Stoppade antikroppstester och covidpass

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att alla ovaccinerade får tillgång till fria antikroppstester.

Den 25 februari 2021 ändrade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer rörande användningen av antikroppstest till följd av bland annat den vaccinationskampanj som nu genomförs över hela Sverige. Den nu gällande rekommendationen stipulerar att storskalig antikroppspåvisning är av begränsat värde på individnivå för personer som vill veta om antikroppar mot covid-19 har utvecklats efter genomgången infektion. Det innebär att antikroppstestning endast ska genomföras vid medicinsk indikation, som en möjlighet att kartlägga immunitet eller vid genomförande av studier. Det finns alltså fortsatt möjlighet att genomföra studier för att kartlägga immuniteten i befolkningen.

Folkhälsomyndigheten understryker i sina rekommendationer att antikroppstestning är resurseffektiv när den används i seroepidemiologiska uppföljningar på grupp- eller befolkningsnivå för att undersöka hur många som utvecklat antikroppar mot sars-cov-2 efter genomgången covid-19 eller vaccination mot sjukdomen. Antikroppstestning på individnivå är indikerad i de fall där det är medicinskt motiverat att väga in resultatet av ett antikroppstest i den fortsatta patienthandläggningen. Upprepad antikroppstestning av en person som tidigare fått ett positivt antikroppssvar rekommenderas endast om det är medicinskt motiverat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den överenskommelse som tecknades mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner i juni 2020 och som därefter förlängdes i november 2020 har fungerat väldigt väl och sett till att testningskapaciteten i Sverige är väldigt hög. Överenskommelsen stipulerar att all testning ska utföras i enlighet med rekommendation från Folkhälsomyndigheten för att ekonomiskt ersättas av staten. Det finns däremot fortsatta möjligheter för enskilda företag att erbjuda antikroppstestning i de fall intresse finns hos individen.

Givet den stora kapacitet som finns i PCR-testningen är det också möjligt att testa sig vid symtom, vilket är mycket viktigt i sammanhanget. Vecka 15 genomfördes över 335 000 PCR-tester i hela landet. Det är erkänt att regionerna har god kapacitet för provtagning, och samtliga erbjuder provtagning samma eller nästkommande vardag. Provsvar fås hos majoriteten av alla regioner senast dagen efter. Något längre svarstider finns om provet behöver transporteras utanför regionen för analys.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret och samtidigt uttrycka min uppskattning för att ministern ägnar denna eftermiddag och kväll åt att diskutera ett antal interpellationer med koppling till pandemin. Tyvärr är min interpellation mer än en månad gammal nu, vilket gör att ytterligare saker har hänt i frågan sedan den lämnades in, men jag tror att det går bra att debattera den ändå.

Bakgrunden till min interpellation är att i slutet av mars meddelade plötsligt Västra Götalandsregionen, där jag bor, och även Region Stockholm att man slutar erbjuda allmänheten att boka tider för antikroppstest. Detta för att Folkhälsomyndigheten ansåg att testerna är av begränsat värde. Fler regioner har följt efter, och nu verkar det som att den breda antikroppstestningen har stoppats över hela landet. Jag tycker att det är lite svårt att förstå logiken.

För det första kommer det att dröja mycket länge innan alla svenskar har vaccinerats, särskilt de i de yngre åldersgrupperna - om nu till exempel barn över huvud taget kommer att vaccineras. Att människor kan få tydliga besked om huruvida de har antikroppar är oerhört värdefullt för individen och dennas anhöriga. Det kan också i vissa fall vara viktigt för individens arbetsgivare eller andra.

För det andra borde det vara av stort intresse ur samhällssynpunkt att kunna se hur stor del av den ovaccinerade befolkningen som har antikroppar mot covid-19. Det är ju antikropparna tillsammans med vaccinationen som kan bidra till flockimmunitet.

För det tredje har vi periodvis haft brist på vaccin, och vaccinplaner har flyttats framåt i tiden. Ingen vet heller hur länge vaccinet verkar. I en sådan situation kunde det kanske vara rimligt att överväga om personer som saknar antikroppar ska vaccineras först och om de som har antikroppar ska ställas sist i vaccinationskön.

I hela EU diskuteras frågan om digitala vaccinationspass och covidpass, och i bland annat Danmark är det redan verklighet. I Danmark har man dock jämställt vaccination med styrkta antikroppar eller färskt negativt covidtest i sitt covidpass. EU-kommissionen har föreslagit samma sak - att vaccination, påvisade antikroppar och negativt covidtest ska jämställas när det gäller de föreslagna gröna intygen eller vad vi kallar vaccinationspass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet är bara att om Sverige inte erbjuder antikroppstester för ovaccinerade faller ju möjligheten bort att utfärda covidpass för ovaccinerade med antikroppar i enlighet med EU-reglerna.

