Subventionerade anställningar

Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig om subventionerade anställningar är ett effektivt sätt för att komma till rätta med arbetslösheten.

Jag vill ännu en gång understryka att forskning visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete.

Det är viktigt att rikta de subventionerade anställningarna rätt, så att inte personer som ändå hade fått arbete tar del av insatserna. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har studerat vilka som tar del av subventionerade anställningar och funnit att deltagarnas egenskaper stämmer väl överens med målgruppen, det vill säga att de som tar del av subventionerna i stor utsträckning är individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och med en hög risk att hamna i långtidsarbetslöshet.

Andelen som får ett arbete efter avslutad insats varierar mellan olika subventionerade anställningar. Detta beror bland annat på målgruppen för stöden, arbetsgivarna som får stödet och hur Arbetsförmedlingen arbetar med stöden. För personer som står särskilt långt från arbetsmarknaden kan det behövas en kedja av insatser innan de kan få ett osubventionerat arbete.

Extratjänster riktar sig till exempel till de personer som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är rimligt att många av dem som haft en extratjänst behöver andra insatser eller andra typer av subventionerade anställningar innan de kan få ett osubventionerat arbete.

Det stämmer att andelen som efter vissa subventionerade anställningar direkt får ett osubventionerat arbete är förhållandevis låg. Andelen som övergår till någon form av arbete efter att ha deltagit i en extratjänst eller ett introduktionsjobb har också minskat sedan utbrottet av den pågående coronapandemin på grund av det generellt försämrade arbetsmarknadsläget.

Samtidigt skiljer sig resultatet som sagt avsevärt mellan olika typer av subventionerade anställningar. Andelen som lämnade nystartsjobb för osubventionerat arbete låg exempelvis på mellan 31 och 37 procent under perioden 2014-2019. Andelen sjönk till 20 procent 2020 på grund av den pågående coronapandemin.

Regeringens bedömning är att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, däribland de subventionerade anställningarna, bidrar till förbättringar på arbetsmarknaden på flera olika sätt. Individen stärks genom eget arbete och egen lön. Extratjänster och introduktionsjobb kan också stärka jobbchanserna för inte minst utrikes födda kvinnor. Extratjänster har bidragit till en jämnare könsfördelning i de subventionerade anställningarna. Extratjänster fungerar också som en väg in i viktiga välfärdsyrken där det i dag råder brist på arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

I februari förra året åkte arbetsmarknadsutskottet på besök till Australien för att studera landets sätt att arbeta med arbetsmarknadspolitiken, mycket för att Australien har legat som en av modellerna för den reformering som vi just nu håller på med i Arbetsförmedlingen. Det var en givande resa på väldigt många sätt, inte minst vad gäller sättet de har byggt upp sin matchning på baserat på privata aktörer. Det är ett framgångskoncept.

Nu finns det naturligtvis stora skillnader mellan Sverige och Australien, inte minst kopplat till migrationspolitiken. Australien tog emot 18 750 kvotflyktingar under förra året genom UNHCR, vilket skulle motsvara mindre än 5 000 kvotflyktingar för Sverige om man utgår från befolkningsmängd. De har begränsat antalet asylsökande kraftigt. Det är väldigt få som får stanna i landet om de inte kommer genom UNHCR. Däremot tar man in en stor andel arbetskraftsinvandrare, som man noga väljer ut efter kompetens och kravprofil. Man ställer höga krav på dem som kommer in i landet.

Enligt Department of Home Affairs, som hanterar frågor som är kopplade till invandring och integration, är det mycket svårt även för Australien att få in nyanlända i arbete, trots att de har en betydligt lägre andel. Enligt organisationen People Plus spenderar Australien 20 procent av vad Sverige enligt OECD spenderar på arbetsmarknaden. Men det sker med ett betydligt bättre resultat än i Sverige. Det kanske är därför som vi har valt att använda Australien som en av modellerna.

Nu vet jag att januaripartierna inte ser Australien som ett föredöme när det kommer till migrationspolitiken, även om jag gör det. Men det är ändå viktigt att förstå att den växande arbetslösheten beror på någonting. De flesta förstår att migrationen i någon mån så att säga ligger i den förklaringsmodellen.

Australien undviker - det här är intressant - att arbeta med subventionerade åtgärder för invandrade och långtidsarbetslösa. Jag ställde frågan till dem varför de undviker det. De menar att de helt enkelt inte ser en effekt som motsvarar kostnaden för subventionerade anställningar. De tycker inte att det är lönsamt att arbeta med subventionerade anställningar. Till skillnad från Australien och de allra flesta länderna i världen är Sverige väldigt duktiga på att jobba med just subventionerade anställningar. Det tycker jag är spännande att ta upp här i dag med arbetsmarknadsministern.

