Språkutbildning för nyanlända kvinnor

Fru talman! Välkommen till talmansrollen!

Jessika Roswall har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta åtgärder för att nyanlända kvinnor, oavsett bosättningsort, ska kunna lära sig svenska under föräldraledigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor i Sverige uppgick 2016 till 56,6 procent. Det är drygt 5 procentenheter över EU-snittet och den sjunde högsta sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor i EU. Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda kvinnor har minskat från knappt 13 procent det tredje kvartalet 2005, när mätningarna inleddes, till drygt 10 procent det tredje kvartalet 2017. Arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor har ökat, och det har även andelen utrikes födda kvinnor i den totala arbetskraften.

Trots att sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor i Sverige har ökat och är högre än i många andra länder så behöver den öka ytterligare, inte minst för att möta ett stort och varaktigt behov av arbetskraft på svensk arbetsmarknad. Potentialen som finns bland utrikes födda och nyanlända ska bättre tas till vara. I september 2017 var 32 procent av alla nyanlända i arbete eller studier 90 dagar efter att ha lämnat etableringsuppdraget. Skillnaden mellan män och kvinnor var nästan 16 procentenheter. Ungefär 22 procent av kvinnorna var i arbete eller studier 90 dagar efter etableringsuppdraget medan motsvarande andel för männen var ca 38 procent. Etableringen måste bli mer effektiv, och regeringen ser allvarligt på skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat efter avslutad etablering.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att sammanställa och utveckla kunskapen om varför utomeuropeiskt födda kvinnor i större utsträckning står utanför arbetskraften och vad som kan förbättra förutsättningarna att delta i arbetskraften. En delredovisning av uppdraget kommer att göras den 30 november i år och uppdraget kommer att slutredovisas den 31 januari 2018.

Kunskaper i svenska är en av flera viktiga förutsättningar för att kunna etablera sig i arbets- och samhällslivet. Regeringen har också tidigare framfört att utbildning i svenska för invandrare (sfi) behöver vara flexibel för att elever i olika livssituationer ska kunna delta i utbildningen. Det är också angeläget att nyanlända med föräldrapenning ges möjlighet att fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska och behålla viktiga kontakter med samhället. Flera kommuner erbjuder redan i dag möjligheter för föräldralediga att utveckla sina kunskaper i svenska språket. Det erbjuds ofta i anslutning till öppen förskola. Kommunerna har möjlighet att söka statsbidrag för sådana insatser via länsstyrelserna. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen en förstärkning av dessa medel i syfte att stimulera kommunerna att i större utsträckning erbjuda anpassade insatser, bland annat i svenska, för föräldralediga. Regeringen föreslår även i budgetpropositionen att medel tillförs Sveriges Kommuner och Landsting för att sprida goda exempel och ge kommuner vägledning i hur de kan samordna öppen förskola och insatser i bland annat svenska under föräldraledigheten.

Fru talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret och inleda med att säga att vi är överens om många saker om vikten av att öka sysselsättningen bland utrikes födda och nyanlända kvinnor.

Jag har lite mer statistik. Att öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor är viktigt av så många skäl. Som jag skriver i min interpellation anger regeringen själv på sin hemsida att om utrikes födda kvinnor skulle jobba i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor skulle bnp-nivån bli 1,5 procent högre, arbetslösheten 1 procent lägre och de offentliga finanserna stärkas med 37 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Detta är viktigt. Men det är också viktigt för individen. Vi vet att genom jobb får man gemenskap och makten att forma sitt eget liv. Lägg därtill jämställdhetsaspekten. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi är inte i mål ännu. En av utmaningarna är utländskt födda kvinnors sysselsättningsgrad.

Vi vet också att kvinnor i större omfattning har en lägre utbildning med sig i bagaget när de kommer. Det spelar såklart också roll vilken nivå som sfi:n borde ligga på. Vi vet också att kvinnors etablering på arbetsmarknaden är lägre än mäns. Arbetsmarknadsministern tar själv upp i sitt svar statistiken att ungefär 22 procent av kvinnorna var i arbete eller studier efter etableringsuppdraget. Skillnaden mot män är 16 procentenheter.

Man kan fråga sig vad som är orsaken till att så många kvinnor har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden än män. Det handlar bland annat om lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivserfarenhet och sämre hälsa. Men eftersom vi vet att arbetsmarknadsinsatser i ett tidigt skede är avgörande är det ohållbart att vi inte gör mer.

