Sommarjobb mot ungdomsarbetslöshet

Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig vilket underlag jag använder mig av i beslutet att avveckla det statliga stödet för att skapa feriearbeten. Vidare har Luciano Astudillo frågat mig vilka efterfrågestimulerande insatser jag kommer att initiera för att stötta ungdomarna att få sitt första jobb. Inledningsvis vill jag framhålla att jag liksom Luciano Astudillo anser att sommarjobb är ett bra sätt för ungdomar att få en tidig kontakt med arbetslivet och komma in på arbetsmarknaden. Vad jag däremot vänder mig emot är att låta arbetsmarknadspolitiska resurser användas till detta ändamål. Resurserna måste sättas in där de som mest behövs, vilket kräver en tydlig prioritering av grupper. Den tidigare statliga finansieringen till feriearbeten har ju gått till ungdomar på gymnasiet och har inte omedelbart syftat till arbete. Nu när antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ökar kraftigt är det inte rimligt att staten går in och subventionerar skapandet av nya feriejobb. Kommuner kan dessutom själv anslå medel till feriejobb för ungdomar. Regeringen har tydligt markerat att arbetsmarknadspolitiken måste effektiviseras. De arbetsmarknadspolitiska resurserna måste ha tydligare fokus på jobb och effektiva insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. Vi kommer därför att avveckla ineffektiva insatser. Arbetsmarknadspolitiken kan samtidigt inte ensam lösa alla problem på arbetsmarknaden utan det måste ske i kombination med åtgärder på efterfrågesidan på arbetsmarknaden. Huvuddragen i de efterfrågestimulerande insatser som regeringen aviserat är följande. För det första måste det bli enklare och billigare att starta och driva företag, anställa och ha anställda. Här har regeringen i budgetpropositionen aviserat en lång rad förslag för att underlätta för företagsamheten i Sverige. Det handlar bland annat om enklare regler, lättare tillgång till riskkapital och andra liknande åtgärder för att underlätta både företagande och att anställa. För det andra ska det bli enklare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden genom att det införs ett särskilt avdrag på arbetsgivaravgifterna för dem som är mellan 19 och 24 år. Detta införs den 1 juli 2007. Nystartsjobb införs den 1 januari 2007, vilket innebär att arbetsgivarna får en subvention motsvarande arbetsgivaravgifterna för personer som varit utanför arbetsmarknaden i mer än ett år. Ungdomar omfattas av nystartsjobb efter sex månaders arbetslöshet. Arbetet får pågå under maximalt ett år. En jobbgaranti för ungdomar under 25 år kommer också att införas under 2007. Den 1 januari 2007 införs även ett jobbskatteavdrag. Syftet med avdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Andra efterfrågestimulanser kommer att ske genom skattelättnader bland annat inom hushållsrelaterade tjänster och skattelättnader inom servicenäringar som regeringen kommer att återkomma om. Oavsett alla dessa efterfrågestimulerande insatser är det viktigt att ungdomar är väl rustade när de söker sitt första jobb. Det är därför angeläget att den unge fullföljer sin gymnasieutbildning. I budgetpropositionen 2007 aviserade regeringen en ny lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Huvuddelen av utbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats. Min bedömning är att detta är ett bra sätt för ungdomar att komma i kontakt med ett första jobb.

