Sämre villkor för våra små och medelstora exportföretag

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om finansieringen för de exportfrämjande insatserna. Sverige är ett av världens mest globaliserade länder. Över 60 procent av vår samlade industriproduktion exporteras. Innehållet i det som exporteras är beroende av en välfungerande import. Svenska företag finns representerade över hela världen och en stor del av de sysselsatta i svenskt näringsliv arbetar i ett utlandsägt företag. Handels- och investeringsfrämjandet syftar till att stärka svenska företags förmåga att ta till vara de möjligheter som globaliseringen erbjuder; Exportrådet och Invest in Sweden Agency bidrar i hög grad till detta. Regeringen fäster stor vikt vid internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för marknads- och företagsutveckling, och avser att vidareutveckla och effektivisera denna verksamhet. Den potential som finns bland småföretag att komma ut på exportmarknaden ska tas till vara genom åtgärder som förbättrar deras förmåga till internationalisering. Handelsfrämjandet ska göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådet ska inom ramen för sitt statliga uppdrag erbjuda goda förutsättningar för internationell affärsutveckling med grundläggande exportservice, kompetensutveckling och kunskapsspridning om internationella marknader. Min ambition är förutom att stödja små och medelstora företag även att kunna bidra till att dessa kan stärkas i sin internationalisering. Därför tillskjuter regeringen medel för exportfrämjandet för 2008 och 2009. Utöver detta är statens del av deltagandet i världsutställningen Expo 2010 i Shanghai säkerställd genom att 70 miljoner kronor avsätts för ändamålet under perioden 2007-2010. Utställningen kommer med stor sannolikhet att bidra till att Sverige exponeras för en världspublik. De aktörer som arbetar för att främja Sverige i utlandet - Svenska institutet, Invest in Sweden Agency, Exportrådet, Visit Sweden AB och Utrikesdepartementet - har gemensamt tagit fram en kommunikativ plattform för en kraftfullare presentation av Sverige. Svensk export har utvecklats starkt på senare år. Bytesbalansöverskottet uppgick under andra kvartalet 2007 till nästan 9 procent av bnp, en internationellt sett mycket stark siffra. Samtidigt visar siffrorna att de goda resultaten i hög grad förklaras av ett fåtal företags framgångar - drygt 100 företag svarar för över två tredjedelar av exporten. Vidare har Kommerskollegium och Exportrådet var för sig uppmärksammat att Sverige förefaller ha tappat marknadsandelar vad gäller varuexporten jämfört med våra konkurrentländer på främst Europamarknaden. Regeringen har därför tillsatt en utredare som ska granska exportutvecklingen. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag nästa höst. Regeringen gav tidigare i år en oberoende konsult i uppdrag att göra en översyn av de statligt finansierade export- och investeringsfrämjande åtgärderna, som överlämnades till regeringen i juni. Utredarna menade att de export- och investeringsfrämjande åtgärderna i hög utsträckning bedrivs på ett professionellt sätt och motsvarar de behov som marknaden har. Ett effektivt handels- och investeringsfrämjande förutsätter att vi fokuserar på de sektorer där Sverige står starkt. Både Exportrådet och ISA har identifierat ett antal sektorer där Sverige har särskilda styrkor och där insatser för främjande efterfrågas. Min avsikt är att stärka förutsättningarna för företag i dessa sektorer att komma ut på en större global marknad.

Fru talman! Jag vill börja med att hälsa ministern välkommen till kammaren. Jag är inte helt säker, men jag misstänker att det är premiär för henne som handelsminister här i kammaren: Välkommen hit! Export och investeringar i Sverige är en viktig fråga inte minst med tanke på att vi tycker att jobben är den viktigaste frågan. Sverige är ju ett starkt och välkänt varumärke. Det är världsledande på många olika områden. Svensk teknik, design, forskning och inte minst en stark svensk exportindustri har bidragit till att sprida bilden av Sveriges starka konkurrenskraft. Här finns en stor utvecklingspotential att bygga vidare på. Sverige har goda möjligheter att bli ännu attraktivare för utländska direktinvesteringar. Där har de små och medelstora företagen stora möjligheter att utveckla sin export. För att lyckas med export och investeringsfrämjande behöver vi ha både Exportrådet och Invest in Sweden Agency. De är oerhört viktiga. Det är det som känns så oroande. Regeringen har gjort så kraftiga neddragningar inom export- och investeringsfrämjandet. Personal har blivit uppsagd, och närvaron har minskat utomlands på vissa platser. Därför känns det lite dubbelbottnat när ministern i sitt svar bland annat pekar på att en utredare har blivit tillsatt. Det är väl positivt i sig, men med tanke på att både Kommerskollegium och Exportrådet har uppmärksammat regeringen på att Sverige har tappat marknadsandelar på varuexporten, framför allt i förhållande till konkurrensländer inom Europamarknaden, känns det som att till nästa höst, om ett år, det hinner att rinna mycket vatten under broarna. Redan för ett år sedan när regeringen tillträdde var den här frågan uppmärksammad. Regeringen gör kraftiga neddragningar på exportfrämjandet. Samtidigt säger ministern i svaret att det är viktigt med export och investeringar i Sverige. På något sätt går det inte riktigt ihop. På något sätt kvarstår frågan som jag har i min interpellation: Avser statsrådet att fullfölja regeringens utstakade väg och fortsätta att trappa ned på de exportfrämjande insatserna?

