Skogsindustrierna och kilometerskatten

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig huruvida skogsindustrin kommer att undantas från kilometerskatten eller inte.

En utredning arbetar med att ta fram ett förslag till vägslitageskatt och ska lämna sitt betänkande senast den 28 februari 2017. Hur skatten närmare ska utformas ingår i utredningens uppdrag att analysera, liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner.

Kommittén har i uppdrag att lämna förslag på lämpliga skattenivåer och differentieringsgrunder. Utredningen ska också i konsekvensutredningen belysa förslagens effekter för olika sektorer och regioner i Sverige, däribland särskilt skogsindustrin. När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas vidare.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Den rödgröna regeringen lovade före valet att man skulle införa en kilometerskatt, och det var därför föga förvånande att regeringen efter valet tillsatte en utredning för att komma fram till hur man skulle införa denna skatt.

Kilometerskatt verkar vara någonting som ligger socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister väldigt varmt om hjärtat, trots allt negativt denna skatt innebär för jobb och företag i hela Sverige.

Detta är en skatt som kommer att slå mycket hårt, inte minst mot min del av landet. Norra Sverige kommer att drabbas mycket hårt av denna skatt. Det är inte så konstigt - om man väljer att beskatta avstånd är det givetvis de delar av landet med längst avstånd att hantera som kommer att få de största problemen.

Fru talman! Om man lägger den här kilometerskatten till den rödgröna regeringens politik och iver att införa flygskatt, att höja bensinpriserna och att höja dieselpriserna har man tagit fram en politik som helt enkelt är Norrlandsfientlig.

Det är en politik som slår mot jobb och företag i min del av Sverige. Min valkrets kommer att drabbas mycket hårt av detta.

Skogsindustrierna har själva beräknat att ungefär 30 procent av den svenska skogen kommer att bli olönsam att avverka om man inför en kilometerskatt. Detta innebär 35 miljarder i minskade exportintäkter.

Det är väldigt mycket pengar, fru talman! Det är lika mycket pengar som det kostar att betala för svensk polis under nästan två år.

Kilometerskatten kommer att göra skogen olönsam i de delar av Sverige som har längst avstånd. Där kommer värdet av skogen att minska, och jobben kommer att försvinna.

Vad har den här regeringen egentligen emot Norrland? Tror den här regeringen att man kan straffbeskatta norra Sverige precis hur mycket som helst utan att det leder till att man förlorar väljare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte det, fru talman. Jag tror att människor till slut kommer att få nog.

Ministern vill inte förekomma utredningen och det fortsatta beredandet av ärendet. Men när regeringen lägger fram ett färdigt förslag är det lite sent att börja föra den här debatten.

Mina frågor till finansministern kvarstår. Vill ministern själv undanta skogsindustrierna från den här skadliga skatten? Och vill ministern undanta Norrland från denna skadliga kilometerskatt, eller är tanken att den ska slå fullt ut mot det som är en del av ryggraden i svensk ekonomi?

Fru talman! Det är just för att kunna ta ställning till denna typ av frågor som vi har bett utredningen att särskilt analysera konsekvenserna för enskilda industrier och för olika regioner i Sverige. Vi kan sedan ta ställning till exakt hur skatten ska utformas.

Ungefär 23 procent - nästan en fjärdedel - av allt vägarbete som sker i Sverige med lastbil utförs av utländska åkare. Tanken med vägslitageskatten är att även de utländska åkarna ska vara med och bidra till att finansiera den svenska infrastrukturen.

Jag tycker själv att det kan finnas vissa poänger med detta. Tycker Edward Riedl också att det finns poänger med att utländska åkare mer än i dag ska vara med och finansiera den svenska infrastrukturen?

En annan poäng är att man på så sätt kan få bättre koll på transporterna i Sverige. Vi vet att det i dag finns en del illojal och osjyst konkurrens från utländska åkare som inte följer de regler som finns om till exempel cabotage och som på så sätt slår undan benen för svenska åkare.

Detta är ett stort problem, och vägslitageskatten och de kontroller som kommer med den skulle kunna vara ett sätt att minska den osjysta konkurrensen.

Delar Edward Riedl uppfattningen att en vägslitageskatt skulle kunna fungera på det sättet och att det är viktigt att arbeta mot illegalt cabotage? Vi har också gjort detta genom att stärka polisens resurser för arbete mot illegalt cabotage.

En annan tanke med kilometerskatten är att man ska kunna stimulera till mer miljövänliga transportslag än lastbil, som järnväg och båt. Man ska samtidigt vara medveten om att denna möjlighet inte finns för alla branscher och heller inte i alla delar av Sverige. Det är också därför som utredningen ska analysera hur denna skatt skulle påverka olika branscher och olika delar av Sverige.

