Samhällsekonomin i utbyggnaden av stamnät

Herr talman! Anders Åkesson har frågat mig om jag är beredd att genom instruktioner i regleringsbrev eller genom andra åtgärder verka för att Svenska kraftnät väljer en teknik som innebär minsta möjliga markintrång vid byggande av ny elkraftöverföring i det svenska stamnätet. Anders Åkesson har också frågat om jag är beredd att med stöd i Riksrevisionens rapport öka min delaktighet i hur Svenska kraftnät utför sitt samhällsviktiga uppdrag. Anders Åkesson har slutligen frågat mig om det är mitt ställningstagande att markåtgång och människors livsmiljö ska vara en del av den samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen vid byggande av stamnät för elkraft.

Inledningsvis kan jag instämma i Anders Åkessons beskrivning av betydelsen av en robust elinfrastruktur och att Affärsverket svenska kraftnät här har en viktig roll att fylla. Vi måste dock inse att uppgiften att planera och bygga ut nya stamnät inte är enkel, precis som all utbyggnad av infrastruktur. Uppgiften kräver enligt min mening lyhördhet men samtidigt också en tydlighet kring vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Som lagstiftningen är utformad är det Svenska kraftnät som utreder och ansöker om tillstånd för en utbyggnad av stamnäten. Energimarknadsinspektionen bereder och beslutar om nätkoncession för ledningar inom landets gränser. Dessa beslut kan överklagas till regeringen som därmed gör den slutliga prövningen. Det är därmed inte lämpligt att jag kommenterar de projekt som Anders Åkesson tar upp, eftersom de kan komma bli föremål för regeringens prövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Åkesson tar upp flera viktiga övergripande frågor som berörs i Riksrevisionens nyligen publicerade rapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Med anledning av Riksrevisionens rapport kommer regeringen att i en skrivelse till riksdagen redovisa sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat samt vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av rapporten. Regeringen kommer att överlämna skrivelsen till riksdagen senast den 24 mars 2017.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Just nu pågår i delar av Småland och Blekinge projektering för en ny kraftledning på 400 kilovolt från Ekhyddan i Oskarshamn till Hemsjö i Blekinge.

Exploateringen drivs av det statliga affärsverket Svenska kraftnät. Självklart finns det en förväntan på att en statlig exploatör ska arbeta med moderna och resurseffektiva lösningar som också innebär ett minimum av intrång liksom en så liten påverkan som möjligt för den enskilda människan.

I dialogen om på vilket sätt byggandet ska ske har exploatören, statliga Svenska kraftnät, länge hävdat att det är omöjligt att ens i delar av dragningen nyttja annan teknologi än den traditionella med lufthängd 400-kilovoltsledning. Det är en teknik som har utvecklats och använts med framgång sedan början av förra seklet i vårt land, men det är en teknik som tar väldiga landarealer i anspråk.

I dialogen med allmänheten hänvisar ofta Svenska kraftnäts ledning till att man bygger ledningar och gör intrång på folks marker och livsmiljöer på direkt uppdrag av riksdag och regering.

Det som förvånar dem som följer och som engagerar sig i frågan är på vilket sätt dialogen sköts mellan exploatören och de berörda.

Låt mig ge statsrådet ett exempel. Den 19 oktober i ett möte här i riksdagen med markägarorganisationer och berörda kommuner gav generaldirektören för Svenska kraftnät uttryck för att kunna gå dessa till mötes med användande av nedgrävd kabel i delar av förlängningen - detta för att skona bebyggelser, människors livsmiljö och så vidare. Detta var något nytt, och det väckte hopp om en öppning i dialogen.

Men förvåningen blev självklart mycket stor när Svenska kraftnät i debattartiklar, via sin pressavdelning samma dag, den 19 oktober, avfärdade alla sådana öppningar. Förvåningen växte ytterligare då generaldirektören påföljande dag, den 20 oktober, bekräftade sin pressavdelnings uppfattning. Diametralt motsatta uppfattningar i en konfliktfylld fråga redovisas alltså under loppet av 24 timmar av ett statligt affärsverk som statsrådet Baylan har det yttersta ansvaret för.