Fru talman! Även jag får hälsa handelsministern varmt välkommen till kammaren i sin egenskap av handelsminister, även om det inte är första gången handelsministern är i kammaren naturligtvis. Om man läser svaret låter det väldigt bra, om man läser det och inte gör något annat. Låt mig berätta att jag är ganska ny i näringsutskottet. Jag har inte suttit där mer än sedan i julas förra året. Jag var helt övertygad om att nu när jag kom tillbaka till riksdagen och skulle sitta i näringsutskottet så skulle jag få väldigt mycket att göra. Döm om min förvåning! Det är inte särskilt mycket att göra i riksdagens näringsutskott. Det är inte så många förslag som vi har att behandla. Det är inte så mycket diskussioner om näringspolitiken, handelspolitiken eller företagarpolitiken framför allt. Diskussionen finns möjligtvis i huset. Den kanske finns ute någon annanstans. Men där den borde föras, där vi borde kunna förändra finns den inte. Det är med stor förvåning vi då kan konstatera att trots att vi är ett sådant exportberoende land, trots att det är det som vi grundar vårt välstånd på har vi sett att man har gjort neddragningar av just exportstödet. Det handlar om exportstödet både för industrin och för de små och medelstora företagen. Det är lite beklämmande att denna regering som hade tankar om att man skulle lyfta fram företagandet och lyfta fram handeln är så totalt i avsaknad av idéer om vad man vill göra. Det enda som man redovisar när man redovisar vilka åtgärder man är beredd att vidta är att man vill se över, titta på och utreda. Jag tycker att det är väldigt magert för att komma från en regering som gick till val på just att befrämja företagande och handel, och som lyfte fram handeln som en väldigt viktig del av sin valrörelse. Så min fråga till handelsministern är kort och gott: Hur mycket pengar är handelsministern beredd att satsa för att öka exporten i Sverige?

Fru talman! Jag tackar för välkomnande av både Carina Adolfsson Elgestam och Börje Vestlund. Vi är överens om en sak, och det är jag glad för. Det är att exportfrämjandet är mycket viktigt. Det känns bra att höra från er också. Däremot vill jag börja med att säga att den förra regeringen, det vill säga den socialdemokratiska regeringen, tyvärr finansierade stora delar av exportfrämjandet med tillfälliga medel ovanpå basanslaget. De medlen löpte ut 2006. Vad de medlen gjorde var att skapa en enorm ryckighet i arbetet. Vi ser och vi är överens om att vi har tappat marknadsandelar. Det kan vi se att vi har gjort sedan en lång tid tillbaka. Vi kan i alla fall se att vi har gjort det under tio års tid. Då vill jag ifrågasätta vad den förra regeringen gjorde för att ändra på den inriktningen. Man har haft tio år på sig. Jag tycker att det är intressant hur man hela tiden diskuterar storlek på resurser. Det är viktigt att man också diskuterar kvalitet. Vad är det vi gör för skattepengarna? Hur använder vi resurserna? Det är precis därför som vi har tillsatt en utredning, för att tydligare få veta vad det är vi gör, vad det är som är bra för att stötta svenska företag, framför allt små och medelstora företag, när de behöver gå ut och internationalisera sig i världen. Det beslut jag talade om, 70 miljoner till svenskt deltagande i Shanghai Expo 2010, är ett väldigt viktigt steg som jag är övertygad om kommer att få stor betydelse för svenska företag. Vi gör också andra insatser för att småföretag ska kunna expandera internationellt. För ett av de största hindren för ett litet eller medelstort företag i dag är små resurser, också i kombination med de risker som en internationalisering innebär. Ett viktigt steg här är det så kallade exportlånet som vi lanserade i juni just för dessa företag för att de ska våga ta klivet ut i världen. Genom det lånet minskar risken för småföretag att gå ut och exportera. Fler konkreta åtgärder för små och medelstora företag, förutom exportlånet, har Exportrådet som sin uppgift. Man ser att det behövs en grundläggande exportservice för kompetensutveckling för små och medelstora företag och att man riktar insatserna mot internationellt affärsfrämjande. Därför finns nu också regionala rådgivare från Exportrådet ute i varje län för att kunna hjälpa till med det.