Det är dock för tidigt att ta ställning till förslagen, eftersom de ännu inte finns. Det är också lite svårt att diskutera förslagen innan vi har dem på bordet, men jag fortsätter gärna debatten.

Fru talman! Låt mig börja med det som många gånger lyfts fram, inte minst av socialdemokrater, om att den här kilometerskatten ska hjälpa till att få bukt med den utländska konkurrensen.

Genom att straffbeskatta Norrland lägger man ytterligare börda på lasten för de hårt pressade åkeriföretagen i Sverige. De ska alltså betala ytterligare skatter och samtidigt klara konkurrensen. Jag tror inte på detta, fru talman! Det finns många goda skäl till att det inte kommer att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Redan i dag finns det flera system som kan användas för att utjämna konkurrensförhållanden till de utländska åkerierna. Problemet är ju att man inte följer reglerna. Det är det som är det stora problemet, inte att det saknas regler.

Vi moderater har i stället föreslagit en gps-övervakningslösning. Så fort lastbilen passerar svensk gräns får man en gps-puck i den. På det sättet kan vi se till att man betalar skatter, avgifter och att man sköter sig och följer de lagar och regler som vi har i det här landet.

Att använda ny teknik för att få bukt med den olagliga och många gånger osjysta utländska konkurrensen är politik som fungerar på riktigt. Den politik som regeringen föreslår kommer att slå sönder förutsättningarna för jobb och företagande i stora delar av Sverige, inte minst i Norrland där det finns långa avstånd att hantera. Den här politiken är rent skadlig i det sammanhanget. Dessutom kommer man inte att lösa några av de problem som man har målat upp med osjyst utländsk konkurrens.

Fru talman! Jag ställer mig väldigt frågande till varför ministern tror att de som inte följer andra lagar helt plötsligt ska börja följa den här lagen. Det är för mig helt obegripligt hur man kan tro att ytterligare en lag som man inte följer skulle bidra till någon förändring.

Nej, låt oss använda ny och modern teknik för övervakning. Vi måste se till att man betalar skatter och avgifter, följer lagar och regler när man passerar den svenska gränsen. På det sättet kan vi få ordning och reda på de svenska vägarna. Det som regeringen förslår är bara en ytterligare börda för redan hårt pressade åkerier och svenska lastbilschaufförer.

Fru talman! Min fråga kvarstår. Jag frågar inte vad som står i utredningen, men vill ministern undanta de svenska skogsindustrierna från den här skatten? Vill ministern undanta Norrland från denna skadliga skatt? Eller tycker ministern, oavsett vad utredningen kommer fram till, att det är rimligt att använda den här skadliga politiken och rikta udden mot en stor del av Sverige där det redan finns stora utmaningar när det gäller konkurrensen?

Skogsindustrin själv säger att 30 procent skulle kunna bli olönsam med den här skatten. Det leder till 35 miljarder i minskade exportintäkter till Sverige. Det är mycket pengar. Det är vad svensk polis kostar under cirka två års tid. Det är mycket pengar som går förlorade med en skadlig politik som riktar udden mot Norrland som ministern verkar vilja genomföra.

Mina frågor kvarstår. Jag skulle gärna vilja ha ett svar från ministern på dem, inte vad som står i själva utredningen utan: Vad vill ministern själv?

Fru talman! Edward Riedl pratar om regeringens förslag. Jag vill bara påminna om att regeringen inte har något förslag, och det finns inget förslag över huvud taget än, utan det finns en utredning som fortfarande arbetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad vill ministern? Ministern vill naturligtvis att det ska finnas goda möjligheter att verka i hela landet. Det ska finnas goda förutsättningar för jobb och tillväxt i hela landet. Det är också därför som den här regeringen har satsat på en utbyggd infrastruktur.

Vi har satsat mycket järnvägsunderhåll och på vägunderhåll för att det ska finns goda möjligheter att transportera inte bara människor utan också gods över hela Sverige.

Vi har satsat på utbyggnad av bredband i landsbygd och utökat de satsningar som fanns sedan tidigare. Vi vet hur viktigt bredband är för att man ska kunna driva verksamhet och bo och leva i hela landet.

Vi har satsat på att bygga ut högskolor och universitet runt om i hela landet. Till skillnad från moderatregeringen har vi inte satsat särskilt på de gamla universiteten i våra stora städer. Vi har sett till att det ska finnas bra utbildning i hela landet.

