Skogskonto

Fru talman! Ulf Berg har frågat mig hur jag ställer mig till Skatteförenklingsutredningens förslag om slopat skogskonto.

Jag har för mindre än fyra veckor sedan svarat på exakt samma fråga från Ulf Berg.

Mitt svar i dag är detsamma som tidigare. Skatteförenklingsutredningens förslag är föremål för beredning i Finansdepartementet tillsammans med de remissvar som förslagen har föranlett. Jag vill inte föregripa utgången av den beredningen.

Fru talman! Jag tackar för visiten i Dalarna. Fru talmannen gjorde ett strålande jobb när man besökte näringslivet, bland annat i Vansbro.

Dessutom får jag tacka finansministern för svaret. Det var inte speciellt långt och kanske inte heller kan kallas kärnfullt, men budskapet var tydligt: Interpellationen borde inte ha ställts. Jag är dock av en annan uppfattning.

Det här är en otroligt viktig fråga. Bakgrunden är att Alliansen tillsatte en utredning. Sammanfattningsvis kan man säga att vi ville se till att eget kapital skulle vara lika billigt som lånat. Detta har resulterat i ett antal förslag. Ett av dem skulle kunna medföra att skogskonto och ett par andra varianter inte kommer att vara kvar.

Nu är skogen oerhört speciell. Det jag som skogsägare planterar i dag kommer kanske att skördas två generationer bort. Det är då det blir inkomster av det jag lägger ned kostnader på i dag. I dag är priserna på massaved i stora delar av Sverige sådana att kanske inte ens en förstagallring går ihop. Bor man i södra Sverige, i Södras område, går det kanske lite bättre. Men på många håll i Dalarna, där jag bor, är det väldigt låga priser.

Om man inte längre kan avsätta en intäkt under flera år vid en avverkning kommer det att bli otroligt kostsamt för skogsägarna. En väldigt stor del kommer då inte att kunna avsättas på ett konto, utan det blir en hög skattenivå. Detta kommer förmodligen att kunna medföra en försämrad effektivitet i avverkningarna. Det är i varje fall jag orolig för. Man kommer att avverka betydligt mindre arealer för att undvika de här skatteeffekterna. Det kommer att minska lönsamheten; vi vet alla att det är dyrt att flytta skogsmaskiner i form av skördare och skotare. Detta är inte optimalt ur klimathänseende heller. Mindre hyggen kan i sin tur leda till att det blir svårare att föryngra. Det är den ena delen.

Den andra delen är att industrin naturligtvis behöver väldigt god tillgång på massaved och timmer för sågade trävaror. För den svenska bruttonationalprodukten är det väsentligt att vi har export på närmare 130 miljarder. Vi förstår alla att det här är en väldigt viktig näring för Sverige och vår välfärd.

Därför tror jag att det är väldigt viktigt att skogskontona blir kvar.

Jag är inte helt nöjd med interpellationssvaret, som går ut på att ärendet bereds. Vi har haft en alliansregering, och jag har en viss uppfattning om att "ärendet bereds" ibland är ett bra sätt att säga att man inte har kommit på något riktigt bra utan funderar vidare.

Jag tycker att det skulle vara otroligt värdefullt, fru talman, om statsrådet här och nu klart kunde konstatera att man kommer att se till att någon form av skogskonto blir kvar, så att det inte blir en skattechock och så att ett vettigt skogsbruk kan bedrivas.

Fru talman! Jag uppskattar att Ulf Berg och jag delar uppfattningen att skogen är en väldigt viktig näring. Skogsbranschen är väldigt viktig för Sverige, för svensk tillväxt, för svenska jobb och för svenska exportintäkter. Det handlar också om möjlighet till tillväxt, utveckling och jobb i hela landet, överallt i hela Sverige. Därför är det viktigt att vi har en livskraftig och levande skogsnäring. Jag ser stora framtidsmöjligheter för skogsnäringen med ett breddat antal produkter. Därför är det viktigt att den här frågan får en ordentlig behandling i Regeringskansliet och en ordentlig beredning.

Det är dock viktigt att påpeka att det som utredningen föreslår är att befintliga skogskonton får leva vidare och att man för nya kontoavsättningar får en annan möjlighet till skattemässiga avsättningar. Det är alltså inte så att man slopar möjligheten till skattemässiga avsättningar enligt utredningens förslag heller. Det är viktigt att signalera detta till skogsbranschen, så att de känner till att det inte är fråga om ett totalt avskaffande enligt det förslaget heller.

Nu tittar vi på detta. Det här förslaget är en del av en helhet. Vi bereder fortsatt frågan och kommer med ett slutgiltigt ställningstagande när vi är klara med beredningen.

Fru talman! Det är naturligtvis svårt att göra en bedömning när vi inte vet vad det färdiga förslaget blir. Men för många är utredningens förslag tillräckligt för att göra den klara bedömningen att det kommer att bli en försämring för många.

Något man också ska komma ihåg, tycker jag, är att det blir allt fler så kallade utbor, det vill säga personer som bor i den stora staden och äger skog. I regel har de andra jobb. Gör man då en större avverkning som läggs på toppen av övriga inkomster blir det inte mycket kvar. Vi vet samtidigt att avverkningar skapar arbete och sysselsättning där skogen finns. Det ska finnas någon som kör skördaren, någon som kör skotaren, någon som kör lastbilen som levererar virket till industrin och så vidare. Dessutom skapas jobb i samband med återplanteringar och liknande.

