Slutförvarets framtid

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig om regeringen avser att fatta beslut om slutförvaret i närtid samt vilken analys jag gör av konsekvenserna av att ett beslut inte hinner fattas innan den 31 augusti. Slutligen har Lars Hjälmered frågat mig hur jag resonerar gällande att dela upp beslutet om slutförvar efter remissinstansernas synpunkter och efter att berörda kommuner så tydligt meddelat att besluten måste fattas gemensamt.

Den 26 augusti 2021 fattade regeringen två beslut om att tillåta en kapacitetsutökning i Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, ett enligt kärntekniklagen och ett enligt miljöbalken. Regeringen bedömer att risken för att kärnkraftreaktorer skulle få stänga ned den 1 januari 2024 därmed har undanröjts. Utan detta beslut hade Sverige kunnat drabbas av allvarliga konsekvenser om viktig elproduktion hade upphört.

Frågan om mellanlagret Clab behövde brytas ut eftersom processen efter ett regeringsbeslut kan dra ut på tiden. Efter ett regeringsbeslut i ett ärende enligt miljöbalken överlämnas det till mark- och miljödomstolen som fortsätter handläggningen för att kunna fatta beslut om ett tillstånd. Ett sådant tillstånd kan överklagas i flera juridiska instanser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den del av ärendet som avser underjordsförvaret och metodvalet för slutförvaring innehåller mycket komplexa frågor och kommer med största sannolikhet att överklagas. Ett slutligt avgörande i slutförvarsärendet riskerar därför att dra ut på tiden. Genom regeringens beslut om Clab kan den begränsade frågan om utökad mellanlagring få laga kraft så snart som möjligt.

Min bedömning är fortfarande att det handlar om månader innan beslut kan fattas i övriga delar av slutförvarsärendet. Jag vill dock betona att hanteringen av slutförvarsärendet kommer att få efterverkningar i generationer. Det är ett av de största miljöärendena i Sverige någonsin. Det behöver vara klarlagt att hela systemet är säkert och håller i hundra tusen år. Det är oerhört viktigt att det blir rätt.

Närmast kommer regeringen därför att skicka en remiss till Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet i frågor som rör kopparkapselns skyddsförmåga och den planerade kapselinsatsen av gjutjärn.

Oskarshamns och Östhammars kommuner tar ett stort ansvar och har arbetat intensivt med frågan om slutförvaring. Jag har förståelse för att de hellre hade velat ha ett beslut i hela ärendet. Regeringen delar deras bedömning att mellanlagring i Clab endast är en tillfällig lösning. De kan vara trygga med att regeringen prioriterar och arbetar så skyndsamt som möjligt med att förbereda beslutet om själva slutförvarsanläggningen.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att få prata om detta med slutförvar.

Låt mig börja med energisystemet, fru talman. Jag tycker att det är viktigt att betona att visionen åtminstone för mig och Moderaterna är att vi framåt ska kunna ha en kraftig ekonomisk utveckling i Sverige som vi kombinerar med en grön omställning. Då är hela vårt el- och energisystem - den fossilfria elektriciteten - kittet och möjligheten som kan ge industrietableringar och reallöneökningar men också att Sverige får en chans att nå sina miljö- och klimatmål. Det finns ett antal hinder i fråga om detta. Vi betalar vinterpriser sommartid, och orter får besked om att elsystemet lokalt emellanåt inte räcker till för tänkta företagsetableringar.

Ett hinder är också diskussionen om slutförvar av kärnavfall. Och det är, fru talman, inte bara Moderaterna som säger detta. Statens eget bolag Vattenfall har gått ut med vad som kallas ett UMM, ett marknadsmeddelande och en varning om att kärnkraft med start om två år 2024 kan behöva stängas ned för att regeringen inte har löst frågan om slutförvaret.

Fru talman! Slutförvaret av kärnavfall är någonting som det har jobbats med under decennier. Under hela tiden som Sverige har haft kärnkraft har det avsatts pengar för varje producerad kilowattimme för att finansiera detta. Forskning och teknikutveckling har pågått i decennier. Man kan titta på den prövning som har skett enligt miljöbalk och kärntekniklag under lång tid. Alla delar är i praktiken avklarade. Strålsäkerhetsmyndigheten har sagt ja till hela systemet som sådant. Domstolen sa att man vill ha kompletteringar, vilket senare har skett.