Fru talman! Det är ett intressant inlägg som Ewa Björling gör. Låt mig få börja med att säga att år 2007 går det bra för Sverige, och vi ser att tillväxten ökar i landet. Men här i kammaren på en interpellationsfråga utifrån de neddragningar som regeringen faktiskt har gjort på exportfrämjande åtgärder går Ewa Björling tillbaka till vad den socialdemokratiska regeringen gjorde. Det är inte Socialdemokraterna som har ansvaret i dag. Det är alliansregeringen som har ansvaret och inte vi. Det är det som frågan handlar om. Vi kan vara överens om att det är viktigt med kvalitet. Men frågan är vad det blir för kvalitet när man gör neddragningar och det fortfarande finns en efterfrågan på att få den här hjälpen och behovet finns att få experthjälp via Exportrådet. Det blir förhoppningsvis jättebra med det extra tillskottet med exportlånen. Det är ju så nytt så det kan vi inte ha någon uppfattning om. Vi hoppas att fler får möjlighet att komma ut på nya marknader i och med det. Men vi känner också oro för de rådgivare som finns i varje län. Kommer pengarna att räcka till en rådgivare i varje län? Vi känner en stark oro för det. Det gäller den lilla företagaren som kanske för allra första gången funderar på om han ska försöka komma ut på nya marknader för att han har en produkt som kan passa där och för att ha flera ben att stå på när lågkonjunkturen så småningom kommer. Tillväxten går ju alltid i cykler. En annan sak som förvånar mig lite grann i svaret är att regeringen fäster stor vikt vid internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för marknads- och företagsutveckling och avser att vidareutveckla och effektivisera denna verksamhet. Den potential som finns bland småföretag att komma ut på exportmarknader ska tas till vara genom åtgärder som förbättrar deras förmåga till internationalisering. Det kan vi vara överens om. Men på vilket sätt blir detta möjligt med mindre pengar och färre anställda? Det skulle vara intressant att få ett svar på detta. Handelsfrämjandet ska göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Det kan vi vara överens om. Men jag har samma fråga där. Hur blir det möjligt med mindre pengar och färre anställda? En sak som jag inte upplever som så tydligt i svaret är när ministern säger att både Exportrådet och ISA har identifierat ett antal sektorer där Sverige har särskilda styrkor och där insatser för främjande efterfrågas. Det skulle vara bra att få ett förtydligande av vad ministern avser i det här sammanhanget. Vad är det som behöver främjas?

Fru talman! Det är alltid lika intressant att debattera med regeringen. Först säger man att bytesbalansöverskottet är 9 procent av bnp. Det är en väldigt hög siffra i ett internationellt perspektiv. Jag håller med om det. Men på något sätt verkar inte regeringen vara nöjd. Om man är världsbäst ska man vara ännu bättre än världsbäst. Är man bara näst bäst måste man vara bäst och så vidare. Även när vi kan säga att vi är bäst i klassen ska vi bli ännu lite bättre. Att vi inte är ännu lite bättre beror på den socialdemokratiska regeringen, blir slutsatsen då. Jag blir väldigt förvånad över den argumentationen. Fru talman! Handelsbefrämjande insatser, framför allt när det gäller exporthjälp, är insatser för att få någonting tillbaka till Sverige. Därför är det så förvånande att man har skurit ned på just de anslagen. Man säger att den förra regeringen var ryckig. Den hade tillfälliga medel. Ja, men den hade trots allt medel för att göra detta. Då måste man återigen ställa frågan: När tänker den här regeringen tillföra medel som främjar Sveriges export och som räcker så att företagen kan öka exporten och vi kan fortsätta att vara ett av de världsledande länderna när det gäller export?

