Stöd under graviditeten

Fru talman! Linda Lindberg har frågat mig om jag avser att påverka dagens regelverk kring mödravårdsbesök så att det gör det möjligt för båda föräldrarna att få ersättning för att delta vid besök hos mödravården under hela graviditetsprocessen. Vidare har hon frågat mig om jag avser att verka för en lagstadgad rätt till ledighet för båda föräldrarna för mödravårdsbesök samt om jag avser att vidta åtgärder för att alla gravida ska få en bättre förutsättning till minskad stress och bättre hälsa sent i graviditeten.

Jag vill börja med att tacka Linda Lindberg för att hon tar upp de här angelägna frågorna. Alla blivande föräldrar ska ges goda förutsättningar för en trygg graviditet. Grunden till ett jämställt föräldraskap läggs tidigt. Samhällets stöd bör organiseras så att förutsättningarna för ett sådant föräldraskap är goda.

Precis som Linda Lindberg beskriver i sin interpellation har regeringen nyligen förbättrat möjligheterna för båda föräldrar att delta under mödravårdsbesök under graviditeten. Sedan den 1 januari 2019 har båda föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet med ersättning för besök inom mödravården under de 60 dagarna närmast den beräknade förlossningen. I samband med förslagen argumenterade regeringen för att det är under den senare delen av graviditeten som besöken blir mer frekventa och att behovet av stöd och avstämning kan antas bli större närmare förlossningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att följa uttaget av föräldrapenning för besök inom mödravården. Eventuella framtida förändringar av regelverket bör ske när det finns en bild av hur denna nya möjlighet används.

Linda Lindberg föreslår i sin interpellation en graviditetspeng, ett nytt slags förmån på tio dagar till alla gravida, vilken skulle kunna nyttjas under de 30 dagarna närmast den beräknade förlossningen.

I dag har vi, för att stötta kvinnor som får nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditeten, förmånen graviditetspenning. Inspektionen för socialförsäkringen har tidigare konstaterat att det finns en gränsdragningsproblematik mellan graviditetspenning, sjukpenning och föräldrapenning. De menar även att det kan ifrågasättas om graviditetspenningen utgör ett tillräckligt stöd för kvinnor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditet.

Graviditetspenningens regelverk utformades i en tid då arbetslivet såg annorlunda ut. Till exempel kan endast fysiskt påfrestande arbete, inte psykiskt påfrestande sådant, grunda rätt till graviditetspenning. År 2016 tillsatte regeringen, bland annat mot denna bakgrund, Utredningen om en modern föräldraförsäkring, som bland annat hade i uppdrag att titta på om reglerna för graviditetspenning var tillräckligt anpassade till dagens arbetsliv och om de utgjorde ett ändamålsenligt skydd för kvinnor som har nedsatt arbetsförmåga i slutet av graviditeten.

Utredningen föreslog att förmånstiden med graviditetspenning skulle förlängas. Graviditetspenning skulle i och med förslaget kunna lämnas längst fram till och med dagen för den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Utredningen föreslog också att inkomsttaket inom graviditetspenningen skulle höjas från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Förslagen har mottagits positivt av flera remissinstanser och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Graviditeten är en viktig period, och stödet till gravida kvinnor ska givetvis fungera i det samhälle vi har i dag. Regeringen anser dock att eventuella förbättringar i detta stöd ska ske inom de förmåner som finns i dag.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för det fina svaret. Det gläder mig att Socialdemokraterna också tycker att mödravård och graviditetspenning är viktiga frågor.

Regeringen pratar ofta om vikten av ett delat föräldraansvar och har med olika incitament, inte minst genom föräldraförsäkringen, stridit för och påpekat hur viktigt det är att pappan tar ett större ansvar för barn och hushållsarbete. Jag kan väl inte annat än hålla med om att ett gemensamt ansvar är det absolut bästa, men jag vill också tro att många familjer faktiskt har det på ett eller annat sätt. Vad jag dock vill säga är att ett absolut jämnt fördelat uttag av föräldradagar inte är lösningen i sak, men att vi i lagen ska ge lika förutsättningar utan att styra vem som gör vad är för oss prioriterat.

