studentbostäder

Herr talman! Axel Darvik har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att större jämlikhet i villkoren för studentbostäder ska åstadkommas. Jag vill inledningsvis understryka att jag delar Axel Darviks åsikt att tillgången på bostäder för stu- denter fortfarande är för låg i förhållande till efterfrå- gan. Särskilt tydligt är detta i storstadsområdena. Regeringen har arbetat med frågan under lång tid och i olika former. Redan 1999 gav regeringen Boverket i uppdrag att se över föreskrifter och allmänna råd som gäller ut- formning av studentbostäder mot bland annat bak- grund av det växande behovet av bostäder för stu- denter. Översynen resulterade i att Boverket revide- rade sina föreskrifter när det gäller vissa standardkrav som gör det möjligt att minska produktionskostnader- na med 20 000-30 000 kr per lägenhet. Regeringen har genom olika typer av stöd under perioden 1997-2002 givit stöd om ca 575 miljoner kronor för ny- och ombyggnad av studentbostäder. Sedan år 2000 har drygt 12 000 nya studentbostäder beviljats bidrag. Stödet har riktats till orter eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola och där brist på studentbostäder finns. Andra kriterier för fördelningen av stödet har varit behovet av ytterligare studentbostäder samt kost- nadsläget på orten. Bidraget kan uppgå till högst 40 000 kr per stu- dentrum. Länsstyrelsen ska i varje särskilt fall pröva bidragets storlek. Bidragsnivån har hittills uppgått till mellan 30 000 och 40 000 kr per studentrum. I den departementspromemoria som Axel Darvik refererar till föreslås ett utökat stöd till byggande av studentbo- städer. Det nya stödet är mellan 33 och 50 % högre än det nuvarande stödet. Remissbehandling av förslaget pågår. Byggkommissionen lämnade i december 2002 ett betänkande med olika förslag till förbättrad konkur- rens, kvalitet och kostnader i byggsektorn. En förbätt- rad konkurrens inom byggsektorn skulle verka gynn- samt även för produktionskostnaderna för studentbo- städer. Betänkandet remissbehandlas under våren. Avslutningsvis vill jag påpeka att ansvaret för bo- stadsförsörjningen är delat. Staten svarar för att de rättsliga och finansiella instrumenten finns tillgängli- ga för bostadsbyggandet. På lokal nivå är det kom- munerna som har ansvaret för bostadsförsörjningen och för att det finns ett utbud som svarar mot kom- muninvånarnas efterfrågan. Kommunerna kan påver- ka villkoren för byggande av bostäder genom såväl sitt uttag av taxor och avgifter i samband med byg- gandet som de exploateringskostnader som debiteras.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret från bostadsministern och att han har bemödad sig att komma hit. Men det svar som jag har fått på min fråga är nog det mest intetsägande av de svar jag hittills fått på interpellationer. Jag frågade ministern vad han ämnar göra för att göra villkoren jämlika för studentbostäderna. Han säger att han delar min uppfattning att det byggs för få studentlägenheter. Men inte i ett andetag berör han problemet med ojämna villkor. I det förslag som bostadsministern lämnat ifrån sig genomförs någonting som liknar en momssänk- ning för byggandet av studentlägenheter och små hyresrätter. Samtidigt får små hyresrätter ett inve- steringsbidrag på upp emot 45 000 kr per lägenhet. Det är ett bidrag som inte studentlägenheterna får fast det i princip är likadana lägenheter fysiskt sett. Låt oss fantisera om att bostadsministern jobbar på ett bostadsbolag och får välja om han ska bygga studentbostäder eller små hyreslägenheter på en tomt. Jag skulle inte tro att han i så fall skulle vara så vårdslös med bolagets finanser att han skulle bygga studentlägenheter och gå miste om de 45 000 kronor- na per lägenhet. Enligt det förslag som bostadsminis- tern har antar han tydligen att det finns vissa sådana knäppgökar ute på landets bostadsbolag som skulle kunna tänkas göra detta. Det tror inte jag. Förslaget som har kommit från Bostadsdeparte- mentet är av den gamla skolan, detta söndertvättade lapptäcke av olika tillfälliga lösningar. Det användes också flitigt under 80-talet och kännetecknades av höga subventioner och en sjuk bostadsmarknad. Man väljer nu att ta ett steg tillbaka mot denna unkna då- tid. Jag tycker att det är djupt olyckligt för landets studenter som varje dag dras med det problem som den vanskötta bostadspolitiken har medfört. Det leder till en tragedi för de individer som det drabbar. De som länge drömt om att få börja på en speciell utbild- ning får sin dröm grusad när de upptäcker hur svårt det är att hitta en bostad. I längden äventyrar det dessutom vårt lands möjligheter att bli en ledande kunskapsnation. Det räcker inte med eländigheterna i departe- mentspromemorian när man läser om investeringsbi- draget. För att få ta del av momssänkningen måste bygget bli godkänt efter det att huset är byggt. Detta innebär naturligtvis en risk, och risker är inte gratis. Någon vill ha betalt för att man tar riskerna. I slutän- dan drabbar detta studenterna med höjda hyror. Det är tydligt att Socialdemokraterna inte tar stu- denternas problem på allvar. I stället för långsiktiga regler och villkor som kännetecknas av sundhet, där onödiga kostnader pressas ned och där man ser till att det behov som finns på marknaden blir uppfyllt, har man valt en helt annan väg. Det är en väg som vi i Folkpartiet liberalerna inte vill verka för.