Jag har full förståelse för att man inte vill göra antikroppstester på dem som redan är vaccinerade. Inte heller vill man att människor missbrukar detta med ständigt upprepade antikroppstester. Men i samband med tidsbokning borde man kunna se om en person är vaccinerad eller inte och även se när den senast gjorde ett antikroppstest.

Personer som är vaccinerade är det såklart meningslöst att testa, men för den övriga befolkningen borde det vara intressant med omfattande testning av antikroppar. Det gäller inte minst barn och unga, som man ju inte har för avsikt att vaccinera i närtid - om alls.

Fru talman! Jag förstår helt enkelt inte hur Sverige ska kunna leva upp till EU:s krav på gröna intyg om man inte ger den ovaccinerade allmänheten möjlighet att göra antikroppstest.

Det framgår dessutom av ministerns svar att covidtester i första hand ska göras om man uppvisar symtom. Om man inte har några symtom, kan man då göra de här testerna? Om man inte kan det, ja, då kan man ju inte få det där gröna intyget för en utlandsresa om man inte är vaccinerad. Effekten blir att den ovaccinerade delen av befolkningen - däribland huvuddelen av våra barn och ungdomar men också andra som av olika skäl är ovaccinerade - inte kommer att kunna få det av EU beslutade gröna intyget, som kommer att vara ett villkor för många utlandsresor.

Med anledning av detta vill jag upprepa min fråga till socialministern, lite på ett annat sätt än det ursprungliga. Hur avser hon att säkerställa att Sverige lever upp till EU:s krav på att positiva antikroppstester och negativa covidtester ska jämställas med vaccination vid utfärdande av gröna intyg och att hela befolkningen, även ovaccinerade, ska ha samma chans att få ett sådant intyg?

Fru talman! Jag tackar Jan Ericson för den här diskussionen och för möjligheten att svara på det som jag tänker är ärliga frågor. Jag har en del svar som jag hoppas ska reda ut det här.

Staten bekostar ju till fullo vaccinationer, PCR-tester och antigentester eller snabbtester, som det också heter. Tidigare bekostade man också antikroppstestning.

Jag vill bara säga att det kostar 550 kronor att göra ett antikroppstest, som man då inte gör för att man känner att man vill kolla. Den möjligheten fanns till en början därför att det i början av pandemin var många som med stor sannolikhet hade haft en infektion men inte hade fått göra ett PCR-test och inte visste om de hade haft covid-19. I dag ligger vi på en testkapacitet på nästan 350 000 i veckan, och människor uppmanas ju verkligen - också jag uppmanar här - att vid minsta symtom och misstanke om att man är smittad med covid-19 göra ett PCR-test så att man vet om man är smittad eller inte. Detta därför att om man vet att man är smittad vet man också att det går en viss tid, och därefter har man tillfrisknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag berättar detta därför att det är definitionen i EU när det gäller de digitala certifikaten. Det är att man ska visa att man är vaccinerad med något av de av EMA godkända vaccinerna. Det är att man har ett PCR-test som är negativt och inte äldre än 72 timmar, tror jag att det är, men också ett intyg om tillfrisknande. Det står egentligen inte att man ska ha antikroppar, utan det som står är att det ska ha förflutit en viss tid från att man hade ett positivt test. Man ska bevisa att man nu är frisk, och det bevisar man antingen genom ett vaccinationsintyg eller genom ett negativt PCR-test - eller också kan man berätta att man visserligen hade ett positivt PCR-test men att det är minst två veckor gammalt. Jag tror att det är två veckor; det får vi återkomma till. Så definierar EU det.

Det här gör man också därför att antikroppstester inte är 100 procent säkra. Jag menar då inte att de är 99,9 procent säkra, utan jag menar att den frågan har diskuterats under en längre tid. Det är inte säkert att det ger utslag. Det fanns till och med en oro: Tänk om man först vaccinerar sig och sedan ska kolla, och då har man inga antikroppar. Det är inte säkert.

Är man vaccinerad så är man vaccinerad.

Kontentan av detta är att även om Jan Ericson får veta att han har antikroppar i dag, hur länge gäller de antikropparna? Det är därför EU inte använder detta utan i stället talar om tillfrisknandeintyg. Då har man intyg på att man varit sjuk, och efter en bestämd tid bedöms man då ha antikroppar. Det fastställs inte genom ett antikroppstest utan genom att man har ett gammalt positivt test.

Jag vet inte om jag uttrycker mig otydligt, men det är alltså detta som är anledningen. Vi kan inte använda skattebetalarnas medel på alla tänkbara sätt, utan det gäller att veta vad syftet är och att se att det är välmotiverat. Ett antikroppstest kan göras på medicinsk indikation men också i studiesyfte för att man ska kunna avgöra hur det ser ut med immuniteten i befolkningen. Då finns den möjligheten.