Fru talman! Ministern väljer att lyfta fram nystartsjobben. Orsaken till det är att den åtgärden har gett ett bättre resultat än de andra åtgärderna.

Om man tar alla andra åtgärder med subventionerade anställningar får 8 procent av dem som går igenom en subventionerad anställning ett riktigt jobb. Det är alltså 92 procent som inte får ett jobb. Ministern menar i sitt svar att drygt 34 procent får ett osubventionerat jobb efter nystartsjobbet. För mig är det 66 procent som inte får ett jobb. Jag kanske inte riktigt förstår vad som är bra med det.

För mig är det väldigt svårt att förstå, kanske för att jag har varit företagare hela livet och tänker mycket på hur man investerar. Om man lägger in 5-6 miljarder årligen för att drygt 6 000 personer ska få ett jobb blir frågan: Vart tar de övriga 14 000 vägen? Går de in i försörjningsstöd igen? Hur är det bra? Det skulle jag gärna vilja att ministern förklarar för mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker att subventionerade arbeten kanske lite grann också används för att förfina statistiken och få nyanlända som har kommit till Sverige bort från arbetslöshetsstatistiken. Kan det stämma?

Fru talman! Det är ingen tvekan om att coronapandemin har påverkat svensk arbetsmarknad i väldigt hög utsträckning. Vi kommer också att få leva med effekterna av coronapandemin under en tid framåt. Det är också därför som vi behöver vidta väldigt kraftfulla åtgärder, vilket vi också gör.

Jag vill samtidigt peka på att vi i dag har en situation på svensk arbetsmarknad där vi har över 120 000 lediga jobb - om man går in och kollar på Platsbanken i dag. Vi har också sedan två månader tillbaka en situation där fler går från arbetslöshet till arbete. Många går också över till utbildning, och min uppfattning är att ännu fler behöver göra det. Det är i dag fler som går från arbetslöshet till arbete än som skriver in sig på Arbetsförmedlingen.

Det finns många ljuspunkter. I de delar av landet där jag kommer ifrån sker det nu en nyindustrialisering med stora behov av att anställa tusentals människor i de nya basindustrier som utvecklas. Samtidigt har vi en växande långtidsarbetslöshet och människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden.

Det vi behöver se till är att vi har en bred verktygslåda av insatser som Arbetsförmedlingen kan använda sig av för att kunna ge rätt stöd utifrån de behov som människor har. Det betyder att för vissa personer som nu blir arbetslösa behövs det precis som tidigare inga insatser. De klarar sig på egen hand. De har en hög kompetens och en bred erfarenhet. För en del behövs en arbetsmarknadsutbildning eller någon form av insats, och för andra behövs det en mer långvarig och kraftfull insats.

Det kan handla om utbildning, att få möjlighet att läsa in gymnasieutbildning. Men det handlar också för vissa individer om att få ta del av en subventionerad anställning. Anledningen till att inte alla direkt går till jobb från de subventionerade anställningarna är att det är människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden. De behöver ha ett mycket mer gediget stöd.

Det är det som jag som arbetsmarknadsminister och socialdemokrat tycker är jätteviktigt. Vi ska ha en arbetsmarknadspolitik som tillgodoser de behov som våra arbetsgivare har av att anställa rätt kompetens men som också ger rätt stöd till människor. Där vet vi att de subventionerade anställningarna är viktiga.

De är ett viktigt steg på vägen mot ett arbete. De kanske inte är det direkt. Människor kanske behöver också andra insatser. Av det skälet är det viktigt att Arbetsförmedlingen fortsatt har de subventionerade anställningarna i sin verktygslåda för att kunna leverera och se till att vi kan höja sysselsättningen.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag tror ändå att det har lite grann att göra med just statistiken. Jag är nog inte ensam om att i varje fall misstänka att det ibland kan ha med det att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har inte med corona att göra, för det här har man hållit på med länge. Redan sedan 1996 har regering efter regering kastat väldigt mycket skattepengar i sjön, enligt mig. Dagens industri tog fram en tragikomisk lista på en del av de åtgärderna:

År 1996 lanserade man arbetsplatspraktiken. Det var praktikanter som subventionerades under sex månader. Utvärderingen av insatsen visade att åtgärden inte ökade anställbarheten nämnvärt.

År 1998 kom anställningsstödet. Det var subventioner med 50 procent av lönen under ett år. Den utvärderingen visade att åtgärden snarare medförde en undanträngningseffekt och att riktiga jobb då ersattes med fejkjobb.

År 2000 kom jobbcoacherna. Utvärderingen visade att chanserna till riktiga jobb ökade med 2 procent.

