Svensk-dansk satsning på Kastrup

Herr talman! Luciano Astudillo har frågat nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson på vilket sätt hon avser att motverka Region Skånes och Malmö och Lunds kommuners satsning för att stärka Kastrups attraktivitet. Bakgrunden till frågan är att dessa kommuner och landsting tillsammans avser att satsa 9 miljoner kronor på att marknadsföra Kastrups flygplats i Köpenhamn. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Allmänt sett kan sägas att en kommun eller ett landsting bara får ha hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller medlemmar. Vidare får en kommun eller ett landsting inte ha hand om sådana angelägenheter som ska handhas enbart av någon annan, till exempel rent statliga angelägenheter. En annan begränsning i kommunernas och landstingens kompetens är att de inte får ge stöd till enskilda företag om det inte finns synnerliga skäl för det. Frågan om beslutet att lämna ekonomiskt stöd i syfte att stärka och marknadsföra den danska flygplatsen är lagligt eller inte kan jag inte uttala mig om. Detta är en uppgift för domstol att ta ställning till. Jag har också erfarit att frågan för närvarande är föremål för domstolsprövning. Vid sidan om frågan om beslutet är lagligt kan det naturligtvis alltid diskuteras om detta är ett lämpligt sätt att stärka den lokala eller regionala konkurrenskraften. Jag tycker dock att detta är en fråga som bäst förtjänar att diskuteras just lokalt och regionalt. Politiken för regional tillväxt bygger på att regionalt ansvar och inflytande ger möjligheter att växa utifrån egna förutsättningar. Region Skåne har sedan mer än tio år ansvarat för det som i dag benämns det regionala tillväxtarbetet och som definieras som insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. I ansvaret ingår att ta fram och samordna genomförandet av ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). Inom ramen för ett sådant program kan frågor om utveckling och konkurrenskraft i regionen hanteras. Sverige har ett starkt kommunalt självstyre. Jag tycker att det är viktigt att värna principen, inom de lagliga ramar som finns, att det är ett lokalt och regionalt ansvar att ta ställning till vilka åtgärder som bäst utvecklar kommunerna och landstingen. I valet får sedan väljarna ta ställning till om de tycker beslutet var korrekt. Jag har därför inte för avsikt att vidta några åtgärder i detta ärende.

Herr talman! Jag vill tacka Mats Odell för ett klargörande svar. Det var nog många bosatta i Öresundsregionen som precis som jag satte kaffet i halsen när man i Sydsvenskan den 20 maj kunde läsa att statsministern gav en hård dom över de lokala skånska politiker i Skåneregionen, Malmö och Lund som över blockgränsen har stora ambitioner att hjälpa till att stärka flygplatsen Kastrups ställning som en internationell flygplats. Bara det att frågan är föremål för en domstolsprocess borde föranleda en statsminister att vara lite försiktig med att fälla domar i förväg. Men framför allt tror jag att många nere i Skåneregionen och Öresundsregionen förvånades över den dom som statsministern fällde över kanske en av de viktigaste tillväxtregionerna och motorerna för svensk ekonomi och det behov som finns av en internationell flygplats, som faktiskt är en länk ut i världen. Den är helt central för framtida utveckling, inte bara för den danska sidan utan också för den svenska. Kastrups ställning som internationell flygplats har varit hotad rätt länge, och nu ser vi att den har fallit i rankning från tionde plats till femtonde bland de stora flygplatserna i Europa. Om Kastrup skulle förlora ställningen som ett internationellt nav, där man har många långdistansrutter, skadar det inte bara dansk ekonomi och skånsk ekonomi utan också svensk. Jag är glad att man nu ändå någonstans visar en insikt i det här. Jag tycker att en statsminister borde ha sett detta, förstått detta och uttalat sig utifrån de förutsättningarna, kanske till och med agerat utifrån sådana förutsättningar. Ta bara den stora regionala satsning som sker i Lund på ESS, ett projekt som staten har engagerat sig i och som vi i Skåne välkomnar. Det var helt nödvändigt att få till stånd att ESS byggs i den regionen. Det är helt avgörande och helt centralt att Kastrup förblir ett nav. En svensk regering borde i stället engagera sig i att värna Kastrup som ett internationellt nav, och inte ta ned de ambitioner som man har gemensamt över blockgränsen i Skåne, för att stötta detta. Därför vill jag vända på frågan: Hur är den svenska regeringen beredd att agera och ta sin del av ansvaret för att stärka och hjälpa Kastrup så att det förblir detta nav för internationellt flyg som behövs i denna region, så att vi kan fortsätta att utveckla och stärka Öresundsregionen, som är så viktig för svensk ekonomi?

