Stärkt äganderätt och strandskydd

Fru talman! Carl-Oskar Bohlin har frågat mig om jag vill att det ska byggas mer eller mindre i de områden som i dag omfattas av strandskydd. Kjell Jansson har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka äganderätten till skog och mark i Sverige, dels hur jag mer konkret avser att verka för att det ska bli lättare att bygga strandnära i Sverige.

Jag inleder med att besvara de två frågorna om strandskydd och strandnära byggande.

Regeringen gav den 4 juli i år en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som innebär att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att såväl tillgången till sjöar och stränder som befolkningstätheten och exploateringstrycket varierar i landet. Det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.

Förslagen ska också syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller, om behov finns, förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Det lokala inflytandet ska öka.

Strandskyddets syften, att värna miljön och den allemansrättsliga tillgången, ska inte ändras, men regelverket behöver göras om i grunden genom en ökad differentiering för att ge ett mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt skydd som ökar möjligheten till utveckling.

Det är viktigt att de förslag om ändring av strandskyddet som utredaren lämnar strävar efter att inte försämra vare sig den allemansrättsliga tillgängligheten till obrutna strandlinjer eller djur- och växtlivets villkor i strandområden.

Jag övergår nu till att besvara frågan om äganderätten till skog och mark.

Regeringen gav den 18 juli i år en särskild utredare i uppdrag att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark och hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Syftet med utredningen är att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

Syftet är också att belysa eventuella målkonflikter och att synergier nyttjas mellan internationella och relevanta nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi.

Utredaren ska dessutom föreslå hur incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken kan skapas.

Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen.

Fru talman! Äganderätten är grundlagsskyddad och inte ifrågasatt av regeringen. Den svenska skogspolitiken bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Skogspolitikens grunder ligger fast. En grundläggande del av skogspolitiken är skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar.

Fru talman! Jag tackar miljöministern för det som väl ändå får definieras som ett typiskt politikersvar, det vill säga en lång utläggning som inte var svar på en kort, koncis och precis fråga, nämligen: Är regeringens ambition att vi ska öka byggandet i strandnära läge eller inte?

Vi är såklart intresserade av vad syftet är med denna reform. Anledningen till att jag ställde frågan är att jag tror att det finns lite olika ambitioner inom det så kallade JÖK-samarbetet. Jag tror nämligen att Centerpartiet vill att det ska kunna byggas mer i strandnära lägen medan Miljöpartiet vill att det absolut inte ska byggas mer i strandnära lägen, eftersom Miljöpartiet har varit det parti som har haft den allra mest kantrade inställningen i just strandskyddsfrågor.

Jag tror att man har försökt att klämma in två målkonflikter i en utredning utan att behöva ta ställning till vad man egentligen vill uppnå för att det är så fruktansvärt jobbigt att komma överens inom JÖK-samarbetet.

Läser man målformuleringarna ska det enligt kommittédirektiven å ena sidan bli enklare att bygga i strandnära landsbygdsområden. Å andra sidan ska det nya strandskyddet bättre slå vakt om obebyggda kustremsor. Detta är på många platser runt om i Sverige en och samma plats. På landsbygden där det ska bli lättare att bygga ska det också bli svårare att bygga, enligt utredningen. Detta hänger inte ihop, fru talman.

Därav min fråga: Vad är den övergripande målsättningen, att det ska byggas mer i sjönära lägen eller mindre i sjönära lägen på totalen? Detta skulle jag gärna ha ett svar på från miljöministern.

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Det var som taget ut Miljöpartiets partiprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I punkt 26 i januariöverenskommelsen står det: "Värna och stärk den privata äganderätten till skogen." Äganderätten är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle och skiljer demokratiska länder från de totalitära länder där äganderätten inte är viktig.

Många markägare i dagens Sverige känner att staten via myndigheter urholkar och försvagar äganderätten kraftigt och i vissa fall även hotar markägare, vilket jag har bra exempel på.

