Studiemedlets storlek och studenters ekonomiska situation

Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att ytterligare minska den andel studenter som är beroende av rika föräldrar för att kunna studera. Vidare har han frågat mig vad jag avser att göra för att höja studiemedlen till en nivå som ligger mer i linje med de ekonomiska behov som finns hos studenterna. Vi har ett generöst studiestödssystem i Sverige som gör det möjligt för väldigt många personer att finansiera sina levnadskostnader under studietiden. Under 2005 studerade nästan 430 000 personer med studiemedel, varav omkring 330 000 studerade på eftergymnasial nivå. De totala utgifterna för studiemedlen under 2005 uppgick till nästan 15 miljarder kronor. Studiestödet bidrar till att undanröja ekonomiska hinder för studier. Stödet ska verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Grundläggande i detta sammanhang är att all offentlig utbildning är avgiftsfri. En viktig omständighet är också att vårt studiemedelssystem är lika för alla på så sätt att alla har rätt till samma totalbelopp oavsett om de studerande bor hemma eller har egen bostad. Någon koppling till föräldrarnas ekonomi finns alltså inte i Sverige i motsats till vad som gäller i flera andra länder där de studerande som fortfarande bor hemma får ett mindre fördelaktigt studiestöd. Sammantaget innebär detta att studieförutsättningarna för landets studerande är bland de bästa i världen. Jag har full förståelse och stor respekt för att studerande måste ha en fungerande ekonomisk situation för att kunna lyckas med sina studier. Men den som vill satsa på utbildning måste som regel räkna med vissa ekonomiska uppoffringar under studietiden jämfört med förvärvsarbetande. Studiemedlen avser att i princip täcka rimliga kostnader för uppehälle, bostad och andra utgifter såsom för läromedel. Eftersom studiemedel endast lämnas under studietid finns möjligheter att till exempel under ferier arbeta och tjäna pengar. Studiemedelssystemets fribeloppsregler erbjuder generösa inkomstgränser. Många studerande har under senare år rapporterat framför allt om ökade boendekostnader. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att studiestödssystemet är en del av trygghetssystemen och fungerar tillsammans med andra förmånssystem i samhället. Bostadsbidragssystemet är alltså centralt och tillgängligt även för många i studerandegruppen. Inom studiemedelssystemet finns också möjlighet för dem som tidigare har haft arbetsinkomst att utnyttja ett tilläggslån om hela 1 700 kr per månad. Denna lånemöjlighet kan vara särskilt värdefull om man har en tillfällig utgift, till exempel för tandvård. Jag anser att det är viktigt att studenterna tar vara på de möjligheter som samhället erbjuder för att få en fungerande ekonomi under studietiden. Regeringen strävar ständigt efter att utveckla studiestödssystemet ytterligare så att det möjliggör studier för ännu fler och så att det i ännu högre utsträckning bidrar till att utjämna sociala skillnader. Under detta år har regeringen satsat 450 miljoner kronor på att förbättra studiestödssystemet för studerande med barn. Från och med den 1 januari i år utgår ett tilläggsbidrag till studerande med barn. Det ger ungefär 500 kr mer för ett barn och 800 kr mer för två barn i månaden i bidrag. Dessutom satsas 250 miljoner kronor per år för att möjliggöra för fler äldre att studera med studiemedel. Åldersgränsen för hur länge man kan få studiemedel höjs därför från och med den 1 juli i år från 50 till 54 år. Dessa åtgärder är särskilt viktiga för att underlätta det livslånga lärandet och studier för barnfamiljer. I vårpropositionen har regeringen tagit ytterligare ett viktigt steg för att förbättra studenternas ekonomiska situation genom att föreslå en generell höjning av studiemedlen för alla studerande inom studiemedelsystemet redan från den 1 juli i år. Förstärkningen innebär att bidragsdelen ökar med 100 kr per månad och lånedelen med 200 kr i månaden. Kostnaden för denna generella förbättring av studiemedlen uppgår till 500 miljoner kronor årligen. Jag anser sammanfattningsvis att studenternas ekonomiska situation är viktig. Jag kan också konstatera att regeringens insatser är omfattande på detta område, vilket kommer att bidra till en ökad ekonomisk trygghet för studerande under studietiden.

Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Låt mig också börja med att, föga förvånande månne, avslöja att det här ämnet är en hjärtefråga för mig. Den första interpellationsdebatten den här mandatperioden, 2002, handlade för mig om studenters sociala situation. Sedan har det varit minister efter minister och olika debatter. Då är det kanske på sätt och vis naturligt att i den sista interpellationen för den här mandatperioden återkomma i samma ämne. Det har ju inte hänt så värst mycket på de fyra ytterligare åren med socialdemokratiskt regeringsinnehav som förflutit. För oss kristdemokrater är studenternas trygghet en av de hörnpelare som den högre utbildningen vilar på. Studiestödssystemet ska vara smart och effektivt upplagt och uppmuntra till personligt ansvarstagande, och det ska vara möjligt att försörja sig. Det senaste decenniet har glädjande nog fler studenter med icke traditionell bakgrund hittat till högskolan. Utifrån det måste systemen anpassas. Så är inte fallet. Trygghetssystemen är i hög grad fortfarande formade utifrån en gammal stereotyp bild av studenter, inte utifrån dagens studenter. 39 % av dagens studenter är mellan 25 och 34 år, 22 % är över 35 år. Många jobbar för att få ekonomin att gå ihop. Var fjärde kvinnlig student har barn. Och av dem som jobbar är det en hel del som faktiskt är tvungna att jobba svart, för annars går det inte att försörja sig. Systemen är fortfarande riggade utifrån 19-åringar med rika föräldrar och akademisk tradition. Studentbarometern, som kom nyligen, visade att många studenter inte skulle klara studietiden utan uppbackning hemifrån. Var tredje student får ekonomisk hjälp av sina föräldrar. En tredjedel av studenterna betalar mer än hälften av studiemedlet i hyra. Och hälften av studenterna har avstått från tandvård, sjukvård, kurslitteratur eller en försäkring för att ekonomin ska gå ihop. I dag har en student, enligt Föreningssparbanken, knappt 300 kr kvar att leva på när alla nödvändiga utgifter är betalda. När Socialstyrelsen och Konsumentverket hade räknat färdigt visade det sig att studenterna går back med 1 072 kr varje månad. Utöver det är studenterna inte fullt ut integrerade i trygghetssystemen. Till exempel finns det särregler som hindrar studenter från att vara deltidssjukskrivna, även om det är en del av en rehabiliteringsprocess. Manliga studenter som får barn straffas extra av studiemedelssystemet. Det skulle gå att ge många exempel. Många av dessa problem har under åren påtalats av oss kristdemokrater. Vi har lagt fram förslag, men inte mycket har hänt. Jo förresten, barntillägget som blev av efter att vi kristdemokrater hade föreslagit det i vår budget. Herr talman! Det skulle månne gå att ha något överseende med studenternas försämrade ekonomiska situation om det vore möjligt för dem att försörja sig själva genom eget arbete under studietiden. Men även när det gäller möjligheten till sidoinkomster finns restriktioner. Studenter får inte tjäna mer än en viss summa per termin, 49 000 kr närmare bestämt, utan att studiemedlet trappas ned. Det kallar Lena Hallengren för generösa inkomstgränser. Sedan måste jag också undra var Lena Hallengren får allt ifrån. Hon påstår att bostadsbidragssystemet är tillgängligt. Vet hon inte att den övre åldersgränsen på 29 år som finns i dag stänger ute en tredjedel av landets studenter från bostadsbidragssystemet, samtidigt som alltmer av studiemedlet går åt till hyran. Den knapphändiga utredning som kom för några år sedan, och som kartlade detta, pekade också på betydelsen av att undanta studiebidraget då bostadsbidraget fastställs. Vad har hänt med det och andra förslag, Lena Hallengren?

