Stöd till regionala flygplatser

Fru talman! Peter Helander har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att hitta en långsiktig lösning för Sveriges icke-statliga flygplatser.

Sverige är ett land med långa avstånd och som är glest befolkat. Det innebär att flyget har en viktig roll i transportsystemet när det gäller resor och transporter över långa avstånd. Samtidigt har flyget en betydande miljö- och klimatpåverkan som ska minska. Flyget är en del av transportsystemet, vilket innebär att flyget måste utvecklas i samverkan med övriga trafikslag för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Flyget, liksom övriga trafikslag, ska bidra till målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det finns ett statligt driftsstöd till icke-statliga regionala flygplatser sedan lång tid tillbaka.

I december 2019 beslutade regeringen om att uppdra åt Trafikverket att göra en översyn av de svenska beredskapsflygplatserna, som syftar till att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. I uppdraget ingår att göra en bedömning av det nuvarande systemet samt att lämna förslag om eventuella förändringar. I uppdraget ingår också att beakta samhällets aktuella och framtida behov av beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av samhällsviktiga lufttransporter. Uppdraget ska genomföras i samverkan med ett antal statliga myndigheter och organisationer och redovisas senast den 15 juni 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet Eneroth anger att man har uppdragit åt Trafikverket att göra en översyn av svenska beredskapsflygplatser, vilket jag tycker är jättebra, och att den ska vara klar i juni 2020.

Staten driver via Swedavia tio flygplatser som går med ganska stora vinster. Man kan ha en särskild debatt om varför staten lämnat över de icke vinstdrivande flygplatserna till kommuner och andra aktörer men själv behållit de vinstdrivande. Sedan finns det som sagt 29 ytterligare flygplatser som ofta drivs av kommuner som går kraftigt back.

Om vi vill att hela Sverige ska leva i EU:s näst mest glesbefolkade land - då vet vi att de flesta människor i Sverige, 90 procent, bor söder om Mälardalen - behöver vi fungerande flygplatser.

Jag kommer själv från en ort i norra Dalarna, Mora. Där har Trafikverket genom en tolkning av regelverket stoppat en mellanlandning, som har funnits under många år, för flyget från Sveg till Arlanda. Jobb och företagande äventyras nu i norra Dalarna. Då ska man komma ihåg att anledningen till detta är att Trafikverket säger att det går så fort att ta sig med tåget till Stockholm. Jag åker den sträckan varje vecka, och det tar 3 timmar och 50 minuter att åka den med tåg. Om man bor i norra Dalarna är det 20 mil till tågstationen, och det tar 2 timmar och 30 minuter bara att åka till den. Jag ser alltså flygplanet passera över huvudet på mig på väg mot Arlanda, och det får inte mellanlanda enligt Trafikverket. Jag vet att regeringen och ministern under ett par års tid har jobbat för att kanske få till någonting, men än så länge har det inte hänt någonting.

Statsrådet Eneroth hänvisar till en utredning om beredskapsflygplatser som tillsattes i december 2019. I min interpellation låg egentligen en annan fråga om ett annat uppdrag, nämligen om det uppdrag om en flygplatsöversyn som regeringen gav till Trafikverket under våren 2018. Den skulle ha varit klar vid årsskiftet 2018/2019 men är ännu inte klar. Enligt medier finns det heller inget slutdatum satt för den. Det lämnades ett underlag till regeringen, ett delbetänkande, redan i september 2018, men sedan har det inte hänt någonting kring utredningen. Det är många som väntar på vad som ska hända där.

Man ska komma ihåg att det statliga stödet till regionala flygplatser, ca 100 miljoner kronor, har legat på samma nivå i 20 år, medan de kommunala flygplatsernas underskott har ökat till 500 miljoner kronor under samma period. Man kan tycka att det är hemskt mycket pengar och undra om staten ska vara med och subventionera någon form av kollektivtrafik, för flyget är också en form av kollektivtrafik. Då vet vi att kollektivtrafiken i Sverige subventioneras med ungefär 50 procent, 25 miljarder per år.

Det är många som väntar på ett resultat från utredningen om flygplatsöversynen. Jag undrar om statsrådet vet vart den har tagit vägen.

