Skyddad skog

Herr talman! Vi fortsätter med en interpellation från Anders Forsberg, som har frågat mig hur stor skogsareal som regeringen menar att vi definitionsmässigt skyddar i dag och hur stor andel av Sveriges skogsareal som regeringen anser att vi behöver avsätta genom formella och frivilliga skydd.

Statistiska centralbyrån har i maj 2015 redovisat statistik om skyddade områden i Sverige per den sista december 2014. Av redovisningen framgår att 3,7 procent av den produktiva skogsmarken har ett långsiktigt skydd enligt miljöbalken. Jag har ingen annan uppfattning i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till detta kommer områden där det långsiktiga skyddet är säkrat men där länsstyrelsernas beslutsprocess ännu inte är slutförd. Det finns ca 400 öppna ärenden hos länsstyrelserna om bildande av naturreservat där markersättningsfrågan är helt löst men där det återstår att fatta ett formellt beslut om inrättande av reservat och genomföra de praktiska åtgärder som behövs i form av gränsmarkering och skyltning. Därutöver finns 0,1 procent produktiv skogsmark i ett tidsbegränsat skydd som naturvårdsavtal.

Totalt uppskattas att ca 5 procent av den produktiva skogsmarken i dag har eller i närtid kommer att få ett formellt skydd. Utöver de formellt skyddade områdena avsätter skogsbruket på frivillig basis ca 5 procent av den produktiva skogsmarken.

Det finns ytterligare värdefulla skogar som behöver skydd. Naturvårdsverket har redovisat att de kända arealerna omfattar ca 880 000 hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen. Den exakta arealen av oskyddade värdekärnor är okänd, men Naturvårdsverket bedömer att den totalt kan uppgå till 1,3-1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen. Det är i dag inte klarlagt i vilken grad de frivilligt avsatta områdena omfattar dessa områden.

Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Skydd av värdefulla skogar är en prioriterad fråga för regeringen för att uppnå miljökvalitetsmålen och bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen föreslår därför i vårändringsbudgeten att anslagen till Naturvårdsverket att använda för skydd av värdefulla områden ökas med 250 miljoner kronor under 2015. Från och med 2016 aviserar regeringen i vårpropositionen en ökning med 590 miljoner kronor. Därutöver aviseras en ökning av Skogsstyrelsens anslag med 100 miljoner kronor för skydd av skog från och med 2016 och framåt.

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret, och jag får be att önska henne välkommen tillbaka efter att kanske ha firat midsommar - en traditionell, svensk högtid som är en omistlig del av vårt svenska kulturarv.

Nåväl, låt oss diskutera interpellationen! Den handlar om hur regeringen ser på arealen skyddad skog i Sverige och om hur det kommer sig att det tycks råda en begreppsförvirring kring hur vi räknar skyddade arealer - det vill säga det faktum att Sverige verkar använda en alldeles unik, egen definition av vad som är skyddad skog, eftersom vi inte tar med de skogsklädda impedimenten.

Lite fakta först: Vi i Sverige har historiskt sett aldrig haft så mycket skog. Vi har över 3 000 miljoner kubikmeter skog. Inte en enda art har utrotats i Sverige under de senaste åren. Historiskt sett, fram till för ungefär hundra år sedan, bedrev vi ett skogsbruk som höll på att ta kål på den svenska skogen, men nu växer skogarna som aldrig förr. Skogen är en viktig del för Sveriges byggindustri, som bygger med den klimatsmarta råvaran trä. Det är en förnybar råvara där ungskogarna kan lagra koldioxid och verka för det goda klimatmålet. Skogsbruket bidrar också till sysselsättning och en levande landsbygd, och stora arealer har redan avsatts frivilligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss då kolla! Vi kan framför allt fastslå ganska klart att Statistiska centralbyrån inte är någon expertmyndighet när det kommer till skog. De är väldigt duktiga på mycket, men det verkar naturligare att fråga Skogsstyrelsen. Läser man statistiken från Skogsstyrelsen ser man att 25 procent av skogsmarken i dag är undantagen från skogsbruk. Man räknar med formella avsättningar på 7 procent, och man räknar med frivilliga avsättningar på ca 4 procent. Dessutom har vi de generella hänsynen, där de senaste resultaten visar att ungefär 6 procent av skogsmarken är undantag.

