Skattepolitikens effekter på tillväxten

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag, mot bakgrund av vad hon menar är en ojämn fördelning av skattesänkningarna i budgeten, ämnar stärka konjunkturen. Hon har även frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av hur skattesänkningarna i budgeten ska hjälpa de ekonomiskt klämda barnfamiljerna, och i så fall bett mig redogöra för analysen.

När regeringen tillträdde var inflationen den högsta på 30 år, och en återhållsam finanspolitik var nödvändig. Regeringen fokuserade därför på att stötta dem som hade det allra tuffast, bland annat genom tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag. Faktum är att det i den fördelningspolitiska analysen framgår att den grupp som har lägst disponibel inkomst också fått störst inkomstökning procentuellt sett under mandatperioden.

Att den höga inflationen nu är bekämpad tillåter oss att stötta ekonomin med en expansiv finanspolitik. Nästa års budget omfattar reformer på drygt 60 miljarder kronor. Det stöttar ekonomin genom den lågkonjunktur vi befinner oss i. De inkomstskattesänkningar som interpellanten tar upp är en del av detta och bidrar genom att stärka hushållens köpkraft. Åtgärderna bedöms dessutom höja Sveriges långsiktiga tillväxt, vilket är en förutsättning för framtidens välfärd.

De senaste årens prisökningar gör att många hushåll har det tufft, och barnfamiljer är särskilt hårt drabbade. För att stötta dem genomför vi även ytterligare åtgärder. Vi förlänger det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, vi höjer beloppet för individer som får sjukpenning i särskilda fall och vi höjer boendetillägget. Samtidigt har många bidrag ökat mer än lönerna. Därför är det rätt och riktigt att även sänka skatten för dem som arbetar. Regeringens politik ser därmed till att skapa tillväxt samtidigt som ekonomiskt utsatta hushåll stöttas. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Budgeten för 2025 är nu klubbad. Det var ganska länge sedan jag sände in denna interpellation. Jag är ändå glad att vi kan ha den här debatten här och nu. Men frågan är tyvärr lika relevant nu. Ekonomin går på sparlåga. Priserna är lika höga som tidigare, om inte högre. Konkurserna står som spön i backen. Tio års reallöneökningar har ätits upp.

Det jag vill ta upp är följande: En stor del av regeringens satsningar i budgeten är skattesänkningar, men fördelningsprofilen är mycket skev. LO-medlemmarna får ungefär 150-200 kronor mer i månaden, medan det för höginkomsttagarna handlar om många tusen i månaden. Det summerar ju till enorma orättvisor under årens lopp. Detta är fördelningspolitiskt orättvist. Det innebär också att Sveriges ekonomi fortsatt kommer att gå på sparlåga.

Höginkomsttagare spenderar mindre och sparar mer, och de hushåll som just nu går på knäna skulle ha stor användning av pengar som skulle göra det möjligt att till exempel köpa vinterjackor, mat, julklappar, julmat och klara att betala räkningarna. Inte minst barnfamiljerna lider av detta, då snart sagt alla priser har blivit högre för Sveriges barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara vi socialdemokrater som säger detta om läget i Sverige, utan även Svenskt Näringslivs chefsekonom, Sven-Olof Daunfeldt, säger: Konsumenterna måste tro på framtiden. Det är så dystert nu så risken är att man sparar i stället för att konsumera, vilket leder till lägre tillväxt. Det är ett ganska tydligt besked från Svenskt Näringsliv. Finansministern lyssnar inte på detta, inte på oss och inte på Svenskt Näringsliv. Man undrar vem det är som finansministern lyssnar på.

Arbetslösheten ökar. Fler svenskar hamnar hos Kronofogden. Hjälporganisationerna vittnar om att allt fler svenskar söker hjälp för utgifter som de tidigare klarade själva, exempelvis för matinköp.