Jag frågade därför statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att stärka äganderätten och om statsrådet anser att det är okej att Skogsstyrelsen åker ut till privata skogsägare och uppträder hotfullt när det ska läggas biotopskydd på privatägd mark som har brukats av familjer i generationer och därför är så värdefull och fin. Jag kan garantera miljöministern att den privatägda skogen är betydligt bättre än den skog som staten äger.

I sitt svar nämner statsrådet "skogsägarnas frihet under ansvar". Vad menar statsrådet med det? Alla privatägda skogar är ansvarsfullt skötta. Den som äger förvaltar, till skillnad från staten.

Anser statsrådet att det är okej att länsstyrelserna, som är statens förlängda arm, river upp beslut från kommunala byggnadsnämnder som har gett strandskyddsdispens? Det är att urholka det kommunala självstyret.

I punkt 23 i januariöverenskommelsen står det att det ska bli "enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden". Vad menar miljöministern med det? Vilka åtgärder avser hon att vidta för att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden? Gäller det även Stockholms skärgård? Den ligger nära en storstad och är ett rekreationsområde där många markägare behöver bygga för att kunna ta sig ut till öarna. Det går inte att komma dit utan att ha båt och brygga. Det enda alternativet är att åka helikopter.

Anser statsrådet att det ska bli enklare för företag att bygga nya marinor och varv i skärgården, vilket är en stor näring där ute i dag, för att ta hand om båtarna vintertid och serva, laga och förvara dem? Anser statsrådet att det är rimligt med 300 meter strandskydd? Då vill jag höra om miljöministern har hittat någon strand i Sverige som är 300 meter och var denna ligger någonstans. Jag har i alla fall aldrig sett någon.

Enligt min mening är 300 meter strandskydd rena annekteringen av privat mark, som man dödar med fel utgångspunkt. Om man ska sätta stopp för att bygga på mark är det inte 300 meter som stränderna är, utan då ska man ha annan bestämmelse för att stoppa byggnation.

Jag har aldrig sett stränder som är mer än fem till tio meter djupa, och jag är född i skärgården och har levt där i hela mitt liv.

Fru talman! Tack, Kjell Jansson och Carl-Oskar Bohlin, för viktiga interpellationer!

Om man väljer att tolka den tillsatta utredningen positivt är det glädjande att Miljöpartiet har bytt uppfattning i strandskyddsfrågan. Det är glädjande att Miljöpartiet vill se byggande i strandnära lägen. Det är glädjande att Miljöpartiet vill vara med och utveckla våra lokala samhällen, till skillnad från tidigare, då Miljöpartiet, som alla vet, ofta varit en kraftig bromskloss för byggande och ekonomisk tillväxt i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag var i Hudiksvall nyligen och träffade den moderata politiker som är ansvarig för byggnation. Vi hade ett långt samtal, och han var djupt bekymrad över det intrång som han uppfattar att det är när staten via länsstyrelsen överklagar de byggnadslov som kommunen ger. Detta är ett allvarligt intrång i det kommunala självstyret, anser man i Hudiksvall. Han och hela kommunledningen i Hudiksvall, som består av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna, vet att utredningen är på gång.

Jag skulle vilja ha ett litet klargörande, nämligen: Vill statsrådet och regeringen detta? Är ingångsvärdena att miljö- och klimatministern vill att det ska byggas mer vid vatten, så som jag väljer att tolka det? Då är det ju positivt. Är det så att statsrådet brinner för att verkligen se till att vi får en ordentlig utveckling av kommunerna, inte minst i Gävleborg? Det finns exempel i mindre kommuner, exempelvis Bollnäs, där man såg en möjlighet att bygga ett fantastiskt fint bostadsområde. Kommunpolitikerna ville det, byggherren ville det och folk ville bo vid vatten. Ärendet gick ända upp till regeringen, som biföll överklagandet, det vill säga man fick inte bygga där.

