Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 11 mars 2021

Interpellation: Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

Interpellation 2020/21:469 av Julia Kronlid (SD)

Interpellation 2020/21:469 Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

av Julia Kronlid (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Coronakrisen är en av vår tids största utmaningar, och den sätter hela välfärdssystemet på prov. Smittan är fortsatt hög, och hjältarna i vården kämpar med långa arbetsdagar. Nu väntar många på vaccinet och hoppas att det ska stoppa smittspridningen och dess konsekvenser. Men samtidigt får vi inte heller glömma de människor som av andra orsaker än corona kämpar med sin hälsa och ekonomin.

En human sjukförsäkring är en av kärnpunkterna i Sverigedemokraternas socialförsäkringspolitik. I både tidningar och sociala medier får vi återkommande läsa om människoöden och tragiska historier. Det är historier om människor som är svårt sjuka eller som har fått svåra arbetsskador men som samtidigt utförsäkras, framför allt efter 180 dagar, och därmed ska ställas till arbetsmarknadens förfogande. Att beviljas sjukersättning är som att ta sig igenom ett nålsöga, där avslagen på aktivitetsersättning samtidigt ökar.

Vi välkomnar därför utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering, som har tittat på den omfattande problematiken med den nuvarande rehabiliteringskedjan eller ”utförsäkringskedjan” som den tyvärr har utvecklats till att innebära i praktiken. Utredningen tar upp kritik mot Försäkringskassans hantering av ärendena, som leder till att människor utförsäkras. Där handlar det om allt från bristande hantering i ärenden till olika tillämpningar och tolkningar av processer och beslut. Men det handlar framför allt om tolkningen av ”normalt förekommande arbete”, som utredningen föreslår ska ändras, vilket är något också vi föreslagit och därför står bakom.

Ett genomgående problem för både sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning är den avgrund som i dag finns mellan läkarens bedömning av behov av sjukskrivning, Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukpenning samt Arbetsförmedlingens faktiska möjlighet att förmedla jobb till personer med sjukdom eller funktionsnedsättning. Denna avgrund som finns mellan myndigheter och samhällsinsatser gör att människor bildligt talat faller ned i avgrunden, slår sig hårt och har stora svårigheter att ta sig upp igen. Oavsett vilka lagändringar som framöver kommer att göras utifrån den statliga utredningen anser vi att regeringen måste titta närmare på hur de olika aktörerna kring den sjukskrivna personen ska göra en mer lika bedömning av behov av sjukskrivning och rehabilitering. Det är ohållbart att människor i dag hamnar i kläm mellan så oliklydande bedömningar.

Riksrevisionens senaste rapport Vägen tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning tar upp den återvändsgränd som uppstår i samband med nekad sjukpenning. En person som varit sjukskriven i 180 dagar kan bli nekad för att personen i teorin kan ta ett normalt förekommande arbete, alltså ett arbete i teorin som personen bedöms klara av trots läkarintyg med rekommendation om sjukskrivning. I samband med detta måste personen skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Vid denna inskrivning kan den sökande som är sjuk få koden Arbetssökande med förhinder, vilket innebär att man enligt Arbetsförmedlingens bedömning i princip är för sjuk för att arbeta och inte är aktiv arbetssökande. Detta kan i sin tur resultera i att när Försäkringskassan omprövar den ansökande igen så kan dennes SGI nollställas, vilket skett i många fall.

Detta har i flera fall visat sig vara ödesdigert för människors liv och deras ekonomiska trygghet. Du är sammantaget för sjuk för att arbeta, för frisk för att vara sjukskriven, och sedan får du din SGI nollställd.

Riksrevisionens rapport tar upp de övergripande samordningsproblem som finns mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen, där den komplicerade byråkratin och uppdelningen mellan myndigheterna resulterar i att den vanliga människan kommer i kläm. Myndigheterna har även brustit i att informera dem som blir utförsäkrade om vad som sker och när det ska ske och hur olika typer av regler och beslut fungerar.

Det finns också andra exempel på personer som trots många år i arbete plötsligt förlorar sin sjukpenninggrundade inkomst på grund av det komplicerade regelverket. Det är bra att regeringen tagit vissa åtgärder för att förhindra nollning av SGI, men vi anser att det måste göras mer. Det är inte rimligt att en person som arbetat i många år på grund av ett byråkratiskt regelverk ska sättas i en återvändsgränd och få sin SGI nollställd.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska gapet mellan läkarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika bedömningar?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att människor på grund av myndigheters olika bedömningar samt andra byråkratiska regler får sin sjukpenninggrundade inkomst nollställd?