Redan tidigare i år vittnade också Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen om att inflation, hyreshöjningar, höga räntor och stigande matpriser har lett till att barnfamiljer har svårt att få råd med det mest grundläggande. Åtta av tio föräldrar i undersökningar från organisationerna vittnar om att de är oroliga över sin ekonomi. Jag tycker att finansministern borde vara orolig över Sveriges ekonomi.

Det är snart jul. Hur många föräldrar plågas inte just nu av att inte få ekonomin att gå ihop?

Mot bakgrund av detta vill jag fråga Elisabeth Svantesson ännu en gång: Hur ska finansministern stärka konjunkturen och ta oss ur detta?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Jytte Gutelund för interpellationen.

Det är verkligen många som berörs av att vi sedan 2021 fram till ungefär i våras har haft en brutal pris- och kostnadsökning, som nu ändå dämpats efter att Riksbanken, vi genom finanspolitiken och parterna har tagit ett stort ansvar och pressat ned inflationen.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur. Just att Sverige gör det handlar om att vi är en mycket räntekänslig ekonomi. Många hushåll har höga skulder och dessutom väldigt korta räntebindningstider. Upplysningsvis har ungefär 80 procent i USA 30 års bindningstid, medan vi i Sverige ofta har tre månaders bindningstid. Det påverkar naturligtvis boendekostnaderna väldigt dramatiskt när räntorna ökar.

Vi har en lågkonjunktur, och det bästa receptet för att komma ur den handlar just om att stimulera efterfrågan. Att vi kan lägga en expansiv budget är jag väldigt glad för, och expansivitet handlar inte bara om skatter. Det handlar om olika typer av investeringar. Att pengar kommer ut i samhället och börjar arbeta och efterfrågan ökar är det som kommer att ta oss ur lågkonjunkturen.

Utmaningen, herr talman, är först och främst omvärldsriskerna, som jag vill säga något kort om och sedan komma in på hushållen.

I Tyskland har ekonomin nu hackat alldeles för lång tid. Dessutom befinner man sig i en politisk kris. I Frankrike är det nästan ännu värre vad gäller den politiska krisen men också deras stora skulder och höga underskott.

Varför säger jag detta? Jo, i Sverige är vi väldigt beroende av hur det går i vår omvärld, eftersom vi är så exportberoende. Men den här regeringen ser till att vi kan få fart på ekonomin och att vi dessutom kan stå starka ifall konjunkturen vänder, eller rättare sagt om lågkonjunkturen skulle fördjupas ytterligare på grund av omvärldsfaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Okej, de hushåll som jag har framför ögonen varje dag när jag går till jobbet, herr talman, handlar om många av dem som Jytte Guteland nämner, många som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Och som jag sa tidigare har vi indexerat många av våra ersättningssystem, men den som har en låg lön har inte fått en förstärkning utan tvärtom. Därför är skattesänkningarna viktiga. Det är också viktigt att ha fokus på drivmedelspriserna, så att man kan ta sig till jobbet, och på skatten. Men det är också viktigt att de som har det allra tuffast får det förstärkta bostadsbidraget. Det är viktigt för att man ska kunna klara den här tuffa tiden.

Herr talman! När mina barn var små hade jag ganska många år som var väldigt tuffa. Det finns de som har det mycket värre, men den 20 var det viktigaste datumet för vår familj under många år. Då kom barnbidraget, och man kunde köpa mat igen.

Jag vet hur det är att ha det tufft, och det är också dessa personer jag har framför ögonen när jag säger att vi ska vända krisen här och nu och stärka köpkraften hos de hushåll som har det tuffast men också se till att få fart på ekonomin så att det vänder och ekonomin kan växa på sikt. Våra barn ska inte bara ha en bra skolgång; när de är vuxna ska Sverige vara både rikare och tryggare, som jag brukar säga.

