Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Fru talman! Marcus Andersson har frågat mig hur jag tänker verka för att säkerställa att Skatteverket har rätt verktyg för att komma åt svartarbete och hur jag tänker agera för att komma åt den osunda konkurrens som svartarbete innebär.

Regeringen kraftsamlar för att strypa den kriminella ekonomin, för det är den som göder den organiserade brottsligheten. En viktig del i det arbetet är att stoppa svartarbete. Svartarbete orsakar årligen stora skattebortfall och kan innebära undermåliga arbetsförhållanden, hälsorisker och dåliga utvecklingsmöjligheter för arbetstagare. Hos företagare som använder sig av svartarbete förekommer det också ofta även andra former av arbetslivskriminalitet och regelöverträdelser.

Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att stoppa svartarbete. Skatteverket har exempelvis fått bättre möjligheter att kontrollera företag med F-skatt, och regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som skärper myndigheternas kontroller mot momsbedrägerier. Skatteverket deltar också i en omfattande myndighetssamverkan för att bekämpa arbetslivskriminalitet, vilket är ett viktigt verktyg mot bland annat svartarbete. Inom Regeringskansliet bereds också flera förslag om förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket, bland annat mot företag som tillhandahåller rot- och rutarbeten.

När det kommer till Riksrevisionens rapport bereds den för närvarande i Regeringskansliet, och den kommer att besvaras i närtid.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern och Riksdagsförvaltningen för att vi kunde hitta ett datum för den här debatten innan min period som ersättare är slut. Det är min sista dag i dag, och det känns bra att ha fått möjlighet att belysa dessa ack så viktiga frågor.

Många företag sköter sig och gör rätt för sig. De är ryggraden i vårt svenska samhälle. De bidrar med arbetstillfällen och kapital och säkerställer vår välfärd. De har hög skattemoral och följer all lagstiftning. Men, fru talman, de oredovisade arbetsinkomsterna i ekonomin uppgår till hela 97 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 1,9 procent av bnp. Det handlar alltså om 5 procent av de totala arbetsinkomsterna. Aktiebolag med en årlig lönesumma under 5 miljoner kronor står för 67 procent av de svarta arbetsinkomsterna och endast 13 procent av de redovisade inkomsterna.

Jag håller dock med finansministern om att det här inte bara handlar om en skatteförlust utan även om att människor faktiskt far illa och att företag går i konkurs.

Riksrevisionen skriver bland annat följande i sin granskning av Skatteverkets åtgärder mot svartarbete: ”Granskningen visar att kvaliteteten i Skatteverkets kontrollurval är god i bemärkelsen att urvalen leder till kontroller som ofta resulterar i ändrad skatt eller registrering. Mycket tyder dock på att ändringarna till stor del handlar om annat än svartarbete, det vill säga att Skatteverket har åtgärdat andra fel än vad som var syftet med kontrollen.”

Det är rätt anmärkningsvärt med kontroller som inte levererar det som efterfrågas. Vidare beskriver Riksrevisionen att de riskanalyser som Skatteverket har gjort inte har haft stor påverkan på prioriteringen av åtgärder mot svartarbete.

Fru talman! Finansministern nämner flera åtgärder i sitt svar; bland annat gläder det mig att Skatteverkets hemställan om förbättrade kontrollverktyg finns med. Hemställan från Skatteverket rörande kontrollverktyg ligger ju till grund för hur myndigheten ska kunna arbeta effektivt med att komma åt svartarbete.

Skatteverket föreslår till regeringen att man för att komma åt problemet ska slopa det förbud mot att verkställa granskningar via telenät som gäller i delar av Skatteverkets kontrollverktyg samt anpassa regelverket om bevissäkring till den tekniska utvecklingen, som har medfört att elektronisk information numera oftast lagras i molntjänster.

I remissrundan finns det flera instanser som ställer sig positiva till hemställan, bland annat Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Finansdepartementet. Sedan har vi några instanser som är negativa. Bland annat säger Företagarna att hemställan har ett flertal större brister som medför att man avstyrker förslagen. Näringslivets Skattedelegation skriver i grund och botten att de inte anser att den enskildes fri- och rättigheter samt proportionalitetsprincipen säkerställs. I avsaknad av en analys av detta är det deras uppfattning att den remitterade promemorian inte kan ligga till grund för lagstiftning.

Fru talman! Min frågor är därför: Hur tänker finansministern gå vidare med Skatteverkets hemställan om moderna kontrollverktyg? Kommer finansministern att lyssna på de myndigheter som uttalar sig positivt? Och kommer den proposition som kommer i december att ge Skatteverket de moderna kontrollverktyg som myndigheten efterfrågar?