Gävleborg och många andra län har väldigt många fina lägen där det går att bo vid vatten. Det är en fantastiskt bra möjlighet, om tågen går i tid lite oftare. Då kan fler flytta till Gävleborg och arbetspendla till exempel till Mälardalen och få en fantastisk möjlighet att bo nära vatten och bygga fint till ett mycket lägre pris än till exempel i Stockholm. Då är det viktigt att den nya lagstiftningen, om det nu är så regeringen har tänkt, kommer på plats så fort som möjligt.

Jag tycker att det är önskvärt att fråga statsrådet: Vill ni att det ska byggas mer vid vatten? Vill statsrådet det? Är det ingångsvärdena från Miljöpartiet i utredningen? Om det är så att ni vill göra det, när kommer Hudiksvall och andra kommuner i Gävleborg att kunna se till att det faktiskt börjar byggas?

Att ni har gjort en överenskommelse i JÖK:en om att en utredning ska göras vet vi. Vi vet också att ni har kommit överens om när utredningen ska vara klar. Det vore dock intressant att veta när lagstiftningen kommer att vara på plats så att vi kan underlätta bostadsbyggandet i Gävleborg och på andra platser i Sverige.

Fru talman! Tack för svaret!

Vi har över 38 000 mil kust och stränder i detta land. Det motsvarar ca 10 varv runt jorden i strandlinje. Vi har ett skydd på närmare 300 meter på vissa ställen när det gäller strandskydd, det vill säga att om man ska bygga strandnära i Sverige, om man inte har lyckats bryta detta med planer och annat, ser man inte sjön, utan man bor någonstans långt uppe i skogen och kan eventuellt skönja sjön på 300 meters håll.

Finland är ett land med mängder av sjöar. Man har mer och mer lämnat över ansvaret för att avgöra hur det ska vara med strandskyddet till sina kommuner. I Sverige har vi först kommunerna, som gör i ordning sina planer för hur de vill utveckla sina kommuner. De tar detta i demokratisk anda i fullmäktige runt om i landet, och sedan lämnar de över det till länsstyrelserna för bedömning. I de flesta fall blir det avslag från länsstyrelserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Finland har man ett mycket större förtroende för att kommunerna kan sköta om strandskyddet. I Sverige tror vi att staten ska göra detta på bästa sätt. Kommunerna lägger ned mycket jobb på att utreda och komma fram till detta. De ser till att områden är skyddade så att friluftsliv och annat kan tas till vara, att strandlinje finns och att det går att vandra utmed denna, och sedan säger länsstyrelsen nej.

Vi vet, fru talman, att vi har en bred majoritet här i riksdagen för att reformera strandskyddet ordentligt för att kunna utveckla landsbygden fullt ut. Det är faktiskt ofta just denna fråga som människor ute på landsbygden tar upp när man besöker dem och diskuterar vad det är de vill ha där ute. De säger att det är ett reformerat och förenklat strandskydd så att de kan ta vara på de möjligheter de har att kunna bygga kustnära och i bra lägen, vilket gör att husen kan behålla ett värde som gör det möjligt att bygga på landsbygden. Detta är viktigt.

Fru talman! Nu har regeringen haft två år på sig att titta över denna grej innan den ska komma fram med en proposition. Sedan ska det eventuellt finnas ett beslut som träder i kraft den 1 januari 2022, det vill säga nästan hela mandatperioden ryker på grund av att man sitter i utredningar och ser över. Samtidigt behöver landsbygden ha dessa satsningar nu. Vi behöver ha igång byggnationer i landet. Vi står inför en eventuell lågkonjunktur, som kanske blir djupare. Vi måste ta vara på de möjligheter vi har. Då sitter regeringen fortfarande och utreder vad man ska göra. Detta är väl en grej man skulle kunna lägga fram i snabbspåret?

Fru talman! Jag har följt debatten, och om jag är rätt underrättad vill även Centern titta över om vi ska ha kvar länsstyrelserna i processen eller inte. Då är min fråga till ministern, i detta fall: Anser ministern att staten eller kommunerna ska avgöra vem som ska få strandskydd? Om ministern fortfarande vill att staten och länsstyrelserna ska ha kvar detta, varför litar inte regeringen på kommunerna i Sverige, som man ju lyckas göra i Finland?

