SJ:s trafik på sträckan Oslo-Stockholm

Herr talman! Christian Holm har frågat mig vad jag avser att göra för att på bästa sätt säkerställa att tågförbindelserna mellan de två expansiva huvudstäderna Oslo och Stockholm ska kunna förbättras. Vidare har Christian Holm frågat om förbättrade kommunikationer mellan dessa städer - och därmed tydliga förbättringar i kommunikationerna i de län där tågen däremellan stannar - är en prioriterad fråga för mig och regeringen.

Till att börja med vill jag säga att SJ AB sedan Christian Holm skrev sin interpellation har meddelat att bolaget avser att genomföra sin snabbtågssatsning mellan Oslo och Stockholm som planerat. Beskedet kom efter att norska Jernbaneverket uttalat att de skjuter upprustningen av Kongsvingerbanen på framtiden och att det därmed kan komma att finnas kapacitet på infrastrukturen även de kommande åren på de tider som järnvägsföretaget efterfrågar.

Jag välkomnar i allra högsta grad att järnvägsföretag vill och kan genomföra ambitiösa förbättringar av tågtrafiken. Snabbtåg mellan Stockholm och Oslo blir med all säkerhet viktigt både för Värmland och för resandet mellan de två huvudstäderna. Att förbättra förutsättningarna för att människor och företag i större omfattning än i dag ska välja tåget för sina transporter är en synnerligen prioriterad uppgift för regeringen. En mängd olika åtgärder av olika karaktär kommer att behöva vidtas för att lyckas med denna ambition.

Den 21 maj i år gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen inför planperioden 2018-2029. Syftet med uppdraget är att hämta in underlag för en proposition till riksdagen med förslag till inriktning för infrastrukturplaneringen och ekonomiska ramar för planperioden. Vidare har den pågående Utredningen om järnvägens organisation i uppdrag att lämna förslag som ska förbättra järnvägens funktionssätt och skapa förutsättningar för att transportkunderna ska kunna erbjudas bättre och effektivare transporttjänster med tåg.

Slutligen vill jag nämna att staten gör många saker för att förbättra tågtrafiken specifikt på sträckan Oslo-Stockholm. Staten utger tillsammans med andra svenska och norska myndigheter ersättning till tågtrafik på sträckan Karlstad-Charlottenberg-Oslo. Vad gäller förbättringar av infrastrukturen planeras för mötesstationer på Värmlandsbanan samt ombyggnad av Karlstad centralstation, för att endast nämna ett par exempel.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. När jag skrev interpellationen var situationen, precis som statsrådet nämner, en annan. Det meddelades nämligen att det planerade och utlovade införandet av snabbare tågförbindelser mellan just Stockholm och Oslo - via Värmland, som är min egen valkrets - inte skulle bli av som planerat på grund av underhållsarbeten på den norska sidan.

Interpellationen var inte riktad som kritik mot Sveriges regering, eftersom det inte var ett beslut som låg i Sveriges regerings händer. Däremot var den en fråga om Sveriges regerings ambitioner och vad Sveriges regering gör för att få dessa tåg till stånd.

Nu har beslutet om underhållsarbeten från den norska sidan blivit uppskjutet i ett par år, men att det skjuts upp ett par år innebär att det finns en ambition att genomföra detta. Det skulle därför vara intressant att från statsrådet få en inblick i vad regeringen gör för att säkerställa att vi om två år, i kombination med att det görs underhållsarbeten, kommer att bibehålla den snabbare trafik som nu ändå planeras.

Det är nämligen viktigt att vi har goda kommunikationer mellan två av Nordens närmaste huvudstäder, alltså Stockholm och Oslo. Som en av ledamöterna från Värmland vill jag också säga att Oslo för många av våra länsmedborgare är i stort sett lika mycket huvudstad som Stockholm. Även arbetsmarknaden är oerhört viktig, så det är alltså inte bara en kommunikationsfråga utan också en jobbfråga för oss som bor i Värmland. Det handlar både om att vi som bor där ska kunna ta oss till såväl Stockholm som Oslo för att arbeta och göra andra saker och, vilket är minst lika viktigt, om att personer som bor i Osloregionen eller i Stockholmsregionen snabbt ska kunna ta sig till oss - eller mellan de två olika huvudstäderna.

Det vore alltså intressant att höra mer om vad regeringen konkret tänker. Nu har man nämligen två år på sig att göra ett grundläggande förberedande arbete för att få våra norska vänner att tycka att det här är minst lika viktigt som vi själva tycker.

Herr talman! Precis som interpellanten själv påpekar är det här en viktig sträckning, inte minst utifrån att båda sidor om gränsen - både Sverige och Norge - utgör en viktig arbetsmarknadsregion för båda länderna. Det är därmed viktigt att det finns en fungerande transportinfrastruktur.