År 2007 kom instegsjobben. Det var en subvention av lönen med 80 procent. Utvärderingen visade att åtgärden ökade chanserna till riktiga jobb med 7 procent.

År 2009 kom nystartskontoren som skulle öka motivationen för egenföretagare. Utvärderingen visade att åtgärden saknade effekt.

År 2010 kom de avlönade etableringslotsarna. Det var ett bonussystem för att få nyanlända i arbete. Utvärderingen visade att åtgärden saknade effekt, men det skapade däremot incitament för bedrägeri.

År 2014 kom traineejobben. Löfven skulle skapa 30 000 nya jobb, återigen genom beredskapsjobb och lönesubventioneringar. Utvärderingen visade att 30 000 jobb blev 100 jobb.

Det här fortsätter man med. Efter 2014 har man fortsatt med detta konstant. Återigen: Jag vet inte. Vad man har för agenda med det kan egentligen bara ministern och regeringen svara på. Men för mig är det väldigt svårt att förstå.

Jag har suttit i riksdagen sedan 2018. Jag har kanske sett detta utifrån ett annat perspektiv än som politiker. Jag har många gånger ställt mig frågan varför man fortsätter med dåliga investeringar.

Jag tänker osökt på Albert Einsteins berömda ord att definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.

Å andra sidan kan jag förstå varför regeringen väljer att fortsätta med detta. Man måste ändå visa att man försöker lösa problemen med den integrationsskuld som man skapat.

Fru talman! I Sverige finns alla möjligheter att skapa sig en egen försörjning för dem som vill. För dem som inte kan ska staten bistå med en meningsfull sysselsättning genom Samhall, som vi ska debattera lite senare här i kväll, eller privata aktörer som har specialiserat sig på grupper som har speciella behov.

Jag menar att Sverige inte ställer tillräckligt höga krav. Jag menar att människor hamnat i bidragsberoende i Sverige. Jag menar att det finns dåliga attityder gentemot enkla jobb som gör att bidrag är mer värt än att jobba. Den signalen får jag när jag är ute och besöker företagare som har enkla jobb att erbjuda men som inte får arbetskraften. Det blir en paradox i detta. Det är också så att en stor andel långtidsarbetslösa inte kan det svenska språket och inte har någon utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsministern hade som mål att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Nu har vi den högsta. Jag har noterat att statsministern och regeringen nu hellre vill tala om sysselsättning än om arbetslöshet. Lyssna här: Personer som har utfört en timmes arbete under en mätvecka räknas som sysselsatta. Jag tycker att det blir vilseledande.

Jag vill fråga ministern om ministern på fullt allvar menar att sysselsättningsgrad är ett trovärdigt verktyg för att beskriva vilka som arbetar och försörjer sig själva.

Fru talman! Jag kan börja med att svara på det sista. Vi har också i Sverige gjort en del förändringar i vår arbetslöshets- och arbetsmarknadsstatistik till följd av förändringar i EU:s ramlagstiftning så att vi ska kunna ha en jämförbar statistik. Det tycker jag är viktigt.

När det gäller de subventionerade anställningarna och vad som är regeringens avsikter med det vill jag återigen understryka, fru talman, att vi har en väldigt allvarlig situation på svensk arbetsmarknad. Det är tufft för många människor, men framtiden är ljus.

Vi ser att det är väldigt många arbetsgivare som planerar för att anställa. Vi har stora investeringar på gång i hela vårt avlånga land med en nyindustrialisering som pågår. Men det är ingen tvekan om att de som står längst från arbetsmarknaden har en extra svår situation. Det är av det skälet vi behöver se till att vi får mer utbildningar i arbetsmarknadspolitiken.

Det är därför vi från regeringens sida har gett flera olika uppdrag till bland annat Arbetsförmedlingen att öka övergångarna till reguljär utbildning. Vi har gjort det möjligt för människor att studera samtidigt som de har kvar sitt aktivitetsstöd.

Från och med nu i sommar ser vi till att de som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin, de långtidsarbetslösa, får bättre möjlighet att deltidsstudera så att de kan höja sin kompetens. Men vi erbjuder också en rad olika typer av subventionerade anställningar. Det är viktigt att vi har en bred verktygslåda.

Jag vill också lyfta fram att det inte är stopp med det. Regeringen genomför också väldigt viktiga strukturella reformer på arbetsmarknadsområdet.

En sådan sak som vi är på väg in i en slutfas i är att ta om hand parternas överenskommelse om trygghet och omställning. Det kommer att öka förutsättningarna för matchning och för företag att hitta rätt kompetens.

En annan fråga som är väldigt viktig är etableringsjobben. De kommer att tillgodose just det som ledamoten inledningsvis lyfte, nämligen företagens behov och vilja att anställa. Etableringsjobben utgår från en partsöverenskommelse som handlar om att det kommer att kosta 8 400 kronor i månaden, och detta är riktat till nyanlända och utrikes födda.

