Statliga jobb på landsbygden

Herr ålderspresident! Kristina Yngwe har frågat mig hur jag och regeringen ser på närvaro i hela landet som ett politiskt mål för myndigheterna i deras arbete, vidare vad jag avser att göra för att säkerställa att myndigheter och statliga jobb finns kvar i landsbygd och glesbygd och slutligen om jag avser att ta statliga jobb på landsbygd och glesbygd i beaktande i den utredning om landsbygdens framtid som jag tidigare aviserat.

Låt mig först säga att regeringen bedriver en aktiv och modern regional tillväxtpolitik och landsbygdspolitik för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Sveriges landsbygd och de människor som bor och verkar där är en resurs och tillgång för hela landet. Landsbygden har många goda förutsättningar för utveckling, men det finns också utmaningar och problem. Marknadslösningar som fungerar i täta miljöer kan i landsbygdsområden behöva kompletteras med politiska insatser.

I dag saknas en sammanhållen politik för landsbygden som på ett tydligt sätt tar avstamp i de utmaningar och möjligheter som landsbygden står inför. Regeringen avser därför att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen politik för landsbygden bör se ut. Direktiven för en sådan utredning bereds under våren i Regeringskansliet.

När det gäller statliga jobb på landsbygden har regeringen i budgetpropositionen för 2015 uttalat att utgångspunkten för nya myndigheter är att de i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Regeringen har också uttalat att myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 vidare uttalat att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller vissa andra orter.

Myndigheternas uppdrag är att ge god service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt. För att uppnå detta är det viktigt att myndigheterna är organiserade på ett effektivt sätt och att de har tillgång till den kompetens som behövs för att uppnå verksamhetens mål. God tillgång till service i hela landet inkluderar inte bara fysiska kontor utan även de möjligheter till service som kan fås via internet och telefoni. Det är därför viktigt att myndigheterna hittar en bra balans mellan olika servicekanaler.

Regeringen har stort förtroende för sina myndigheter och att deras verksamheter bedrivs effektivt och utifrån medborgarnas och företagens behov.

Herr ålderspresident! Jag tackar ministern så mycket för att han finns på plats här i dag och diskuterar denna för landsbygden och glesbygden viktiga fråga. Och tack så mycket för svaret!

Jag är såklart glad att regeringen också ser vikten av statlig service i hela landet, men jag måste nog ändå säga att jag blev lite bekymrad av passiviteten i ministerns svar.

Det är såklart positivt att ministern har förtroende för myndigheterna. Men när han uttrycker att han litar på att myndigheterna på egen hand klarar att ge service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt blir jag lite oroad, för den senaste tidens omorganiseringar tycks tyvärr inte direkt handla om kostnadseffektivitet. När en omorganisering eller effektivisering ska göras verkar det nära nog vara en naturlag att verksamheten ska förläggas till en större ort. Tyvärr tycks centraliseringen sitta i svenska tjänstemäns och politikers ryggrad.

Ett aktuellt exempel är Skatteverkets omorganisering. När urvalsprocessen skulle göras gjordes den inte utifrån vilket kontor som var mest kostnadseffektivt, var personalomsättningen var som lägst eller var specialistkompetensen fanns. Nej, i stället konstaterade man att Skatteverket ska finnas där människor bor och gjorde en sortering efter vilka kommuner som har flest invånare. En lista på de 50 största tätorterna togs fram. På den listan fanns varken Värnamo, Vetlanda, Lycksele, Hudiksvall, Kungsbacka, Mora, Sollefteå, Ängelholm eller Simrishamn med.

För några veckor sedan besökte jag Simrishamnskontoret. Här har man bland annat nationellt ansvar för att granska riksdagsledamöter, Europaparlamentariker och landets höginkomsttagare. Denna verksamhet har alltså ingen specifik koppling till orten Simrishamn. Det Simrishamnskontoret däremot har är låg personalomsättning, god och stabil påfyllnad av yngre tjänstemän och en specialkompetens som riskerar att gå förlorad när kontoret flyttar från Simrishamn till Kristianstad.