Oskarshamns kommun som har ett så kallat vetobeslut som värd för detta mellanlager och den tänkta inkapslingsanläggningen har sagt att de gärna gör detta, men då under förutsättning att Per Bolund håller det löfte som han och regeringen har gett om att man ska ge ett ja även till slutförvaret. Östhammars kommun där det tänkta slutförvaret ska ske har också sagt ja. Och riksdagen har fattat beslut om ett tillkännagivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har fullföljt de internationella åtagandena, det som i miljösammanhang kallas för Esbosamråd, inte bara en utan faktiskt två gånger. Senast var det med kompletteringar av teknisk karaktär. Regeringarna i Tyskland och Polen gav besked till Per Bolund att de inte hade något att invända mot att han och regeringen gick vidare med ett beslut om det svenska slutförvaret.

Fru talman! Jag ställde ett antal frågor innan regeringen fattade sitt beslut, och den här debatten skulle vi egentligen ha haft för över en månad sedan. Jag noterar att regeringen har delat upp ansökan. Jag kan tycka att det är på tveksam grund. Bland annat har juridiska experter väckt en del frågor. Jag tycker att Oskarshamns kommun på god grund upplever att Per Bolund har svikit det löfte som de tycker att regeringen har gett till kommunen som värd för ett mellanlager. Men jag tycker också att det är problematiskt att detta vänteläge som fortsätter skapar en osäkerhet på el- och energimarknaden.

Jag förstår att man som miljöpartist kan våndas inför ett beslut om man tillhör ett parti som har bildats på grund av kärnkraftsmotståndet. Jag förstår att det är ett svårt beslut för Per Bolund att vara den som lotsar detta i hamn.

Jag har sagt det tidigare, men det är nu som det prövas om Per Bolund och Miljöpartiet har förmågan att se ett snävt partiintresse eller har förmågan att ta ansvar för landet.

Framåt har vi ett antal frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Hur kommer Per Bolund och regeringen att säkerställa att deras ansökan som är utkarvad om ett utökat mellanlager håller rättsligt och att vi inte får de problem som Vattenfall varnar för? Är det fråga om de kompletteringar som antyds i svaret, eller är det andra kompletteringar som behövs innan man tar ett regeringsbeslut? Och slutligen, fru talman, vad är det tidsmässiga löfte som Per Bolund kan ge? Kan vi räkna med att det kommer ett beslut från regeringen före jul eller före nästa val?

Fru talman! Vi kan gemensamt konstatera att Lars Hjälmered var lite för trigger happy och ville kasta ur sig en interpellation. Nu vet vi att svaret är redan är givet på det som Lars Hjälmered frågar om, det vill säga att regeringen fattade ett beslut före den 31 augusti om att hantera denna fråga med det ansvar som den kräver.

Jag är lite bekymrad över att Lars Hjälmered fortfarande antyder att det hade varit mer ansvarsfullt att hantera frågan i dess helhet, att baka in även slutförvarsärendet i frågan om tillåtlighet för mellanlagret.

Jag vet inte om Lars Hjälmered inte lyssnade eller om han har egna juridiska teorier som skiljer sig från det som våra bästa experter säger, nämligen att om vi hade gått vidare med båda dessa frågor i ett samlat ärende hade sannolikheten för att vi hade stått vid årsskiftet 2023/24 med ett fullt mellanlager varit väldigt stor. Det är entydigt så att frågan om slutförvaret är en stor och mycket komplex fråga som kommer att gälla i hundra tusen år, många generationer framåt. Det är ett av de största miljöärenden som Sverige någonsin har hanterat. Jag tror att både Lars Hjälmered och jag kan göra bedömningen att en så stor och komplex fråga, som också väcker mycket känslor, kommer att överklagas i varje instans framöver. Hade vi hållit ihop detta hade vi med stor sannolikhet inte haft ett lagakraftvunnet beslut om mellanlagret i tid innan det var fullt vid årsskiftet 2023/24.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Våra juristers bedömning är att det i allra bästa fall hade kunnat vara i kraft 2025 och i värsta fall, om det hade tagit mycket längre tid, att det hade varit kraft någon gång på 2030-talet.

Då vill jag fråga Lars Hjälmered: Hade det varit ansvarsfullt av en regering att fortsätta med det som har varit Moderaternas spår hela vägen, att inte lyssna till våra juridiska experter, att fortsätta utan att ta hänsyn till hur världen ser ut och vilka risker som byggs upp och att hantera detta ärende på samma sätt som tidigare? Eller tycker Lars Hjälmered att det kanske till och med var ett ansvarsfullt beslut att dela upp detta ärende, så att vi nu faktiskt kan hantera den tidsrisk som uppenbarligen finns och att vi med denna hantering kan undvika att vi faktiskt får ett fullt mellanlager 2023/24?