Herr talman! Även jag läste den artikel som Luciano Astudillo hänvisade till, och även om jag inte satte kaffet i vrångstrupen höjde jag i alla fall på ögonbrynen. Möjligtvis till skillnad från Luciano Astudillo tog jag kontakt med statsministern, för jag tänkte att det är lika bra att gå till källan. Då fick jag ett nyanserat svar, det vill säga att det inte är någon form av kritik mot Kastrup som flygplats. Däremot är det en omsorg från Sveriges regeringschef, att när man nu har satsat på och hjälpt regioner och kommuner och prioriterar välfärdens kärna är det också viktigt att fundera igenom hur man använder skattemedel. Jag kommer att peka på det om en liten stund. Först ska jag påpeka två saker. Luciano Astudillo påminner om att Kastrup, alltså Köpenhamns storflygplats, är en stor internationell flygplats. Så är det förvisso. Det är också en stor inrikesflygplats för Sverige. Jag bad riksdagens utredningstjänst att undersöka hur många svenskar som använder sig av Kastrup för inrikes trafik, det vill säga som tar sig från Skåne, Blekinge eller till och med Småland ned till Kastrup för att sedan ta sig vidare till Sverige. Tyvärr kan man inte ta fram den uppgiften. Däremot kan jag meddela att det i dag är 318 avgångar från Kastrup under detta dygn. 32 av dem går till Sverige: 16 Arlanda, 6 Göteborg, 3 Örebro och Linköping, 2 Jönköping, 3 Karlstad och 2 Norrköping. Många åker nämligen från Ängelholm, Hässleholm eller Karlskrona ned till Kastrup för att sedan ta sig till Karlstad, Örebro eller Norrköping. Därför är Kastrup betydelsefull som en internationell flygplats, som Luciano Astudillo påpekar, men den har också stor inrikes betydelse. Det får man inte glömma. Då kommer man till detta med att Region Skåne, precis som vi har diskuterat, har ett regionalt utvecklingsansvar. Man ska fundera igenom: Hur kan vi utveckla regionen i bred bemärkelse? Det är klart att infrastruktur är en sådan viktig uppgift. I Skåne finns det i dag tre inrikesflygplatser. Det finns Sturup, som är en luftfartsverksflygplats. Det finns Ängelholm, som är en luftfartsverksflygplats som i dag har en ekonomi som står på egna ben men där det finns önskemål om att hitta en annan lösning. Det finns Kristianstad Airport, som står utanför och inte är en LFV-flygplats och som har ett stöd från kommun och region. Det visar att det i Skåne finns tre helt olika lösningar: en där regionen medverkar genom att betala pengar, Kristianstad Airport, en som är helt statlig, Sturup, och Ängelholm, mittemellan. Jag tycker naturligtvis att regionen, om det är inom ramen för regional utveckling, kan vara med och medverka till att hjälpa de olika aktörerna. Huruvida det ska vara Ängelholm, Kristianstad, som det redan är i dag, eller till och med Kastrup kan man naturligtvis fundera på. Det viktigaste - och där tycker jag att det finns all anledning att fånga in den tråd som statsminister Fredrik Reinfeldt kastade ut - är att man aldrig får glömma bort vad som är en huvuduppgift, som det ser ut i dag, för regioner, nämligen sjuk- och hälsovård. Regional utveckling är jätteviktig. Kultur är oerhört betydelsefull. Allt detta arbetar vi med i Skåne, men huvuduppgiften för regioner även framgent är sjuk- och hälsovård. Därför gäller det att slå vakt om välfärdens kärna. Därför ska man alltid fundera igenom huruvida pengarna används på ett klokt sätt, oavsett om det handlar om stöd till Köpenhamns flygplats Kastrup eller till Kristianstad Airport, eller någonting annat som man definierar som regional utveckling. Avslutningsvis, herr talman: Jag tror också att det är bra att vi i Skåne har en inrikesflygplats i form av Kastrup. Om det skulle bli en rödgrön majoritet vet man aldrig om det kommer en flygskatt, och man vet heller aldrig om det på olika sätt kommer att försvåra för inrikesflyg söder om Sundsvall. Och då, herr talman, är det bra att människor från Karlskrona och Ängelholm kan ta sig till Stockholm via en flygplats även om den råkar ligga i Danmark.

