Sociala företag

Fru talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig hur regeringen säkerställer att de sociala företagens verksamhet kan fortsätta växa när sysselsättningsfasen avvecklas.

Sociala företag vars verksamhet och mål handlar om att skapa samhällsnytta är viktiga verktyg för att möta specifika samhällsutmaningar. Dessa entreprenörer och företag drivs på kommersiell basis och kan vara verksamma inom många olika områden, men gemensamt är att de mäter framgång i samhällsnytta i stället för i pengar och vinstmaximering. Vinsten återinvesteras oftast helt i egna eller liknande verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De arbetsintegrerande sociala företagen gör i dag en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för människor som har varit arbetslösa länge. Arbetsintegrerande sociala företag driver näringsverksamhet med det övergripande målet att integrera människor som har stora svårigheter att få eller kunna behålla ett arbete i samhälle och arbetsliv där de anställda oftast uppbär olika typer av arbetsmarknadspolitiska stöd. Många sociala företag är också anordnare i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin.

Staten har på olika sätt gett finansieringsstöd till kooperativ utveckling sedan 1983. Enligt förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling, m.m. får bidrag ges till kooperativa utvecklingscentra som har som huvudsaklig uppgift att ge råd och information som behövs inför, under och efter start av kooperativa och andra liknande företag. Bidrag får också lämnas för att stimulera lokalt och regionalt utvecklingsarbete med inriktning på företagande samt för att utveckla nya verksamheter och metoder. År 2015 lämnades 36 miljoner kronor i enlighet med denna förordning.

Viktigt att nämna i sammanhanget är också det nationella socialfondsprogrammet 2014-2020. Socialfondsprogrammet möjliggör insatser som breddar arbetsmarknaden bland annat genom socialt företagande i syfte att skapa nya innovativa vägar in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan handla om att stödja arbetsintegrerande sociala företag. Prioriteringen i socialfondsprogrammet av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ger tillsammans med stöd till nyföretagande möjlighet till projekt som kan skapa arbetstillfällen genom sociala företag.

Som ett aktuellt exempel på ett socialfondsprojekt med bäring på den sociala ekonomin kan nämnas att Svenska ESF-rådet under 2015 har beslutat om en förstudie om civilsamhället och den sociala ekonomins roll i arbetsmarknadspolitiken.

Jag bedömer att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att ge dem som står längst ifrån arbetsmarknaden en väg tillbaka. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med de arbetsintegrerande sociala företagen.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!

Jag kan säga att svaret är bra på många sätt. Det förklarar för den som lyssnar på debatten vad sociala företag är, så det behöver jag inte ägna tid åt.

Det enda som jag inte skulle kunna skriva under på själv är det sista stycket, som också är orsaken till att jag har skrivit den här interpellationen. Arbetsmarknadsministern säger att hon bedömer att de här företagen har en fortsatt mycket viktig roll och säger att man kommer att fortsätta dialogen. Men att göra den bedömningen och att fortsätta dialogen är inte samma sak som att tala om vad man tänker göra för att de sociala företagen faktiskt ska kunna verka i Sverige.

Det finns få saker som är så fantastiska som att göra besök i företag och andra verksamheter och träffa människor som har stått utanför arbetsmarknaden under väldigt lång tid. Man kanske har haft en långtidssjukskrivning och får komma tillbaka, prova på ett jobb, vara delaktig och känna: Här har jag en plats, här finns jag med i en gemenskap, här betyder det något att jag kommer på morgonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I många sociala företag är det just den typen av berättelser som man möts av. Människor som någon hade gömt, någon hade glömt och någon inte hade frågat efter har nu fått en plats, en viktig del i ett företag. I de sociala företagen är man med i den demokratiska processen. Många är medlemmar i den ekonomiska föreningen och får delta på styrelsemöten och driva utvecklingen framåt. Det är verkligen viktiga företag och en viktig del i både närings- och arbetsmarknadspolitiken för att ge fler jobb.

Problemet just nu är att det råder enormt stor osäkerhet bland de sociala företagen i Sverige. När man pratar med olika aktörer på området är det just den osäkerhet som regeringen nu förmår skapa som är problematisk. Det är sociala företag som har varslat anställda. Det finns stor osäkerhet kring vad som händer. Sysselsättningsfasen ska avvecklas. Vad händer då för oss, hur kommer vår roll att påverkas, vad kommer att hända med handledarstöd och så vidare? Frånvaron av de praktiska, konkreta beskeden skapar enorm osäkerhet.