Fru talman! Vill arbetsmarknadsminister Littorin försvåra för många unga och försvåra deras utanförskap? Det är en fråga jag ställer mig när jag får höra svaret. Vi vet båda två att arbetslösheten, när den drabbar ungdomar, kan få förödande konsekvenser. Ungdomar är särskilt sårbara. Utan arbetslivserfarenhet krymper inte bara chansen att få ett arbete senare. Det blir en ond cirkel av bristande motivation, försämrad självkänsla och mindre hopp om framtiden. Inom en växer känslan av att man inte är behövd och inte önskad i samhället. Dessutom visar forskningen att ett fördröjt eller ett misslyckat inträde på arbetsmarknaden tycks ha konsekvenser som är bestående längs med hela livet. Därför är delar i den borgerliga politiken obegripliga, däribland det här att man drar in det statliga stödet för sommarjobb. Littorin säger i sitt svar att sommarjobb är ett bra sätt för unga att få en tidig kontakt med arbetslivet. Samtidigt tycker han inte att det är tillräckligt viktigt för att man ska anslå arbetsmarknadspolitiska medel för det. Jag kan hänvisa till SNS Välfärdsråds rapport som Littorin redogjorde för och hade synpunkter på. Den heter Fritt inträde? Ungdomars och invandrares väg till det första arbetet . Rådet konstaterar i sin rapport att just sommarjobb är en viktig inkörsport för att få det första jobbet. Ungefär var femte får sitt första jobb på den arbetsplats där man har jobbat under studietiden. Littorin menar ändå att sommarjobb är så pass viktiga att det där kan kommunen syssla med. Men, Littorin, det gör de redan. I min hemstad Malmö kommer den neddragning som staten nu gör att innebära att Malmö får ungefär 250 färre sommarpraktikplatser. I landet totalt är det 31 000 platser som försvinner. Förra sommaren var det 3 200 ungdomar som sökte de 2 000 platser som fanns i Malmö. Malmö kommun kommer nästa år att skjuta till 11 ½ miljoner, men de 3 ½ miljoner som staten skulle ha skjutit till försvinner, och därmed blir det färre platser och färre ungdomar som får möjlighet att göra den första erfarenheten på arbetsmarknaden. Att Littorin tar så lättvindigt på arbetsmarknadspolitiken och statens ansvar är inget nytt, men har inte Littorin märkt hur desperationen sprider sig ute i kommunerna? Många kommunala avtal om att utföra arbetsmarknadsinsatser inte minst för unga upphör vid årsskiftet, som kommunala ungdomsprogrammet, ungdomsgarantin och datorteken. Avtalen upphör nu, och nya kan inte tecknas. Jobbgarantin, som Littorin pratar om, lovar han kommer i vår någon gång. Men vad händer med alla dessa ungdomar i dessa program vid årsskiftet, Littorin? Vad händer nu den 1 januari 2007? Ungdomar kommer att stå helt utan sysselsättning, ungdomar som ofta står väldigt långt från arbetsmarknaden, som saknar föräldrar med nätverk och som ofta behöver extra stort stöd. Littorin, vet inte ni hur förödande detta är just för ungdomar?

Fru talman! Det var lite andra frågor i den här rundan än vad det egentligen var i själva interpellationen. Jag vet inte om vi ska prata om ungas inträde på arbetsmarknaden totalt sett, om sommarjobb eller om ungas situation på arbetsmarknaden i gemen. Låt mig ta några grundteman. Jag delar Luciano Astudillos grundläggande inställning, att sommarjobben är en bra inkörsport på arbetsmarknaden. Det är ett konstaterande som jag gör och som SNS gör i sin rapport. När det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar, det vill säga ungas inträde på arbetsmarknaden förutom sommarjobben, är det bara att konstatera att arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning tenderar att förlänga arbetslöshetsperioden, medan en väl fungerande matchning åt arbetssökande har visat sig vara mer effektiv som inkörsport till ett arbete. Nu befinner vi oss i en högkonjunktur, och vi kan konstatera att det fanns sommarjobb också före 1998, då den här subventionen infördes. Det gjorde det. Jag är av den starka uppfattningen att vi nu har ett gott läge i ekonomin, vi har jobb som kommer till och vi har ett antal åtgärder i politiken som syftar till att göra det enklare för unga att träda in på arbetsmarknaden, och det är något som är bättre än att lösa alla uppgifter via utgiftsområde 13. Min grundläggande inställning är därför exakt den som jag redogjorde för i svaret på interpellationen, att de uppgifter som vi har tagit på oss när det gäller att stimulera både arbetsutbud och efterfrågan framför allt kommer att se till att unga får det lättare att träda in på arbetsmarknaden. Jag kommer att komma tillbaka i den här frågan under våren, som är aviserat.