Fru talman! Tack, stora delar av Moderata samlingspartiet, som har kommit in i denna debatt! Jag ser att det finns ett stort intresse, och det är glädjande.

Regeringen och partierna i januariavtalet - för protokollet är JÖK:en januariavtalet, som regeringen har ingått tillsammans med Centern och Liberalerna och som vi är överens om - har beslutat att tillsätta två stora utredningar för att belysa frågor kring strandskyddet och äganderätten i skogen.

Alliansregeringen gick fram med en reformering av strandskyddet 2009. Jag kan bara beklaga att ledamöterna från Moderaterna inte är nöjda med den reform som de själva baxade igenom och som inte har gett ett till fyllest resultat för de ändamål som Moderaterna och alliansregeringen tyckte att man skulle ha, nämligen göra strandskyddet mer flexibelt.

År 2014 gick denna regering fram med ett förtydligande av strandskyddet vad gäller mindre sjöar och vattendrag. Nu tar vi nästa steg. Vi ser att vi har ett enormt stort behov av att skydda vårt växt- och djurliv. Vi vet från FN:s panel för biologisk mångfald att våra ekosystem är hotade och att vi behöver se till att leva upp till internationella åtaganden som vi har skrivit under och som resten av världen har skrivit under. Men vi ser också en annan verklighet, nämligen att det finns en stor skillnad i vårt land mellan stad och land och att vi ser ett problem med att allt fler fortsätter att flytta från den vackra landsbygden till storstäderna. En viss flexibilitet när det gäller strandskyddet skulle kunna göra våra landsbygder mer attraktiva så att de faktiskt får en möjlighet att utvecklas. Det är vi överens om, Lars Beckman. Det finns ingen osämja när det gäller det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är däremot mycket tydliga med andra saker. Ledamoten Bohlin frågade varför vi ska skydda vissa kuststräckor ytterligare. Då får man läsa meningen till slut. Detta handlar nämligen om högt exploaterade områden. Vi har en situation i stora områden där fåglar inte kan häcka, där fiskar inte kan leka och där vi har mycket hotade marina ekosystem. Där behöver vi titta på om strandskyddet behöver stärkas och inte minst titta på allmänhetens tillgänglighet till strandlinjerna. Det är en mycket fin princip som vi har i Sverige och som också gör Sverige oerhört attraktivt som besöksland för utländska besökare. Men besöksnäringen är kanske också den allra största ekonomiska branschen i landsbygden i termer av pengar. Därför är det viktigt att vi också ser till att det finns tillgänglighet för friluftsliv. 1,6 miljoner människor är medlemmar i olika friluftsrörelser. Det behöver därför göras en avvägning så att vi ser till att det fortsatt finns tillgänglighet.

Det har ställts många frågor, och det har varit svårt att anteckna alla. Det talades bland annat om att kommunalisera strandskyddet. Jag tror att det är viktigt att man har en långsiktighet i naturskyddsfrågor. Om olika kommuner har olika regler kan det bli oerhört fläckvist när det gäller regler.

Fru talman! Det har ställts många frågor till statsrådet, och jag har full förståelse för att hon kanske inte förmådde anteckna och besvara samtliga. Men problemet är att statsrådet inte ens besvarade frågan som min interpellation gällde och som jag inledde mitt första anförande med att ställa. Dessutom upprepades denna fråga därefter av Lars Beckman. Frågan var: Vill regeringen på totalen öka byggandet i strandnära lägen eller inte? Det vore mycket klargörande om vi kunde få ett svar på denna fråga. Det som vi alla som bryr oss om denna fråga är intresserade av är målkonflikten, alltså att skydda sammanhängande kustremsor som i dag inte är bebyggda ställt mot att öka möjligheterna att bygga på landsbygden. Det är nämligen på landsbygden som de orörda kuststräckorna finns.

Fru talman! Här blir man varse vad som egentligen är problemet: Miljöpartiet vill inte att det ska ges möjlighet att bygga mer.