Herr talman! Studiemedlet må vara en hjärtefråga för Torsten Lindström. Men det verkar inte vara en hjärtefråga för alliansen, för såvitt jag har sett finns det inga stora studiemedelshöjningar som är presenterade där. Men du kan naturligtvis rätta mig, Torsten, om det är så att jag har fel på den punkten och inte har läst den ekonomiska motionen som den borgerliga alliansen presenterade här gemensamt i april. Kristdemokraternas politik - hur ser den ut på det utbildningspolitiska området? Ja, ungefär var tredje plats ska tas bort i vuxenutbildningen. Då minskar man möjligheterna för den som behöver få komma igen senare i livet. Nej till 17 500 nya platser på högskolan. Av dem som är födda 1980 var det 46 % som hade plats på högskolan. Av de yngre syskonen som är födda 1990 kommer 38 % att ha chans att komma in på högskolan. Nej till rekryteringsbidraget som är en möjlighet just för dem som är arbetslösa eller håller på att bli det, de som står långt ifrån utbildning och arbetsmarknad. Det ska vi ta bort, säger Torsten Lindström och Kristdemokraterna, och det har ni fått med er den borgerliga alliansen på. Bort med korttidsstödet, som möjliggör för dem som har den kortaste tidiga utbildningen att studera. Det vore intressant om Torsten Lindström kunde ägna ett inlägg åt att rättfärdiga den här politiken. Tala om varför du vill ta bort 400 platser på Mälardalens högskola! Tala om varför du tycker att vuxenutbildningen i Västerås, Hallstahammar och Surahammar ska minska med 440 platser! Berätta för dina väljare i Västerås varför 490 personer ska bli av med sitt rekryteringsbidrag och med största sannolikhet över huvud taget inte kunna studera! Stå inte här och tala om social snedrekrytering och möjligheten för alla att studera om du tar bort den för dem som är äldre och står längst ifrån arbetsmarknaden. Du säger att ingenting görs på studiestödsområdet. Då måste jag fråga om Torsten Lindström har varit fysiskt närvarande i kammaren under de här fyra åren och noterat de utbyggnader som har gjorts och de satsningar som det innebär med studiestödet. Har du noterat lånetrappan? Har du noterat tilläggsbidraget? Har du noterat tilläggsbidraget för studerande med barn? Det vore intressant att få svar från Torsten Lindström som slår sig för bröstet för den utbildningspolitik som Kristdemokraterna har.

Herr talman! Jag upprepar det jag sade förut: Var får Lena Hallengren allt ifrån? Vilken upprörd stämma och svidande kritik! Har Lena Hallengren glömt att hon har ansvaret för studiemedelsfrågorna? Har Lena Hallengren glömt att hon är ansvarig för den politik som regeringen för? Missade Lena Hallengren den fråga jag ställde om bostadsbidraget? Varför har inte regeringen vidtagit de åtgärder som den utredning som kom 2003 visade på och som vi tidigare diskuterat? Försök inte blanda bort korten, Lena Hallengren. Låt oss ta diskussionen om studenters sociala trygghet. Svara på de frågor som är ställda. Regeringens insatser är omfattande, säger Lena Hallengren i sitt svar. Sedan Socialdemokraterna tog makten 1994 har studenternas ekonomiska utrymme halverats. Det är fakta, Lena Hallengren. Studenterna har tillsammans med garantipensionärerna fått finna sig i den uslaste av usla utvecklingar av den egna ekonomiska situationen. Det är facit efter tolv års ekonomisk politik från Socialdemokraternas sida. Det låter på Lena Hallengren som om hon faktiskt har presterat olika saker på sin statsrådspost. Jag vill inte gärna recensera det, men jag låter gärna studenterna själva göra det. Sveriges förenade studentkårer har konstaterat att den socialdemokratiska studiemedelspolitiken inte ens kan vara med i något slags gradering. Den räcker inte ens till för att bli granskad och bedömd. Upprördheten från Lena Hallengren verkar tyvärr tyda på att det är en akilleshäl i den socialdemokratiska stöveln och att oviljan att ta diskussion därför blir bombastisk. Herr talman! Jag konstaterar att min fråga om fribeloppet inte heller blev hanterad. Vi står inför en sommar. Många studenter