Fru talman! Som gotlänning jobbar jag väldigt hårt med ett hållbart flyg. Vi har i riksdagen också startat ett nätverk kring det som jag är med och driver.

Det är ingen tvekan om att branschen verkligen står inför en stor utmaning för att få ett klimatsmart, hållbart flyg. Det har branschen ett väldigt starkt tryck på, och man jobbar stenhårt med det. Inte minst jobbar man givetvis med att få till lokal eller nationell biobränsleproduktion. Det andra stora utvecklingsspåret är ju elflyg, som ministern känner väl till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ändå värt att säga att inom fem år har vi säkert 19 elflygplan som klarar en sträcka på 40 mil. Om man bara ser på dagens utbud kommer till exempel BRA att klara 10 av 18 linjer, och det inom fem år.

Jag ska också peka på en annan del, nämligen att elflyget har en väldigt fin funktion, på samma sätt som elbilen, att det sänker den rörliga kostnaden per kilometer till ungefär hälften. Det innebär att det ger möjligheter för regionalflygets återkomst, så att vi inte behöver flyga bara via Stockholm hela tiden utan kan få flyglinjer kors och tvärs mellan småorterna. Jag skulle säga att det här är småorternas tågsatsning i praktiken. Det kommer att få en fantastisk utvecklingsmöjlighet.

Just nu är det inte detta som är verklighetsbilden, utan flyget är på väg ned i en rejäl svacka av lönsamhetsskäl och av lite framdriven klimat- och flygångestdebatt, och nu kommer dessutom coronaviruset som toppen på verket.

Flygbranschen står alltså inför en jättetuff utmaning just nu. Därför blir jag lite orolig över statens intentioner med de regionala flygplatserna. De kommer verkligen att bli en väldigt viktig del för att få en regional utveckling framöver. Men det vill till att inte alla flygplatser och flygbolag hinner gå i konkurs innan dess.

Min fråga till ministern är helt enkelt: Vilket ansvar ser ministern att staten har för att få de regionala flygplatserna att överleva den här svackan?

Fru talman! Tack både Lars Thomsson och Peter Helander! Jag uppskattar verkligen engagemanget för de regionala flygplatserna, för som jag sagt vid flera tillfällen och även här i dag är det helt avgörande för ett industriland som Sverige att ha bra flygförbindelser för att hålla ihop landet och säkra tillgänglighet men också för att kunna komma ut på världens exportmarknader. Eftersom vi samtidigt har tydliga klimatambitioner måste också flyget ställa om.

Till Lars Thomsson vill jag särskilt säga att det blir en spännande diskussion framöver om elflyget kan etablera sig som en möjlighet. Det vet vi inte riktigt, men det görs gemensamma forskningsinsatser på det, och det sker en stark industriell utveckling. Därför har vi från regeringens sida tagit fram ett uppdrag om elflyget och dess konsekvenser för flygplatsstrukturen. Det skapas kanske andra förutsättningar med den laddinfrastruktur som det behöver investeras i men också med de avstånd som vi kan se bli aktuella framöver med de elflyg som kan komma att utvecklas.

Ett av svaren till Peter Helander är att det har pågått ett arbete med en regional flygplatsöversyn. I ett läge där Arlandarådet arbetade var det viktigt för mig att ge den tydliga signalen att det inte bara är Arlanda som är avgörande för flygets framtid och möjligheter i Sverige utan också den regionala flygplatsstrukturen.

Den fördelning som gjordes en gång i tiden, långt före min tid som statsråd, gällde ett antal statliga flygplatser, och sedan fick regionerna bära sitt ansvar. Jag tyckte att det var på sin plats att göra en översyn av om det krävdes förändringar och inte minst av hur finansieringsförutsättningarna såg ut, för många små kommuner står för betydande insatser för att upprätthålla flygplatserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter förra sommarens bränder tror jag att många insåg hur viktigt det är att ha en flygplatsstruktur i hela landet. Inte minst av räddningstjänst- eller totalförsvarsskäl är det viktigt att säkerställa att det finns beredskapsflygplatser. Det var också ett skäl till att vi i december valde att lägga ett uppdrag om beredskapsflygplatserna och flygets möjligheter att vara behjälpligt för insatser i hela landet.

