Särbehandling av personer med viss hudfärg

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vad jag menar med att vita kvinnor ska flytta på sig och om jag kommer att vidta några åtgärder för att diskriminera dessa personer på arbetsmarknaden eller i andra sammanhang.

Vidare har interpellanten frågat mig om jag står fast vid regeringens definition av rasism som "uppfattningar om att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande är väsensskilda från varandra och att de därmed kan eller bör behandlas på olika sätt" och om jag planerar att förtydliga uttalandet om att behandla vita kvinnor annorlunda än andra kvinnor.

Regeringen kommer aldrig att verka för åtgärder som syftar till att diskriminera någon. Diskriminering på grund av bland annat kön eller etnisk tillhörighet är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Förbudet omfattar bland annat arbetslivsområdet.

Det jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är då självklart alla kvinnor som åsyftas. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är dock lägre än mäns, och arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Regeringen har tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster som bland annat har i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser.

Jag anser att den definition av rasism som anges i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott är ändamålsenlig för arbetet med dessa frågor. Av planen framgår också att rasism i olika former finns som en del av samhällets strukturer, vilket får till följd att människor får olika tillgång till rättigheter och möjligheter, makt och inflytande. På samma sätt som det finns strukturella skillnader mellan könen är även rasismen strukturell. Dessa skillnader kan samspela och förstärka varandra.

Planen och diskrimineringslagen utgör centrala verktyg för att bekämpa rasism och diskriminering i arbetslivet och i övriga samhället. Jag och hela regeringen kommer fortsatt att agera kraftfullt för att motverka rasism i alla dess former.

Fru talman! I en podd med tidningen Aftonbladet gjorde jämställdhetsministern nyligen ett par ganska märkliga uttalanden. Men det är inte ovanligt att personer som blir intervjuade uttrycker sig lite hastigt och att åhörarna kanske inte hör det som intervjusubjektet vill säga. Det är därför som jag har bett Märta Stenevi komma hit i dag för att helt enkelt förklara vad hon egentligen menade.

Jag ska citera statsrådet. Hon sa: Ska utlandsfödda kvinnor få makt måste inrikes födda vita kvinnor flytta på sig. Det första jag undrar är varför en grupp personer med en viss hudfärg ska flytta på sig för att bereda plats åt en annan grupp personer.

Regeringen definierar begreppet rasism som - jag läser innantill - uppfattningar om att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande är väsensskilda från varandra och att de därmed kan eller bör behandlas på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet säger att hon specifikt vill att vita inrikes födda kvinnor ska flytta på sig. Det är alltså inte inrikes födda kvinnor generellt, utan en specifik grupp med en viss hudfärg. Hur kan det inte vara ett rasistiskt uttalande om man utgår från regeringens egen definition av begreppet rasism?

Jag tycker att det passar in alldeles utmärkt på den här definitionen. Statsrådet talar ju väldigt ofta om att bekämpande av rasism är en prioritering för regeringen och så vidare. Fine, det är jättebra! Varför inte bara börja med att sluta säga rasistiska saker själv i så fall? Det kan vara en bra början att leva som man lär.

Det andra som jag tänkte fråga om är vad statsrådet menar med "flytta på sig" och då framför allt vilka tvångsmedel som hon kommer att använda mot personer som inte vill flytta på sig. Jag kan nämligen tänka mig att det finns en hel del personer i Sverige som inte är villiga att lämna egendom eller tjänst, eller vad det nu kan vara statsrådet menar när hon säger att de ska flytta på sig, utan kommer att motsätta sig det här.

I ett demokratiskt samhälle som respekterar grundläggande mänskliga rättigheter är det nämligen inte statens uppgift att tvinga människor att göra annat än att just följa lagen och betala skatt. Staten ska alltså inte tvångsförflytta dem eller ta deras egendom på grund av deras hudfärg eller ge privilegier till vissa på andras bekostnad. I ett demokratiskt samhälle är alla människor lika. Alla har samma chans att misslyckas, lyckas, göra sina egna val och bygga sin egen framtid. Det här är uppenbarligen inte principer som statsrådet delar, och det tycker jag är synd.

Jag vill därför ställa ett par ganska enkla frågor till statsrådet Märta Stenevi, och jag hoppas att hon är beredd att göra ett ärligt försök att svara.

Står statsrådet bakom principen om att vissa personer inte ska behandlas annorlunda eller sämre än andra på grund av sin hudfärg.

Om så inte är fallet, vilka tvångsmedel planerar hon att vidta mot dessa vita kvinnor som ska flytta på sig?

Om det är så att rasismen är någonting som man är besjälad av att bekämpa, varför inte börja med att sluta göra rasistiska uttalanden själv?

Fru talman! Som ledamoten konstaterar lever vi i ett land där alla ska ha lika möjligheter att använda sina demokratiska rättigheter. Så är det inte i dag. Jag ska vara väldigt tydlig med att jag inte har och inte kommer att föreslå vare sig kvotering eller några som helst tvångsåtgärder. Man får vara ganska kreativ i sitt lyssnande gällande mitt uttalande i podden för att komma fram till något annat.