Det var många ord på en gång, men sammanfattningsvis ska vi ut ur den här lågkonjunkturen. Vi stöttar hushållen, och vi stärker deras köpkraft. Dessvärre har Socialdemokraterna i många fall röstat nej till våra förslag om drivmedel och skattesänkningar på arbete.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

Det är viktigt och glädjande att finansministern har dessa föräldrars och inte minst barnens situation för ögonen. Tyvärr har finansministern hamnat i dåligt sällskap gällande vilken ideologi finansministern bekänner sig till.

Jag och vi socialdemokrater får än en gång höra att det är den expansiva politiken för dem som har mest som ska trickle down till dem som har minst, den så kallade hästskitteorin. Det handlar, som vi har vittnat om tidigare, om att man ska mata hästen mycket, och så ska sparvarna kunna få äta från hästskiten.

Det fungerar inte så. Vi har mött det förr, och varje gång slutar det på samma sätt. Det blir orättvist. Det blir en stor fattigdom. När högern med ideologiska skygglappar på genomför en politik som framför allt vänder sig till dem med högst inkomster leder det alltid till att ekonomin också skadas.

Det är det vi ser nu. I veckan kunde vi läsa i Tidningen Näringslivet att konkurserna slår rekord med den här regeringens politik. "Det vi ser nu är något exceptionellt", säger Henrik Jacobsen vid Creditsafe. Konkurserna är fler än under både pandemin och finanskrisen. Vi pratar om en risk för 10 000 konkurser under helåret. Det är alltså dubbelt så många som under pandemin. Då undrar man hur den här fantastiska expansiva finanspolitiken fungerar i praktiken.

Och nu ska vi får mer av samma inför nästa år, vilket riskerar att förvärra det ekonomiska läget. Jag tror inte att någon i Sverige är betjänt av det eller vill se det. Det spelar nog ingen roll vilken ekonomisk situation man är i just nu: Man ser att Sverige går dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern har kört fast i en ideologi med skygglappar som inte leder oss ur detta. Jag vill därför fråga finansministern om hon har tagit initiativ till en analys av hur skattesänkningarna i budgeten, som främst kommer högavlönade till del, ska hjälpa de ekonomiskt klämda barnfamiljerna. Finns det en sådan analys?

(Applåder)

Herr talman! Analyser finns det definitivt i budgetpropositionen. Låt mig bara nämna något.

En familj där kvinnan är polis och mannen sjuksköterska kommer att ha fått 23 000 kronor lägre skatt nästa år jämfört med 2023, alltså förra året. Sänkt skatt på arbete är viktigt. När vi kan sänka skatten för den som jobbar tycker jag att vi ska göra det om vi samtidigt kan prioritera och se till att andra delar också får resurser.

Försvaret har alltså 27 miljarder kronor mer i år än förra året. Vi bygger det starkt. Polis och rättsväsen får stora resurser med den här regeringen. Vi ser till att stärka välfärden - 40 procent av reformutrymmet det här året, herr talman, har gått till välfärden, eftersom deras pensionskostnader har ökat och de har haft stora behov. Nu ser vi att det inte blev några massuppsägningar. Av de 1,2 miljoner som jobbar i kommuner och regioner tror jag att någonstans runt 2 000 har blivit uppsagda.

I början nämnde jag en familj med en polis och en sjuksköterska, och på tal om hästskit tror jag inte att de som just nu kämpar här i Stockholm med höga bolån och höga kostnader tycker att det är kattskit eller hästskit, eller vad man nu kallar det när man är socialdemokrat, att få en förstärkning på 23 000 kronor.

Vad gör Socialdemokraterna i Stockholm för vanliga löntagare? Man höjer skatten. Man höjer inkomstskatten i kommunen, och man har höjt den här i regionen. Det hjälper ingen.