Läser man i kommittédirektiven står det: Orörda kuststräckor är ovanliga. Längs 13 procent av landets totala insjöar och kuststräckor finns det byggnader inom 100 meter.

Detta innebär att det vid majoriteten av alla kuststräckor i Sverige inte finns någon bebyggelse över huvud taget. Dessa kuststräckor vill regeringen ge ett starkare skydd i och med denna utredning. Det är det som blir så snett och så fel.

I till exempel mitt hemlän Dalarna har vi alltså, utslaget per hushåll, en halv kilometer strand vardera. Nu bor inte alla Dalarnas invånare vid en kuststräcka, utan man bor samlat i städer. Det betyder att det kanske är bara en promille av vår befolkning som faktiskt bor sjönära. Den absoluta merparten av alla kuststräckor i mitt hemlän är alltså obebyggda i dag och ligger på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man läser detta kommittédirektiv som det är skrivet framgår det att dessa kuststräckor ska omfattas av ett starkare skydd därför att de i dag är obebyggda och obrutna.

Vi vill ha svar från miljöministern: Vilket av dessa två kontradiktoriska mål är det som ska övertrumfa det andra? Vilket mål är det som gäller? Det är denna målkonflikt som regeringen vägrar lösa, och det är denna målkonflikt som i dag lägger en våt filt över möjligheten till landsbygdsutveckling. Detta försöker man nu skjuta framför sig därför att man inte kommer överens inom regeringen om vad som egentligen är viktigt.

Fru talman! Om jag får vädja till statsrådet att bara svara på en fråga är det: Vill statsrådet att byggandet i sjönära lägen ska öka utifrån dagens nivå?

Fru talman! Jag har all respekt för att miljöministern inte kan svara på alla frågor på en gång. Men jag ställer dem igen, så att hon i lugn och ro kan notera dem.

Den första frågan var: Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att äganderätten ska stärkas? Vi har inte fått någon sådan signal över huvud taget. Det blir bara sämre och sämre, och alla andra utom den som äger marken, och som ska sköta och förvalta den, har rätt till den.

Den andra frågan var: Anser statsrådet att det är okej att Skogsstyrelsen kommer ut till privata skogsägare och är hotfulla och vill lägga biotopskydd på mark som har brukats i generationer av familjerna som äger skogen? Anser miljöministern att det är okej med denna attityd från myndigheter?

Statsrådet talar i sitt svar om skogsägarnas frihet under ansvar. Vad menas med detta? Misstänkliggör man skogsägarna och menar att de inte sköter sina marker, eller vad handlar det om?

Nästa fråga: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden? Och gäller det även Stockholms skärgård? Detta är min fråga som är ganska avgörande.

Anser statsrådet att det ska bli enklare för företag att bygga marinor och varv i skärgården - som är en stor näring ute i skärgården - om man nu vill ha en levande skärgård, som man ofta talar om i alla politiska församlingar? Och anser statsrådet att det är rimligt med 300 meters strandskydd?

Fru talman! Regeringen tillsatte den 18 juli en utredning om stärkt äganderätt. Vilka kriterier bygger den på? Det framgår inte av miljöministerns svar.

I juni 2019 beslutade kammaren att bifalla en motion från mig och Maria Stockhaus, som behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2018/19:KU27, om att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet och tillkännage detta för regeringen.

Min fråga till statsrådet är: När kommer denna parlamentariska kommitté att tillsättas av regeringen? Än har vi inte sett någon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöministern tog upp att regeringen Reinfeldt 2009 gav ett uppdrag om att minska strandskyddet och lätta på detta. Men konsekvensen blev nästan den motsatta i de flesta kommuner. Två kommuner i Stockholms län fick ett strandskydd på 300 meter överallt.

I min kommun, Norrtälje kommun, där jag var kommunstyrelseordförande höll vi emot. Vi fick nästan överallt bort att det skulle vara ett strandskydd på 300 meter. Men vi har lite grann kvar. Det var en stor brottningsmatch mellan ledande politiker och länsstyrelsens tjänstemän som hade ett helt annat syfte än regeringsuppdraget.