Saken är dock att med dagens regelverk är det inte samma förutsättningar som gäller för blivande föräldrar när det kommer till frågan om mödravårdsbesök. I den frågan har regeringen landat helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Att se till så att båda föräldrarna ges samma förutsättningar under själva graviditeten verkar inte vara lika prioriterat för regeringen, eftersom man landat i att erbjuda detta endast de två sista månaderna. Man menar att det är först i slutet av graviditeten som besöken blir mer frekventa, och så kan det kanske vara. Men för paret som väntar barn är det ju i början som nyfikenheten är störst och de viktigaste besöken görs.

Jag läste nyligen om Peter och hans sambo som förlorade sitt ofödda barn en vecka före beräknad förlossning, vilket såklart tog dem oerhört hårt. De väntar nu barn på nytt, och Peters vilja att verkligen finnas till stöd vid sidan om sin sambo under hela graviditeten har visat sig inte vara helt självklar och enkel. Peter ansökte hos sin arbetsgivare om ledighet med lön för de besök som låg inplanerade hos mödravården fram till födseln, vilket avslogs. Detta blir effekten av lagen. Den gör att partnern inte säkert kan vara med på de besök som planerats.

Fru talman! Vi sverigedemokrater menar att det självklart måste finnas förutsättningar för föräldrarna att göra detta tillsammans - att kunna dela de första besöken när graviditeten fastställs, att kunna dela de första ultraljuden där både positiva och negativa besked kan komma. Allt annat vore väl märkligt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Som det ser ut i dag är pappans deltagande helt beroende på hans arbetsplats, på hans relation till sin chef och på hur de olika kollektivavtalen är skrivna. Jag kan tycka att svensk lag är klen och omodern i denna fråga och menar att rätt till betald ledighet för båda föräldrarna bör styras i svensk lag och inte avgöras av arbetsgivaren. Vi har föreslagit en ändring i lagen där båda föräldrarna ges rätt till såväl ledighet som ersättning redan från graviditetens start. Socialdemokraterna säger nej till detta.

Vad de också sa nej till var införandet av tio graviditetsdagar som kan tas ut den sista månaden före förlossningen. Dessa dagar ska i vårt förslag kunna tas ut oavsett hur arbetsbelastningen ser ut, utan bedömning, och ersättningen ska utgå som tillfällig föräldrapenning. Dagens bedömning kring rätt till graviditetspenning skiljer sig ganska mycket åt, och signalerna från många blivande föräldrar är att det helt enkelt spretar. Dessutom har man, som ministern nämnde i svaret, inte rätt till graviditetspenning de sista elva dagarna. Det gläder mig att man ser över det.

Våra lagändringar skulle innebära att föräldrarna själva kan bestämma från graviditetens start. Det ger familjen en god förberedelse, och mamman behöver inte jobba in i det sista.

Fru talman! Det bör verkligen ligga i vårt intresse här i Sveriges riksdag att få ordning på detta. Eller anser minister Shekarabi att det är bra att vi har en lag kring mödravård som ser ut så här?

Fru talman! Jag tackar Linda Lindberg för frågan och inlägget. Detta är en viktig fråga. Jag tror att alla vinner på att det finns ett starkt engagemang i dessa frågor i den här kammaren.

En av de stora styrkorna i vårt samhälle och med den svenska modellen är just att vi har en så väl utvecklad föräldraförsäkring, som också har bidragit till ett mer jämställt föräldraskap. Det är en vinst inte bara för papporna utan för hela samhället.

Föräldraförsäkringen är någonting som vi ska vara väldigt stolta över. Vi ska vårda den och värna den, men vi ska också utveckla den. Det Linda Lindberg gör är att peka på ett område där vi behöver agera för att ytterligare förbättra en försäkring som i grunden är inspirerande för resten av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som vi redan berört har vi precis infört en förbättrad försäkring på detta område. Sedan den 1 januari 2019 har alltså båda föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet med ersättning för besök inom mödravården under de första 60 dagarna närmast den beräknade förlossningen. Men som vi hört finns det fortfarande delar av behovet av försäkring som behöver utvecklas.