Ledamoten tycker att mitt uttalande är rasistiskt. Jag menar att det är helt fel. Däremot menar jag att vi lever i ett samhälle med en tydlig strukturell rasism som innebär att utrikesfödda kvinnor och kvinnor med en annan etnisk bakgrund har mycket svårare att använda sina demokratiska rättigheter.

Det jag syftade på i den här podden, och jag tror att det framgår när man lyssnar på hela inlägget, är egentligen väldigt enkelt: att vi ska stötta dem som i dag inte har möjlighet att ta sin plats i samhället och att vi ska ge plats åt fler. Fler ska kunna använda sina demokratiska rättigheter, och för att fler ska kunna göra sin röst hörd ska vi hjälpa dem och bereda plats åt dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar inte om tvångsåtgärder. Det handlar inte om kvotering. Det handlar inte om någonting annat än att bereda plats för kvinnor som i dag inte har möjlighet att ta sina demokratiska rättigheter hela vägen på grund av den strukturella rasism som förekommer.

Jag vill ändå lite kort redogöra också för regeringens ingångar i några av de berörda frågorna. Regeringen kommer inte att verka för åtgärder som syftar till att diskriminera någon. Återigen, jag har heller aldrig gett uttryck för något sådant. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det gäller självklart alla kvinnor och alla män.

Det är också regeringens uttryckliga ambition att Sverige ska vara ett land fritt från rasism. Rasismen ska inte få stå i vägen för ett samhälle där alla människor, oavsett hudfärg och oavsett bakgrund, har samma livschanser.

Så ser det inte ut i dag. I dag är det väldigt stora skillnader i vilka möjligheter man har beroende på ens hudfärg. Jag redogjorde tidigare för länsstyrelsens i Stockholm rapport kring de enorma skillnaderna som afrosvenskar upplever på den svenska arbetsmarknaden enbart på grund av sin hudfärg.

Jag hoppas och tror - hoppas i alla fall - att ledamoten delar min bild av att den strukturella rasismen i Sverige håller utrikes födda kvinnor tillbaka och att vi tillsammans behöver lägga all kraft på att få fler att kunna dra nytta av sina demokratiska rättigheter och därmed få fler att ta plats, till exempel i den här kammaren och i andra delar av samhället.

Fru talman! Jag kan förtydliga att det alltså inte är jag som säger att det här uttalandet är rasistiskt; jag pekar ut att enligt regeringens egen definition av begreppet "rasism" är statsrådets uttalande klart rasistiskt. Det är inte jag som säger det.

Ytterligare ett uttalande som förvånar mig i den här podden är påståendet om att makt är ett nollsummespel - statsrådet uttryckte sig på det sättet - och att en person alltså bara kan tillskansa sig makt eller ekonomiskt inflytande, vilket var vad diskussionen handlade om, genom att ta det från någon annan.

Märta Stenevi är inte ensam i historien om att påstå det här. Det är nämligen grundtesen i det fjärde kapitlet, andra delen, i Das Kapital av Karl Marx. Jag misstänker att det är därifrån statsrådet har hämtat inspiration.

I det avsnittet gör Marx en av de allra största missbedömningarna i den långa rad av missbedömningar som utgör den ideologiska soptipp som kallas marxism. Det han hävdar i det här avsnittet är att det aldrig kan finnas en utdelning eller ett förstorande av den ekonomiska eller maktmässiga kakan. Den kan aldrig öka, utan det enda sättet att tillskansa sig makt eller ekonomiska fördelar är att ta dem från någon annan.

Jag är kanske inne på ett litet stickspår, men jag tycker ändå att det här är viktigt. Det är viktigt att förstå hur pass allvarlig statsrådets inställning i den här frågan är, eftersom det är just den här delen av den marxistiska teorin som är roten till allt lidande och all misär i länder som håller sig med den typ av ekonomiska system eller maktfördelningssystem som statsrådet förespråkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man är uppväxt i ett land och har sämre ekonomiska förutsättningar än andra, om man känner att man inte har makt över sitt liv, är det enda sättet att göra någonting åt det att ta det från någon annan, detta enligt Märta Stenevis och Marx teori. Det här är alltså grunden till att samhällen som bygger på dessa teorier är så fruktansvärt våldsamma.

Jag har ju följt Miljöpartiets galenskaper under det riksdagsår som har varit, men till och med jag blir förvånad över att man väljer att uttrycka sig på det här sättet. En sådan rent marxistisk analys av makt och ekonomi vet jag inte ens om Vänsterpartiet gör nu för tiden. Det här trodde jag var någonting som vi hade lämnat bakom oss för länge sedan. Men så är det tyvärr inte.

Jag kan också konstatera att ingen människa som är det minsta utbildad inom ekonomisk teori nu för tiden tror på den här analysen. Den har förpassats till historiens soptipp för länge sedan. Men någonstans inne i Miljöpartiets kansli, inne på Regeringskansliet, lever den tydligen vidare, och det tycker jag är väldigt tråkigt.