Inte minst utgör Simrishamnskontoret en viktig arbetsplats för Österlen vad gäller att förse området med arbetsplatser för kvalificerad utbildning. Ett av de stora problemen på landsbygden är nämligen att säkerställa att det finns kvalificerade jobb för alla parter i familjen. Här fyller statliga jobb en viktig funktion. Därför är det viktigt att tänka ett varv till innan verksamheten centraliseras, i detta fall från Simrishamn till Kristianstad.

Fler färska exempel finns. Arbetsförmedlingen ska omorganisera och lägga ned 100 kontor i landet, och det blir sannolikt på landsbygden. Migrationsverket ska effektivisera i Kronobergs län. Då flyttas kontoren i Lessebo och Alvesta till kontoret i Växjö - detta trots att både Lessebo och Alvesta ligger bland topp fem av de kommuner i Sverige som tar emot flest flyktingar.

Tyvärr fortsätter det så här, och jag hör inget i ministerns svar om hur dessa strömningar ska hanteras. I exempelvis Skatteverkets regleringsbrev finns det ett tydligt uppdrag om jämställdhetsmålen, men det finns inget som rör närvaro i hela landet. Jag undrar därför hur ministern ser på närvaro i hela landet som politiskt mål för våra myndigheter.

Herr ålderspresident! Det är glädjande att regeringen i sin budgetproposition har uttalat att nya myndigheter ska placeras utanför Stockholm, men tyvärr har regeringen redan visat att det kanske mest handlar om ord på papper.

Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har två nya myndigheter varit på tal. Riksdagen har bifallit alliansmotionen om att samla alla viltfrågor i en ny viltmyndighet. Alliansens önskan är att myndigheten läggs i Karlstad. Vi får dock se när och var denna nya myndighet kommer eftersom vi inte har hört något från regeringen om det än. Vidare har ett initiativ tagits av den rödgröna regeringen för att samla upphandlingsfrågor i en särskild upphandlingsmyndighet. Kan ni gissa var regeringen valt att placera denna myndighet? Jo, i Stockholm. Det blev inte mycket utlokalisering där alltså.

Hur ser ministern på närvaro i hela landet som politiskt mål? Hur ser ministern på den senaste tidens centralisering? Tänker regeringen göra något åt det, eller tänker ni passivt nöja er med att lita på att myndigheterna gör sitt jobb på ett kostnadseffektivt sätt?

Herr ålderspresident! Urbaniseringen klyver Sverige. Människor känner oro för sina jobb, för sitt företag, för sina barns uppväxtmiljö och för tryggheten på ålderns höst. Ska det vara möjligt att bo, arbeta och leva i vårt land krävs en politik som ser till hela landets förutsättningar.

Staten ska finnas i hela landet, nära människorna. Staten har en skyldighet att leverera likvärdig service till invånarna oavsett var de bor. Staten har ett ansvar att visa vägen och bryta urbaniseringen.

I denna diskussion kan de båda blocken försöka skylla utvecklingen på varandra. Men tittar vi på hur vårt land har utvecklats ser vi att urbaniseringen startade redan i slutet av 1950-talet. Folk på landsbygden erbjöds flyttbidrag om de flyttade till fabriken i den stora staden. Det är för övrigt ett bidrag som finns kvar än i dag, 2015.

Medvetet har landsbygden tömts på sina invånare. Nu är Sverige det land i Europa som har störst och snabbast urbanisering. Ska vi klara att vända denna trend måste vi först och främst sluta skylla på varandra. Låt oss i stället koncentrera oss på hur vi ska klara att erbjuda invånarna likvärdig service i hela landet.

Statens verksamhet måste visa vägen. Åtskilliga gånger har riksdagen uttalat sig för att myndigheterna ska ha en decentraliserad organisation. Dessutom finns en särskild förordning från 2007 som pekar på myndigheternas skyldighet att beakta möjligheter till decentralisering av sin verksamhet. Ändå ökar centraliseringen inom statlig verksamhet.

Låt mig ge några exempel från de senaste sex månaderna:

Arbetsförmedlingen aviserar att man vill lägga ned 100 lokalkontor, och den statliga banken SBAB slutar att låna ut pengar till företag norr om Dalälven.