räknar på om de har råd att jobba extra under de ferier som Lena Hallengren pratar om i sitt svar. Det låter som om det fanns jobb att få. Det gör det inte för väldigt många. De som får jobb räknar nu på om de har råd att ta jobbet eller om de på olika sätt måste hitta lösningar vid sidan av för att kunna behålla studiemedlen och samtidigt försörja sig under de sommarmånader som ligger framför oss. Inte heller på den punkten kom Lena Hallengren med något klarläggande svar. Får jag besvära statsrådet att svara på åtminstone någon av de konkreta frågor som ställs i interpellationen och i debatten i dag, om hon har tid med det mellan sina utfall? Jag vill skicka med ytterligare en fråga, nämligen den om studenters rehabilitering. I en debatt den 24 januari i år sade Lena Hallengrens kollega, Hans Karlsson, som tydligen ansvarar för den frågan, att han hade lust - just det ordet använde han - att göra en förändring så att studenter som är sjukskrivna ska kunna vara det på deltid för att bättre kunna komma tillbaka till sina studier. Det är nämligen inte möjligt i dag, vad statsrådet än säger. Det insåg Hans Karlsson i den debatten. Sedan dess har förstås ingenting hänt. Min fråga till Lena Hallengren är om hon i dag, till skillnad från i tidigare debatter, är beredd att se att det är ett problem och verka för att det blir en lösning.

Herr talman! Som svar på de frågor som Torsten Lindström ställer går det bra att läsa det svar som jag har lämnat i kammaren. Frågan om sjukskrivning finns inte med i interpellationen. Därmed har Torsten Lindström inte fått svar på den. Inte heller frågan om fribelopp ställs i interpellationen, så inte heller där får Torsten ett direkt svar. År 2001 dubblades fribeloppet. Det är mitt senaste svar på frågan. Vilka reformer vi kommer att göra framöver kan jag inte svara på i dag. Torsten Lindström kanske inte har uppmärksammat att Sverige har världens bästa studieförutsättningar. Det är inte jag personligen som tycker det och säger det här i kammaren. Det amerikansk-kanadensiska institutet EPI, Education Policy Institute, rankar i en rapport 15 industriländer efter deras ekonomiska förutsättningar för högre utbildning och tillgänglighet för studiemedel. Sverige rankas som det förmånligaste landet i studien då studierna är gratis och studiemedlen generösa. Enligt studien får studenterna i Sverige ett stöd som täcker 90 % av levnadsomkostnaderna. Det gör att Sverige toppar studien. Efter Sverige kommer Finland, Holland, Belgien, Irland, USA och Storbritannien. Nya Zeeland hamnar längst ned på listan. Jag hittar inte på de siffror jag säger i talarstolen. Jag har läst den borgerliga alliansens ekonomiska motion och inte funnit någon stor ökning av studiemedlen där. Jag ser bara neddragningar. Det är neddragningar av rekryteringsbidraget, borttagning av korttidsstödet, minskning av platser i vuxenutbildningen och färre platser på högskolan. Det är det som finns i den ekonomiska motion som de borgerliga partierna presenterar. Torsten Lindström kanske ska börja med att försöka övertyga sina tre borgerliga partikolleger om att göra de här satsningarna. Vi har inga delade meningar om att det är viktigt att satsa på studenter och på dem som tillhör de 120 000 fler studenterna på högskolan sedan 1994. 120 000 fler studenter innebär mer studiestöd. Vi har gjort studiestödsreformer sedan dess. För två månader sedan presenterade vi den senaste höjningen, nämligen 300 kr mer i månaden - 100 kr i bidrag, 200 kr i lån. Jag tycker att Torsten Lindström ska se till att ha en rejäl majoritet innan han kommer och talar. Det är ju lätt att tala och säga att man vill göra stora satsningar. Var kommer pengarna ifrån? Har du stöd för det du föreslår? Fribeloppet dubblades 2001. Då blev studier pensionsgrundande. Många reformer har gjorts. Det finns mycket mer att göra, men jag tycker faktiskt att vi har anledning att vara lite stolta över att ha världens mest generösa och förmånliga studiestödssystem. Jag vet inte om Torsten Lindström säger emot det.