Fru talman! Littorin tycker att mina synpunkter här spretar och att de är lite större än vad min fråga angav. Det svar du gav mig spretade också rejält, allt från hushållsnära tjänster till förenklingar för företag. Så jag tar mig rätten att också spreta lite. Jag vill ändå gå igenom en del av de argument som Littorin har i sitt svar. För det första: Allt Littorin säger om förenklingar för småföretag och företag kan vara bra. Men om jag igen ska hänvisa till Välfärdsrådets rapport är just småföretag ganska dåliga på att ge ungdomarna det första jobbet. Dessutom är de förändringar som Littorin pratar om här förändringar som inte kommer till stånd vid årsskiftet. Vad händer med alla de här ungdomarna vid årsskiftet? Jag har inte fått svar på den frågan. För det andra: Den 1 juli 2007 vill ni införa ett särskilt avdrag på arbetsavgifterna för att anställa ungdomar mellan 19 och 24 år. Redan i dag, sedan den 10 oktober, kan en arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 20 och 24 år få ett anställningsstöd som motsvarar en skattekredit på 350 kronor per dag i sex månader. Det var någonting som den socialdemokratiska regeringen införde. Tack vare den lyckades vi pressa ned arbetslösheten ännu mer. För det tredje: Dessa magiska nystartsjobb som ska frälsa alla Sveriges arbetslösa ska hjälpa dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden, de ska hjälpa invandrare och de ska också hjälpa ungdomar. Men, Littorin, ni planerar bara 10 000 nystartsjobb samtidigt som ni drar ned det totala antalet arbetsmarknadspolitiska program med 55 000. I september i år var så många som 27 000 ungdomar under 24 år i arbetsmarknadspolitiska program. För det fjärde: Skattelättnad för hushållsrelaterade tjänster, skattelättnad inom servicenäringen och en reformering av gymnasieskolan är förvisso en rad åtgärder som jag har synpunkter på, men som jag gärna debatterar någon annan gång. Inget av dessa förslag kommer att ha något genomslag den 1 januari 2007. Samtidigt vet både jag och Littorin att varje dag i utanförskap för speciellt ungdomar är en förlorad dag. Säg mig, Littorin: Vad ska vi säga till alla de ungdomar som vid årsskiftet skickas från arbetsmarknadspolitiska program till totalt utanförskap? Vad säger Littorin till de ungdomar som från årsskiftet inte får läsa upp sina gymnasiebetyg på komvux på grund av de neddragningar ni gör? Vad säger Littorin till alla de ungdomar som från årsskiftet inte får möjlighet till ett kommunalt ungdomsprogram eller till en ungdomsgaranti? Vad säger Littorin till de 31 000 ungdomar som nästa sommar inte får ett sommarjobb på grund av er politik - god jul och gott nytt år? Nej Littorin, ni ska vara tacksamma för att vi socialdemokrater förde en så bra ekonomisk politik som ni nu skördar frukterna av. Det har skapat så många jobb i svensk ekonomi den senaste tiden, så ni kan vara tacksamma för det. Men konjunkturen vänder, och den dåliga hushållning som ni ägnar er åt nu kommer att leda till att ni förr eller senare får rejäla problem.

Fru talman! Med all respekt för Luciano Astudillo, men just när det gäller ungdomsarbetslösheten har inte den förra, socialdemokratiska regeringen så vansinnigt mycket att slå sig på bröstet för. Över 100 000 ungdomar står utanför arbetsmarknaden och är arbetslösa i det här landet. Det är förfärande dåligt. Om vi mäter på ILO-sätt har vi en ungdomsarbetslöshet på 21 %. Det är nästan lika illa som det var under de värsta krisåren på 90-talet. Det är faktiskt ett riktigt uselt resultat av den politik som Luciano Astudillo företräder, så kom igen nu! Vi försöker nu göra allt vi kan för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar, och det gör vi genom alla de åtgärder som vi har presenterat i vår budgetproposition. En del av dem återkommer vi till under våren. Jag vill återigen återge vad som står i Konjunkturinstitutets rapport som kom i går: På sikt kan därmed den reguljära sysselsättningsnivån öka med mer än 1,5 %, jämfört med om reformerna inte hade genomförts, utan att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir ansträngt. Rubriken på kapitlet är Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik. Jag kan också konstatera att i rapporten säger man att mellan 2006 och 2008 ökar sysselsättningen med ytterligare 142 000 personer. En av de absolut viktigaste åtgärderna är att se till att vi har en arbetsmarknadspolitik som underlättar inträdet på arbetsmarknaden och inte försvårar det. Det grundläggande när det gäller just ungdomsarbetslösheten är att se till att minska kostnaderna för att anställa. Det är dessa kostnader som har varit det stora hindret. Det är också därför som vi halverar arbetsgivaravgiften för de unga från den 1 juli. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder är det bara att konstatera, precis som man gör i SNS-studien, att arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning har tenderat att förlänga arbetslöshetstiden för de unga. Alltså är det inte det vi ska göra, utan vi ska se till att stimulera ungas arbetssökande och matchningsfunktionen på arbetsmarknaden. Det är precis det vi gör inom ramen för Ams. När det sedan gäller sommarjobb, som var grundfrågan i interpellationen, säger Luciano Astudillo att det nu är 31 000 ungdomar som kommer att gå ut utan sommarjobb. Ja, det är då de 31 000 som har fått den här typen av stöd. Men jag bara kalkylerar precis som Luciano Astudillo gör, att i Malmö var det, om jag förstod det rätt, 11,5 miljoner som kom från kommunen och 3,5 miljoner som kom från staten för att täcka dessa kostnader. Men de 11,5 miljonerna kommer väl fortsatt att finnas. Det är klart att om man bara skulle räkna på det sätt som Luciano Astudillo gör kanske det rent statiskt skulle bli några färre. Men jag är övertygad om att i de ekonomiskt goda tider som vi just nu har finns det faktiskt behov av att anställa ungdomar, särskilt med tanke på att kostnaderna för att anställa dem blir lägre. Totalt sett tycker jag att det är ett kraftigt underbetyg när det gäller just ungas inträde på arbetsmarknaden när över 100 000 ungdomar står utanför. Den politik som Luciano Astudillo står för permanentar ju det svåra inträdet på arbetsmarknaden, så jag förstår inte riktigt hur Luciano Astudillo kan använda de brösttoner som jag uppfattar i hans inlägg.