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam frågar mig hur vi ska klara av att ha affärsfrämjande ute i världen. Hur ska vi genomföra det med tydliga främjaraspekter? Den här regeringen kommer självfallet att ha affärsfrämjande ute i världen. Det är bland annat en av mina huvuduppgifter att vara dörröppnare för svenska företag ute i världen. Den är en av de viktigaste uppgifter jag har. Men det handlar också om att se små och medelstora företag här hemma, lyssna till dem och se vad som är huvudorsaken till att de inte internationaliserar sig och att de inte deltar fullt ut i globaliseringen. I dag står tio företag för 40 procent av vår export. Det är väldigt få företag i det stora hela - det är nästan bara de större företagen i dag - som vågar sig ut på den internationella marknaden därför att man har råd att ta den risk som det också innebär. Traditionellt har det varit storföretag. Jag vill se hela Sverige och alla Sveriges företag, också den potential som alla våra invandrare har, för att kunna få en ökad bredd på vår export. Börje Vestlund frågar om vi måste vara bäst i klassen och om vi då måste bli ännu bättre. Jag skulle vilja säga: Självklart ja. Vi behöver ett vässat exportfrämjande. Just därför är det också viktigt att tillsätta en sådan här utredning för att få reda på hur vi kan vässa oss ytterligare. Ni frågade också om regionala exportrådgivare. Vi har nyligen fattat beslutet att vi ska ha regionala exportrådgivare. Där vill jag lugna Carina Adolfsson Elgestam. Hur gör vi då det här på bästa sätt? Hur håller vi en hög profil? Sverige är ett litet land. Vi har nyligen presenterat Sverigebilden och Sverigeprofilen. Vi behöver vara ett litet vässat land med en tydlig profil i en alltmer globaliserad värld. Det finns många andra länder där ute som slåss i konkurrensen. Vad är då Sverige bra på? Jo, vi är ett öppet, nyfiket och tolerant land. Vi har expertis inom IT, telekom, teknik och miljöteknik. Det är områden som jag tycker att det är viktigt att vi framhåller som en bra profil för oss. Vi kan också se att just miljöteknik från Sverige börjar efterfrågas mer och mer ute i världen. Vi ska vara väldigt glada för att stora länder, som exempelvis Kina, efterfrågar detta från ett litet land som Sverige. Det är här som vi ytterligare kan vässa vår export för att klara oss i den konkurrens som en globalisering innebär.

Fru talman! Jag konstaterar att jag tyvärr inte fick något svar på frågorna som handlade om att regeringen fäster stor vikt vid internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för marknads- och företagsutveckling och avser att vidareutveckla och effektivisera denna verksamhet och att handelsfrämjande ska göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Hur kan vi lyckas med detta med mindre pengar, färre anställda och mindre representation runt om i världen? Den frågan kvarstår. Det är viktigt att handelsministern är en dörröppnare ute i världen, men det räcker inte. Vi måste också ha experter som har sakkunskapen. Jag uppfattar det som mycket glädjande att handelsministern här i kammaren säger att de regionala exportrådgivarna ska vara kvar. Då förutsätter jag att man avsätter pengar specifikt till detta. Det är bra. Det behöver de små företagen för att våga gå ut på nya marknader och söka sig fram. Det är ett stort steg. För övrigt kan vi också vara överens om att det handlar om IT, miljöteknik och bioteknik. Och vi får inte glömma fordonsindustrin. Den betyder oerhört i ett svenskt perspektiv. Vi hoppas på handelsministern och att det kan bli mer pengar och kanske rent av en återställare när det gäller medel till Exportrådet och till ISA.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att allt inte heller handlar om statliga bidrag, utan det handlar ju också väldigt tydligt om vad det är vi gör för våra skattepengar och hur vi använder våra resurser på bästa sätt. Vår regering tar ansvar för det. Det är därför som vi också vill se en tydlig utredning med konkreta förslag på hur vi kvalitetsmässigt utvecklar detta bättre. Jag vill också säga att Exportrådet har ökat sin närvaro utomlands, vilket är väldigt glädjande, när det gäller vårt främjande internationellt. Deras konsulttjänster är mycket efterfrågade, vilket också är glädjande. Jag är övertygad om att vi kan öka vår export de närmaste åren, men det handlar då också, som jag tydligt sade tidigare, om att få med små och medelstora företag - tillsammans med de stora företagen naturligtvis. Vi ska inte glömma dem; det är de som står för en stor del av vår export i dag. Detta handlar om att finnas på EU:s inre marknad dit vår största export går i dag, och det handlar om att även befinna sig utanför den marknaden. Det finns också väldigt mycket vi kan göra på EU:s inre marknad i denna fråga genom harmonisering, borttagande av handelshinder och så vidare. Steg två är sedan att också klara av att finnas utanför EU-kretsen. Jag tror att vi kommer att få se mer av den varan även för små och medelstora företag just på grund av specifika, riktade satsningar till de områdena där vi har ett generellt anslag ovanpå basanslaget som vi har uttryckt därför att det är viktigt just för den här delen. Det handlar också om, som jag sade, att se hela Sverige och dess potential och att kunna föra ut den i världen.