Utöver det är 14 procent av skogsmarken skyddad enligt skogsvårdslagen. Det är den så kallade improduktiva skogen, alltså bergknallar, mossar och vad det än må vara. Där får man inte avverka.

Skulle man räkna på det här viset, en ganska enkel matematik, är vi uppe i 31 procent skyddad skog i Sverige. Det tycker jag är positivt, och jag hoppas att miljöministern också upplever det som positivt. När miljöministern nämner de formella avsättningarna som 3,7 procent skulle jag, utan att veta, misstänka att det kanske talas om just den icke-fjällnära skogen.

Dessutom är det ganska märkligt att vi i Sverige använder en egen definition av skyddad skogsmark. Skulle man jämföra med många andra länder som använder FAO:s definition inkluderar man även mark som vi skulle kalla för parker.

Vidare kan man resonera kring formuleringen "långsiktigt skydd enligt miljöbalken". Jag uppfattar miljöministerns svar som att skogen inte är skyddad genom att staten de facto eller i princip inte har tagit över marken. Det är nästan ett rent socialistiskt tänk, ett resonemang som tyder på ett lågt förtroende för landets 330 000 skogsägare och för de certifieringsorgan som till exempel stadgar att nyckelbiotoper inte får avverkas av en skogsägare som är certifierad.

Diskussionen är väldigt enkelspårig, för summan av den skyddade marken måste väl ha en betydelse för den biologiska mångfalden? Skulle vi då räkna in all den skyddade skogsmarken så skulle vi kunna få en bättre grund för analysen, kan jag tycka.

Egentligen måste man ställa sig ett antal frågor. Vilken typ av skog tycker miljöministern ska skyddas för att vi ska nå målen för den biologiska mångfalden? I dag stirrar sig regeringen blind på den produktiva skogsmarken, men alla de frivilliga avsättningarna då, den generella hänsynen, de skogsklädda impedimenten som sumpmark, bergknallar och annan mark som inte lämpar sig för skogsbruk? Varför duger inte det åt miljöministern?

Herr talman! Tack för en debatt som handlar om kärnan i miljömålet kring biologisk mångfald!

Sverige är ett rikt skogsland, ett skogsland där våra näringar har byggts på skogsbruk, där vår försörjning och vår värme i bostäderna har byggt på skogen men också där vår biologiska mångfald bygger på levande skogar.

Det var en faktafråga som riksdagsledamoten Anders Forsberg ställde, alltså hur mycket skyddad mark regeringen anser att vi har. Jag svarade med den statistik som är den officiella, det vill säga från Statistiska centralbyrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

5 procent av den produktiva skogsmarken är, eller kommer inom närtid att bli, skyddad genom ett formellt skydd. Det beror också väldigt mycket på om sådana resurser avsätts för att formellt kunna skydda skog och faktiskt ersätta markägare, och de resurserna har under de senaste åren varit knappa. Jag är ändå glad att den här regeringen som satsar på miljöarbete också säkerställer att ett gott miljöarbete i skogen handlar om att man ska kunna ersätta de skogsägare där man får inrättat naturreservat och fler delar av formellt skydd.

Detta innebär att med 250 extra miljoner redan i år och 590 extra miljoner som jag aviserade för de kommande åren i ramen kommer detta formella skydd också att verkligen kunna genomarbetas. Trots den budget som Sverigedemokraterna valde att rösta på genomför vi alltså nu sådana insatser, just för att markägare ska kunna få ersättning enligt lagen för ett formellt skydd.

5 procent av den produktiva skogsmarken är alltså skyddad, 5 procent beräknar man finns i de frivilliga avsättningarna. Det är bra, men vi har alltså kring en miljon hektar produktiv skogsmark som Naturvårdsverket bedömer skulle behöva skydd, eftersom det är värdefull skog.