Herr talman! Jag uppskattar Axel Darviks enga- gemang när det gäller stödet till studentbostäder och hans synpunkter på regeringens förslag, framför allt mot bakgrund av att Folkpartiet är avvisande till varje form av stöd i detta avseende. Jag tog del av Folkpartiets ekonomisk-politiska motion i höstas. Det är inte måttligt vad de vill dra ned i stödet till bostadssektorn. De vill minska bo- stadsbidraget med 240 miljoner, dra ned en halv mil- jard på räntebidragen, slopa investeringsbidraget för studentbostäder och slopa investeringsbidraget för mindre hyreslägenheter. Det är Folkpartiets bostads- politiska linje. Tror verkligen Axel Darvik att vi med en sådan bostadspolitik får fram fler lägenheter till studenterna? Det tror inte jag. Det investeringsstöd för studentbostäder som vi hittills har haft har varit ett framgångsrikt stöd. Det har sedan 2000 gett 12 000 nya studentlägenheter runtom i landet på universitets- och högskoleorterna. Det räcker inte. Det behöver byggas mycket mer studentlägenheter, framför allt på de stora universi- tetsorterna där vi fortfarande har en väldigt besväran- de bristsituation. Det gäller Stockholm, Uppsala, Lund och en del andra orter runtom i Sverige. Det är därför som vi nu i departementspromemo- rian har föreslagit ett utökat stöd. Det utökas från det nuvarande maximibeloppet på 40 000 med i genom- snitt mellan 33 och 50 %. Det är ett kraftigt utökat stöd till byggande av studentlägenheter. Men studenter är inte en enhetlig grupp i dag. Det är inte som när jag läste på min tid i Lund och vi alla var mellan 18 och 22 år när vi började på universite- tet. Det är ett väldigt stort spann när det gäller stu- denter. Också 30-40-åringar går på högskolan och läser. Även för dem kan bostadssituationen vara be- svärande på orten. Det är svårt att få en lägenhet. Man har kanske familj också. Det är därför vi går in med ett mycket kraftfullt stöd för att också bygga mindre hyreslägenheter. Men även det är Folkpartiet avvisande till. Jag förstår inte riktigt hur Axel Darvik ska få ihop ekva- tionen att man har ett starkt engagemang för byggan- de av studentlägenheter men samtidigt är avvisande till alla insatser vi kan göra på den statliga nivån för att underlätta byggandet. Nu är det inte bara staten som ska vara med, som jag inledningsvis underströk i mitt svar. Det hänger i hög grad på det kommunala engagemanget också. Det finns kommuner, framför allt på de mindre och me- delstora högskoleorterna, som har haft ett mycket starkt engagemang när det gäller byggandet av stu- dentlägenheter och där situationen är ganska balanse- rad i dag. Men än en gång, vi har en stor brist, framför allt i Stockholm, Uppsala, Lund och på några andra uni- versitetsorter, som vi måste åtgärda med gemensam- ma ansträngningar. Statens insatser är ett ökat stöd för byggandet av studentlägenheter och hyreslägen- heter. Och kommunerna måste svara upp med att hålla tillbaka kostnader för taxor, avgifter och explo- ateringskostnader så att studentlägenheterna byggs till rimliga boendekostnader för studenterna.