Det var Boverket och Naturvårdsverket som skulle fixa detta, men man lyckades inte med det. Man gjorde det ännu jäkligare för folk att bygga, och man stärkte strandskyddet - utökade det till 300 meter. Jag har fortfarande inte fått svar på frågan om miljöministern har sett någon strand som är 300 meter.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag hörde ändå en antydan till svar i miljöministerns inlägg - jag tror till och med att jag blev apostroferad - och det var att statsrådet vill ha viss flexibilitet. Statsrådet vill ha viss flexibilitet i strandskyddet. Då måste man ändå ställa sig frågan: Betyder det att de kommunpolitiker i Gävleborg som har otroligt bra mark att bygga på, som har tillväxtmöjligheter i sin kommun och som har boende som vill bygga kommer att kunna göra det?

Är det så att miljö- och klimatministern och vice statsministern verkligen brinner för att landsbygden ska få utvecklas? Brinner hon för att det ska byggas vid vatten? Jag klockade det inte exakt, men ungefär 80 procent av tiden talade miljö- och klimatministern om de värden som ska skyddas, det vill säga tillgång till stränderna och tillgång till vattnet. Det är väl ganska naturligt om man är miljöpartist, och det är ju en indikation på hur Miljöpartiet ser på de här frågorna.

Det konkreta svar jag hörde var att det ska finnas viss flexibilitet. Jag tror inte att kommunpolitikerna i Hudiksvall, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstig förväntar sig att det ska vara viss flexibilitet, utan jag tror faktiskt att de förväntar sig att de ska kunna utveckla sina kommuner och sina boenden. Det handlar om att skapa tillväxt i de här kommunerna, som ju har en otroligt bra konkurrensfördel. Om tågen dessutom skulle gå i tid så att människor kunde arbetspendla skulle man kunna bo väldigt bra och fint vid vattnet, till ett bra pris, om regeringen såg till att den här utredningen kom på plats.

Jag skulle därför vilja fråga ansvarigt statsråd när den nya lagstiftningen är på plats - klubbad och klar här i riksdagen - enligt hennes bedömning.

Fru talman! Först vill jag ge ett gott råd till ministern: Studera hur Finland har jobbat i den här frågan! De har många sjöar i Finland, och de kan de här frågorna. Där borde utredningen stämma av ordentligt innan vi landar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan fick jag faktiskt ett relativt tydligt svar av ministern, nämligen att man tänker låta de här frågorna ligga kvar på länsstyrelserna. Då kan man bara konstatera att Centern däremot vill avskaffa det generella strandskyddet och ersätta det med ett kommunaliserat ansvar. Man kan säga att Centern har förlorat förhandlingarna redan innan utredningen har börjat. Det Centern vill är alltså överspelat redan innan utredningen ens har kommit igång och fått styrfart.

Min uppmaning till alla centerväljare runt om i landet är därför: Om ni vill att strandskyddet verkligen ska få en nyansering och att vi ska få en större kommunalisering av ansvaret när det gäller strandskyddet - ring upp era riksdagsledamöter och personerna i högsta ledningen för Centern och tala om för dem att utredningen faktiskt behöver kompletteras med uppdraget att se över ansvarsfrågan och vem som ska ha den!

Jag noterar också att ministern talar om viss flexibilitet. Jag vill påminna ministern om att det finns acceptans för en betydligt större flexibilitet här i kammaren. Det blir alltså intressant den dagen propositionen ligger på bordet om inte kammaren är beredd att faktiskt justera upp den i de avseenden som utredningen inte har lyckats med.

I övrigt, fru talman, vill jag återigen säga: Ta kontakt med Finland och titta på hur de har löst detta! På så sätt kan vi snabba på utredningen och vara klara betydligt snabbare än om två år.