Den som är nyfiken och vill betala själv har också möjlighet att ta ett antikroppstest. Annars ska man se till att för det första vaccinera sig när möjligheten finns och för det andra såklart göra ett PCR-test när man upplever symtom eller har misstanke om att man bär på covid-19-viruset. Det digitala passet för EU är inte konstruerat baserat på antikroppar, så ett antikroppstest kommer inte att påverka möjligheten att få ett sådant.

Fru talman! Det var vissa svar här som jag kan ta till mig. Samtidigt blir jag lite fundersam. Man säger att antikroppstesterna är osäkra, men det sägs ju även om de andra testerna. Det finns ju många olika tester som man använder, och vad jag har förstått säger man att även PCR-testerna är ganska osäkra.

(Socialminister LENA HALLENGREN (S): Nej.)

Ministern säger att de inte är det. Då får vi hoppas att det stämmer.

Ministern talar om kostnaden, 550 kronor. Visst, vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Samtidigt har vi ju lagt hundratals miljarder på olika typer av krisåtgärder. Att kunna erbjuda antikroppstester tycker jag är värdefullt. Jag har själv tagit ett sådant test och fått veta att jag har antikroppar. Jag tycker att det är positivt om man kan ha med det i ett intyg i avvaktan på att man blir vaccinerad. Då slipper man ju att ta ett nytt PCR-test.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men min första fråga får bli: Kan ministern garantera att alla som vill faktiskt kan få ta ett PCR-test om de inte har hunnit bli vaccinerade? Det kan gälla till exempel barn och ungdomar om familjen ska åka på semester, även om de inte har symtom. Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Sedan finns det en annan fråga som också behöver belysas i det här sammanhanget. I februari gav ju regeringen ansvariga myndigheter i uppdrag att förbereda utfärdandet av vaccinationsbevis. Redan då var det känt att EU diskuterade en bredare lösning där även negativa covidtest och intyg om att man har haft sjukdomen och tillfrisknat ingick. I mitten av mars kom beskedet att EU-kommissionen ville se en sådan lösning. Trots detta har regeringen uppenbarligen inte gett myndigheterna i uppdrag att se till att även den delen finns med, utan det är bara vaccination som finns med i uppdraget till myndigheterna.

Häromdagen konstaterade digitaliseringsminister Anders Ygeman att Sverige var ett av de länder som var först med att testa EU:s gröna intyg, men samtidigt kom det fram att man fortfarande inte har tagit initiativ till att mer än bara genomgången vaccination ska finnas med i intygen. Detta konstaterade bland annat SVT Nyheter i ett inslag den 5 maj.

Ansvariga myndigheter har jobbat med det svenska gröna intyget i tre månader ungefär, sedan mitten av februari, och EU-kommissionens linje har varit känd i två månader. Trots detta verkar regeringen inte ha agerat på detta, utan det är fortfarande vaccination som finns med i intyget och inte någon form av tester.

Då är min fråga till socialministern varför inte regeringen för länge sedan har gett ett tydligt uppdrag till myndigheten att utforma de gröna intygen i linje med EU:s krav utan i stället valt att diskriminera alla dem som inte är vaccinerade och kanske inte heller kommer att bli det. Då tänker jag framför allt på barn och ungdomar. Vi vet fortfarande inte om barn kommer att vaccineras, och ungdomar kommer att få vänta länge för att andra ska få vaccin först.

Kommer socialministern att ta initiativ till att bredda uppdraget till myndigheterna, så att man också får med åtminstone de negativa testerna i intygen, vilket möjliggör att familjer kan resa och så vidare?

Vi satsar i EU ganska stora pengar på återstart. Vi har till exempel haft den stora återhämtningsfonden som Sverige är med och finansierar just för att få fart på EU:s ekonomi. Då känns det lite konstigt om vi inte ska medverka till att så många som möjligt kan börja resa igen och hjälpa länder i södra Europa att fart på sin ekonomi och sin turism. Då tror jag att det är en viktig del att en familj kan få intyg även om det bara är föräldrarna som är vaccinerade och inte barnen.

Fru talman! Vi kommer att svara på alla dessa frågor när arbetet har kommit lite längre. Den 26 juni är ju det datum då EU förväntar sig att det ska vara klart. Vi själva har ju sagt den 1 juni.