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Marcus Andersson för interpellationen. Den är viktig. Svartarbete har varit ett problem på svensk arbetsmarknad under lång tid, egentligen flera decennier, och har tagit sig olika uttryck.

Jag vill också säga att jag är glad att vi kunde ha den här debatten i dag eftersom jag vet att Marcus Andersson nu kommer att lämna riksdagen för den här gången, även om han kanske kommer tillbaka till riksdagen vid ett senare tillfälle. Få saker kan väl vara så viktiga att prata om en sådan dag som den här frågan!

När jag kom in på Finansdepartementet för tre år sedan var det flera saker som slog mig. En sak var att myndigheterna i Sverige, exempelvis Skatteverket, polisen och många fler, jobbar väldigt nära varandra och brinner för att ta tag i de problem som finns. De vet att de utför en viktig del av uppgiften att krossa kriminaliteten.

Det var dock många verktyg som saknades i form av lagstiftning. Därför har vi nu steg för steg arbetat med lagstiftning. Exempelvis har vi ett pågående arbete om identitetsförvaltning och har brutit mycket av sekretessen mellan myndigheter, vilket gör att de kan dela information på ett annat sätt. Hela vårt samhälle och vårt system bygger på att vi har tillit till varandra. Det är vackert, fint och bra, men det finns alldeles för många som utnyttjar detta.

Steg för steg får alltså myndigheterna och Skatteverket lagstiftningsverktyg, men de får också resurser för att kunna anställa fler människor som kan kontrollera och följa upp detta på olika sätt.

Något annat jag gjorde när jag kom in på Finansdepartementet var att säga till tjänstemännen att vi befinner oss i ett nödläge. Nödläget är att det finns en grovt kriminell verksamhet som har gått ned på djupet i och infiltrerat många verksamheter. Som interpellanten nämner förstör den konkurrensen på många marknader.

Allt drivs av pengar. Mycket av dödandet, skjutningarna och bombningarna vi har sett handlar i grund och botten om pengar, fru talman. Kan vi inte stoppa flödet av de pengarna kommer vi inte att kunna krossa den kriminaliteten. Det har därför varit en prioriterad fråga för oss i regeringen, både gentemot myndigheterna och när vi nu tar fram nya lagförslag. Det måste ske med visst tempo. Det tar tid att ta fram lagstiftning, men det måste ske med tempo eftersom det är ett nödläge.

Jag nämnde tidigare några saker som regeringen har gjort, till exempel Fskattgodkännande för bättre kontrollmöjlighet. Det har varit en viktig fråga. Att vi dessutom nu stoppar momsbedrägerier bättre än vad man kunde göra förut är också viktigt.

Vi kommer att fortsätta att arbeta och steg för steg göra allt som krävs för att strypa den kriminella ekonomin. Visst handlar det mycket om de kriminella nätverkens pengar, men det handlar också om människor som utnyttjas och far väldigt illa. Kanske dras de in i de kriminella nätverken, och på sina arbetsplatser är de osynliga för alla utom de kriminella. Detta kommer vi aldrig att tolerera. Dessa människor far illa och ska räddas ut ur detta.

Fru talman! Jag kanske missade det, men jag uppfattade inte om regeringen kommer att gå vidare med Skatteverkets hemställan.

Det sker mycket på många fronter, men jag ska ta upp något som kanske går emot finansministerns prat om att regeringen kraftsamlar. Anslaget för att bekämpa arbetslivskriminalitet bantas i budgeten. Statsbidraget som fackföreningar och arbetsgivare har kunnat söka sedan 2018 minskas. Det har till exempel använts inom städbranschen för att kunna hjälpa utsatta arbetare från oseriösa eller kriminella arbetsgivare till seriösa arbetsgivare med goda arbetsvillkor. I dag är statsbidraget 4,5 miljoner, och regeringen aviserade i höstbudgeten att anslaget bantas med 2 ½ miljon kronor för 2026 och 2027. År 2028 beräknas anslaget minska med ytterligare en halv miljon kronor. Regeringen väljer alltså att minska ett anslag som uppenbarligen har lett till en sundare konkurrens.

Fru talman! I min värld ser det inte ut som att regeringen kraftsamlar för att komma åt svartarbete eller osund konkurrens.

Vi socialdemokrater ser allvarligt på skattefusk och skatteplanering, och vi lägger därför 75 miljoner mer till Skatteverket för att bland annat öka kontroller mot svartarbete.