Jag håller med ministern om att språkutbildningen utbildning i svenska för invandrare måste bli mer flexibel och finna nya former. Det kravet har funnits ett tag. Även om utvecklingen har gått åt rätt håll är undervisningen inte tillräckligt målgruppsanpassad. Det är på många ställen fortfarande svårt att kombinera undervisning med praktik och arbete.

Vi måste möjliggöra för nyanlända att i högre grad få etableringsinsatser under den tid de är hemma med barn. Det som föranledde denna interpellation var att det i medierna gick att läsa att det finns orter där man inte erbjuder sfi under föräldraledigheten.

Av svaret som ministern har lämnat här i dag förstår jag att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att sammanställa och utveckla kunskapen om varför utomeuropeiskt födda kvinnor i större utsträckning står utanför arbetskraften och vad som kan förbättra förutsättningarna att delta i arbetskraften. Det är bra så.

Vidare svarar ministern att det finns kommuner som redan i dag arbetar på detta sätt med en ökad flexibilitet och att det finns goda exempel som borde kunna spridas. Jag skulle vilja veta vad man gör mer konkret här och nu.

Som arbetsmarknadsministern säger i sitt svar ska kommunerna redan i dag verka för att sfi ska bedrivas under den tid man har föräldraledighet. I princip tolkar jag det som ett indirekt krav. Därför är det förvånande att det finns kommuner som fortfarande inte har denna möjlighet.

Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern. Det svaret tolkar jag som att även regeringen ser att det är ett problem och att man därför nu vill lyfta fram goda exempel. Men är det tillräckligt? Vad kan regeringen göra här och nu för att påverka och skynda på så att fler kommuner tar efter?

Fru talman! Det här är en jätteviktig fråga som Jessika Roswall har interpellerat mig om. En av de stora skillnaderna vi har på arbetsmarknaden är att en stor grupp utrikes födda kvinnor lämnar arbetsmarknaden efter etableringen och alltså inte alls finns i arbetskraften. Man kan komma med aldrig så många arbetsmarknadspolitiska insatser, men finns de inte i arbetskraften kommer det ändå inte att hjälpa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Det är bland annat därför som jag har gett uppdrag till Statskontoret att ta reda på delar av varför de inte finns i arbetskraften. Jag tror dock att man kan vara ganska säker på att ett svar på frågan är att de är föräldralediga och därför lämnar arbetskraften. Det är djupt mänskligt.

Många människor har befunnit sig på flykt, flytt från helveten och befunnit sig under en fasansfull flykttid. När de äntligen får uppehållstillstånd och är trygga i Sverige vågar de äntligen bli gravida, få de barnen och bilda den familj som de har önskat sig. Det är mycket mänskligt att det är på det sättet.

Eftersom kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten än män är det en betydande risk att kvinnors etablering i samhället försenas och kan försenas onödigt mycket. Det är bland annat därför vi har tagit bort vårdnadsbidrag och har begränsat det antal dagar man får ut för de barn som redan finns när man kommer till Sverige.

Det behöver göras mer för att man ska kunna kombinera föräldraledigheten med utbildning i svenska. En av de svårigheter som finns är att när man får föräldrapenning och är föräldraledig ställer lagen krav på att man ska ha rumslig kontakt med barnet.

Den förälder som är föräldraledig måste för att följa föräldraledighetslagen och reglerna för föräldrapenning ha rumslig kontakt med barnen. Det betyder att man måste kombinera omsorg, till exempel öppen förskola, med sfi-undervisningen. Detta är viktigt. Ett antal kommuner har kommit ganska långt med att utveckla sådana modeller.

Det är viktigt att sprida de goda exemplen. Hur kan man rent praktiskt göra detta på ett sätt som blir hållbart och ger ett tillräckligt underlag i den kommunala ekonomin med gruppstorlekar och annat utifrån att människor kan behöva olika nivåer på sfi-undervisningen? Där kommer de resurser vi ger till SKL att kunna göra nytta i att sprida detta. Vi tillför också resurser för att vara med och finansiera de här insatserna ute i kommunerna.