Herr talman! Bostadsministern säger att vi har haft en framgångsrik politik de senaste åren. Jag har svårt att dela den uppfattningen när man ser hur verkligheten ser ut för Sveriges studenter. Han drog också upp exempel som just känneteck- nar den gamla sortens bostadspolitik, där man försö- ker subventionera sönder marknaden och från Rosen- bad styra vad det är som ska byggas för tillfället och där de ojämlika villkoren gör att man helt klart sned- vrider marknaden. Folkpartiet väljer inte den här linjen eftersom man såg vilket misslyckande den innebar på 80-talet. När man nu försöker gå tillbaka åt det hållet är det naturligtvis inte en väg som vi vill följa. Jag har helt andra förslag när det gäller bostäder för studenter. Det gäller till exempel sänkt fastighets- skatt. Det ska vara skattefritt att hyra ut rum i sin lägenhet eftersom man redan har betalat skatt på den hyra man betalar. Det ska vara ett förenklat regelverk som gör att man kan pressa ned onödiga kostnader. Är det till exempel rimligt att man ibland måste sätta in dubbla dörrar för att klara av de ljudnormer som finns uppsatta? Det finns nämligen inte några dörrar på marknaden som klarar av de hårda kraven. Är det verkligen det som studenterna uppskattar mest, eller skulle de kanske uppskatta att man kunde pressa ned hyran lite till? Det handlar om att man ska skärpa konkurrensen på byggmarknaden just för att kunna pressa ned pri- serna ännu mer. Och det handlar kanske framför allt om att stärka studenternas betalningsförmåga så att de verkligen har råd att betala för lägenheterna. Det handlar om att öka studiestödet, och det handlar om att höja fribeloppet till en början för att man ska kun- na jobba mer vid sidan om, på lov och sådant, för att ha råd med hyran. Sedan säger bostadsministern att studenterna na- turligtvis inte är en enhetlig grupp. Det är jag mycket medveten om. Men jag tror att det är svårt i längden att med små hyreslägenheter på något sätt kunna avhjälpa de problem som landets studenter har. De lägenheter som man skapar är ju någonting som man bara har initialt när de byggs. Oftast sugs de upp i den bostadskris vi har i dag. Det är svårt för de studenter som snabbt vill ha ett boende när de har fått beskedet att de har kommit in på en utbildning att kunna få tag på de här lägenheterna. Avslutningsvis skulle jag vilja fråga bostadsmi- nistern om han inte ser några som helst problem med att det är ojämlika villkor. Jag belyste förut att man kanske i stället väljer att bygga en annan sorts lägen- heter än studentlägenheter just för att det är betydligt bättre villkor. Det gäller också risktagandet för bo- stadsbolagen. Ser inte bostadsministern problemen med detta när man förändrar reglerna på det här sättet och att det också är någonting som i slutändan drab- bar studenterna?

Herr talman! Jag tycker att det här är utomordent- ligt spännande. Axel Darvik och Folkpartiet vill ju inte ha något stöd över huvud taget. Ändå diskuterar Axel Darvik de olika villkor i stöden som gäller för studentlägenheter respektive vanliga hyreslägenheter. Jag uppskattar engagemanget när det gäller regering- ens politik, men i grunden har Axel Darvik och Folk- partiet den uppfattningen att vi över huvud taget inte ska ge investeringsstöd för att bygga studentlägenhe- ter. Det är en något haltande linje som Axel Darvik företräder. Jag ska beröra de förslag som Axel Darvik förde fram i övrigt för att underlätta byggandet över huvud taget. Jag börjar med sänkt fastighetsskatt. Vi har sänkt fastighetsskatten för hyreslägenheter i olika steg, från 1,7 % ned till 0,5 % som den ligger på i dag. Det man ska ha i minnet är att ett borttagan- de av fastighetsskatten inte får några stora effekter när det gäller byggandet av studentlägenheter. Fastig- hetsskatt utgår inte för de första fem åren. Därefter är det bara halv fastighetsskatt för de kommande fem åren. Det skulle inte stimulera nyproduktionen om vi tog bort fastighetsskatten. Däremot har det investeringsstöd som vi hitintills har haft gett mycket god effekt. Vi har nu på tre år fått 12 000 nya studentlägenheter till följd av inve- steringsstödet. Hur skulle situationen sett ut för stu- denterna om Folkpartiet hade fått bestämma? Då hade vi inte haft investeringsstödet. Då hade vi inte haft de 12 000 studentlägenheterna. Förenkla regelverket, säger Axel Darvik. Jag kan dela den uppfattningen. Vi har vidtagit en del åtgär- der för att förenkla regelverket. Jag tror inte att det går att komma så mycket längre. Boverket har ändrat sina föreskrifter så att produktionskostnaden för stu- dentlägenheter har kunnat minska med mellan 30 000 och 40 000 kr per lägenhet till följd av regelföränd- ringar. Det har blivit lite enklare att bygga och inte så dyrt. Den vägen har vi beträtt. Sedan delar jag Axel Darviks uppfattning om