Herr talman! Jag kan inte svara på det i dag, säger Lena Hallengren. Det är tydligt. Det är väldigt tydligt för envar som följer den här debatten - precis som tidigare debatter - och läser protokollet att det inte är mycket på det här området som Lena Hallengren tycker är viktigt att debattera. Hon föredrar att tala om annat i stället. Hon utger sig för att vara stolt. 300 kr, är det mycket att vara stolt över? Det är som att vilja men inte kunna. Vad betyder det för den student som i dag behöver en dryg tusenlapp för att få ihop ekonomin varje månad utan att vara beroende av föräldrar eller svartjobb? Kristdemokraterna vill höja totalbeloppet med 1 000 kr mer än vad vänsterkartellen orkar med. Det är något som har mottagits väl av de studerande, precis som vårt förslag att helt ta bort fribeloppstaket. Lena Hallengren är nöjd med att man har höjt det, dock innan hon blev statsråd. Vi vill faktiskt ta bort det helt och hållet. Alla ska med, brukar det heta från den socialdemokratiska propagandamaskinen. Frågan är varför inte alla får vara med i studiesystemet och varför inte alla får en chans att försörja sig. Det handlar kortsiktigt om ett antal insatser som skulle behövas och som Kristdemokraterna har presenterat i denna kammare. Det är en höjning av totalbeloppet, möjliggörande av deltidssjukskrivning och utredning av rättssäkerhetsfrågorna. Kom gärna tillbaka till bostadsbidragsfrågan också, Lena Hallengren. Det handlar också om att långsiktigt se över hela studiemedelssystemet och studenternas trygghet. Det är ett beslut som riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom. Lena Hallengren får gärna i sitt slutinlägg berätta hur det går med tillsättandet av den utredningen. Herr talman! Droppen lär urholka stenen, har jag hört. Kanske blir stenen någon gång våt också i den här frågan så att det blir en och annan förändring, annars lär studenterna få vänta på en helt ny regering för att något ska hända över huvud taget.

Herr talman! Jag vet inte vilken regeringskonstellation som Torsten Lindström tänker på. Det är i alla fall inte den borgerliga högeralliansen som kommer att höja med några större summor. Torsten Lindström har ju inte med sig de andra partierna på att höja studiemedlen med 1 300 kr. Då står han här och talar om 1 000 kr mer i bidrag. Det är klart att du kan få många stjärnor i kanten av studenterna för det. Men du ska verkställa det också, Torsten Lindström, och det gör man inte med 4,3 %. 300 kr är nästan ingenting. Vi hade tidigare en debatt här som jag bara satt och lyssnade på och som handlade om flygskatt. Man skrädde inte orden i fråga om vad dessa 94 kr i flygskatt skulle innebära för flygplatserna i Skåne. Det ansågs handla om enormt stora summor. Men 300 kr är ingenting. Om man tittar på den kalkyl som finns för studenters levnadsomkostnader så är 300 kr mycket pengar. 300 kr är mycket pengar för en ensamstående mamma som får höjt barnbidrag. 300 kr är mycket för pensionärer som får 300 kr. 300 kr är också mycket för en student. När det handlar om fribeloppet måste jag ändå säga att det väl är rimligt att staten ger bidrag och lån till dem som behöver. Kristdemokraterna brukar annars vara väldigt noggranna med att gå till attack mot alla dem som är bidragsberoende, som lever på bidrag och som inte skulle behöva det. Men i detta fall är det tydligen helt okej att ge ett bidrag till den som arbetar och tjänar så mycket, nämligen 200 000 kr om året. Då försvinner rätten till studiebidrag och studiemedel. Låt mig bara avrunda med att säga att vi gör stora satsningar på vårt redan generösa studiestödssystem. Och vi gör det fast vi har bibehållit rekryteringsbidraget. Vi bibehåller korttidsstödet. Vi satsar på högskolan, och vi satsar på vuxenutbildningen. Vi tar inte med den ena handen och ger med den andra.