Trafikverket minskar från åtta ledningscentraler till fyra. Kvar blir Stockholm, Göteborg, Malmö och längst norrut Gävle.

När Yrkeshögskolemyndigheten beviljade utbildningar med start hösten 2015 gick 50 procent av utbildningarna till Stockholm, Göteborg och Malmö. Till Stockholm gick över 30 procent.

Skatteverket lägger ned de nio kontor som nyss nämndes. Posten drar in utlämningsställen av paket, och ADSL-stationer i flera län läggs ned av Telias dotterbolag. Oftare och oftare kommer rapporter om att det inte längre går att få dagstidningen distribuerad på lördagar på grund av Postens ändrade distribution.

Regeringen vill införa fritt inträde på de statliga museerna. Av 20 museer ligger 17 i Stockholm. Därutöver är det bara Göteborg, Malmö och Karlskrona som har statliga museer som kan få fri entré.

Lantmäteriet aviserar nedläggning i Storuman, Sollefteå, Strömsund, Bollnäs och Malung.

Så har det alltså sett ut de senaste sex månaderna. Detta måste vi hjälpas åt att bryta. Annars kan listan bli hur lång som helst.

Också på mindre orter vid större städer och i storstädernas ytterområden finns stadsdelar med behov som många gånger liknar dem som finns i landsorten. Det handlar om behovet av fler jobb, bättre service och ökad trygghet.

Herr ålderspresident! Min fråga till landsbygdsministern är: På vilket sätt tänker landsbygdsministern arbeta för att bryta urbaniseringen och stoppa statens uttåg från landsorten?

Herr ålderspresident! Det är positivt att regeringen och ministern har uppmärksammat problemet med att ett antal verk och statliga myndigheter tänker förändra sin verksamhet och flytta arbetsplatser från små kommuner till större, vilket kommer att påverka många delar av landet negativt.

Det är bra att regeringen tänker gå vidare med detta, men frågan är när och hur man tänker gå vidare och när det ska vara klart. Vi får ju inte hamna i ett läge där dessa förändringar blir verklighet innan regeringen hittat en lösning.

Herr ålderspresident! I sin budgetproposition skriver regeringen att det är viktigt att statliga myndigheter utlokaliseras och får en större spridning över landet. Nu är det dags för verkstad. Det är en sak att skriva något och ha en viljeinriktning, men nu är det skarpt läge. Nu får vi se om dessa ord faktiskt betyder något i regeringens fortsatta arbete. Det har ministern möjlighet att svara på i dag.

Herr ålderspresident! På nio orter föreslår Skatteverket förändringar och nedläggningar. Jag kommer från Mariestad i Skaraborg. Där handlar det om 80 arbetstillfällen, vilket i Göteborg skulle motsvara ungefär 1 600 arbetstillfällen.

Det är en kommun som behöver såväl företag och näringsliv som verksamheter som kan backa upp detta. Det behöver finnas offentlig verksamhet också, såsom statliga verksamheter och kommunala och regionala arbetstillfällen som gör att ett par eller en familj har möjlighet att skaffa sig jobb i ett sådant område.

Det är oerhört viktigt att offentliga arbetstillfällen finns i de mindre kommunerna och inte bara landar i de större kommunerna runt om i landet. Nio kommunalråd har protesterat mot detta. De har skrivit artiklar, de kommer att uppvakta finansminister Magdalena Andersson och de har tänkt gå vidare med detta.

Det är blocköverskridande, och man jobbar aktivt för att försöka hitta en lösning. Civilministern har tänkt tillsätta någon form av utredning för att se över detta.

Min fråga till landsbygdsministern, som har det yttersta ansvaret för landsbygden och landsortskommunerna, är: Vad tänker landsbygdsministern göra i detta läge? Kommer han att delta aktivt i arbetet för att lösa detta på ett bra sätt och ta vara på de möjligheter som finns? Har landsbygdsministern tänkt delta konkret i arbetet?

Det vore bra om vi kunde få en liten kort version av vad han tänker göra.

Herr ålderspresident! De statliga jobben ska inte enbart hamna i Stockholm. Det är viktigt att den statliga närvaron finns i hela landet. Det handlar om att hålla ihop Sverige, inte dela upp det. De statliga jobben är viktiga i Sverige i stort och möjliggör ett differentierat näringsliv.