konkurrensförhållandena. Vi har en bristande konkur- rens på marknaden i dag. Det är alldeles uppenbart. Asfaltskartellsavslöjandet och andra avslöjanden om oegentligheter inom branschen är bakgrunden till att vi tillsätter Byggkommissionen nästa år. Nu börjar jag se vissa glädjande tecken på att det har blivit mer av en kostnadsfokusering i branschen. Byggherrarna, de som ska förvalta fastigheterna, börjar ta en aktivare roll i processen. Därmed kan man också åstadkomma en press på produktionskost- naderna. Vi måste fortsätta att hålla i den utveckling- en och även stimulera fram lite nya aktörer på bygg- marknaden, lite mindre och medelstora företag, några uppstickare som kan ruska om i branschen. Det har vi sett i Linköping där ett privat företag, Duvkullen, kan bygga studentlägenheter till mycket rimliga kostna- der. Den vägen för att öka konkurrensen och stimule- ra nya aktörer på marknaden är en viktig väg för att vi över huvud taget ska höja bostadsproduktionen i Sverige. Lite ihålig argumentation tycker jag att jag möter från Axel Darvik. Å ena sidan har han väldigt mycket synpunkter på regeringens stöd. Han vill gärna ha upp investeringsstödet till studentlägenheter, om jag har förstått Axel Darvik rätt. Å andra sidan agerar Folk- partiet här i riksdagen på ett sätt som innebär att vi ska slopa investeringsstödet. Man säger nej till byggmomsreduceringen. Man vill dra ned räntebidra- get kraftigt. Man vill slopa investeringsbidragen till hyreslägenheter. Jag tycker att Axel Darvik med sitt stora engage- mang i de här frågorna kanske borde ta ett resone- mang i den folkpartistiska riksdagsgruppen om inte Folkpartiet ska ändra inställning till vilket stöd vi måste ge för att vi ska få ett ökat byggande av stu- dentlägenheter.

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag fullt ut ställer upp på Folkpartiets bostadspolitik. Anledningen till att jag vill diskutera detta och an- vänder dessa argument är att också belysa de stora problem som finns med regeringens bostadspolitik. Man har den gamla sortens politik där man tror att man genom subventioner kan styra marknaden. Det gör att man hela tiden upplever en osundhet. Reglerna ändras från tid till annan. Det gör att det finns en passivitet på marknaden där man väntar på vad de nya reglerna ska innebära. Man funderar på att vänta med byggstarten till efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Man undrar om man ska vänta med att sätta spaden i backen eller köra fram grävskoporna innan förslaget läggs fram. Hela rattandet fram och tillbaka med politiken gör att det blir en passivitet. Bostadsministern säger att reglerna inte kan för- enklas. Det tror inte jag. Jag ser byråkratin och de besvär som finns i dag för att få till stånd byggande av studentlägenheter, och jag tror definitivt att det går att göra det enklare och smidigare. Jag skulle vilja ha svar på mina frågor. Ser inte bostadsministern några problem med ojämlika vill- kor? Det är det exempel som berördes förut. Finns det inte problem med de risker som finns, till exempel när projekt godkänns i efterhand? Vid ett projekt om tio hus får man räkna in i kalkylerna att ett av dem inte går igenom. Då måste de kostnaderna bäras av studenterna som bor i de andra nio husen. Det är så det fungerar.

Herr talman! Den saken undanröjer vi genom det stöd vi kommer att införa som innebär en byggmoms- reducering. Det gäller i all byggnation av studentlä- genheter och mindre hyreslägenheter. Vi funderar noga när det gäller beslutstillfällen, så att det ska skapas större säkerhet för investerarna. Ser jag något problem med skillnaden i stödet? Jag tycker att det ska vara en skillnad i stödet. Om man bygger fullvärdiga hyreslägenheter med besitt- ningsskydd, krävs det lite bättre standard och lite bättre utformning än i mer traditionella studentlägen- heter där det inte finns besittningsskydd. Där måste man lämna lägenheten när studietiden är över. Studenterna av i dag är inte en enhetlig grupp. Det behöver byggas både hyreslägenheter och mer tradi- tionella studentlägenheter på campusområden för att svara upp mot det behov studenterna har. Det är något märkligt att Axel Darvik har ett så starkt engagemang när det gäller investeringsstödet när hans parti förespråkar att inte ha ett investerings- stöd. Det är nödvändigt med ett investeringsstöd. Det visar inte minst de investeringsbidrag vi hitintills har givit ut och som har resulterat i 12 000 studentlägen- heter. Investeringsstödet tillkom efter en uppvaktning av Sveriges Förenade Studentkårer. Vi lade oss precis på den nivå som Sveriges Förenade Studentkårer krävde 1999. Nu kan jag se att det finns behov av ett utökat stöd. Det är därför vi i den departementspromemoria som nu remissbehandlas - remisstiden går ut i dag - föreslår ett utökat stöd till att bygga studentlägenhe- ter.