Det vore väldigt intressant att få höra vad Lars Hjälmered anser, eftersom han i sitt anförande ägnar sig väldigt mycket åt att sprida myter och konspirationsteorier om vilka bakomliggande orsaker som egentligen leder regeringen. Detta beklagar jag. Jag tycker verkligen att vi borde hålla oss lite över den nivån.

Anledningen till att vi fattade detta beslut var just att vi såg riskerna, tog dem på allvar och hanterade dem. Vi vägrar att sätta Sverige i en situation där ett fullt mellanlager kan göra att 30 procent av elproduktionen skulle riskera att försvinna. Jag blir bekymrad över att Moderaterna, som säger sig ha ambitionen att vara ett regeringsbärande parti, var beredda att köra in i bergväggen och inte lyssna till expertisen utan mot bättre vetande fortsätta med denna process och denna prövning på ett sätt som verkligen skulle medföra väldigt stora risker för Sverige och för svensk elproduktion. Jag måste säga att det bekymrar mig väldigt mycket.

Sedan nämner Lars Hjälmered ett stort antal åtgärder som regeringen har vidtagit. Dem känner jag till, tack, eftersom det är regeringen som har vidtagit dessa åtgärder. Det har vi gjort just för att mark- och miljödomstolen sa att man inte kan ge godkännande till denna ansökan om regeringen inte svarar på ett antal stora och ganska komplicerade frågor. Och vi har ägnat full tid och full kraft med all prioritering vi kan åt att svara på dessa frågor, och det är det som vi fortfarande arbetar med.

Fru talman! Jag lyssnade väldigt noga, men jag hörde inte ett enda svar från Per Bolund om hur han och regeringen säkerställer att den utkarvade ansökan om utökat mellanlager kan säkras i domstol och att man undviker det problem som Vattenfall målar upp i ett marknadsmeddelande. Jag hörde inget svar på frågan om det som skrivs i interpellationssvaret är av teknisk natur eller om regeringen avser andra åtgärder innan den fattar beslut.

Jag hörde inte heller något svar från Per Bolund vad gäller ett tidsmässigt löfte. Kan vi räkna med ett beslut före jul? Kan vi räkna med beslut före nästa val? Vi kan gärna ta upp det i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Per Bolund säger att detta är entydigt. Tillåt mig att tvivla! Jag har aldrig sagt att detta är tvärsäkert och enkelt, men jag kan konstatera att den uppdelning regeringen har gjort har renderat i att statens eget bolag gått ut med ett marknadsmeddelande som de baserat på marknadsinformation och juridisk expertis. Det är sant att det finns olika uppfattningar. Min poäng är att om Per Bolunds uppfattning hade stämt hade inte ett ledande energibolag gått ut med ett sådant marknadsmeddelande.

Jag ska också vara ärlig och säga att det är en fullt legitim åtgärd att dela upp ansökan. Vi har sett det som ett av flera alternativ. Det jag ser framför mig är bara en process som inte blir slutförd.

Regeringen har gjort något som värdkommunerna, till exempel Oskarshamn, upplever som ett svek utifrån deras värdskap och fattade vetobeslut. Energiaktörer upplever att det finns en fortsatt osäkerhet på den svenska el- och energimarknaden om vad som ska hända med det framtida slutförvaret. Man upplever att regeringen inte ger konsistenta besked om vad som saknas i processen och när beslut ska fattas.

Fru talman! En sak till är anmärkningsvärd. När det gäller vilken information vi tar in och att basera på fakta kan vi kanske inför kammaren och i debatten konstatera att det var bland annat Moderaterna som tog initiativ till en stor hearing i riksdagen strax före sommaren. Per Bolund var en av flera närvarande. Såväl juridisk expertis som de berörda kommunerna, miljöorganisationer och andra närvarade. Jag och kollegor i försvars- och näringsutskotten ville fördjupa oss ordentligt. Vi har rakt igenom tagit det på största allvar.

Fru talman! Nu finns det i praktiken ett färdigt arbete. Ansökan kan delas upp i flera delar, men faktum kvarstår: pengar finns avsatta för att fullfölja detta. Forskning och teknik har pågått i decennier. Den ansvariga myndigheten har gett godkännande. Mark- och miljödomstolen har tyckt sitt. Grannländerna har fått tycka till. Och värdkommunerna har tyckt till. Det enda som egentligen saknas är ett regeringsbeslut.