Men det är inte bara förutbestämda avverkningar som sker, utan man kan också peka på vad som händer vid stormar, insektsangrepp och bränder. Då kan inte skogsägaren bestämma ytan som ska avverkas. Vi har tyvärr väldigt tragiska minnen från Gudrun. I Småland drabbades enskilda skogsägare otroligt hårt. Man kanske hade jobbat och slitit, inte tagit ut den allra högsta lönen och haft det lite si och så med pensionsavsättningarna. Pensionen stod i skogen. Men helt plötsligt försvann den. På några timmar låg den nere. Det var till och med så att människor begick självmord därför att de var så hårt drabbade. Det här kan slå oerhört hårt.

Jag kan bara vädja till regeringen att ta den här frågan på största allvar i beredningen. Jag hoppas att man kan undvika de negativa konsekvenser som kanske skulle kunna bli fallet om man går på utredningens förslag fullt ut. Jag tror att alla tjänar på att vi ser till att vi har ett rationellt skogsbruk. Skogsbruket är något otroligt långsiktigt, som jag sa i förra anförandet. Det jag lägger ned jobb och pengar på i dag kan jag finansiera genom att man gjorde rätt saker på min hustrus fastighet ett par generationer tillbaka. Därför måste vi verkligen se till att vi kan fortsätta på ett mycket bra sätt, så att vi har råvara till vår industri. Det som inte får hända är att skogsägare slutar bruka sin skog därför att det ändå inte är någon idé.

Fru talman! Säkert tror både jag och finansministern att om bara en del av alla forskningsresultat blir verklighet kommer skogen att vara en stor råvarubransch för framtidens teknik. Nu kommer kanske inte skogen att rädda hela klimatet, men det är en kolsänka i dag, och så länge vi har träet kvar är det fortfarande en kolsänka. Skogen kommer säkert att ha betydelse för morgondagens drivmedel. När man går på karneval kommer man att kunna dricka pilsner ur en pappersflaska med trä som utgångspunkt och slippa glassplittret. Det finns redan framme nästan. Det är väldigt mycket spännande på gång, och jag hoppas än en gång att finansministern kan ge ett klart besked om att det blir bra även i framtiden.

Fru talman! Jag delar verkligen Ulf Bergs entusiasm över vilken potential som finns i det svenska skogsbruket, den nya tekniken och de nya produkter som kan komma fram ur den. Det handlar om hur mycket mer vi kan göra med skogen än vad vi någonsin kunde fantisera om för 10-15 år sedan.

Det handlar om drivmedel och också helt nya produkter som just vätskeförpackningar av trä. Sedan har vi hela det stora bostadsproblemet som behöver lösas. Vi behöver bygga väldigt mycket mer. Där finns också en otrolig potential i svenska trähus där man kan kombinera den fantastiska råvaran med den byggtekniska skicklighet som finns.

Här finns mycket att utveckla. Jag ser stora möjligheter för det svenska skogsbruket i framtiden. Precis som Ulf Berg säger är skogsbruket någonting som är väldigt långsiktigt. Det är viktigt att skapa incitament för ägare att ha ett långsiktigt perspektiv. Det är också därför det är viktigt att frågan bereds ordentligt.

Jag var själv statssekreterare för just skattefrågorna under stormen Gudrun. Man lärde sig där väldigt mycket om skogsbeskattning under några dygn. Vi gjorde en del förändringar just för att möta den akuta krisen där och då. Det är viktigt. Vid den stora skogsbranden under den borgerliga regeringen gjorde man också några snabba och akuta förändringar för att försöka möta de akuta problem som skogsbönderna stod inför i de akuta situationerna där och då.

Fru talman! Jag hoppas att finansministern tar med de kunskaperna. Det är mycket riktigt att man då vidtog åtgärder. Man har även vid senare naturkatastrofer vidtagit åtgärder. Det bevisar bara att skattesystemet i de fallen får sådana effekter som lagstiftaren inte ville ha.

Man kan försvara byråkrati. Det ska man inte alltid göra, men ibland måste man göra det. Väldigt många regler som har kommit till för att justera saker har införts för att undvika att man till exempel får hög skatt. Ett skogskonto skulle kunna vara ett bra exempel på det.

I normalfallet fungerar det med avsättningsfonder på olika sätt för en normalindustri där inkomsterna kommer relativt jämnt. Men i fråga om skogen måste man tillgripa andra delar. Skatten kan döda verksamheter. Låt oss se till att inte skogsindustrin drabbas.

I den tidigare interpellationsdebatten här i dag sas att för hög skatt leder till att verksamhet inte överlever, utan det blir en svart marknad. Det tycker vi alla är tråkigt. Jag kan glädja finansministern med att man har börjat riva ut mitt badrum, så ROT lever till viss del. Tack för en bra debatt, finansministern!

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag berättar återigen att beredning pågår. Det är bra att det finns en sådan bred politisk uppslutning i Sveriges riksdag kring hur viktigt det är med skogsbranschen och den utvecklingspotential som finns i sektorn. Det gäller inte minst den potential som finns för att skapa jobb, tillväxt och utveckling i hela landet.

Överläggningen var härmed avslutad.