Det är här vi pratar om miljömålen. Det är värdefulla skogar ur ett biologiskt perspektiv som vi behöver skydda för framtiden, därför att det är de som ger liv till skogen. Det är i skogsmarker där man av olika naturliga händelser helt enkelt har en riktigt produktiv miljö som de olika arterna får sin näring.

Allt är inte frid och fröjd när det gäller miljömålet om biologisk mångfald. Vi ser i Artdatabanken, som nu är de som redogör för situationen, att vi har närmare 4 000 arter som på olika sätt är hotade i Sverige. Bara för att ingen art har konstaterats utrotad de senaste åren betyder inte det att framtiden är ljus. Den är snarare ganska mörk. Inte minst med tanke på klimatförändringarna är det flera av arterna i det svenska skogslandskapet som kommer att få problem.

Vi behöver fortsätta att skydda värdefull skog i Sverige för att möjliggöra levande skogar som är levande ur alla de aspekter som vårt samhälle i dag kräver, både av rekreationsskäl som jakt och bärplockning och för skogsindustrin och produktiva skäl. Vi gör väldigt mycket nyttiga saker av den svenska skogen, och jag och regeringen vill verka för det ska kunna göras på ett hållbart och levande sätt också i framtiden.

Herr talman! Den särskilda diskussionen om att det inte skulle vara meningsfullt att räkna improduktiv skog handlar bara om en statistikuppgift. Jag har inga problem med att räkna in den improduktiva skogsmarken och säga att skyddet är 7 procent. Men vad vill då riksdagsledamoten komma till i sin fråga? Tycker inte Anders Forsberg att mer skog behöver skyddas i Sverige? Är allt frid och fröjd när det gäller den biologiska mångfalden? Ska inte markägare få betalt när staten går in och formellt skyddar områden?

Herr talman! Tack för svaret, miljöministern! Tack också för frågan - jag återkommer till svaret på den.

I en tågkampanj från Naturskyddsföreningen för några år sedan kunde man följa sagofiguren Nils Holgersson när han flög på en ny resa genom Sverige. I den kampanjen talade man om att det inte gick att känna igen sig, för nu fanns det bara hyggen och skog överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ungefär som om skogen var orörd på Selma Lagerlöfs tid för 200 år sedan. Men då fanns det ett kalhugget Småland, ett Västergötland bestående av ljunghedar och ett Bergslagen med bruksorter och järnframställning som hade satt sina tydliga spår. I norra Sverige hade baggböleriet skövlat den skog som inte bruken hade tagit. Men den insikten kanske inte skapar några nya sagor.

En annan myt är att miljön i skogen skulle bli sämre och sämre. Följer man Riksskogstaxeringen ger den vid handen att till exempel miljötillståndet blir bättre än redan högt ställda förväntningar. Alla med ett sant skogligt miljöintresse borde glädjas åt detta. Men om det blir bättre kanske Miljöpartiets livsluft inte längre existerar. Skulle det vara ett problem om miljön visar sig bli bättre?

Vad vill regeringen? Jag läser i regeringens politiska inriktning att man vill att fler naturskogar ska skyddas och att naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen. Regeringen vill kraftigt öka anslagen till skydd av värdefull natur. Dessutom har regeringen lovat en översyn av skogsvårdslagen där miljökraven ska skärpas.

I den skogliga debatten kanske det här mest exemplifieras av myndigheten Naturvårdsverkets uppfattning att det moderna skogsbruket är den största utmaningen för biologisk mångfald.

Har man en sådan verklighetsuppfattning är jag orolig, och därför är det inte underligt att det kommer att ställas krav på en ändrad skogspolitik. Faktum är att vi har ett antal faktorer som visar en positiv trend de senaste 20 åren. Jag tror att även miljöministern kan hålla med om det.

Statistiken visar att mängden död ved ökar. Antalet gamla träd och grova lövträd ökar. Man visar också att hälften av alla skogslevande, rödlistade arter är beroende av död ved, och den döda veden har ökat framför allt efter 1990 med den nya skogsvårdslagen.