I Riksrevisionens rapport nämns bland annat byggbranschen. Man visar hur företag skapar kostnader genom osanna fakturor för att kunna betala ut svarta löner. Detta sker genom underentreprenörer som inte har utfört några tjänster. Under tre decennier har diverse utredningar belyst och kritiserat förhållandena i byggsektorn. Det framkommer tydligt att olika åtgärder behövs för att motverka kriminalitet, svartarbete och anmärkningsvärda ägarstrukturer.

År 2002 fanns ett förslag från dåvarande Byggkommissionen om ett obligatoriskt entreprenadavdrag. Avdraget skulle göras direkt från fakturan och en viss procent av entreprenörens fakturabelopp hållas inne av beställaren och betalas in till Skatteverket. Syftet var att säkerställa skatteinbetalningar. Genom att staten får en del av betalningen direkt minskar risken att entreprenören undviker att betala skatt eller arbetsgivaravgifter. Fördelen är att detta liknar rot- och rutavdragen.

Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag då det skulle kunna vara en del i att åtgärda osund konkurrens.

Vi ser att det här saknas en del åtgärder för att komma åt svartarbete, så hur kommer finansministern att prioritera att bekämpa den osunda konkurrensen inom just byggsektorn?

Fru talman! Låt mig börja med hemställan. Skatteverket kommer ofta in med kloka förslag när de ser att något behöver ändras. Det kan handla om lagstiftning och annat. Regeringen har alltid en nära dialog med Skatteverket, och jag återkommer när hemställan är behandlad.

Fru talman! Jag tror att vi delar problembilden även om vi har lite olika åsikter om verktygen. Jag vill nog ändå påstå att få regeringar har lagt så mycket pengar och förändrat lagstiftningen så snabbt på detta område som denna regering. Myndigheterna har varje år fått förstärkningar till sina verksamheter och verktyg för att komma åt arbetslivskriminalitet och annan kriminalitet på ett mer träffsäkert sätt. Jag har stor respekt för att Marcus Andersson kan vilja använda något annat verktyg, och jag utesluter inget.

Låt mig säga några saker som vi ändå gör. Vi stärker myndigheternas identitetskontroller. Till exempel ska man kunna använda biometri mer och kunna spara biometriska uppgifter. Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har fått en gemensam målbild av regeringen, helt enkelt för att de ska kunna kraftsamla mot den kriminella ekonomin. Tullverket har också fått betydligt skarpare verktyg, vilket gör det lättare för dem att bekämpa brott. Skatteverkets folkräkning gör att vi aldrig har haft en så bra bild av hur många som finns i Sverige, vilka som är här och vilka som är någon annanstans fast de säger att de är här. Att ha koll på befolkningen och vilka som utnyttjar systemen är otroligt viktigt. Tulltjänstemännen har också blivit fler, och de får nu dessutom bära vapen i tjänsten. Allt detta tillsammans gör att myndigheterna får bättre verktyg och större styrka att slå till mot den kriminella ekonomin.

Det här är en av regeringens främsta prioriteringar. Om vi ska lyckas stoppa den mycket grova kriminaliteten måste vi strypa den kriminella ekonomin och komma åt både svartarbete och annat. Vi gör mycket men kommer antagligen att behöva göra mer. Till exempel ska vi behandla hemställan från Skatteverket och återkomma till den.

Fru talman! Den nuvarande regeringen är i alla fall tydlig med att man prioriterar att jaga bidragsfusk. Jag upplever också att finansministern genuint vill komma åt och åtgärda svartarbete och osund konkurrens. Dock saknas det reformer som ger Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Skatteverket de verktyg som behövs för att motverka osund konkurrens. Många företag har det tufft i dag.

Nu i veckan såg vi ett bra samarbete när flera myndigheter samverkade för att göra ett större tillslag mot svartarbete och tillhörande arbetsmiljöbrott på en större byggarbetsplats. Det var precis sådan samverkan vi socialdemokrater såg framför oss när förslaget om akrimcenter lades fram av den socialdemokratiska regeringen.

Avslutningsvis vill jag tacka finansministern för debatten och önska henne lycka till i reformarbetet. Jag kommer givetvis att bevaka dessa propositioner och de tillhörande debatterna digitalt hemifrån Skövde.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Marcus Andersson för debatten och för hans tid i riksdagen.

Det gläder mig att många följer frågan, för den är otroligt viktig. Vi har nämnt de osynliga arbetstagarna och hur kriminaliteten göds av alla dessa pengar. Som interpellanten mycket riktigt påpekade är det också många hederliga företagare som drabbas väldigt hårt när andra är kriminella. Dessa tre perspektiv är viktiga att ha med sig, och det fortsätter vi att ha.

Jag ser fram emot kommande debatter i kammaren och önskar Marcus Andersson lycka till och trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.