Det är självklart så att nödvändiga underhållsarbeten på järnvägen måste utföras, alldeles oavsett på vilken sida om den svensk-norska gränsen behoven finns. Regeringen kommer naturligtvis inte att säga att norska Jernbaneverket inte ska få utföra underhållsarbeten, men däremot har de diskussioner som ägt rum mellan SJ och Jernbaneverket utmynnat i att trafiken nu kan komma igång. Jag ser framför mig att både SJ och Jernbaneverket har en ambition om att trafiken ska kunna fortsätta och att man därmed planerar arbetena på ett sätt som inte stör trafiken mer än nödvändigt.

Det finns naturligtvis kontakter mellan den svenska och den norska regeringen, som vi avser att fortsätta med. Det gäller gemensamma planeringsförutsättningar och vilka behov vi ser i de stora dragen i gemensam transportinfrastruktur, exempelvis på vilket sätt vi länkar an Norge till TNT-systemet och vilka behov av arbetspendling mellan våra länder som finns. Det nordiska samarbetet är någonting den här regeringen har tagit på allvar. Också framtidsminister Kristina Persson har varit inne i de här diskussionerna, eftersom hon även är Nordenminister, och just infrastrukturplanering har lyfts fram som en gemensam angelägenhet.

Om frågan är vad regeringen avser att göra för att styra norska Jernbaneverket är svaret på frågan: ingenting. Om frågan däremot är om regeringen har för avsikt att ha kontakter med den norska regeringen när det gäller gemensamma transportpolitiska frågor är svaret på frågan ja.

Herr talman! Tack, statsrådet! Jag förstår att Sveriges regering inte styr det norska banverket och inte heller operativt utför det som Trafikverket bör göra i Sverige.

Jag tycker att det är bra om Jernbaneverket genomför omfattande underhållsarbeten på sina järnvägsnät, och jag önskar att även Trafikverket gjorde ännu mer än vad de gör i dag så att tågen inte bara går i tid utan också kommer fram i tid. Den kombinationen tror jag är viktig.

Även om vi inte operativt styr våra myndigheter, verk och företag som ägs av staten är det klart att det finns regleringsbrev. Man ska väl inte heller underskatta den politiska dialogen eller det politiska samarbetet mellan två regeringar, för om det finns en tydligt uttalad politisk ambition både från den svenska regeringen och den norska regeringen att vi ska lösa det här, ja, då torde det väl bli så. Vi vet ju att vi har regeringar som utlovar både det ena och det andra.

Framför allt vill jag lyfta fram ytterligare en del. Infrastrukturministern hade ju glädjen att få besöka Värmland under mars månad. Det tycker vi är trevligt, så det hoppas vi att alla statsråd gör. Där diskuterades bland annat just förbindelsen Oslo-Stockholm. Jag var inte själv med vid besöket, men jag har tagit del av medier och även talat med folk som var med där, och det som oroade var att fokus på snabbtåg i Sverige från regeringens sida ligger väldigt mycket på Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Stockholm-Oslo nämns egentligen inte i det läget. Därför är det glädjande att ministern i dag säger att det är en viktig sträckning.

Sedan kommer dock ett uttalande om att det här kanske inte är så viktigt för norsk del, utan det finns ett större intresse via Göteborg, Malmö, Köpenhamn och så vidare. Där har regeringen en möjlighet att poängtera vikten av att vi också får till stånd en bra lösning mellan Stockholm och Oslo i dialogen och diskussionen med sina norska partner. Det handlar om den så kallade nordiska triangeln, som inte har varit så mycket triangel i alla lägen utan mer av ett enkel-v, och jag tror att det är viktigt att vi får den övre delen av triangeln att klaffa så att vi har såväl bra flygförbindelser som en konkurrenskraftig och förbättrad tågförbindelse och även vägar.

Min andra fråga handlar om vägarna. Ser man på vägnätet mellan just Oslo och Stockholm kan man väl konstatera att Värmland kanske inte är den sträckning som har det mest omfattande vägnätet med de allra bredaste, största vägarna, även om den tidigare regeringen har beslutat att det kommer att byggas lite mer motorväg väster om Karlstad, vilket nu blir av. Det är viktigt att vi har alla de olika transportsätten för att ta oss till och från dels Värmland, dels mellan våra två huvudstäder.

Jag känner en viss oro kring uttalandet från statsrådet om att det kanske inte finns ett så stort intresse från Norge. Vad gör då regeringen för att öka detta intresse? Det är klart att politiska ambitioner och politiskt arbete spelar stor roll, och det vore väldigt trevligt att få ett tydligt medskick från regeringen att man gör allt man kan för att tågtrafiken, biltrafiken och annan trafik mellan Stockholm och Oslo - där man självklart passerar Värmland - ska vara så bra som möjligt och att man har tåg som är konkurrenskraftigt, snabbt, går i tid och fungerar.

Herr talman! Uppdraget att utreda höghastighetsbaneutbyggnad Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö tror jag att de flesta är medvetna om kom i Almedalen förra året. Då var den här regeringen ännu inte tillträdd, utan det var den förra regeringen som kom med den prioriteringen. Denna prioritering har den nuvarande regeringen sedan fortsatt att arbeta med. Tyvärr hade den tidigare regeringen inte avsatt några pengar, men vi jobbar på med den frågan.