Om man tolkar ovanstående är det kanske så att situationen faktiskt håller på att bli bättre.

Utöver detta har Skogsstyrelsen visat att antalet hänsynsytor som skogsägarna frivilligt sparat är större än man tidigare trott - 8 procent mot tidigare 3 procent. Och som vi sa förut: Skogen växer mer än någonsin. Det finns en bred politisk samsyn i och med att skogsprodukter är viktiga i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det verkar dock finnas en okunnighet och en likgiltighet i samhället inför de konsekvenser som just dessa beslut kan ha för enskilda skogsägare.

Jag är glad att Åsa Romson ställer frågorna till mig. Hur mycket ska vi skydda i Sverige? Den tes jag vill driva, och framför allt tror jag att skogsägarna själva anser det, är att vi skyddar en väldigt stor areal i dag i Sverige. Man kanske också måste fundera på vilka de viktigaste prioriteringarna är. Vad är det vi kan prioritera, och vilka åtgärder kan vi lägga på andra delar?

Miljöministern nämner rödlistade arter. Vi kan se att man till exempel har plockat in brunbjörn i Artdatabankens rödlistningar. Jag tror inte att någon människa i den här salen eller någon annanstans tror att björnen kommer att bli utrotad från Sverige inom de närmaste 100 åren.

Det vore som sagt intressant att höra en ytterligare utveckling av vad miljöministern anser vara nog. Är det denna en miljon hektar som vi ska komma åt med produktiv skogsmark?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för en debatt om kärnvärdena i hur vi ser på den svenska skogen. Jag anser att vi har en stor samsyn i riksdagen om att vi ska både bevara de höga naturvärdena i den svenska skogen och bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk som är oerhört viktigt för vår ekonomi och för landsbygdsnäringarna.

Jag menar att dessa är förenliga, men bara om vi vågar ta varje steg mot att också modernisera synen på hur ett skogsbruk kan bedrivas på bästa möjliga sätt utifrån miljöhänsyn. Ny kunskap kommer in. Det är därför inte konstigt att man tittar på frågorna. Det har också Skogsstyrelsen gjort.

Framför allt skogsägarna själva har i allt större utsträckning börjat efterfråga bruksmetoder och finlemmad kunskap om avverkning, inte minst för att få högre värde på den avverkade skogen. Den skog som är bra för timmervärdet ska avverkas medan annan skog får stå orörd. Där kommer andra värden att växa till. Inte minst ser vi att turist- och rekreationsvärdena ökar starkt. I alla ekonomiska kalkyler är det de värdena som kommer att öka mycket. Jaktintressena är starka. Det gäller även bär- och svampplockning. Det gäller också rent rekreationsmässigt.

Det blir allt tydligare att även i fråga om folkhälsan har naturen och skogen ett starkt värde. Där kommer regeringens särskilda satsningar på att stärka närnaturområden att spela in. Med en allt större del av befolkningen som bor i städer finns det ett starkt behov av att säkerställa att den gröna infrastrukturen kommer med.

Men det var inte detta interpellanten frågade om. Frågan handlade om hur mycket formellt och informellt skydd det finns för den svenska skogen. Varför finns det informella skyddet?

Med ett starkt produktionsintresse i svenska skogen har det vuxit fram ett oerhört behov av att tydliggöra områden där det inte finns produktionsskog. Kan det vara andra produktionsmetoder i skogen? I förlängningen finns långsiktiga och miljövänliga produktionsmetoder. Om vi når så långt behövs inga formellt avsatta områden över huvud taget. Men dagens produktionssätt i skogen bygger på att värdekärnor bevaras. Det bygger på att vi har formella och informella avsättningar av områden där det inte ska råda normalt skogsbruk. Det är det som gör det möjligt för arterna i den skogen att berika övriga skogsområden.

Det är dagens skogsbruksmetoder som gör att kraven på det formella och informella skyddet av skogsområden är så starkt.