Vi reformerar a-kassan i syfte att fler ska omfattas. Man kvalificerar sig stegvis in i försäkringen, och det är också en trappa ut för att se till att detta är en omställningsförsäkring.

Regeringen har en hel del arbete på gång när det gäller just att vidta åtgärder som handlar om strukturella reformer för att se till att arbetsmarknadens funktionssätt blir ännu bättre. Det handlar också om att se till att de som står längst från arbetsmarknaden verkligen får rätt stöd för att kunna komma in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är inte alltid en quickfix. Vi genomför nu intensivåret med start från april. Det handlar om att man under ett år ska ha intensiva insatser för att komma i jobb. Men för alla är det inte möjligt att komma i jobb efter ett år, utan det krävs ännu mer. Då kan det krävas en subventionerad anställning, utbildning på det, någon typ av praktik efteråt och ytterligare en anställning innan man sedan kan försörja sig själv och ha en fast etablering på arbetsmarknaden.

Men vi får aldrig ge upp om människor. Vi måste se till att ha en politik som riktar sig till människor och ge rätt stöd så att alla ska kunna ha ett eget jobb och med det den frihet en egen lön innebär.

Fru talman! Återigen: Tack, ministern, för svaret!

Mycket av det som ministern tar upp här kan jag skriva under på. Det som jag vänder mig emot kopplat till de arbetsmarknadsåtgärder som regeringar bakåt i tiden har valt att satsa på är just den typ av extremt dåliga åtgärder som kostar enormt mycket pengar och som ger väldigt lite resultat. Det är där jag tänker att man någon gång kanske behöver tänka till, för det är skattepengar vi har att göra med. Är det här väl investerade pengar, eller ska vi jobba på ett annat sätt?

Jag tänker mycket på folkhemmet och egentligen på hela arbetarrörelsen. Jag tänker mycket på "gör din plikt, kräv din rätt" och alla de här sakerna som någonstans byggde det samhällskontrakt som min morfar gärna pratade om i Göteborg och i Göteborgs hamn. Han pratade om hur viktigt det var att inte utnyttja staten och så vidare.

Det vi ser är tyvärr att mycket av denna mentalitet håller på att krackelera i Sverige i dag, och det gör mig orolig - genuint orolig. Jag hör hur företag pratar och hur folk pratar om att man inte längre har det här förtroendet för staten. Då är det fara å färde, menar jag.

Jag har även hört statsministern nämna den gamla parollen "gör din plikt, kräv din rätt". Jag skriver under på det, men då måste också politiken gå i linje med detta. Man måste ställa krav, man måste utmana och man måste förvänta sig av människor som har kommit hit eller som har bott här länge att de också ska leverera någonting tillbaka till staten innan de kan ta del av allt detta som vi har. Det är det här som gör mig lite orolig.

Ministern har redan svarat på frågan om vilka åtgärder det finns utöver subventionerade anställningar, som kostar så många miljarder. Jag tackar för debatten, och jag tycker att det här är en intressant fråga som kräver samtal.

Fru talman! Det är väldigt viktigt att vi har en arbetsmarknadspolitik som levererar den kompetens som våra företag och våra arbetsgivare behöver så att de kan utveckla sina verksamheter. Det är liksom själva kärnan i att Sverige ska kunna vara ett välfärdsland att vi har företag som går bra och att de anställer.

Det är med glädje jag säger att vi ser väldigt stora investeringar just nu. Vi kommer att behöva diskutera hur vi får fler människor att flytta upp till norra Sverige, till exempel, eftersom det sker miljardinvesteringar där. Det är fantastiska investeringar som ger Sverige nya möjligheter i form av fler nya, gröna och bättre jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men arbetsmarknadspolitiken handlar också om att ge människor rätt stöd att komma i arbete. Där får vi aldrig ge upp om människor, och det är därför det är så viktigt att vi har många olika typer av insatser.

För mig som socialdemokrat är det självklart att säga detta: Det handlar om att göra sin plikt, att göra sig anställbar, att delta, att anstränga sig och att tacka ja till de möjligheter som ges i form av utbildning och andra typer av insatser.

Men det handlar också om att ha rätt till stöd - att inte stå där ensam. Det är det som också är en så viktig del av bygget av folkhemmet, som det refererades till här. För oss socialdemokrater är det självklart att om man blir av med sitt arbete står man inte ensam. Då ska man ha en bra arbetslöshetsförsäkring så att man inte behöver sälja hus och hem och fortsatt kan köpa fotbollsskorna till barnen. Man ska också ha stöd att komma i utbildning eller insatser som leder närmare jobb.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.