Regeringen gör betydande insatser för flygplatserna. Det går ungefär 113 miljoner kronor per år till flygplatsstöd till de icke-statliga regionala flygplatserna. Under förra året aviserades dessutom 99 miljoner kronor, varav 67 miljoner kronor användes, för flygskattekompensation till flygplatser, framför allt i Norrland. Därutöver sker en trafikpliktsupphandling där staten upphandlar flyglinjer där inte marknaden bär sig för 163 miljoner kronor. Staten tar alltså ett stort ansvar för att det ska finnas flyg i hela landet.

Precis som vi sagt här i kväll behövs flyget, men flyget behöver också ställa om. Regeringens utgångspunkt är att återkomma med ett antal olika förslag, inte minst med anledning av de uppdrag jag har berättat om, för att ge flyget goda förutsättningar att finnas och hålla ihop Sverige men också att klara den helt nödvändiga omställningen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Kommer den översyn som skulle vara klar för över ett år sedan men som vi inte har sett än att komma, eller ligger den i malpåse? Är den inlagd i andra utredningar?

Man skulle kunna tänka sig en modell som andra länder i Norden har, där staten betalar ännu mer och utjämnar kostnader och intäkter mellan olika flygplatser. Så är det bland annat i Norge.

Det vore bra om regeringen kunde komma med några hoppingivande inriktningar för de små regionala flygplatserna, som är så betydelsefulla för landsbygd och glesbygd. Precis som min kollega Lars Thomsson tog upp ligger biobränsleflyg och elflyg i stor skala runt hörnet. Även om svenskt inrikesflyg har en viss miljöbelastning är den relativt liten, och denna flygtrafik betyder otroligt mycket för landsbygd, glesbygd och jobb och företagande utanför storstäderna.

Det vore därför bra om regeringen relativt snabbt kunde komma med ett inriktningsbeslut som gav hopp åt de flygplatser som just nu har det tufft.

Staten upphandlar flygtrafik, men Trafikverket gör först en bedömning av om det får upphandlas flygtrafik. Jag nämnde tidigare att min hemkommun har upphandlat flygtrafik under många år, vilket har varit till stor nytta. Men nu får vi inte upphandla flygtrafik eftersom Trafikverket säger att det inte föreligger trafikplikt. Enligt Trafikverkets tolkning av regelverket måste det ta längre än fyra timmar att nå huvudstaden med tåg, annars omfattas man inte av trafikplikt.

Detta innebär att vi hamnar i ett moment 22 med vår flygplats. Vi bekostar och bedriver den för ambulansflyg, räddningsflyg och annan flygverksamhet, men vi har ingen reguljär trafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU-regelverket säger att det är tre timmar som gäller, men Trafikverket har lagt på ytterligare en timme. Mora kommun har varit nere i Bryssel och diskuterat detta, och där säger man att Mora kommun ska överklaga. Man menar att svenska staten inte tar hänsyn till jobb, företagande och sociala faktorer, vilket staten ska göra i dessa upphandlingar. I stället har staten lagt på en timme.

Det tar 2 timmar och 40 minuter att åka från norra Dalarna till tågstationen och sedan 3 timmar och 45 minuter med tåg till Stockholm.

Låt oss tala lite spår också. Det hade varit fantastiskt med en femmiljarderssatsning på Dalabanan. Men det finns inga stora satsningar på den de närmaste tio åren. Det finns inga stora satsningar på vägtrafiken upp mot Sälen på Västerdalsvägen heller. Vi kan visa att utsläppen har ökat på grund av vi inte får flyga längre. Jag vet att statsrådet har fått denna utredning.

Varför kan inte den upphandlade trafiken från Sveg få göra en mellanlandning? Det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt och miljömässigt bra. Det enda som saknas just nu är ett regleringsbrev från regeringen. Detta har gjorts på andra flygplatser.