Herr talman! Är det inte en spännande debatt, så säg! Låt mig nämna för Luciano Astudillo och andra att jag som statsråd med ansvar för detta har gjort en hel del för att utöka den kommunala kompetensen. Vi lade fram en proposition 2008, den kommunala kompetenspropositionen, där vi föreslog riksdagen utökad kompetens för kommuner och landsting att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg, lämna bidrag till högskoleverksamhet och medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder. Kommuner får numera också tillhandahålla företagslokaler om det saknas privata alternativ för företag i kommunen. Men att finansiera flygplatsverksamhet i ett annat land är något av ett oskrivet blad, måste jag ändå säga, i uttolkningen av den kommunala kompetensen och vad den ska omfatta. Som vi har konstaterat pågår just nu en prövning i det ärendet. Jag läste i Sydsvenskan att det bolag som driver Kastrup 2008 omsatte 3,1 miljarder kronor och gjorde en vinst på hela 1,3 miljarder. Då måste man fråga sig varför skattebetalarna i Skåne ska rycka ut för att marknadsföra en sådan verksamhet. Jag tycker i alla fall inte att det framstår som helt glasklart när man läser det. Inte desto mindre förstår jag, som tidigare kommunikationsminister, också att det är väldigt viktigt för Sydsverige att Kastrup är och förblir en internationell flygplats, som också betjänar Sverige, som vi har hört här. På detta vilar näringslivet och den omfattande forskning som vi har i Sydsverige. Men det är också av stor vikt att vi i vårt land, som ju internationellt sett är ett högskatteland - tvåa efter Danmark - kan motivera och förklara de utgifter och åtaganden som vi politiker gör å skattebetalarnas vägnar. Jag tror att det är något som Luciano Astudillo också instämmer i. Det är viktigt, om nu detta ska göras - vilket vi inte vet - att det också blir väldigt tydligt och kan förklaras för skattebetalarna i de skånska kommunerna och i regionen varför denna satsning i så fall görs.