Vi har haft en utredning som gjort ett gediget arbete om en utveckling av föräldraförsäkringen. I den utredningen ingår också de närliggande frågor som berörs i Linda Lindbergs frågeställning. Vi har remitterat denna utredning, och det ser ut att finnas starkt stöd för att vi ska gå i den riktning som utredningen föreslår. Det besked som jag kan ge i dag är att vi kommer att jobba med förslaget.

Vi välkomnar att det finns en debatt i riksdagen om dessa frågor, för jag är övertygad om att detta borde vara ett område där partier över blockgränser kan rösta fram en förändring som innebär att föräldrars förutsättningar att finnas med ända från början av graviditeten och föräldraskapet ska stärkas.

Fru talman! Det gläder mig som sagt att statsrådet Shekarabi nu erkänner att ni har landat fel i denna fråga.

Gällande gränsdragningen mellan graviditetspenning, sjukpenning och föräldrapenning kan jag hålla med om att det är väldigt problematiskt. Jag ska försöka beskriva hur rörigt det faktiskt kan bli för en blivande förälder.

En förälder som har ett tungt jobb är berättigad till graviditetspenning, vilket gör att den kan spara sina föräldradagar. Den som inte får graviditetspenning, kanske på grund av att den har ett mer psykiskt påfrestande arbete, behöver ta ledigt från sitt arbete och nyttja sina föräldradagar. Det gör att den har ett färre antal dagar kvar när barnet väl är fött. Samtidigt blir den som beviljas graviditetspenning med dagens system helt utan ersättning de sista elva dagarna och tvingas sedan antingen gå hemma utan ersättning, söka sjukpenning eller använda sina föräldradagar. Det är onödigt byråkratiskt krångel, fru talman.

Genom att införa vårt förslag om tio fria dagar kommer man undan en stor del av problemet. Det blir även mer rättvist för dem som inte beviljas graviditetspenning.

Men jag går tillbaka till frågan om just mödravårdsbesök. Jag talade tidigare om Peter, som ansökte om ledighet med lön. Enligt en rundringning som Publikt har gjort till 50 olika statliga myndigheter svarar 43 att de beviljar ledighet med lön för mödravårdsbesök endast för den som är gravid.

Jag tänker för tids vinnande inte rabbla upp alla 43, men jag ska nämna några av de statliga myndigheter som ger ledigt med betalning till den gravida men inte till partnern: Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Konsumentverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för arbetsmiljökunskap och - håll i hatten! - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, Regeringskansliet, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheter som svarar att man ger rätt till betald ledighet även för partnern är Centrala studiestödsnämnden, Trafikverket, Transportstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg.

Seriöst, fru talman! Vi har alltså statliga myndigheter som verkar under regeringen som inte utgår från jämställdhet, likabehandling, att ge alla samma förutsättningar och att man ska se alla som lika mycket värda - så som Socialdemokraterna gör i fråga om kärlek. Låt mig upprepa: Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Diskrimineringsombudsmannen.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa frågan till statsrådet Shekarabi: Hur är detta möjligt?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg! Det hör ju till sakens natur här i kammaren att när man interpellerar intar man en mer polemisk inställning till regeringen och motdebattören. Men faktum är ju att denna regering under denna mandatperiod och inte minst förra mandatperioden har verkat för att förbättra föräldraförsäkringen och vidtagit flera åtgärder, däribland en åtgärd som trädde i kraft den 1 januari som innebär att vi förstärker föräldraförsäkringen just i samband med graviditet.

Behöver det göras mer? Ja. Det finns intressanta förslag i den utredning som vi har att hantera, och vi avser att arbeta med de förslagen.

Behöver vi skämmas för vår föräldraledighet ur ett jämställdhetsperspektiv? Vi har tagit några steg mot jämställdhet i föräldraförsäkringen. Det är ju bra. Det är bra att staten har vågat ta ställning för jämställdhet och att staten har agerat i syfte att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Har detta varit okontroversiellt? Nej. I denna kammare har det funnits mycket motstånd, inte minst i Linda Lindbergs parti, mot alla förslag som handlar om att vi ska röra oss mot mer jämställdhet i föräldraförsäkringen.

Men, fru talman, jag vill inte landa i denna polemiska inställning. Jag tycker att det i grund och botten är bra att det finns ledamöter från olika partier i denna kammare som vill vårda och utveckla föräldraförsäkringen.