Jag skulle därför vilja ställa en kompletterande fråga: Står Märta Stenevi fast vid att makt och pengar är ett nollsummespel? Är det någonting som statsrådet på allvar hävdar? Vad säger hon om den uppsjö av ekonomisk vetenskap, inklusive nobelpriser, som handlar om ämnen som per definition innebär att det här inte är sant? Kan statsrådet svara på det?

Fru talman! Jag hade också tänkt uttrycka en liten önskan om att ledamoten väldigt gärna får diskutera marxism men kanske inte behöver blanda in mig och regeringen i den diskussionen.

Vi tar det igen: Jag har inte framfört eller uttryckt någon som helst åsikt om att jag skulle önska en kvotering eller några som helst andra tvångsåtgärder. Det jag har diskuterat handlar om att ge plats för fler och göra det möjligt för fler att använda sina demokratiska rättigheter.

Jag har inte heller uttryckt mig kring något nollsummespel. Jag noterar att ledamoten citerar en teori av en influencer på högerkanten; det är alltså ingenting som jag har uttryckt. Jag kan gärna dela transkriberingen av podden ifall ledamoten behöver det för att kunna vara lite mer sanningsenlig i sina anföranden.

Min syn på makt och möjligheter för kvinnor i det här landet, återigen, är att alla kvinnor ska ha möjlighet att ta del av sina demokratiska rättigheter. Alla kvinnor i det här landet ska ha möjlighet att leva ett fritt och självständigt liv, både ekonomiskt och demokratiskt.

Detta innebär att vi har ett stort behov av att motverka den strukturella rasism som gör att det inte är möjligt. Vi behöver motverka de hatbrott och den diskriminering som sker varje dag mot kvinnor med annan hudfärg än den vita, med annan etnicitet än den svenska, som har en annan religion än den kristna. Jag hoppas att även ledamoten Ludvig Aspling delar bilden av den strukturella rasismen. Det är en fråga jag gärna vill ställa till ledamoten, fru talman. Delar Ludvig Aspling bilden av att utrikes födda kvinnor i dag hålls tillbaka och att vi har ett stort behov av att bryta de rasistiska och diskriminerande strukturer som gör att inte alla svenskar på lika villkor kan dra nytta av sina demokratiska rättigheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Absolut, Märta Stenevi! Jag kommer att lämna in en ny interpellation som handlar om strukturell rasism nästa vecka, och vi kommer att diskutera frågan innan sommaren. Det kan jag garantera.

Jag skulle vilja återgå till saken. Märta Stenevi säger att hon aldrig har påstått att makt skulle vara ett nollsummespel. När man säger en sådan sak som att om utrikes födda personer ska få makt i Sverige måste andra personer flytta på sig, då säger man explicit att makt är ett nollsummespel. Om det inte är ett nollsummespel kan de skapa sin egen lycka. Om det däremot är ett nollsummespel kan de inte göra så, och då måste de ta den från någon annan. Statsrådet kan inte slingra sig på den punkten. Det är precis det hon säger.

När man påstår att makt är ett nollsummespel är man inne på rent marxistisk teori. För att inte bryta mot kammarens regler kan jag ställa frågan på följande sätt. Hur anser statsrådet att en rent marxistisk maktanalys kommer att påverka arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, mellan svarta och vita, som statsrådet nämnde, eller mellan några andra grupper i landet? Vi kan titta på de exempel som finns runt om i världen som använder rent marxistisk-ekonomisk maktteori för att styra sina länder. Det är länder som ofta är mångkulturella och med olika folkgrupper inom gränserna. Jämställdheten är dock i många fall frånvarande.

Kan statsrådet förklara på vilket sätt jämställdhetsarbetet kommer att bli bättre i framtiden genom att applicera en rent marxistisk maktteori på det politikområdet?

Fru talman! Den frågan får jag nog be ledamoten ställa till någon som driver eller tror på en marxistisk maktteori. Jag är inte en av dem, och jag har inte heller någonsin gett uttryck för det. Man får vara mycket kreativ för att höra det i mitt uttalande i den podden.

Vi kommer att behöva stötta och hjälpa till om fler ska kunna använda sina demokratiska rättigheter, om fler ska kunna göra sin röst hörd. Det är vad jag har pratat om i den podden. Vi behöver motverka den strukturella rasismen, som vi tydligen ska debattera senare, och vi behöver ge fler kvinnor och fler utlandsfödda möjlighet att använda sina demokratiska rättigheter. Män och kvinnor ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i frågor om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Vi behöver se till att detta gäller alla kvinnor, fru talman, inte bara de kvinnor som i övrigt har gynnsamma förutsättningar. Det gäller även utrikes födda kvinnor och de kvinnor som lever med den diskriminering som sker i samhället.

För hundra år sedan infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Då var den här salen helt fullsatt av enbart män. I dag behöver vi arbeta stenhårt för att garantera att alla människor i alla grupper i samhället har möjlighet att ta del av sina demokratiska rättigheter fullt ut. Det är vad jag har pratat om i podden, och det är vad jag kommer att stå för och verka för och vad regeringen kommer att verka för. Sedan hoppas jag att ledamoten hittar någon annan att diskutera marxistisk maktteori med. Jag kan rekommendera Henrik Jönsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.