Sedan finns det de som inte tar ut full föräldrapenning utan som bara är delvis föräldralediga. Då kan de kombinera med sfi på ett lite mer flexibelt sätt. Då har de samma utmaning som den som kanske behöver kombinera sfi med praktik eller arbete. De behöver sfi på flexibla tider och i olika former.

Den särskilda svårigheten är för de som är föräldralediga och som ska ha rumslig kontakt med barnet som vårdas under tiden som de deltar i sfiundervisningen. Jag hoppas att de åtgärder som vi har vidtagit i budgetpropositionen ska förbättra situationen rejält. Men om det inte blir fallet utesluter jag inte att man kan behöva göra ytterligare insatser.

Fru talman! Vi är på många sätt överens i frågan. Men det är ändå en oroväckande utveckling som vi har sett för sfi:n och om att utrikes födda kvinnor inte finns på arbetsmarknaden. Det finns en stor risk att de fastnar i ett bidragsberoende. Det är också ett av skälen som man måste väga in.

Jag förstår att det finns många olika förklaringar till att det har blivit så här och att det finns många olika lösningar och inte en universallösning. Men språkundervisning och sfi är en viktig faktor.

Ministern tar upp att det finns ett förslag i budgetpropositionen. Jag ser inte att det är några konkreta förslag, utan jag ser mer att vi ska lyfta goda exempel, och nu föreslås en utredning. Det är gott så, men konkreta förslag här och nu hade jag gärna fått tydligare svar om i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

När det gäller rumslig kontakt finns det som sagt problem. Å andra sidan finns det kommuner som löser detta, och jag tycker att det är beklagligt att inte fler kommuner förstår att det här egentligen är ett krav och att det ska gå att lösa. Det kan inte vara tillräckligt att hänvisa till att man måste ha rumslig kontakt. Även små kommuner klarar av detta, och det borde även de stora kommunerna göra. Alla kommuner borde klara detta.

Vad gäller sfi är det inte bara ett problem när det gäller kvinnor, utan det är också ett problem att det är så få som slutför sin sfi-kurs. Enligt uppgift är det endast fyra av tio som slutför den inom en rimlig tid. Det här är ett problem, och vi behöver se till att lösa det. Sverige är ett land fullt av möjligheter, men det är ingen kravlös gemenskap. Man måste kunna ställa hårdare krav på integrationsplikt och hårdare utbildningskrav. Ett sätt är att just att se till att man kan kombinera föräldraledighet med språkundervisning.

Jag är rimligt nöjd med arbetsmarknadsministerns svar. Jag hade gärna fått mer konkreta svar på vad som faktiskt föreslås i budgeten. Jag kan inte riktigt läsa ut det utöver att man gör den här utredningen.

Jag skulle fortfarande vilja ha ett svar från arbetsmarknadsministern om vad som konkret kan göras för att öka sysselsättningen och öka språkundervisningen för nyanlända kvinnor. Jag skulle vilja veta om ministern tycker att det är ett tillräckligt krav att vissa kommuner klarar av det här men inte alla.

Avslutningsvis vill jag tacka ministern för svaret. Jag har inget ytterligare inlägg i den här debatten, men jag vill gärna få svar från ministern.

Fru talman! Vi har konkreta miljoner i budgeten för kommunernas utvecklings- och merkostnader för att kunna bedriva just sfi för föräldralediga. Det mest konkreta som kommuner efterfrågar är finansiella resurser för detta. Sedan behövs naturligtvis också andra insatser, till exempel insatser för lärarförsörjningen, som också är en högt prioriterad fråga och där regeringen gör betydande insatser. Men det behövs också mer flexibilitet för att kunna tillhandahålla sfi också till den som till exempel arbetar.

Om jag är rätt underrättad är det vanligaste skälet till att man inte slutför sfi att man har fått jobb. Det är en grannlaga fråga om man vill att folk ska tacka nej till ett arbete om det inte går att samtidigt fortsätta med sfi. Jag tror inte det. Jag tror att det är klokt att ta ett jobb och att ett bra sätt att lära sig språket är att vara ute på en arbetsplats. Men man önskar förstås att en person som har fått erbjudande om ett jobb och ska tacka ja till det ändå har möjlighet att kombinera det nya arbetet med att kunna fullfölja sina svenskstudier. Mer behöver säkert göras också i det avseendet, och jag välkomnar att vi återkommer till den här debatten framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.