Jag skulle bli glad, fru talman, om Linda Lindberg och andra ledamöter i denna kammare som tillhör partier som varit skeptiska eller negativa eller motståndare till signaler från staten om att främja jämställdheten i föräldraförsäkringen var beredda att tänka om. Kan man röra sig i mer jämställd riktning är det bra. Det är bra för debatten och bra för föräldraförsäkringen. Jag skulle välkomna det.

Fru talman! Den stora skiljelinjen mellan vår jämställdhetspolitik och Socialdemokraternas är ju att vi vill skapa jämlika förutsättningar och inte vara inne och peta och styra vad varje familj eller individ ska göra. Detta vill vi till skillnad från Socialdemokraterna, som vill öronmärka och detaljstyra på ett helt annat sätt än vad vår andemening är. Vi vill skapa jämlika förutsättningar i föräldraskapet.

Vad regeringen landat i när det gäller mödravårdsbesök, eftersom man bara lagt förslag om de två sista månaderna, är att man tycker att pappan inte behöver vara delaktig förrän de två sista månaderna. Det blir ju märkligt. Det behövs egentligen inga stora reformer för att förändra detta, för det finns redan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att regeringen kan tycka att det är okej att man lämnar över ansvaret till kollektivavtal och arbetsgivare att styra över de första sju månaderna av graviditeten är konstigt. Någonstans kan man i och för sig förstå det - man lämnar över det till facken och kollektivavtalen, och statsrådet Shekarabi vet att det är Socialdemokraterna som styr över dem.

Ansvaret i denna fråga ligger på er till hundra procent. Borde inte våra statliga myndigheter föregå med gott exempel? De ska vara landets främsta förebilder, enligt min mening. När myndigheter som Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd hanterar frågan så illa kan jag tycka att det är oroväckande. Dessa myndigheter om några borde ha lyckats precis lika bra som Trafikverket och Transportstyrelsen.

Jag vill påstå att under tiden som ni pekar med hela handen på vilka som är de goda och de onda i frågan arbetar vi aktivt för att verkligen få till lagar som gör skillnad för mammor och pappor.

Jag menar att det är på tiden att vi reglerar i socialförsäkringsbalken så att föräldrar får rätt till ledighet från graviditetens start. Eller anser statsrådet Shekarabi att det är rimligt att mammor får ledigt med betalning men inte pappor?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för engagemanget i denna fråga, för interpellationen och för denna debatt!

Jag kan försäkra Linda Lindberg om att vi kommer att jobba med de frågor som har berörts av Föräldraförsäkringsutredningen och att det kommer att vara en prioriterad fråga. Jag är glad över att vi redan nu, sedan den 1 januari, har infört en förbättring.

För protokollet vill jag dock göra en anmärkning. Jag hörde att Linda Lindberg hade en antifacklig inställning i sitt sista inlägg. Det hör man tyvärr rätt ofta från sverigedemokratiska debattörer. För protokollets skull är detta värt att sägas. De som styr svenska fackföreningar är fackföreningarnas medlemmar. De ska ha stor respekt för sitt arbete, sitt ideella engagemang och sitt medlemskap.

Fackföreningar har inneburit att svenska löntagare har fått förbättringar under de senaste 100 åren - tydligare förbättringar, större löneökningar och bättre arbetsmiljö än i jämförbara länder där facket inte har samma starka ställning. Vi skulle snarare behöva förstärka fackföreningarnas ställning för att kunna säkerställa att svenska löntagare även fortsättningsvis får ta del av tillväxten och för att få en utveckling där arbetsmiljön förbättras.

En del fackföreningar har ett organiserat samarbete med Socialdemokraterna. Men många fackföreningar - och detta verkar Sverigedemokraterna inte ens tänka på - har ingen politisk samverkan med något parti. De fackföreningar som tillhör TCO- och Sacokollektivet har ingen politisk samverkan med vårt parti. Men denna bild ges av Sverigedemokraterna, och det är viktigt att det förs till protokollet att vi har stor respekt för svenska fackföreningar och försvarar den svenska partsmodellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket, Linda Lindberg, för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.