När det gäller den specifika frågan om Skatteverket kommer finansministern att svara på den i en interpellationsdebatt. Också statsrådet Ardalan Shekarabi kommer att gå in mer på myndighetsstyrningen.

Jag konstaterar att vi har gett Statskontoret ett uppdrag för att få en samlad bild över hur myndigheter hanterar dessa frågor. Det är ett nytt steg som inte togs under den tidigare regeringen. Jag välkomnar dock debattörerna som tillskyndare av landsbygden.

Låt oss konstatera en sak. Bakom oss ligger åtta år med en regering bestående av moderater, folkpartister, kristdemokrater och centerpartister. För drygt ett år sedan, i mars 2014, sammanfattade den dåvarande regeringen sina insatser på det förvaltningspolitiska området sedan 2006 i en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen gör den förra regeringen bedömningen att utvecklingen av myndigheternas lokala service i huvudsak är positiv. Man avsa sig ansvaret.

Hur var verkstaden under de åtta åren? Jag ska ta några exempel. Västernorrland tappade 682 jobb, Dalarna tappade 506 jobb, Värmland tappade 482 jobb, Södermanland tappade 403 jobb och så vidare. Utvecklingen stod inte stilla, utan den gick bakåt. Med den förra regeringen gick utvecklingen bakåt när det gäller de statliga jobben.

Vi har fått Europas snabbaste urbanisering. Alliansregeringen valde att vara passiv. Man konstaterade i skrivelsen att det var bra. Men man var aktiv på andra områden. Man fördelade 1 miljard i skatteutjämningssystemet till de rikaste kommunerna. Där kunde man vara aktiv, men när det gäller de statliga jobben var man passiv.

När det gäller jordbruket, som tappade 6 000 jobb, var man också passiv. Men jag lovar er att den nuvarande regeringen väljer en helt annan inriktning.

Min bestämda uppfattning är att regeringen har ett övergripande ansvar för den statliga servicen och närvaron ute i landet. Den har också ett ansvar för att skapa jobb och tillväxt också inom andra områden i landet.

Det är inte bara de statliga jobben som ska klara av landsbygdens utveckling. Här behövs många insatser. Men jag konstaterar återigen att den förra regeringen var aktiv i att fördela orättvist i skatteutjämningssystemet. Det tänker inte vi vara.

Herr ålderspresident! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Det är lite synd att ministern inte tar Anders Ahlgrens utsträckta hand när det gäller att försöka se framåt och se vad som kan göras. Jag är säker på att Anders kommer att göra en fin exposé över vad som har hänt under de senaste åren. Det som ministern försöker måla upp - att ingenting har hänt under alliansregeringens tid - är inte riktigt med sanningen överensstämmande.

Det är dock positivt att ministern också ser att statliga myndigheters närvaro i hela landet är viktig på många olika sätt. Myndigheterna är som sagt en viktig bas för kvalificerade jobb och svarar för en stor andel av de lokala jobben om man jämför med stadsområden.

Detta är framför allt en viktig signal om likvärdighet till de medborgare som bor och verkar på landsbygden. Det är en signal som säger att den som lever sitt liv på landet är lika mycket värd i statens ögon som den som bor i staden.

Runt omkring i landet pågår just nu något av en folkrörelse. Från Simrishamn i söder till Lycksele i norr gör man uppror mot Skatteverkets planerade flytt. Egentligen handlar det inte bara om Skatteverket utan om att landsbygden känner sig övergiven.

Facebookgruppen Skatteverket ska stanna i Lycksele har just nu över åtta och ett halvt tusen medlemmar. Jag har inte sett om ministern är medlem, men jag är säker på att det skulle uppskattas av gruppen.

Herr ålderspresident! Det vi ser är en landsbygd och glesbygd som säger ifrån och som sätter ned foten mot den centralisering som pågår och som pågått under en lång tid. Såväl mellan 2000 och 2006 som mellan 2006 och 2011 har statliga jobb flyttats från glesbygd och landsbygd till stad och stadsbygd.