Herr talman! Sedan bron byggdes har vi sett en fantastisk utveckling i Öresundsregionen. Det är Nordens kanske mest tätbefolkade region, med 3,7 miljoner invånare, som flätas samman. Nu pendlar dagligen 10 000 personer över. Öresundsuniversitetet växer, från Roskilde, Köpenhamn, Malmö och Lund. Vi har också ett näringsliv som flätas samman och som söker sig över sundet på ett helt annat sätt. Jag tror att det finns mycket kvar att göra där. I andra gränsregioner har näringslivet utnyttjat skillnaden för att hitta en dynamik, vilket man inte har gjort på samma sätt nere vid sundet. Den siffra som är mest talande när det gäller hur Öresundsregionen utvecklas är att det i dag är 8 procent av Malmös ungdomar som jobbar på andra sidan sundet. Det är en helt fantastisk möjlighet för ungdomar från båda hållen. Gränshindersarbetet fortskrider därnere. Oavsett kulören på regeringen kan nog vi i Skåne tycka att det går lite för långsamt och att det finns avgörande strukturhinder att ta tag i. Vi önskar alltid mer. Men det jag efterlyser är ett större engagemang från en svensk regering för att se det unika som faktiskt finns i Öresundsregionen. Med all respekt för allt annat gränshindersarbete som görs är det ändå unikt att vi har en huvudstadsregion med en så tätbefolkad region som Skåne är. Det skapar en enorm möjlighet. All forskning visar att om man kan göra den här regionen tillgänglig för fler genom infrastruktur och andra satsningar så innebär det ökad produktivitet för regionen, stärkt näringslivskonkurrens och att sysselsättningen ökar. Detta visas inte bara i teorin utan också i verkligheten. Det jag efterlyser är en mer offensiv syn på den här regionen från statsmakternas sida. När det gäller infrastruktur har vi en rad satsningar i den rödgröna budgeten som syftar till att ytterligare fläta samman regionen. Vi vill se Lommabanan komma till stånd, och det finns satsningar på Söderåsbanan i vår infrastrukturbudget. Vi har också Skånebanan, Helsingborg-Hässleholm, och inte minst Södra stambanan, där det är väldigt trångt i dag. Det är viktiga infrastruktursatsningar som de rödgröna klarar av i sina budgetar. Däremot finns det inget om någon flygskatt. Att Hans Wallmark försöker skrämmas med det är bara ohederligt, tycker jag. Jag efterlyser också mer offensiva satsningar på kompetensförsörjning för den här regionen. Det handlar om de avgörande stöden - att satsa på arbetsmarknadsutbildningar tillsammans och att göra något åt de flaskhalsproblem som redan finns där. Där skulle staten kunna vara mycket mer aktiv än i dag. Det handlar också om att attrahera kompetens, arbetskraft, från andra regioner. Jag efterlyser också en vardagsvision. När Skåneregionen har en budget på närmare 20 miljarder tycker jag absolut att det är motiverat att man anslår 6 miljoner kronor för att stärka Kastrup och har ambitionen att bibehålla den som internationell flygplats. Det är mer omotiverat att en svensk regering inte ser vad som händer därnere i Skåne.

Herr talman! Statsrådet Mats Odell säger att det är de lokala och regionala politikerna som inför sina medborgare har att försvara beslutet att satsa pengar på Kastrup. Det är helt rätt, och jag tror att de kommer att klara det rätt bra. Det finns nämligen en stor lokal och regional uppbackning för att se regionen som en enhet. På samma sätt tror jag inte heller att jag i min valkrets i Skåne kommer att ha några större svårigheter att förklara att jag medverkade till att vi aldrig införde den flygskatt som den förra regeringen hade fattat beslut om. Det var en av de valfrågor vi hade lokalt. Jag är rätt övertygad om att väljarna kommer att belöna båda dessa saker. När vi diskuterar regionen är det viktigt att vi aldrig glömmer det som än så länge är dess huvuduppgift, nämligen sjuk- och hälsovård. Det viktigaste i argumentationen gentemot medborgarna handlar om att vi får bra sjuk- och hälsovård. Därefter kommer ett antal andra saker som man får göra i regionen, regional utveckling, och då tror jag i och för sig att det här är ett klokt beslut. Jag tror också att jag håller med Luciano Astudillo på en viktig punkt, nämligen att det är väsentligt att man i Stockholm inser att Öresundsregionen, inklusive Danmark och Köpenhamn, inte är utlandet. När vi från Skåne landar på Kastrup är vi hemma - vi är inte borta eller utomlands. Jag tror att människor som kommer med Öresundståg från Växjö på liknande sätt uppfattar att man på Kastrup möjligtvis är i Danmark, men det är inte utomlands utan man är ändå i någon mening hemma. Därför är det viktigt att vi försöker se Kastrup lite mer som en inrikesangelägenhet och som en del i en dynamisk och växande Öresundsregion som finns på båda sidor om just Öresund. Låt lokala och regionala politiker ta ansvar för den eventuella Kastrupsatsningen. Sedan kan statliga pengar användas i till exempel infrastrukturplanen, för utredningen om den önskade fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör.