Långtidsarbetslöshet är något av det värsta som vi har på svensk arbetsmarknad. Det tror jag att jag och arbetsmarknadsministern är mycket eniga om. Men då måste det också till verktyg för att på allvar hjälpa människor att komma tillbaka från långtidssjukskrivningar och långtidsarbetslöshet. De sociala företagen är en viktig väg dit. Då måste man göra allt vad man kan för att underlätta för de här företagen och inte skapa osäkerhet och på det sättet försvåra.

Jag vill ändå ge arbetsmarknadsministern chansen att här i dag berätta vad regeringen tänker göra konkret. Vilka besked har man till de sociala företagen, så att de ska veta att de faktiskt kan jobba på framåt och inte behöver varsla eller skriva korta avtal utan faktiskt kan tänka sig finnas kvar på svensk arbetsmarknad? Den frågan vill jag ställa till ministern.

Fru talman! Det är en viktig fråga som Elisabeth Svantesson tar upp. Men det är inte alldeles enkelt att svara på frågan. Jag ska återkomma till svaret på den konkreta frågan.

Sociala företag i allmänhet och arbetsintegrerande sociala företag i synnerhet är naturligtvis företag. De ska kunna leva som företag. Därför är det viktigt för mig att ha ett nära samarbete med närings- och innovationsminister Mikael Damberg i de här frågorna. Det är klart att det inte är arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är grunden för att sociala företag ska kunna bedriva sin verksamhet. Men arbetsmarknadspolitiska åtgärder är och kan vara mycket viktiga, och därför är det viktigt att se deras roll.

När vi fasar ut fas 3 kommer andra insatser för de individer som har det som svårast att få fotfäste på arbetsmarknaden. Jag ser framför mig att många av de sociala företagen och de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att vara aktuella att ta del av dem eller vara utförare av dem. Men Elisabeth Svantesson vet också att det inte är regeringen som bestämmer vilka. Det är individen som har med sig ett stöd och som placeras eller får sin möjlighet att göra en insats eller bli anställd någonstans, och var anställningen ska ske är det inte regeringen som bestämmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Insatser som finns och som kommer att finnas är till exempel arbetsträning. Då är man ute på en arbetsplats, till exempel ett arbetsintegrerande socialt företag, och det finns handledarstöd för den som hjälper den som arbetstränar, i syfte att den personen ska komma närmare arbetsmarknaden. Det finns också särskilt anställningsstöd, som är ett ganska generöst stöd med både en mycket hög grad av lönesubvention och handledarstöd. Det kan komma i fråga för individer som i dag befinner sig i fas 3.

Det finns lönebidrag. När jag träffade de arbetsintegrerande sociala företagen senast var det den fråga som de lyfte upp mest. De ville se fler satsningar på lönebidragen. Vi utökar nu antalet lönebidrag i den budget som riksdagen snart ska behandla, och vi gör också annan översyn av lönebidragen för att göra dem bättre lämpade för mer av utveckling inom ramen för en lönebidragsanställning.

Det är exempel på insatser inom arbetsmarknadspolitiken som jag tror kan komma i fråga för flera av de individer som i dag befinner sig i fas 3.

Jag känner mig ganska säker på att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att komma i fråga som utförare eller arbetsgivare i de här fallen. Men precis som Elisabeth Svantesson vet är det inte ministern som bestämmer var en individ ska anställas eller var en individ ska arbetsträna.

Fru talman! Nej, det stämmer naturligtvis. Men det är väldigt relevant och viktigt vilka signaler en regering skickar, och just nu skapas osäkerhet, eftersom man inte vet vad som kommer i stället och hur man kan lösa situationen.

Jag delar helt arbetsmarknadsministerns bild av att detta först och främst och väldig mycket är en näringsfråga. Det här är företag som ska drivas på affärsmässiga grunder med en bra affärsidé - det är liksom hela poängen. Men den är unik på det sättet att den också till stor del har arbetsmarknadspolitiska inslag och att personer som under lång tid har stått utanför också får en möjlighet att komma in.

Under alliansregeringens tid tog vi fram en handlingsplan för dessa sociala företag. Man kan säga mycket om den. Men de sociala företagens andel fördubblades under några år, och det gav ändå resultat.

Regeringen skrev i sitt regleringsbrev någonting som jag tyckte var mycket klokt. Där sa man att Tillväxtverket tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan skulle utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av dessa sociala företag. Uppdraget handlar om både granskning och anpassning av regelverk. Och vi ser möjligheter till finansiering för främjande, start och utveckling av företag. Dessutom fick Tillväxtverket i uppdrag att öka informationsinsatserna om social ekonomi och socialt företagande. Jag tycker att det är två mycket bra saker som den här regeringen gjorde. Det var jättebra. Det visar också hur viktigt det är med tillväxt- och näringsperspektivet.