Oberoende av vilken regering vi har haft har denna trend pågått. Detta är nämligen ingen ny trend utan en rörelse som har pågått sedan 6o-talet. På 50-talet var Sverige ett av Europas minst urbaniserade länder, där mer än hälften av befolkningen bodde på landsbygden. I dag har vi i stället den snabbaste urbaniseringen. Vem som helst förstår att detta inte är något som har hänt under alliansregeringens åtta år.

Det handlar inte primärt om att människor flyttar från landsbygden till storstäderna, det vill säga Stockholm, Göteborg och Malmö, utan om att människor flyttar från landsbygd och glesbygd in till centralorterna. Det är samma rörelse som just nu pågår i Myndighetssverige.

Jag hörde i ministerns svar att regeringen mycket lovvärt vill utlokalisera myndigheter i hela landet. Det tycker jag är verkligt positivt, men jag tycker att det är synd om det i första hand handlar om att lägga verksamheten i länscentrum.

Det är återigen något av en naturlag att verksamheter centraliseras och flyttas till de större tätorterna. En sådan ambition skulle inte direkt hjälpa Lycksele i Västerbottens inland, som just nu slåss för att deras kontor inte ska flytta till Umeå.

På Jordbruksverket har man börjat landsbygdssäkra sina beslut. Det innebär att man arbetat fram en modell för att analysera hur myndighetens beslut på generaldirektörsnivå påverkar landsbygden. Det handlar om att titta på hur beslut, analyser, remissvar och utredningar påverkar stad respektive landsbygd.

Jag har läst i lantbruksmedier att landsbygdsministern har uttalat en ambition att regeringen ska börja landsbygdssäkra sina beslut. Det vore otroligt välkommet.

Jag undrar hur detta arbete fortskrider i regeringen och om det kommer att bli någon landsbygdssäkring. Jag undrar också hur regeringen ser på möjligheten att säkerställa att fler myndigheter än Jordbruksverket börjar landsbygdssäkra sina beslut.

Jag tycker inte riktigt att jag har fått svar på huruvida statens närvaro på landsbygden och i glesbygden kan tänkas finnas med i den parlamentariska utredning som regeringen tänker tillsätta.

Herr ålderspresident! Jag tror att det är en bra utgångspunkt att vi som vill värna hela-landet-perspektivet på något sätt gör det tillsammans. Jag tror inte att vi klarar att vända urbaniseringen på något annat sätt än att ha den inriktningen. Därför måste vi hjälpas åt.

Jag kan göra en lista på sådant som har hänt före 2006. Det gäller till exempel Arbetsförmedlingens utbackning av kontoren, när man tar bort länsarbetsnämnden, när Försäkringskassan packar ihop och när tingsrätter läggs ned och polisstationer stängs. Jag kan göra listan hur lång som helst. Alla har haft sina fingrar i syltburken och medverkat till landsbygdens tömning. Det tycker jag är viktigt att säga.

Landsbygdsministern räknade upp några län som har tappat statliga jobb. Jag kan berätta att Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Norrbotten, Östergötland, Västerbotten, Jönköping, Gävle, Halland, Västmanland, Blekinge, Kalmar och Kronoberg har alla ökat när det gäller antal statliga jobb. Det finns alltså också en uppsida på detta, men det finns en stor koncentration på att nya jobb hamnar i Stockholmsområdet.

I tisdags tog Centerpartiet initiativ till en debatt i den här kammaren om statlig närvaro i hela landet. Tyvärr hade landsbygdsministern inte möjlighet att vara med i den debatten, vilket jag tycker var lite synd. Men vi förde ändå en bra dialog om detta. Centerpartiet tycker att under den tid som Statskontoret utreder centraliseringen av statens verksamheter borde vi frysa dessa möjligheter. Därför har Pelle Åsling och jag också lämnat ett brev till statsministern där vi kräver ett stopp.

Min fråga är: Tycker landsbygdsministern att det är helt orimligt att stoppa alla planer på nedläggning av Skatteverkets och Arbetsförmedlingens kontor till dess att Statskontorets aviserade utredning är färdig?