Jag förstår att statsrådet inte har några besked att ge här i dag, men han kanske kan kommentera det ändå.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det känns hoppfullt att ministern förstår flygets roll framåt. Vad gäller teknikutvecklingen är det tydligt att flyget kommer att få ungefär samma utveckling som bilarna. En del flyg kommer att drivas med biobränsle och andra med hybridlösningar, och på de kortare sträckorna blir det elflyg. Gränsen på 400 kilometer är med dagens batteri, men om fem tio år kommer vi att ha en massiv elektrifiering av flyget. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå mycket snabbare än vi tror.

Detta hjälper dock inte i den nuvarande svackan, som gör att det blir ännu större regionala förluster på flygplatserna. De drivs dessutom ofta av fattiga kommuner.

Det krävs också en investeringsvåg vad gäller laddinfrastruktur för att klara omställningen till elflyg. Här har Swedavia en bättre förutsättning i och med att man har större kassaflöde. Men även de regionala flygplatserna måste ha denna laddinfrastruktur och behöver därför ges en rimlig chans att lyckas med det.

Jag ser verkligen fram emot kommande besked från regeringen där man lite tydligare markerar inrikesflygets positiva roll, för här har det hittills svajat betänkligt.

Fru talman! Jag tycker inte att det svajar. Vi har varit tydliga med att flyget behövs men att flyget behöver ställa om.

Efter Nextjets konkurs kunde vi snabbt få flyg upp i luften på tre av platserna. I övrigt var det EU:s regelverk som försenade möjligheterna. Likväl kunde vi inom sex månader se till att etablera flyg även på övriga destinationer eftersom det var viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har infört en flygskatt för att flyget ska bära sitt klimatansvar men också infört en flygskattekompensation för inte minst flygplatserna i Norrland, och 67 miljoner kronor har delats ut.

Det pågår ett arbete i Regeringskansliet, som ledamoten Peter Helander också refererade till, där vi har tittat på erfarenheterna av det ställningstagande som gjordes en gång i tiden om vilket åtagande staten ska ha för den regionala flygplatsstrukturen. Vi tittar också på regelverket för trafikplikten, där inte minst situationen i Mora har varit viktig i diskussionerna. Arbetet pågår, och regeringen kommer att redovisa sina slutsatser.

Jag har också här i kammaren berättat att vi under detta arbetes gång har haft skäl att titta extra på till exempel beredskapsflygplatserna, därav uppdraget.

Det är svårt att förutse den tekniska utvecklingen, men nu kan vi ge uppdraget om elflyg. Även om Lars Thomsson liksom jag är teknikoptimist tror jag inte att vi för fem år sedan hade kunnat se den snabba tekniska utveckling som nu sker med elflyg.

Låt oss samtidigt vara noga med att säga att det återstår att se om det är en struktur som kan etableras och om man kan klara alla de flygsäkerhetskrav som med rätta ska ställas på elflyg precis som på alla andra drivlinor.

Jag följer denna tekniska utveckling noga eftersom jag ser att den ger förutsättningar att snabbare nå klimatmålen. Här finns också förutsättningar som är annorlunda än på biobränslesidan.

Låt oss komma ihåg att mitt i denna utmaning för svenskt flyg, för kommuner med flygplatser, för flygindustri och flygbolag har vi också en utveckling där många är oroade över klimatförändringar och därför väljer att inte flyga. Flygskam är ett bekant begrepp i debatten, och det får effekt för flygandet för både individer och organisationer. Det syns också i statistiken. Fler väljer att resa med tåg, vare sig det är ut i Europa eller i Dalarna på den nyinvigda Västerdalsbanan, en satsning på infrastruktur i Peter Helanders regioner.

Jag tror att ett skäl till att debatten uppstår bland annat är att man inte har känt att flyget tidigare har tagit klimatfrågan på allvar. Det är därför jag är så glad att det nu finns ett helt annat ansvarstagande och engagemang från branschen och från industriella aktörer. Där är regeringen tydlig: Flyget ska ställa om, med Maria Wetterstrands utredning om biobränsle, med elektrifieringen och med det stöd som finns till den regionala flygplatsstrukturen, som är betydande givet det åtagande som staten gör, inte minst flygskattekompensationen.