Herr talman! Jag tror inte att det egentligen råder någon stor åsiktsskillnad mellan oss som debatterar den här frågan. Regional utveckling är centralt för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett välfärdsland i denna höga och kalla nord, och vi måste göra vad vi kan för detta. Nu har vi lagar på detta område som vi måste utreda. Jag tror att det är viktigt att Kastrup finns som en internationell flygplats i Malmöregionens närhet, med stark dragningskraft. Men vi har lagar som hindrar kommuner att göra precis vad de vill med sina skattepengar. Det säger sig självt att man ibland hamnar i gråzoner, och då måste man pröva det hela rättsligt. Det är precis detta som just nu sker. Jag vill kort identifiera några frågeställningar som jag tycker att man måste belysa i det här sammanhanget. Den första är om lokaliseringsprincipen som den nu är utformad tillåter stöd till en flygplats i ett annat land. Det vet vi inte nu. Om den inte gör det och vi kommer fram till att den borde göra det får vi återkomma och se på det problemet. Om vi är överens kan vi ju då i denna kammare fatta beslut om en förändring. Den andra är att man kan hävda - och det görs ofta från kommunalt håll - att just infrastruktur är en statlig uppgift. Mot detta står de nya möjligheterna i propositionen om kommunal kompetens som gör att kommunerna kan delta i sådan här verksamhet. Ytterligare en aspekt är naturligtvis att de skånska kommunernas stöd i det här fallet går till ett enskilt företag som ägs av danska staten och ett australiensiskt investmentbolag. Det är också en sak som måste redas ut. Jag vet ju att syftet är att satsningen ska attrahera nya flyglinjer till exempelvis USA, Kina och Indien. Mot denna bakgrund vill jag säga att det är viktigt att vi har regler för detta, och det är därför också viktigt att vi avvaktar den rättsliga prövning som pågår i den här frågan.

Herr talman! Jag vill tacka för diskussionen om Kastrup. Först har jag en reflexion om det Hans Wallmark sade om välfärdens kärna. Jag tror att medborgarna i Skåneregionen är kloka nog att se hur ni har hanterat de fyra år som varit och kommer att ta ställning utifrån det när de går till val och väljer majoritet i sin region. Det är inte alls säkert att många kommer att uppskatta det ni har gjort. Återigen: Det finns inget om någon flygskatt i den rödgröna budgeten, så jag tycker att det är helt fel att skrämmas med detta. Forskningsanläggningen ESS, där staten har varit väldigt engagerad, är däremot helt beroende av att vi har en internationell flygplats nära. Därför efterlyser jag också ett engagemang från staten när det gäller att Kastrup ska förbli en internationell flygplats. Nu har Kastrup under tiden tappat från att ha varit den tionde största flygplatsen i Europa till att bli den femtonde. Vi behöver ett engagemang där nere, som vi har, över blockgränserna. Men vi behöver också ha en svensk regering som ser att Öresundsregionen kan bidra till mycket mer utveckling och tillväxt för det här landet. Det är klart att ingen här säger att vi ska springa före och bryta mot lagar. Men har man engagerat sig i ESS får man också ta konsekvenserna av det och se till att det här faktiskt kan förverkligas. Man måste engagera sig i frågan om att vi ska ha den internationella flygplatsen, som för många också är en inrikes flygplats. Den här regionen har, som sagt, en enorm potential. Det är dags att se det i Stockholm också, över blockgränserna.

Herr talman! Jag tycker att vi har en god enighet omkring det här. Det är viktigt med regional utveckling. Öresundsregionen är central för Sveriges utveckling och för Danmarks utveckling. Det handlar om den här regionens sätt att klara sig i den allt tuffare globala konkurrensen. Jag har gett ett besked här i dag, nämligen att det här nu prövas rättsligt. Om en rättslig prövning visar att nuvarande lagstiftning inte skulle tillåta detta har jag sagt att jag är beredd att återkomma och att titta på den frågan. Det tycker jag är ett bra resultat av den här debatten. Slutligen vill jag bara säga en sak när det gäller välfärdens kärna, Luciano Astudillo. Den här regeringen har faktiskt kommit med förslag till riksdagen, och också genomfört det, om ett tillskott till välfärdens kärna på inte mindre än 38 miljarder kronor brutto och 26 miljarder kronor netto, under den här mandatperioden. Det tror jag också är någonting som väljarna har upptäckt.