Därutöver har vi stärkt resurserna till välfärden så att det ska finnas möjligheter till bra förskolor, skolor, äldreomsorg och sjukvård i hela landet.

Den här regeringen satsar på landsbygden och på Norrland.

Ska det då finnas ett undantag för skogsindustrin och Norrland? Det är en viktig fråga, men innan man sätter ned foten ska vi naturligtvis se vilket förslag som utredningen kommer med och vilka konsekvensutredningar som görs. Jag vill naturligtvis först se vilka konsekvenser som man bedömer att detta får för Norrland och för skogsindustrierna innan man fattar beslut om exakt hur skatten ska utformas. Jag tycker att det är viktigt med en analys innan man bestämmer sig.

Sedan svarade inte Edward Riedl på frågan. Tycker inte han att det vore bra om utländska åkare bidrog mer till att betala för att använda vägarna i Sverige med tanke på att 23 procent av transportarbetet sker med utländska lastbilar som ju inte skattar i Sverige på samma sätt som de svenska åkarna?

Fru talman! Låt mig först börja med det som finansministern avslutade med. Som jag sa i mitt förra inlägg vill jag att de utländska åkerierna ska bidra mer till de svenska vägarna. Jag vill också att de ska följa svenska lagar och regler och betala de skatter och avgifter som är beslutade. Därför har vi moderater föreslagit en moderniserad lagstiftning där vi använder modern teknik. Redan vid gränsen bör man få en gps-puck som sköter den övervakning som behövs. Det är en modern politik som ser till att man upprätthåller svenska lagar och regler samt får in skatter och avgifter. Den politiken finns.

Det som finansministern föreslår är helt enkelt att man ska lägga ytterligare skatter på de svenska åkerierna. Jag förstår fortfarande inte varför de åkerier från utlandet som inte följer de lagar och regler som vi har i dag och inte betalar skatter och avgifter ska följa ytterligare en regel. Det kan jag inte förstå, men ministern får gärna förklara för mig hur detta ska gå till.

Sedan vill jag bara säga att det är lite märkligt när ministern pratar om hur mycket man satsar på Norrland och hur mycket man satsar på Sverige. Låt mig då fråga: På vilket sätt menar ministern att en flygskatt bidrar till jobb och tillväxt i Norrland? På vilket sätt bidrar höjd bensinskatt till jobb och tillväxt i Norrland? På vilket sätt bidrar höjd dieselskatt till jobb och tillväxt i Norrland? På vilket sätt bidrar kilometerskatten till jobb och tillväxt i Norrland?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har långa avstånd att hantera, och den här regeringen gör allt den kan för att beskatta avstånd. Det kan på intet sätt bidra till jobb och förutsättningar i min del av Sverige.

Låt mig vara tydlig: Under alliansregeringens tid satsades det mycket penar på Umeå universitet, från 1,9 miljarder till 2,5 miljarder årligen. Då är min fråga till finansministern: Hur mycket får Umeå universitet i dag? Jag kan meddela finansministern att så mycket har det inte satsats. Där är hon svaret skyldig.

Mina frågor kvarstår.

Fru talman! Man kan kanske inte jämföra vad som har gjorts under åtta år med vad som har gjorts under två och ett halvt år. Men inriktningen på den här regeringens politik är tydlig. Vi satsar mer på de nya universiteten och högskolorna jämfört med de gamla i förhållande till det som är traditionell moderat politik som ju var emot att dessa universitet skulle startas utanför de gamla traditionella universitetsorterna. Det var Moderaterna emot. Ni var ironiska och kallade det för bygdehögskolor. Det är bra att Edward Riedl nu är entusiastisk över Umeå universitet. Det är en modernisering hos i alla fall en moderat som jag uppskattar.

Jag vill naturligtvis bara se en vägslitageskatt, om man kan säkerställa att utländska åkare betalar den. Jag vill inte se en kilometerskatt som möjliggör för utländska åkare att slippa undan. Det är det absolut viktigaste fundamentet. En transponderlösning kan vara en sådan lösning, och då skulle man kunna se att utländska åkare betalar alla skatter och avgifter som man ska betala i Sverige, inklusive om det införs en kilometerskatt.

Med ett sådant system skulle utländska åkare få bidra mer till de svenska vägarna än med Moderaternas förslag. Jag tycker att det är viktigt att också utländska åkare är med och bidrar.

Men, som sagt, utredningen har inte ens kommit än. Vi har inte ens börjat att bereda förslagen. När och hur det blir en vägslitageskatt och hur den utformas kommer vi att få goda möjligheter att diskutera framöver, och det ser jag fram emot.

Överläggningen var härmed avslutad.