker.

Det är samma sak med de andra projekten. Det har varit och är fortfarande tillåtet att bygga kärnkraftsreaktorer i Sverige, men jag tror att det är kostnaderna och tidsutdräkten som avskräcker mer än något annat.

Fru talman! Sverige har en väldigt god konkurrenskraft och innovationskraft. Det betyder inte att vi ska luta oss tillbaka och säga att det alltid kommer att vara så. Lotta Olsson har ändå ganska rätt i att förändringstakten är väldigt snabb. Vi ser dessutom oroande tendenser till protektionism och inom unionen också förslag om att rubba på statsstödsregler och konkurrensregler. Det är klart att vi måste vara väldigt aktiva för att hävda vår konkurrenskraft, jobben och vår ekonomiska tillväxt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.