Jag skulle vilja avsluta detta utan att det blir något större mankemang med att lämna över en kopia till landsbygdsministern på det brev som vi lämnade till statsministern med kravet på att stoppa verksamheten.

Herr ålderspresident! Jag konstaterar att jag inte fick något tydligt svar på när utredningen kommer att starta, när den beräknas vara klar och om den kommer att innefatta någon form av vänteläge för myndigheter och verk innan man gör omorganisationer tills utredningen är klar.

Civilministern har tydligt uttryckt att varje myndighet i dag har koll på sin egen verksamhet, men det är regeringen som har ansvar för helheten. Statsminister Löfven sa i en frågestund i kammaren: Vi har under ett antal år upplevt att landsbygden har utarmats på jobb. Jag ser det själv då jag kommer därifrån, och det gör ont. Uppdraget ligger kvar. Statliga myndigheter måste ta den uppgiften också.

Det är alltså tydligt från många ministrar att detta finns i regeringsförklaringen. Nu väntar vi bara: När kommer det att bli verkstad av dessa utlovade delar så att vi faktiskt får se att de planerade verksamheter som nu är tänkta att flyttas får lugna ned sig ett tag och vänta in det arbete som regeringen har tänkt göra? Det arbetet välkomnar jag. Jag tycker att det är bra att man går igenom denna del och tittar på hur man kan fördela och utlokalisera en del arbeten för att dels skapa arbete, dels få bort en del av det tryck som kanske finns i storstäder på både bostäder och kontor.

Min fråga till ministern blir återigen: Vad har ministern tänkt att konkret göra vidare?

Jag tänker också på en annan sak. Om detta hade motsvarat 1 600 arbetstillfällen i Göteborg hade förmodligen en minister varit i Göteborg och diskuterat vad man kunde göra för att lindra effekten av detta. Än så länge har vi inte sett någon minister i Mariestad när det gäller dessa 80 jobb, men ni är välkomna ned.

Mina frågor är alltså: När startar utredningen? När är den klar? Och kommer verken och myndigheterna att få vänta på besked innan de kan gå vidare i sitt förändringsarbete?

Herr ålderspresident! Vi ska hjälpas åt, Anders Ahlgren. Det är helt rätt. Och jag tycker inte att detta är ett orimligt krav, men jag kan inte som statsråd säga så mycket mer än det för då är det någon av er som rusar upp och KU-anmäler mig. Det gör jag alltså inte.

Vi ska också komma ihåg en annan sak. Det finns mycket hemläxor, inte bara här. Det finns hemläxor också inom den regionala obalansen, och jag tror att många får ta på sig att rätta till dem.

När ska utredningen starta? Civilministern kommer att vara med här senare i en interpellationsdebatt. Jag tror att Bergheden kan få närmare svar av civilministern. Jag är inte civilminister och inte finansminister, men ibland när det gäller landsbygdsfrågor känns det som att det bara behövs en minister utöver statsministern. Alla politikområden träffar landsbygden, liksom staden.

Det är viktigt att dessa jobb finns i hela landet och att det finns en statlig närvaro. Den trend som Kristina Yngwe berör är just en trend. Det är därför det behövs ett större helhetsperspektiv.

Den parlamentariska utredningen om en långsiktig sammanhållen landsbygdspolitik är någonting helt nytt. Det har aldrig, påstår jag, funnits en regering i Sverige, vare sig borgerlig eller socialdemokratisk, som har haft en sammanhållen landsbygdspolitik. Det har funnits regionalpolitik i olika former, och det har funnits delar av landsbygdspolitik, men aldrig en sammanhållen. Det här är någonting nytt.

Vad gör vi mer? Vi har startat detta, och vi bjuder in alla partier till det här jobbet. Det behövs, och som Ahlgren säger måste man hjälpas åt. Vi startade en nationell livsmedelsstrategi som har mycket bäring på svensk landsbygd, inte minst när det gäller primärproduktionen och livsmedelsindustrin, som ofta är landsbygdsnära. Vi kör igång stenhårt med det nationella skogsprogrammet. Observera att det inte ens har gått sex månader! Vi har kallat till ett högnivåmöte med anledning av mjölkkrisen. Vi har inte infört handelsgödselskatter. Vi höjer dieselskattereduktionen till lantbruket och skogsbruket. Det fanns en regering som sänkte den men höjde dieselpriset. Vi höjer den.