Då kommer vi tillbaka till huvudfrågorna. Vad gör regeringen i den uppdelade ansökan för att säkerställa att detta ska hålla rättsligt, i praktiken att den varning som Vattenfall gått ut med inte fullföljs? Jag undrar dessutom om det är tekniska kompletteringar som saknas, vilket antyds i Per Bolunds svar, för att han och regeringen ska fatta beslut? Eller kommer det upp andra diskussioner och kompletteringar? Allra sist undrar jag vad det tidsmässiga löftet är. Kan Per Bolund i dag säga att vi kan räkna med att få besked från regeringen till exempel före jul? Eller kan han lova att vi får ett beslut före nästa val?

Fru talman! Lars Hjälmered ägnar sig åt något som verkar vara en favoritsyssla bland oppositionens ledamöter, det vill säga att ställa helt andra frågor i debatten än de som har ställts i interpellationen. Jag ägnar mig åt att svara på de frågor som Lars Hjälmered skriftligen har ställt till mig.

En av de frågorna är om ministern med anledning av remissinstansernas inkomna svar avser att fatta beslut gällande slutförvaret. Det har jag svarat på. Vi har delat upp det just för att det var den ansvarsfulla vägen. Det var det vi behövde göra för att inte hamna i tidstrångmål vid årsskiftet 2023/24, som är bara några år bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte avser att fatta beslut undrar Lars Hjälmered vilken analys vi gör av konsekvenserna av att beslut inte hinner fattas före den 31 augusti. Det har vi svarat på i både ord och handling. Vi har fattat beslut före den 31 augusti. Där har Lars Hjälmered alltså fått svar på den fråga han ställt i interpellationen.

Han frågar också hur ministern resonerar gällande att dela upp beslutet om slutförvar efter att remissinstanserna har lämnat sina synpunkter. Det har jag också redogjort för. Jag kan lugna Lars Hjälmered med att domstolen, som efter regeringens beslut har tagit över prövningen, redan har gett en tidsplan för sitt arbete. Den stämmer väl överens med den tidsplan som regeringen har satt upp, och med den kommer beslut att hinna både fattas och träda i kraft före årsskiftet 2023/24.

Jag har också haft samtal direkt med SKB. De säger att de kommer att göra allt de kan för att se till att prövningen kommer att gå så bra som möjligt.

Återigen - låt oss inte stå och sprida myter och skapa osäkerhet i onödan! Det är onödigt. Nu följer en process som faktiskt kan leda till det mål som jag tycker att jag och Lars Hjälmered borde kunna vara överens om, det vill säga att undvika att sätta Sverige i en situation där en hyfsat stor del av svensk elproduktion riskeras. Det är ett ansvar som regeringen tar och som även oppositionen borde ta.

Jag håller inte med om Lars Hjälmereds historieskrivning när det gäller att Moderaterna har varit öppna för alla vägar. Jag har följt debatten och har deltagit i många debatter. Det har vevats på rejält från Moderaternas sida om att inte dela upp ansökan i två delar. Det hade varit ett ansvarslöst sätt att hantera frågan. Med Moderaternas väg, som man har upprepat gång efter gång, hade Sverige med stor sannolikhet hamnat i en energikris. Regeringen ser mer seriöst på sin uppgift än att försätta Sverige i en sådan situation. Det är bara att beklaga om Moderaterna inte gör det.

Lars Hjälmered fortsätter att sprida myter som inte stämmer. Mark och miljödomstolen gav inte sitt godkännande. Man sa att regeringen inte kan ge tillåtelse om vi inte svarar på flera väldigt viktiga och stora frågeställningar, som man ansåg att det inte fanns tillräckligt underlag för. En fråga gäller vad som händer när slutförvaret är fyllt och har stängts igen. Vem kommer då att ha det långsiktiga ansvaret för avfallet och systemet? Regeringen har tagit fram en helt ny lagstiftning för det. Den har lagts på riksdagens bord, och riksdagen har ställt sig bakom den. Där konstaterar vi att det är staten som har det ansvaret i slutänden.

Men mark- och miljödomstolen väcker också mer frågor, om just kopparkapseln och barriärerna. Är de verkligen tillräckligt säkra för att kunna gå vidare? Vi anser att vi har ett ansvar att svara på domstolens frågor. Jag blir lite bekymrad om Lars Hjälmered anser att vi inte ska göra det, att vi inte ska ta de frågeställningarna på det allvar de förtjänar.

Det är precis det regeringen nu håller på med. Vi skickar faktiskt i dag en remiss till Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet om just kopparkapseln men också den segjärnsinsats som kärnbränslet ligger i. Det gör vi just för att få fram de underlag som mark- och miljödomstolen menar är helt nödvändiga för att vi ska kunna fatta beslut om slutförvaret.