Fru talman! När det gäller de åtgärder Moderaterna så gärna vill se vill jag återigen säga att det är märkligt att de inte lyckades med dem 2009. Att man sedan skyller misslyckandet med den reformen på våra myndigheter tycker jag är mindre klädsamt; jag tror att vi behöver bättre handlag än så när det gäller att stifta lagar. Säger man att detta får den motsatta effekten till vad man hade tänkt göra är det i så fall bara att beklaga.

Vill regeringen öka byggandet i strandnära lägen eller inte? Det frågar Carl-Oskar Bohlin. Jag tycker att det är väldigt tydligt i utredningsdirektivet att vi säger att det ska bli lättare att bygga strandnära i landsbygdsområden men att man däremot, om det finns behov, ska titta på om man behöver stärka den allemansrättsliga tillgängligheten och strandskyddet i starkt exploaterade områden. Det är precis så det står i direktivet och i januariavtalet: om behov finns av att förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer och miljön i starkt exploaterade områden.

Det är alltså ganska tydligt: Vi tycker att det ska bli lättare att bygga på landsbygden men att det däremot faktiskt finns behov av att analysera om man behöver stärka skyddet i tätbebyggda och starkt exploaterade områden. Det är det vi utreder. Utredaren ska få ge förslag, och jag vill inte föregå de förslagen.

Sedan frågar Kjell Jansson vilka åtgärder vi ska vidta för att stärka äganderätten. Vi har tillsatt en utredning, och den ska titta på frågan om fjällnära skog och på biotopinventeringarna. Vi avser också att tillsätta en utredning om artskyddsförordningen och rätten till ersättning i de fall man finner hotade arter.

Vi satsar 200 miljoner kronor i budgeten för att ge ersättning till skogsägare i områden där man skyddar natur. Jag kan påpeka att Moderaterna skar ned sin budget med 740 miljoner kronor, vilket gav omedelbara konsekvenser för skogsägare som inte fick sin ersättning. Jag kan verkligen ifrågasätta hur det rimmar med det faktum att skogsägare ska ha rätt till ersättning; i så fall måste man också vara beredd att avsätta medel i budgeten för att ge skogsägarna ersättning. Det gör den här regeringen, och jag noterar att M och KD inte har gjort det i sin budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nästa fråga hoppar jag över, för den gällde något slags lös anklagelse - som jag inte känner till - om att man uppträder hotfullt. Självklart ska man inte göra det.

När det gäller frihet under ansvar är det faktiskt så att även skogsägarna själva vill ha ett ansvar för att frivilligt avsätta områden och själva göra inventeringar. Det är också någonting som utredaren ska titta på.

Att det ska bli enklare i Stockholms skärgård är någonting utredaren får titta på; det är ingenting regeringen har definierat, och inte heller marinor eller 300 meter. Jag vet tillräckligt om marinbiologi och ekologi för att veta att det är stora kustekosystem man kan behöva ta hänsyn till.

Vi kommer inte att ändra grundlagen. Det finns inte med i det här direktivet.

När det gäller flexibilitet står detta i direktivet, Lars Beckman. Jag behöver inte stå här och berätta om jag brinner eller inte. I direktivet är det väldigt tydligt att vi ska se över och göra det lättare att bygga på landsbygden.

Fru talman! Jag ställer den fråga som jag inte har fått svar på för fjärde gången: Vad är syftet med reformen? Är syftet att det ska kunna byggas mer i sjönära lägen, eller mindre? Jag har fortfarande inte fått ett svar på den frågan.

Jag förstår varför jag inte får något svar på den här frågan. Det beror på att Miljöpartiet inte vill visa korten. Miljöpartiet är nämligen ett parti som i varje enskilt läge tar strid för mer av strandskydd, samtidigt som man har ingått ett avtal med ett parti som vill ha mindre av strandskydd. Det här har man försökt baka ihop i ett kommittédirektiv och begrava i en utredning. Man har två kontradiktoriska målsättningar. Isabella Lövin återkommer till att det skulle handla om att skydda exploaterade områden, men de långa, orörda kuststräckorna, som det i kommittédirektivet står ska få en särskild status som skyddsvärda, återfinns kanske inte i Stockholms skärgård utan i de delar av Sverige där det bor väldigt få människor, det vill säga på landsbygden. Om man å ena sidan ska göra det lättare att bygga på landsbygden men å andra sidan samtidigt säger att det ska bli svårare att bygga där det finns långa, orörda kuststräckor blir ekvationen väldigt svår att få ihop.