Jag har som minister ingen annan uppfattning än Naturvårdsverkets redovisning, som omfattar ca 880 000 hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen som har behov av skydd. Jag är också angelägen om att de 400 öppna ärenden om skydd för skog som finns på länsstyrelsen ska få ett formellt avslut så att de skogsägarna får betalt för intrånget som det ytterligare formella skyddet betyder. Det är viktigt för att miljömålet Biologisk mångfald ska kunna uppnås. Det var också därför viktigt för regeringen att höja anslagen för skydd av skog i budgeten.

Det behövs ett skogsbruk som genererar avkastning i form av näringsprodukter - som Sverige av tradition har - och samtidigt säkerställer den långsiktiga hållbarheten i skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar för att vi i alla fall har en samsyn när det gäller skogsbruket och hur viktigt det är för landsbygden och industrin.

Miljömålet Levande skogar är ett bra exempel på bristerna i det miljömålskoncept som Sverige arbetar efter. Det sattes upp ett antal delmål 1999 i fråga om hård död ved, formellt och frivilligt skydd, mer gammal skog och mer äldre lövrik skog. Alla målen är uppnådda. Men de mer omfattande och för samhället mer kostsamma insatserna i form av reservat, frivilliga avsättningar och så vidare görs och fortsätter att göras, men man har ändå inte nått målen.

Låt oss titta på det så kallade generationsmålet till 2020. Med de kriterier som har satts upp för målet Levande skogar kommer målet inte att nås - inte ens om allt skogsbruk upphör i morgon. Även om all mänsklig verksamhet försvann i morgon från Sveriges yta skulle vi fortfarande inte nå miljömålen. Det är ett grundfel som måste tas med. Det här är kanske inte miljöministerns fulla ansvar, utan det finns faktiskt ett antal andra partier som behöver ta sig i kragen.

Vi kan också diskutera att vi har så olika syn på skogsbruket och skogen som resurs. Vi sverigedemokrater anser att skogsbruket ska utgöra ett långsiktigt brukande. Vi förlitar oss på de kunskaper och erfarenheter som skogsbrukarna har. Vi anser att man inte behöver detaljreglera alltför mycket. Det är viktigare att behålla den välfungerande dialogen och inte låta miljömålen bli alltför dominerande.

För oss är det viktigt med frihet under ansvar. Skogen är en fantastisk resurs som levererar många livsnödvändiga ekosystemtjänster, till exempel träråvara, bioenergi, naturupplevelser, livsmedel. Det är en resurs som ska byggas långsiktigt och ansvarsfullt. Det är en resurs som är en förutsättning för att många svenskar ska kunna bo, verka och leva på landsbygden.

Herr talman! Jag tackar för meningsutbytet om hur vi kan se på behovet av att skydda värdefulla skogar i Sverige.

Det är tråkigt att Sverigedemokraterna uppenbarligen inte instämmer i miljömålet Levande skogar, ett miljömål som de flesta svenskar anser vara ett viktigt och bra mål.

Sverige är ett skogsland. Utan levande skogar kan man verkligen fråga sig hur landet ska utvecklas också i en hållbar riktning.

Det är också tråkigt att man från Sverigedemokraternas sida indikerar att man inte ser något behov av ytterligare skydd av värdefulla skogar, trots att Naturvårdsverket tydligt pekar på att nästan 1 miljon hektar behöver ytterligare skydd. Man säger också nej till den satsning som regeringen gör för att skogsägarna ska få betalt när naturreservat inrättas.

Jag delar däremot interpellantens syn på att skogen ur näringssynpunkt är en värdefull resurs för hela Sverige. Det gäller också rekreation, livskvalitet och att hela Sverige kan leva. Vi ska vårda och värna den resursen, och det ska vi göra med de bästa metoderna vi har. Med dagens skogsbruk finns en balans i att skydda områden där den värdefullaste skogen finns för att ge livsnerv till hela skogslandskapet. I andra områden finns produktivt skogsbruk, som ska utövas hänsynsfullt och med långsiktig miljöhänsyn för ögonen. Men utan de skyddade skogarna kommer miljömålet Levande skogar inte att uppfyllas. Jag hoppas nå en samsyn i riksdagen om att genomföra det miljömålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.