Statsbidrag till civilsamhällesorganisationer

Herr talman! Eva Lohman har frågat mig om jag har för avsikt att ta initiativ till ytterligare åtgärder - och i så fall vilka åtgärder - för att säkerställa att statliga bidrag går till civilsamhällesorganisationer som efterlever regler om demokrati och mänskliga rättigheter.

Låt mig först och främst understryka att regeringen tar avstånd från de skrämmande och vedervärdiga uttalandena från dåvarande vice ordföranden i Turkiska riksförbundet i samband med en manifestation på Sergels torg den 9 april. Uttalanden likt dessa hör inte hemma i vårt demokratiska samhälle.

Det finns ett antal strukturella villkor som gäller för statliga bidrag till organisationer inom det civila samhället. Statsbidrag ska inte ges till organisationer som bedriver verksamhet som strider mot demokratins idéer och mot principerna om alla människors lika värde och rättigheter.

I enlighet med de flesta förordningar om statsbidrag till det civila samhällets organisationer får bidrag lämnas endast till en organisation som har en demokratisk uppbyggnad och som bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer. Det är också möjligt för myndigheter att kräva tillbaka statsbidrag som beviljats på felaktiga grunder.

Jag håller med Eva Lohman om att civilsamhällets aktörer fyller en viktig roll i samhället. Stödet till det civila samhällets organisationer är en grund för att det civila samhällets organisationer ska kunna spela en aktiv roll i demokratin. Regeringen genomför årligen uppföljningar med bidragsgivande myndigheter. Regeringen arbetar också med att öka tydligheten i bidragsgivningen för att säkerställa att bidragsvillkoren följs. Under 2015 genomfördes en översyn av ett antal förordningar, vilken är redovisad i DS 2015:38, Statligt stöd till det civila samhället - en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit. I promemorian finns förslag om skärpta demokratikriterier för flera bidrag till organisationer som nu bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har också identifierat ett behov av att se över statens stöd till trossamfunden och planerar att tillsätta en utredning för att se över detta stöd.

Avslutningsvis vill jag påpeka att de få organisationer och individer som utnyttjar systemen för verksamhet som motverkar demokratins principer förstör för alla tusentals organisationer som dagligen förbättrar vårt samhälle. De undergräver förtroendet för de statsbidrag vi har. Det är viktigt att alla organisationer som tar emot stöd är medvetna om de villkor som är förenade med stöden när det gäller att ha en verksamhet som respekterar demokratiska värderingar. Därför måste vi som bär ansvaret för statens stöd till det civila samhället säkerställa att det finns en rimlig kontroll på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag är medveten om de kriterier som finns för hur statliga bidrag ska ges till organisationer och föreningar i civilsamhället och vikten av att de efterlevs. Det är väldigt viktigt. Men det visar sig ändå att strukturella villkor och kriterier inte alltid stämmer med verkligheten. Jag har i min interpellation nämnt det uttalande som gjordes den 9 april. Man får väl utgå från att en vice ordförande visste vad det var för kriterier som gällde för hans organisation. Ändå blev det ett övertramp.

Precis som ministern säger är det här uttalanden som inte hör hemma i vårt demokratiska samhälle. Sådant ska vi inte acceptera. Men jag funderar lite grann på varför det gång efter annan händer att organisationer och föreningar som får statliga bidrag inte lever upp till de kriterier som de har lovat att följa. Jag tycker att det är mycket allvarligt att de inte gör det. Sådana beteenden måste på något vis stävjas i sin linda. Nu pratar jag om hela civilsamhället, de ungefär 200 000 organisationer som finns, inklusive trossamfunden.

Har ministern någon uppfattning om varför organisationer och föreningar inte lever upp till de kriterier som de har lovat att följa? Jag ska fortsätta lite grann, så återkommer jag till den frågan. Jag menar att samhället måste vara mycket tydligt och skarpt när det gäller att vi inte har något som helst överseende med sådana övertramp. En annan viktig aspekt är, precis som ministern säger i svaret, att de allra flesta organisationer och föreningar som får statligt stöd fungerar alldeles utmärkt. Några förstör och kastar skugga över de andra. Det är orättvist för dem som fungerar bra.