Anser Lars Hjälmered att vi inte ska göra det som krävs för att svara på frågorna? Ska vi gå emot domstolens önskemål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi skulle ha haft den här debatten för sex veckor sedan. Men Per Bolund tyckte inte att han hade tid att komma och diskutera frågan. Då hade vi haft en annan diskussion inför riksdagens beslut. Sedan har det hänt en del; till exempel har regeringen delat upp ansökan. Då tycker jag att det är rimligt att ställa frågor om hur den fortsatta processen ser ut vad gäller ett slutförvar.

När regeringen pratar om kompletteringar, gäller det det som Per Bolund nämner i sitt svar? Eller kommer det att komma fler kompletteringar efter hand? Jag tycker att det är ganska rimliga frågor.

Fru talman! Låt mig vara tydlig. Det jag har sagt är att mark- och miljödomstolen var tydlig i sitt yttrande om till exempel kapslingsmetoden, om riksintressen och om platsen. Men jag var också tydlig förut och kan vara det igen med att de bad om kompletteringar. Det jag har sagt, Per Bolund, är att regeringen sedan tog emot kompletteringar från SKB. De har bland annat skickats på remiss i ett Esbosamråd. Jag menar bara att den delen i processen är omhändertagen.

Kvar finns ett par frågor. Vad gör regeringen nu för att säkerställa att det håller i domstol? Man ska inte tycka till om vad en domstol ska göra eller om deras tidsplan. Utan vad gör regeringen för att det ska kunna hålla, så att det som Vattenfall säger inte kommer att inträffa om två år? Det var den första frågan, som vi inte har fått svar på.

Den andra gäller kompletteringarna. Det antyds att regeringen avser att göra vissa kompletteringar. Jag har full respekt för det. Min fråga var om regeringen kommer att ta andra initiativ. Finns det annat som ni menar saknas och som behöver kompletteras av SKB eller någon annan?

Slutligen undrar jag inte över tidsplanen för mellanlagret utan över tidsplanen för regeringens kommande beslut vad gäller ett slutförvar. Kan vi räkna med att regeringen tar detta i mål med ett beslut före jul? Kan vi räkna med att regeringen tar detta i mål med ett beslut före nästa val?

Fru talman! Jag blir lite brydd och lite bekymrad över Lars Hjälmereds frågeställningar. Han antyder att vi skulle påverka domstolar i deras prövning. Det är det som Lars Hjälmered ställer frågor om. Hur ska vi säkerställa att prövningen i domstol ska gå framåt? Jag trodde att Lars Hjälmered och jag var överens om att demokratin i Sverige är byggd på ett sådant sätt att regeringen inte - och inte heller oppositionspartier - ska lägga sig i domstolsprövningar.

Domstolen kommer nu att göra domstolsprövningen. Lars Hjälmered borde kunna känna en trygghet i att de också har angett en tidsplan för prövningen. Den stämmer överens med regeringens tidslinje och innebär med stor säkerhet att vi kan få ett beslut som träder i kraft före årsskiftet 2023/24. Ändå vill Lars Hjälmered mest stå här och problematisera och så tvivel, vilket jag beklagar.

Mitt svar är väldigt entydigt. Regeringen påverkar inte domstolsprocesser. Det skulle vara emot den lagstiftning som riksdagen ställt sig bakom.

Vi tar inte heller ställning till vad som är nästa steg. Vi skickar nu ut en remiss. Att ställa krav på vad som blir nästa steg i prövningen innan vi ens har fått in remissvaren tycker jag är lite häpnadsväckande. Vi ska väl ändå ha respekt för remissinstanserna, ta in deras synpunkter och ta ställning till dem och sedan överväga om det behövs ytterligare insatser eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också kopplat till tidsaspekten för prövningen. Innan vi har sett resultatet av det här steget i prövningen är det väldigt svårt att sätta en exakt tidsgräns för när ett beslut ska fattas. Det jag kan säga är att vi inte tar lätt på den här frågan, som Moderaterna tycks göra, vilket jag beklagar.

Detta är ett enormt stort ärende som överbryggar hundra tusen år. Det är ett av de farligaste ämnen som mänskligheten känner till. En regering som tar ansvar måste säkerställa att det beslutet bygger på en trygg grund, är välberett och att vi har svar på de frågor som både domstolen och andra har ställt.

Det är vad regeringen ägnar sig åt. Moderaterna borde snarare hjälpa till i det arbetet i stället för att ifrågasätta det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.