Stärkta pensionsavsättningar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 11 mars 2021

Interpellation: Stärkta pensionsavsättningar

Interpellation 2020/21:467 av Julia Kronlid (SD)

Interpellation 2020/21:467 Stärkta pensionsavsättningar

av Julia Kronlid (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Pensionerna i Sverige har under lång tid varit alldeles för låga, och många av våra pensionärer lever under existensminimum. Grundskyddet har under lång tid varit alldeles för lågt inom garantipensionen, och det har drabbat framför allt kvinnor som tagit stort ansvar för hem och familj. Det är bra att regeringen stärkt detta men det skulle behöva stärkas ytterligare.

Utöver detta får pensionärer i dag ut en skamligt liten andel av slutlönen i sin pension när de har arbetat och slitit ett helt liv. För att komma till rätta med detta har regeringen tagit fram ett pensionstillägg. Sverigedemokraterna har inte motsatt sig eller försökt hindra detta, då varje extra krona till våra pensionärer är något positivt. Vi har dock upprepade gånger påpekat att denna lösning inte är finansiellt hållbar i längden och i stället sagt att pensionsavsättningarna måste stärkas.

Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 år, med en slutlön på 30 000 kronor per månad (i nuvarande pen­ningvärde), en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent. Detta är inte accepta­belt.

Vi menar att det ska finnas ett så kallat respektavstånd och att det ska göra skillnad på pensionen om en person har arbetat i hela sitt liv jämfört med om personen inte har gjort det. Genom att växla mellan en lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsätt­ningar inom arbetsgivaravgifterna går det att uppnå högre pensioner och samtidigt und­vika att företagarna drabbas av högre skatter. Resultatet blir då att samma person får en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas. Detta skulle vara en mer långsiktigt hållbar lösning än det pensionstillägg som regeringen genomfört som endast gett 25 kronor extra i månaden för dem med den lägsta inkomsten. Sverigedemokraterna har därför under flera års tid föreslagit att regeringen ska utreda en sådan lösning för att på allvar kunna stärka pensionera.

Regeringen har dock motsatt sig detta, och samtliga partier i Pensionsgruppen röstade ned ett sådant förslag i riksdagen förra riksmötet, då det var uppe till behandling. Förslaget har inte fått stöd i socialförsäkringsutskottet detta riksmöte heller. Den 25 februari kommer förslaget upp för beslut, och om inget drastiskt händer kommer riksdagen återigen att rösta ned Sverigedemokraternas förslag om stärkta pensioner.

Trots detta har detta har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi de senaste dagarna uttalat att det skulle vara tänkbart att göra en översyn för att stärka pensionsavsättningarna. I socialförsäkringsutskottets betänkande framkommer att Pensionsgruppen har börjat titta på att stärka pensionsavsättningarna.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Hur kommer det sig att statsrådet och regeringen under så lång tid motsatt sig att stärka pensionsavsättningarna för mer en mer långsiktigt hållbar förstärkning av pensionerna?
  2. Kommer statsrådet och regeringen nu på allvar att utreda Sverigedemokraternas förslag att växla mellan högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna och en allmän lägre löneavgift?