Jag tror att man här behöver skilja på vad som är höghastighetsbana å ena sidan och snabbtåg å andra sidan, för det är två olika saker. SJ kommer nu att starta med snabbtågstrafik mellan Oslo och Stockholm, vilket är väldigt positivt för alla som pendlar hela vägen och även för dem som pendlar delar av den sträckningen. Det gör också att integrationen av arbetsmarknaden på båda sidor gränsen kan öka ytterligare, vilket är positivt för både norskt och svenskt vidkommande.

Jag har som jag sa i mitt tidigare svar för avsikt att ha kontakter med den norska regeringen men också med den danska regeringen och den finska regeringen om vilka gemensamma nordiska behov av infrastruktur och transportmöjligheter som vi kan se. Våra arbetsmarknadsregioner blir mer och mer integrerade utifrån transportmöjligheter för gods mellan våra olika länder, och där är naturligtvis Sverige med den geografiska belägenhet vi har väldigt intressant. Det är därför viktigt att vi deltar aktivt också i sådana diskussioner.

Det betyder inte att vi alltid gör exakt samma prioriteringar. Vi måste ju i vår planering och i vårt arbete ta hänsyn till väldigt många olika intressen. Men att vi har en dialog med våra nordiska grannar om hur de ser på behoven, hur vi ser på behoven och i vilken utsträckning vi kan mötas är naturligtvis väldigt viktigt. Den typen av kontakter har jag för avsikt att ha också med den norska regeringen.

Däremot är det självklart så att satsningar utöver det som ligger i gällande nationell plan på till exempel den här sträckan kommer att bli föremål för en prioritering gentemot andra angelägna satsningar i andra delar av landet i den kommande nationella planen.

Det som ligger i nationell plan är dock avsett att genomföras. Där finns en del på gång, vilket jag nämnde i mitt svar till interpellanten.

Herr talman! Det är bra om det blir en tydlig dialog mellan den svenska och den norska regeringen. Sedan har jag full förståelse för att det i mycket handlar om prioriteringar. Men det vore bra om vissa sträckor inte blir bortprioriterade.

Vi hörde min kollega Jessica Rosencrantz diskutera Bromma här tidigare, och en utmaning som man ser är väl att det i många lägen i många frågor, men inte minst i infrastrukturfrågorna, inte bara finns regeringens åsikt utan olika åsikter inom olika delar av regeringen. Det är väldigt tydligt att det finns en stark konflikt mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i många delar, kanske inte just när det gäller satsningar på tåg men när det gäller flyg- och biltrafiken, som i fråga två kommer in som en del av kommunikationerna.

Jag är väl medveten om skillnaderna mellan snabbtåg och höghastighetståg, alltså tåg som går något snabbare. Kan vi bara få tågen att gå så fort de kan i dagsläget utan att för den delen bygga helt nya banor mellan Stockholm och Oslo har vi nått långt till att börja med. Det är också självklart bra om den här sträckan är prioriterad i andra diskussioner, men som sagt: Kan vi få tåget att gå snabbt och vägarna att bli bättre så är det positivt. Det är framför allt oerhört viktigt, inte minst för ett län som Värmland där vi behöver goda kommunikationer för att behålla våra jobb och våra företag och få nya jobb och företag, att det är möjligt att resa till och från.

Finns det en enig, tydlig politik för det här området inom regeringen? Även där har det ju kommit uttalanden från de olika departementen som kanske inte alltid stämmer överens med varandra.

Herr talman! Regeringen har ambitionen att se till att det finns hållbara och effektiva transportmöjligheter för både människor och gods i hela landet. Det har regeringen för avsikt att lägga fram en proposition om till riksdagen, med en inriktning och ramar för kommande planperiod. Så småningom ska det också fattas beslut om nationell plan för de kommande åren, där vi pekar ut vilka objekt som ska prioriteras.

Då är det självklart så att en prioritering innebär att det man inte prioriterar prioriteras bort. Investeringarna i infrastruktur under de senaste åren har varit eftersatta, och därför finns det i dag stora behov av nyinvesteringar och också av ökat underhåll. I vårändringsbudgeten som gick igenom riksdagen i förra veckan har regeringen nu fattat beslut om att tillskjuta ytterligare 620 miljoner i år till järnvägsunderhåll. Det hade varit ännu bättre om regeringens förslag till budget hade gått igenom riksdagen redan i december. Då hade det varit fråga om 1,2 miljarder, och då hade det dessutom funnits planeringsförutsättningar i Trafikverket. Nu blev det inte så, men det finns 620 miljoner som Trafikverket kan använda för underhåll i år, vilket är bra.

Det kommer också att ske ett antal trimningsåtgärder och förbättringsåtgärder på sträckan som gör att de snabba tågen, om inte än höghastighetstågen, kan gå så fort som det är möjligt mellan Stockholm och Oslo, till fromma för både Värmland och andra.

Överläggningen var härmed avslutad.