Isabella Lövin har fortfarande inte svarat på om målsättningen är att på totalen öka möjligheterna till byggnation i strandnära lägen eller inte. Är det syftet med reformen? Det vill vi veta.

Fru talman! Miljöminister Isabella Lövin! Jag har fått en del svar men inte tillräckligt. Jag kan konstatera att beslutet som kammaren fattade i juni 2019 om den parlamentariska kommittén för att stärka äganderätten, som konstitutionsutskottet lämnade förslag om, alltså inte ska verkställas. Ska ni underlåta att göra det? Den frågan kommer jag inte att släppa, det kan jag säga, och om jag inte får svar i dag kommer jag att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaren bekräftar det vi misstänkte, nämligen att de här utredningarna är lite mumbojumbo för att hålla ihop partierna nu när man inte har majoritet i kammaren. Då har man tagit stöd av Centerpartiet och Liberalerna, och så fintar man bort dem med en utredning.

Då är min fråga till miljöministern: När man gör en utredning finns det direktiv om vad som ska ingå och göras och vad man vill komma fram till - annars beställer man inte en utredning. Vad var direktiven i utredningen om äganderätt och i utredningen om strandskydd? Det har inte framkommit. Miljöministern hänvisar till att utredningen får visa det.

Jag vill också höra om miljöministern tycker att det är en rättssäker hantering när länsstyrelsen går in och överprövar kommunernas strandskyddsdispenser och enskilda handläggare på länsstyrelsen överprövar byggnadsnämnder där man har lokal förankring med personer som kan sin bygd och gör bedömningar.

Skälet till att vi drog ned på miljöbidragen var att vi ville att man skulle göra färre intrång hos skogsägare med biotopskyddsområden och att man alltså skulle banta den här verksamheten. Det var skälet till att vi drog ned budgeten med ca 700 miljoner. Det var inte att markägaren skulle få mindre betalt utan att man skulle sluta med de här fasonerna.

Fru talman! Tack, Carl-Oskar Bohlin, för att ledamoten har upprepat samma fråga tre eller fyra gånger inklusive i skriftlig form! Jag anser att jag har gett ett väldigt tydligt svar. Man kan inte ställa en så grovt förenklad fråga som det är att säga: Mer eller mindre?

Vi ser i dag att vi har väldigt skiftande landskap och förutsättningar i hela vårt avlånga land. Det är väldigt olika förutsättningar, och vad vi vill göra med de här direktiven och den här utredningen är att göra det mer attraktivt och mer flexibelt för att det ska bli möjligt för verksamheter och människor att utvecklas på landsbygden.

Sedan finns det också förutsättningar för att titta på hur vi bäst ska kunna leva upp till de internationella och nationella åtaganden som vi har för att skydda vår natur. Jag tycker inte att vi ska förminska den delen i det här. FN:s panel för biologisk mångfald kom i våras med en larmrapport om att vi står inför den sjätte massutrotningen och att 1 miljon arter riskerar att utrotas. Vi behöver se till att ha förutsättningar att skydda våra arter. I och med det svenska strandskyddet, som vi har haft sedan 1975, har vi unika strandmiljöer och ekosystem. Det behöver vi också ta hand om med viss försiktighet.

Den parlamentariska kommitté som Kjell Jansson frågar om ligger inte på miljö- och klimatministerns bord utan på justitieministerns bord, så jag får hänvisa till justitieministern i den frågan.

När det gäller exakt hur direktiven lyder är det väldigt omfattande direktiv, och jag vill därmed uppmana ledamoten och även intresserad allmänhet att läsa dem. De finns tillgängliga och är väldigt omfattande, så jag kan inte redogöra för alla här och nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.