Problemet är att jag nu har fått veta att detta uppdrag har dragits tillbaka. Då vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Hur kommer det sig att detta uppdrag som ni har skrivit om i ert regleringsbrev har dragits tillbaka? Ser man inte detta som en näringsfråga längre, vilket arbetsmarknadsministern nu sa? Är detta bara en fråga för Arbetsmarknadsdepartementet? Det ger mig lite dubbla signaler. Detta var ett bra uppdrag till Tillväxtverket om att man tillsammans med de övriga myndigheterna skulle jobba fram detta. Vi behöver nämligen en stabil grund för de sociala företagen att stå på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det också krävs en näringspolitisk inställning när det gäller de arbetsintegrerande sociala företagen. Det är bra att vi är överens om det.

Jag kan inte svara på frågan om Tillväxtverkets regleringsbrev. Jag får hänvisa till ansvarig minister. Men det är också skälet till att jag och näringsministern samarbetar nära i dessa frågor och kommer att ta gemensamma initiativ.

Jag vill också nämna en annan fråga som regeringen arbetar med, nämligen möjligheterna att särbehandla sociala företag. Vi har i en lagrådsremiss om det nya upphandlingsregelverket föreslagit att en upphandlande myndighet ska få reservera deltagandet i ett upphandlingsförfarande för vissa så kallade sociala företag. Det finns inte i dag i nuvarande upphandlingslagstiftning. Regeringen arbetar med att ta fram en proposition baserad på detta. Det skulle vara ytterligare en möjlighet att rikta specifika offentliga upphandlingar till denna typ av företag. Då verkar man på kommersiell grund men kan ändå få en möjlighet att särskilt bjuda i vissa upphandlingar. Jag tror att det kan bli en viktig pusselbit bland de många saker som behöver göras för att ytterligare underlätta för de arbetsintegrerande sociala företagen.

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för detta svar. Det är bra, men mer behöver göras för de sociala företagen.

Arbetsmarknadsministern uttryckte själv att det handlar om en utsatt grupp och personer som har stått utanför länge. Därför tycker jag att det är så viktigt hur man handskas med denna fråga. Det är viktigt och relevant att ge tydliga besked från början.

Vi har och har haft olika syn på sysselsättningsfasen. Ni avvecklar den. Det får den här regeringen göra. Men det är alltid viktigt att ha alternativ. Att högljutt under flera år skrika om dess avveckling och sedan, när vi kommer till den dag då man börjar avveckla, inte ha några riktiga alternativ tycker jag känns mycket svårt för denna grupp. Det skapar osäkerhet inte bara för dessa företag utan främst för de personer som finns i dessa olika insatser.

Jag skulle tro att alla som i dag är i sysselsättningsfasen inte kommer att ha en extratjänst utan det behövs många olika verktyg. De sociala företagen är viktiga och kommer att vara viktiga.

Jag kan lova de sociala företagen och dem som jobbar där att jag kommer att fortsätta ställa frågor till regeringen om just den här frågan därför att jag anser att den är så viktig. Vi får inte tappa fart när vi äntligen ser att de sociala företagen börjar blomma. När de nu varslar när vi har den här regeringen gör det mig orolig.

Fru talman! Jag tror att Arbetsförmedlingen behöver ha ett särskilt program för att jobba med dessa frågor. Kompetensen och kunskapen ute på förmedlingarna är mycket olika när det gäller de arbetsintegrerande sociala företagen. Det är någonting som vi har lyft fram, och jag tycker att även regeringen skulle börja fundera på det. Jag frågar därför arbetsmarknadsministern avslutningsvis hur hon ställer sig till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag välkomnar Elisabeth Svantesson att ställa fler frågor om detta. Det är bra. Det är en viktig fråga där oppositionen bör hålla tryck på regeringen, och vi kommer att behöva göra mer.

Jag ska svara på frågorna om vad som händer med personer som finns i fas 3. Jag tror inte att osäkerheten är så stor bland dessa personer. Tvärtom ser man nu att det öppnas nya möjligheter, framför allt stora möjligheter till utbildning. Man kan studera i princip vad man vill under ett års tid med bibehållen ersättning. Vi satsar på många olika typer av anställningar, och extratjänster är en. Men det handlar också om andra former, till exempel lönebidrag eller anställning med särskilt anställningsstöd eller för den delen anställning utan subvention. Vi gör också flera andra insatser när det gäller förberedelser för studier, och vi tittar på arbetsträning och andra insatser för individerna.

Självklart är det en osäkerhet för arbetsintegrerande sociala företag när en åtgärd där man är en aktör i förhållande till Arbetsförmedlingen fasas ut och nya åtgärder kommer där man ännu inte vet om man kommer att bli en aktör. Men jag tror att det finns goda chanser att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att bli det.

Överläggningen var härmed avslutad.