Riksrevisionen har så i en rapport lämnat en rad kritiska synpunkter på hur riksdag och regering samspelar med bolaget, och också ställt frågan om man ens styr Svenska kraftnät. Bland annat pekas på en konsekvent avsaknad av samhällsekonomiska analyser av de investeringsbeslut som Svenska kraftnät genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån det inträffade och Riksrevisionens rapport uppstår då ett läge där i första hand ansvarigt statsråd förväntas öka sitt engagemang i Svenska kraftnät.

Med anledning av detta ställde jag tre frågor som statsrådet har svarat på:

Är statsrådet beredd att genom instruktioner i regleringsbrev engagera sig mera?

Är statsrådet beredd att med stöd av Riksrevisionens rapport öka sin delaktighet?

Hur ser statsrådet på detta med markåtgång och människors livsmiljö?

Herr talman! Jag vill tacka för svaret, men det är ju inte särskilt offensivt. Det är inte första gången - kanske inte sista heller - som jag och statsrådet diskuterar turerna kring Svenska kraftnät. Det är knappast en nyhet för statsrådet om hur processen och dialogen sköts.

Nu har till och med oberoende Riksrevisionen i sin rapport framfört samma kritik som understryker behovet av engagemang och en tydligare styrning av det statliga affärsverket.

Vad gör statsrådet?

Herr talman! Låt mig försäkra Anders Åkesson om att jag ser fram emot en fortsatt dialog. Jag tror att det är viktigt att vi har det i sådana här angelägna frågor.

Som svar på de frågor som har ställts vill jag ta min utgångspunkt i en annan ände. Ibland tenderar vi att glömma bort vilket uppdrag myndigheterna har, och i detta fall gäller det vad ett affärsverk har att göra. I grund och botten handlar det om att ha en robust infrastruktur som levererar el till alla våra hushålls- och industrikunder. Anders Åkesson inser säkert också att detta inte går att göra utan att någon form av intrång sker hos människor. Det förstår nog alla. Och vi har säkert också en gemensam uppfattning om att detta ska minimeras. Man kan dock inte dra ett stamnät där ingen bor. Då tappar man själva poängen.

Hur ska då detta gå till? Vi har en tydlig ordning, och det är samma ordning som gällde när Anders Åkessons parti innehade energiministerposten. Det är samma regler, lagar och förordningar. I dessa framgår att man ska ta hänsyn till allt det som Anders Åkesson tar upp: Det ska vara effektivt och minimera intrång så långt det är möjligt. Det ska även vara kostnadseffektivt så att konsumenterna i vårt land inte i onödan behöver bära kostnader för elnäten. Många tycker nog redan i dag att nätavgifterna - för alltifrån stamnätet till region- och lokalnäten - kostar väldigt mycket.

Enligt gällande regelverk får regeringen en roll och en uppgift i ett ärende först när eventuella överklagningar av föreslagna koncessioner eller dragningar kommer in. Detta känner Anders Åkesson mycket väl till. Denna ordning gällde under förra regeringen och samma ordning gäller nu.

Anders Åkesson är fullt medveten om att jag som statsråd inte kan uttala mig i enskilda ärenden och därmed föregå en process som är stadgad i den lag som Sveriges riksdag har fastställt och som Centerpartiet står bakom. Så är det. För jag har inte sett någon motion från Centerpartiet eller något gemensamt förslag från den borgerliga alliansen om en förändring av systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har full förståelse för Anders Åkesson och tycker att han gör sitt jobb som riksdagsledamot från Småland väldigt väl då han lyfter upp den oro och de frågor som finns. Även jag har mött detta genom dialog med de organisationer som är engagerade och genom dialog med enskilda markägare.

Vad har vi då att göra? Precis som Anders Åkesson säger finns det ett stort antal frågor och synpunkter som har kommit upp angående den modell vi har för styrning av affärsverket. Regeringen kommer att redovisa såväl sina synpunkter som sina förslag till åtgärder i en skrivelse till riksdagen efter att ha berett detta enligt konstens alla regler och så som man bör göra enligt den riksdagsordning och den konstitution vi har.

Anders Åkesson känner mycket väl till allt detta, och att påstå något annat är inte riktigt hederligt. Han fattar att jag inte kan föregå en process som är stadgad i lag och förordningar. Därför blir detta bara ett spel för galleriet.

Herr talman! Jag tror inte att jag behöver upplysa statsrådet Baylan om att lagar kan initieras både från riksdagen och regeringen. Regeringen kan lägga fram en proposition.