Herr talman! Det är ganska enkelt att förklara vad vi gör. Från första dagen har vi bekämpat inflationen samtidigt som vi stöttat hushållen. Nu när inflationen är bekämpad ser vi till att stärka köpkraften. Vi gör det på ett annat sätt än vad Socialdemokraterna tycker är bra, men jag tror verkligen att det är rätt väg att gå att se till att människor får behålla mer av sin inkomst och att göra andra skattesänkningar som underlättar vardagen.

Herr talman! Varje dag har jag svenska folket för ögonen. Jag vet att det finns många olika situationer. Många har det jättetufft, andra har det inte lika tufft. Det ser olika ut i olika delar av landet, men det handlar om att bekämpa inflationen och att stärka ekonomin. IMF prognostiserar att vi kommer att ha en bra utveckling nästa år jämfört med väldigt många europeiska länder. Därför ser vi att det vi gör är rätt.

Herr talman! Tack, finansministern, för redogörelsen för vilka bevekelsegrunder som ligger bakom regeringens budget och de argument som regeringen och finansministern har för den ekonomiska politiken!

Jag och vi socialdemokrater konstaterar att vi inte får fullständiga svar på våra frågor om de analyser som ligger till grund för politiken. Vi får heller inga tillfredsställande svar på hur framtiden ska kunna rätta till den utveckling vi ser när det gäller konjunkturen.

Läget i Sverige just nu är att människor kämpar, och de kämpar brett. Överallt är det tufft med ekonomin. Det är tufft i Stockholm med räntorna, men det är även tufft ute i hyreshusområden med de stigande hyrorna. Det är tufft för barnfamiljer att ha råd med julklappar eller julmat och det extra när man redan dignar under räkningar vars avgifter bara höjs och höjs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inflationen är stoppad, säger finansministern. Men nej, den fortsätter att plåga svenska folket i form av fortsatt höga priser överallt.

Finansministern säger också att man har rått bot på varslen. Men ute i våra regioner och kommuner har vi fortsatt höga varsel som plågar och oroar många inför julen. Ekonomin går inte åt rätt håll.

Om jag vore finansminister i det här landet skulle jag vara mycket oroad och vilja vända på skutan och skaffa mig en ny ekonomisk politik - särskilt om det var barnen och barnfamiljerna som låg mig varmt om hjärtat.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för debatten!

Jag ser och hör att väldigt många kämpar, och jag pratar med många som har det tufft. Det är just därför som det har varit viktigt att komma ur den tuffa situationen med hög inflation. Men precis som jag sa, även om det låter på er som om jag inte har sagt det många gånger redan, finns konsekvenserna av inflationen fortfarande kvar och är tuffa för många människor.

Det är därför som vi nu fortsätter att stärka köpkraften med skattesänkningar i olika delar. Det är också därför som vi på andra områden ser till att få igång ekonomin. En expansiv budget handlar alltså inte i grund och botten om skattesänkningar. Det är inte det som är expansivitet. Expansivitet betyder att man har stora underskott i lågkonjunktur för att få igång ekonomin.

Sedan kan man välja att göra olika saker. Vi tror och vet att när det kommer pengar till hushållen både genom fortsatt stöd i form av bidrag och genom att vi sänker skatten för alla - även pensionärer, vilket vi gjorde det här året - kommer det att få hjulen att röra på sig och börja snurra.

Transparent är nästan mitt mellannamn. Jag försöker alltid att vara transparent - what you see is what you get. I mitt första inlägg sa jag att de här tre budgeterna procentuellt sett har gynnat dem mest som har lägre inkomster, vilket är helt riktigt särskilt nu när väldigt många kämpar, och jag är också väldigt öppen med vad vi gör. Vi skriver det tydligt i budgetpropositionen.

Jag mörkar inget. Jag har Sverige och svenskarna för ögonen och vill att både Sverige som land och varje svensk, varje person som bor här, ska ha en bättre och starkare ekonomi och kunna försörja sig själv och ha råd med både mat och julklappar till sina barn.

Jag passar på att säga tack och god jul!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.