Vi har ett civilsamhälle som jag som ledamot och som privatperson värnar mycket om och som jag också är en aktiv del av. Men jag har en fundering och en fråga: Lever kriterierna ett eget liv och är de helt åtskilda från verkligheten? Det handlar alltså om de strukturella villkoren och kriterierna. Vad händer när pengar har beviljats? Hur står det till med informationen när ansökan beviljas? Skriver föreningarna på att de har tagit del av det som gäller? Gör de det en gång, eller sker det fortlöpande? Eller är det för bristfälligt, helt enkelt?

Herr talman! Precis som Eva Lohman beskriver - där är vi verkligen överens - har vi ett fantastiskt civilsamhälle i vårt land. Vi har ett av de absolut bredaste och mest robusta civilsamhällena. Det gör vårt land till ett unikt land. När man talar med forskarna säger de ofta att vi har ett av de absolut bästa civilsamhällena i världen. Jag skulle nog vilja påstå att vi har det bästa.

En av anledningarna till att det civila samhället i Sverige har kunnat bli så starkt är att vi har ett mycket generöst bidragssystem. Det är ett mycket generöst stödsystem för organisationer. Det är ett system som också bidrar till att det i Sverige inte bara är de som är rika som kan organisera sig eller bilda föreningar. Det kan alla, mer eller mindre. Vi har skapat förutsättningar för det. Det har i sin tur gjort vårt land starkare och bättre.

Jag själv har varit scout. Jag vet inte om riksdagsledamoten har tagit del av scoutverksamheten. Men mycket av det jag har lärt om ledarskap, organisationsutveckling och konflikthantering har jag lärt mig i scouterna. Jag var en av de yngsta patrulledarna någonsin i min kår. Scouterna är den organisation som tog emot störst stöd förra året, tätt följd av Sverok och därefter av Sveriges Elevkårer och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som riksdagsledamoten beskriver är de flesta föreningar och organisationer som tar emot relativt stora summor av skattebetalarnas pengar organisationer som inte bara sköter sig utan som också bygger individer och bygger samhället. Det är en fantastisk verksamhet som bedrivs. Jag är som skattebetalare stolt över att jag får bidra till detta och den här utvecklingen av människor och hela samhället i stort.

Just därför är det oerhört provocerande och sorgligt - man blir, milt uttryckt, arg och upprörd - när det finns människor som utnyttjar systemet och som visar att vi inte kan lita på dem. Det är just därför som jag under många år, inte minst som aktiv i det civila samhället eller som general-direktör för en myndighet, har varit frustrerad över att vi inte har gjort allt vi kan för att rätta till och styra upp våra system så att vi i möjligaste mån täpper till de hål som finns. Vi kommer aldrig att kunna skydda oss till 100 procent mot illvilja och ondska. Men vi kan göra allt vi kan. Därför är jag väldigt stolt över att vara kultur- och demokratiminister i en regering som nu tar tag i detta. Missbruken uppkom ju inte för ett och ett halvt år sedan, utan det här har pågått under lång tid.

Visst kan vi göra mer. Det vi gör nu är en översyn av våra olika system. Bland annat är skillnaden mellan de olika förordningarna och de olika bidragsgivande myndigheterna för stora. Bara där kommer vi att hitta lösningar som tar oss framåt och som gör vårt system mer säkert.

Herr talman! Ja, det är viktigt att de organisationer och föreningar som får statliga bidrag är införstådda med vad som gäller i Sverige, hur vi vill ha det och vilka demokratiska värderingar vi har - det gäller inte minst flickors och kvinnors rättigheter. Det får vi aldrig tumma på, utan det måste följas. Vi måste vara säkra på att de organisationer och föreningar som får statliga bidrag också tar del av de kriterier som finns, så att de vet vad som gäller. Tappar man sitt bidrag vet man då vad det beror på.