Vi inför statliga lånegarantier till jordbruket. Vi tillsätter en livsmedelsattaché i Peking. Vi för en diskussion med näringarna om ytterligare länder där vi sätter in det här. Vi har gett ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram hur vi kan exportera bättre och ännu mer av de produkter som är landsbygdsnära. Vi ger en fördubblad metangasreducering till jordbruket. Vi anslår 10 miljoner ytterligare till viltskador. Vi sätter 30 miljoner mer till Visit Sweden så att de kan sälja mer turism som berör landsbygden. Vi sätter också in exportstöd med 75 miljoner till de små och medelstora företagen.

Mina vänner! Det här är oerhört starka signaler till svensk landsbygd. Så här starka signaler har inte svensk landsbygd hört på decennier. Jag välkomnar er i arbetet. Jag välkomnar Ahlgren, och jag välkomnar hela gänget i arbetet, för det finns så mycket att göra för svensk landsbygd.

Den här regeringen tror på svensk landsbygd. Den tänker inte slita isär landet. Den tänker hålla ihop det här landet.

Fru talman! Jag får nog hålla med om att så tydliga signaler som regeringen skickar till landsbygden som den gör nu har nog ingen regering förr skickat. Jag har aldrig hört mina vänner bland företagare ute på landsbygden känna sig så oroliga som de gör som under den här regeringen.

Jag måste säga att många otrevligheter har hänt under det senaste halvåret som den rödgröna regeringen kan beskyllas för. När byggföretagaren i Hagfors, till exempel, funderar över om han ska börja tvingas ta svartjobb igen när ROT ska minskas är det regeringens fel. När vårdentreprenören i Boden inte längre vågar investera i sitt företag på grund av oro för om det finns någon framtid för privata alternativ i Sverige är det regeringens fel. När kaféägaren på Österlen funderar över vilken av sina anställda man ska behöva säga upp när arbetsgivaravgiften för unga höjs är det regeringens fel.

Jag påstår dock inte att den centraliseringsvåg som sköljt över oss det senaste halvåret är regeringens fel. Däremot menar jag att regeringen faktiskt har möjlighet att göra någonting åt den. Om man verkligen vill att hela Sverige ska leva och om man inte ser centraliseringen som en naturlag utan effekten av en förd politik finns också möjligheten att förändra. Och det hoppas jag verkligen att regeringen har viljan att göra.

Jag vill tacka landsbygdsministern för denna viktiga debatt. Jag hoppas verkligen att regeringen hörsammar Anders Ahlgrens vädjan om att omgående stoppa Skatteverkets planerade omorganisation.

Fru talman! Jag hann inte räkna upp alla saker i det förra inlägget.

Lanthandlarna har haft en bedrövlig utveckling. De har gått från 2 900 till 1 200. Vi fördubblar stödet till lanthandlarna. Det har varit 50-60 miljoner årligen, och nu blir det 110 miljoner årligen, 750 miljoner under programperioden.

Bredbandssatsningen blir 4,5 miljarder - 4 500 miljoner - för att svensk landsbygd ska få bredband.

Landsbygdsprogrammet innehåller totalt 36 miljarder under programperioden. Den regionala fonden innehåller 12 miljarder under programperioden och lokalt ledd utveckling 2 miljarder.

Den här regeringen tror på svensk landsbygd. Den här regeringen tror på ett Sverige som håller ihop, inte drar isär. Den här regeringen kommer att rätta till de orättvisor som gjordes i skatteutjämningssystemet.

Det kommer att hända mycket mer när det gäller satsningar på svensk landsbygd. De satsningar som jag räknade upp i mitt förra inlägg och i detta är vad som har hänt under sex månader. Det andra var vad som hände under åtta år och som innebar en enorm urbanisering och utarmning av svensk landsbygd. Den här regeringen har en helt annan inriktning. Och jag välkomnar er än en gång till arbetet för svensk landsbygd och till den långsiktigt hållbara politiken.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.