Fru talman! Över 100 000 ungdomar är arbetslösa och Littorin lovar dem 10 000 nystartsjobb. Hör hur det klingar! Därutöver blir det inga kommunala ungdomsprogram efter årsskiftet och ingen ungdomsgaranti, för det kommer någonting någon gång i vår, och avdrag för hushållsnära tjänster kommer någon gång i början på sommaren. Detta ska fixa det. Jag vet inte om arbetsmarknadsministern har läst den enkätundersökning som Kommunförbundet gjorde i början på december. Många kommuner anser att arbetslösa ungdomar är de som kommer att drabbas hårdast vid årsskiftet. Och flera kommuner synes ha en tydlig oro just för att arbetslösa ungdomar som inte har något att göra hamnar i kriminalitet och missbruk, vilket innebär en personlig tragedi för många människor. Om jag ska försöka sammanfatta den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik vann ni valet på en arbetslinje som ni övergav tio dagar senare, efter valsegern, då den första budgeten kom. Detta kommer att slå särskilt mot ungdomar. Då övergav ni den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Ni skickar människor till totalt utanförskap med neddragningar i arbetsmarknadspolitiska program. Det blir inget samarbete med kommunerna utan en övervältring av kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen. Ungdomarna får går från aktivitet till total passivitet. Det kommer att märkas förr eller senare. Vi ser åtminstone en Littorineffekt, och det är den vi ser i opinionsundersökningarna där siffrorna har rasat för de fyra borgerliga partierna. Jag vill avsluta med att önska ministern en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag kan försäkra Luciano Astudillo om våra gemensamma goda ansatser, för jag tror nog ändå att vi delar bedömningen att varje dag som vi kan minska utanförskapet, desto bättre är det. Så fort man har en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, desto bättre är det. Problemet är att med 100 000 utanför bland de unga har den tidigare regeringens ekonomiska politik uppenbarligen helt misslyckats. Det vi försöker göra är precis det vi sade före valet: Vi genomför nystartsjobben från den 1 januari. Vi halverar arbetsgivaravgiften för unga. Vi inför en jobb- och utvecklingsgaranti och en jobbgaranti för unga. Det är precis den politik som vi gick till val på och som vi kommer att genomföra. Det man konstaterar i KI:s och Ams prognoser, i prognoser från de olika storbankerna och egentligen från alla som prognostiserar framtiden är att den totala arbetslösheten sjunker kraftigt, att sysselsättningsgraden ökar. Enligt KI är det 142 000 personer som kommer i arbete under åren 2006 till 2008. Man konstaterar vidare att just regeringens politik ökar den reguljära sysselsättningsnivån med 1,5 procentenheter jämfört med om reformerna inte hade genomförts. Det måste vara svårt att vara i opposition under de förutsättningarna. Jag som har stått här och varit förkyld och snuvig blev märkbart piggare av att debattera med Luciano Astudillo. Jag ser inte bara fram emot ledigheten över julen, som jag hoppas blir lika trevlig och skön för Luciano som jag tror att vi alla önskar varandra, utan att vi också kommer tillbaka med nya krafter så att vi kan diskutera dessa viktiga frågor också fortsättningsvis, för det behövs. (Applåder)