Anledningen till att det handlar om vaccinationer är att vi har ett nationellt register över dem. Vi har den kunskapen nationellt. Hur man ska lägga in PCR-tester och hantera frågan om tillfrisknande är mer komplicerat. Det handlar kanske inte om Digitaliseringsmyndigheten, utan snarare är det en fråga om dialogen med vården när det gäller hur man ska hantera det. Men det återkommer vi till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige kommer inte att vara ett land som inte har samma pass som alla andra länder har. Men det är inte så länge sedan EU satte ned foten och sa ungefär vad som skulle anges i passet. Vi återkommer om det, och myndigheterna arbetar på. Det vill jag verkligen säga.

Låt mig också än en gång ta upp detta med antikroppstester, så att man ska förstå. Även om man kan visa att man har antikroppar säger det inget om hur länge man har dem. Det är skälet till att detta inte tas med. Det är en annan sak att visa att man har gjort ett negativt PCR-test för ett antal timmar sedan. Det tror jag dock inte är den svåra delen.

Den svåra delen är detta med tillfrisknande och hur man ska se på det. Det bygger ju på att man har gjort ett positivt test, sedan ska det gå en viss tid tills man tillfrisknar, och efter det antas man ha antikroppar under en viss tid. Detta är också något som EU gemensamt måste vara överens om: Hur länge tycker man att detta ska vara giltigt?

Återigen: Folkhälsomyndigheten och regionerna är överens om att det inte är rimligt att alla som vill ska göra antikroppstester. Men på medicinsk indikation kan man göra det, liksom för studier om immunitet i befolkningen.

När det gäller vaccinpassen ska vi komma ihåg att man i Danmark redan har delar av detta. Tillfrisknandeintyg tror jag inte finns, men man kan göra ett test som är negativt. Det behöver man på ett annat sätt i Danmark för att få gå på restaurang eller för att få gå till en frisör. Vi har inte detta i Sverige.

Vi ska naturligtvis göra det som vi behöver för att ha samma möjlighet att resa mellan EU:s länder som alla andra har, men den roll det spelar i Sverige är en fråga för en helt annan interpellationsdebatt.

Fru talman! Jag kan börja med att instämma helt med ministern om att den danska lösningen kanske inte är något som vi ska eftersträva i Sverige.

Vaccinationsintyg har vi använt många gånger vid resor till olika länder. Det vet inte minst vi i riksdagen, som reser till konstiga ställen ibland. Man måste ha vaccinationsintyg för olika saker i Afrika, Sydamerika och så vidare. Det är inget konstigt i samband med resor. Men att man däremot skulle ha krav på någon form av intyg för att få röra sig i sitt eget land och göra vardagliga saker känns inte särskilt tilltalande. Det håller jag helt med ministern om.

Ministern säger att det är komplicerat hur man ska få in testerna i intygen. Jag förstår det. Det måste vara tämligen besvärligt att lösa den frågan. Men då måste man också börja någon gång. Ministern säger att arbetet pågår, men vad jag vet har regeringen inte gett det uppdraget till myndigheterna - inte om vi ska tro medierna i alla fall. SVT Nyheter säger att det i dag inte finns någon lösning för hur man ska hantera detta med att få med testresultat i intygen.

Om man inte sätter igång arbetet och ger ett tydligt uppdrag till de ansvariga myndigheterna kommer man ju aldrig att lösa detta. Då är min fråga till ministern: Finns det ett uppdrag till Digitaliseringsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten att göra detta och även arbeta fram en lösning för detta med testerna, eller har ministern för avsikt att driva den här frågan? Även om det kanske är digitaliseringsministern som ger det formella uppdraget måste man ju diskutera i regeringen om att myndigheterna ska få det här uppdraget, för annars kommer vi aldrig att hinna lösa detta till den 26 juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det gäller huruvida vi kommer att använda det i Sverige eller inte har vi inte satt ned foten, skulle jag säga. Men det känns som att frågan verkligen fordrar en lång och egen diskussion.

Den tekniska lösningen behöver man ta fram, och det är det som är Digitaliseringsmyndighetens uppdrag. Man ska också lägga in det här med vaccinpass. Sedan behöver vi titta på formerna för hur det ska gå till. Det handlar om att lägga in PCR-test. Ska vem som helst göra det, när som helst, hur många gånger som helst och så vidare? Det finns en del sådana frågor som inte ligger på Digitaliseringsmyndigheten. Det är frågor som vi behöver lösa, helt enkelt.

Men återigen: Vår bedömning har varit att myndigheten ska ha den tekniska lösningen färdig den 1 juni. Jag säger det med reservation för att det faktiskt är Anders Ygeman som sitter på detaljerna i frågan. Det datum som EU och kommissionen har satt upp är ändå den 26 juni. Det hänger väl ihop med att de har mycket senare semestrar runt om i Europa. Vi börjar lite tidigare. Men vi återkommer, helt enkelt, i frågan. Vi har för avsikt att se till att svenskar har samma förutsättningar och möjligheter att resa och röra sig i Europa som övriga européer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.