Regeringen kommer att återkomma med förslag även framöver för att se till att flyget klarar omställningen men också att vi klarar de tillgänglighetsmål som vi har. Vi ska se till att det finns goda förutsättningar att växa och utvecklas i hela landet. Ibland kommer detta att innebära stora investeringar i nya stambanor eller vägar. På många ställen kommer det också att vara viktigt att ha en regional flygplats som har bärighet. Det är en utmaning med den konjunkturavmattning vi ser just nu. Därför är det viktigt att vi noggrant analyserar det underlag vi har och återkommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack igen, statsrådet Eneroth, för svaren!

Flygskammen - om det nu är den - har förstås påverkat flygresandet i Sverige. Många företag i Dalarna, framför allt i min hemort, ägs av internationella koncerner. Ett av de större företagen har 300 000 anställda över hela världen och huvudsäte i Paris. Jag har tittat, och det går fortare att åka till Azerbajdzjan än till Mora från Paris. Det är klart att det kommer att påverka på något sätt när man ser att man har en produktionsanläggning någonstans i norra Skandinavien som man inte kan ta sig till. Då flyttar man verksamheten, inte bara närmare Stockholm utan ned till Europa. Jag kan tycka att det är en tråkig utveckling att vi tappar jobb och arbetstillfällen i Sverige.

Jag har jobbat inom flyget i hela mitt liv, och jag är fascinerad över hur snabbt den tekniska utvecklingen går. När jag började i det civila flyget halverades bränsleförbrukningen i flygplanen på 15 år. Nästa steg, som jag inte trodde skulle komma så fort, är det som hände i somras i Almedalen. Eller det kanske hände tidigare. Plötsligt sa flygbranschen att den kommer att vara fossilfri om fem sex år och att den då kommer att köra på el och biobränsle.

Det går otroligt fort, så det gäller att regeringen verkligen är på tårna här och ser till att de regionala flygplatserna finns kvar när omställningen väl kommer. För den kommer. Dalaflyget, som organiserar Borlänges och Moras flygplatser, har sagt att de ska bli först med att bli fossilfria i Sverige. Det är en fantastisk ambition, men då kan vi inte lägga ned flygplatser. Då kommer det inte att hända, utan då kommer folk att åka med andra transportmedel.

Fru talman! Tack, Peter Helander! Vi har diskuterat flyget flera gånger, och det är alltid lika upplyftande. Jag tror att vi båda ser nödvändigheten av flyget men också av att flyget ska ställas om. Jag kan försäkra: Nog är vi på tårna. Inte minst är detta ett av skälen till de uppdrag jag har redovisat här.

Vi tittar redan nu, trots att vi vet att det är en lång resa kvar, på vilka konsekvenser en etablering av elflyg skulle få för flygplatsstrukturen och vilka krav detta skulle ställa på övrig samhällsinfrastruktur.

Med anledning av det säkerhetspolitiska läget men också de utmaningar vi märkte av efter bränderna förra sommaren finns också ett uppdrag om beredskapsflygplatser för att säkerställa denna viktiga kapacitet. Där står flyget, inte minst brandflyget, för de viktiga räddningsinsatser som behöver göras.

Jag har full förståelse för hur svårt det är på mindre orter när man har företag som lever på en konkurrensutsatt marknad. Jag har själv denna erfarenhet när det gäller glasindustrin i Småland. Icke desto mindre vill jag påminna om att det investeras mer i Sverige. Sverige är ett attraktivt land att investera i, och de utländska investeringarna i Sverige har ökat under lång tid. Samtidigt har vi stärkt exporten. Varför? Jo, därför att det finns tillgång till väl utbildad personal och till relativt sett goda transportmöjligheter och, inte minst, att vi har tillgång till förnybar energi.

Jag vågar påstå att det elöverskott vi har och vår satsning på förnybar energi, där energiöverenskommelsen skapade goda förutsättningar för tillgången, har lett till flera av de etableringar vi nu ser i Sverige. Google, Northvolt och andra säger att tillgången på förnybar energi var helt avgörande för dem vid etableringen. Låt oss vara stolta över detta och hoppas på fler investeringar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.