Jag har skrivit ned följande: demokratisk uppbyggnad, respekt för demokratin och principerna om människors lika värde. Det är kriterier som hela tiden måste hållas levande i varje organisation och förening, inte bara just när ansökan lämnas in. Detta ska leva hela tiden - varje dag och varje vecka. Hur säkerställer ministern att så är fallet?

Herr talman! Ja, det är precis det som vi nu sätter igång. Vi inleder ett arbete som faktiskt tar ett helhetsgrepp på alla de olika förordningarna - det är många olika - och det flertal myndigheter som ger statligt stöd i olika former. Det är hög tid för den samordningen.

Vi utreder för att kunna säkerställa att vi får långsiktighet och enhetlighet i de olika förordningarna. Vi tittar också på de olika typer av organisationsstöd som finns för det civila samhället. Till exempel kommer vi särskilt att utreda statens stöd till trossamfund. Den förordningen har inte setts över sedan kyrkan skildes från staten, vid millennieskiftet. Det är hög tid att göra det. En utgångspunkt, ett mål, med den översynen är att skärpa kraven på demokratiska värderingar bland de samfund som får statligt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också låtit ta fram förslag på skärpta demokratikriterier för flera bidrag till organisationer, däribland etniska organisationer. Dessa förslag går vi nu vidare med och bereder.

Vi kommer även att se över hur myndigheterna arbetar, och vi kommer att ställa krav på samverkan mellan de olika myndigheterna. Myndigheterna ska också dela med sig av sina olika rutiner så att vi säkerställer att vi får en best practice, både när vi studerar själva första ansökan och, inte minst viktigt, vilket riksdagsledamoten lyfter fram, när det gäller hur vi följer upp och säkerställer att man efterlever de krav som vi ställer på alla som erhåller det stora förtroendet att ta emot statligt stöd för sin verksamhet.

Herr talman! Vi lever i en orolig tid, och det är viktigt att samhället är motståndskraftigt mot olika företeelser som hotar våra värderingar.

Därför gläder det mig att höra att ministern nu föreslår skärpta demokratikriterier och en skärpt kontroll av organisationer som får statligt bidrag. Detta innebär förhoppningsvis att vi i framtiden slipper uttalanden liknande dem vi hörde den 9 april på Sergels torg. Jag hoppas verkligen det.

Avslutningsvis vill jag som före detta lärare säga att upprepning är kunskapens moder. Att se till att den information, de kriterier och de strukturella villkor som gäller för organisationer och föreningar hålls levande hela tiden är det säkraste sättet att se till att sådana flagranta övergrepp som då och då sker kanske uteblir.

Fru talman! Jag önskar att vi kunde upprätta ett system som gjorde att vi för evigt slapp hatiska uttalanden. Tyvärr tror jag inte att den översyn som vi nu gör kommer att stoppa det.

Däremot ska jag göra allt jag kan för att den översyn vi nu gör resulterar i att det i alla fall inte är statliga bidrag, skattebetalarnas pengar, som går till och understöder organisationer som har företrädare som kommer med sådana uttalanden. Det är helt oacceptabelt.

Jag är otroligt glad och stolt över att riksdagsledamoten, tillsammans med många andra, har reagerat så oerhört starkt på vad som har skett och också välkomnat de olika översyner som vi nu gör. Vi måste nämligen vara många som tillsammans värnar vår demokrati, respekten för grundläggande mänskliga rättigheter och vår människosyn.

Som jag sa i en tidigare interpellation: Det är många mörkerkrafter på gång i vårt land och runt omkring oss, så vi behöver stå starka nu, vi som har en tro på alla människors lika värde.

Tack för interpellationen!

Överläggningen var härmed avslutad.