Och jo, statsrådet, jag och flera centerpartister har vid ett flertal tillfällen motionerat om en annan tingens ordning för att minska konflikterna vid de markintrång som självklart är nödvändiga för att bygga en modern samhällsinfrastruktur, oavsett om det handlar om elnät, vägar eller järnvägar.

Det duger inte att år 2016 låta statliga myndigheter och verk bete sig på ett sådant vis som jag nyss redogjorde för. Inom loppet av 24 timmar meddelades diametralt olika uppfattningar om hur en process ska drivas, hur intrången ska minimeras och hur människors livsmiljö - oavsett om det är i Småland, Blekinge eller någon annanstans - ska bli vettig.

Centerpartiet och flera andra partier har tillsammans med regeringen slutit en energiöverenskommelse. Den är bra. Utifrån den förutsätter förmodligen statsrådet att det kan byggas fler och smartare ledningar och ett elnät som förmår att hantera en mycket komplex energisituation. Detta är ytterligare ett skäl till att se till att den myndighet eller det affärsverk som ska genomföra detta utför sitt arbete på ett sätt som gör att man inte väcker konflikt i bygderna.

Jag har redogjort för statsrådet hur Svenska kraftnäts kommunikation med berörda kommuner och enskilda har sett ut i den aktuella frågan, och jag undrar hur han reagerar rent principiellt och utan att gå in på det enskilda fallet, vilket jag vet att han inte får. Vilka slutsatser drar han utifrån detta?

Statsrådet hänvisar i sitt interpellationssvar till att regeringen först i slutet av mars nästa år ska återkomma med sitt svar på Riksrevisionens rapport. Kommer statsrådet att hålla sig passiv fram till dess, eller kommer han att agera på något vis? Jag tror att det är viktigt att vi agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om det sista är vi helt överens, Anders Åkesson. Det är viktigt att man agerar. Efter de dryga två år som jag har hunnit vara energiminister skulle nog ingen komma på tanken att kalla mig passiv. Det finns tvärtom inte ett enda område inom energisektorn där vi inte har varit inne. Vi har exempelvis haft politiska förhandlingar med goda resultat, vilket Anders Åkesson lyfte fram.

Dessa förhandlingar var mycket konstruktiva. Samarbetet mellan regeringens båda partier och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna var mycket gott. Vi fick en energipolitisk överenskommelse som är bredare än någonsin tidigare, och den är på många sätt en styrka för vårt land. Detta inbegriper naturligtvis även frågor om att förstärka elöverföring i vårt land och till våra grannländer. Vi tror nämligen att detta är en bra väg som inte bara gör vårt elsystem ännu mer robust utan även ger konkurrenskraftiga priser och gör det på ett effektivt och miljö- och klimatvänligt sätt.

På område efter område har vi antingen slutit politiska avtal eller lagt fram förslag i riksdagen. Därför blir jag förvånad när jag hör Anders Åkesson säga att det här skulle vara ett uttryck för passivitet. Jag skulle nog till och med våga säga att det inom energipolitiken inte har hänt så mycket på flera årtionden.

Jag har full förståelse för de markägare och de sakägare som känner sig frustrerade, för det är inte lätt att få besked att eventuellt ska en 80 meter bred gata dras fram genom ens marker och att det där ska sättas upp 400-kilovoltsledningar med allt vad det innebär. Jag har samtidigt haft en bra dialog med markägare och organisationer och har då förstått att alla ändå inser att man måste dra dessa ledningar någonstans.

Man kan alltid diskutera vilken teknik som ska användas och hur mogen den är, om den fungerar och så vidare. Detta är en av de frågor som expertmyndigheterna och experterna på Energimarknadsinspektionen respektive Svenska kraftnät har att förhålla sig till. Det är så det fungerar. Det är ju inte vi i Sveriges riksdag eller i regeringen som bestämmer vilken teknik som ska användas. Det skulle nog ingen av oss vilja.

I detta sammanhang vill jag även påpeka att vi inte bara kommer att reagera utan vi kommer att återkomma till riksdagen med en fullödig skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Vi kommer både att bemöta en del av de synpunkter som har kommit och föreslå åtgärder för att göra systemet ännu mer effektivt.

Herr talman! Detta ärende kommer med stor sannolikhet att bli föremål för behandling hos regeringen, med tanke på de känslor det väcker. Därför vore det dumt och kanske heller inte helt konstitutionellt korrekt om jag här i riksdagen skulle döma av Svenska kraftnäts olika förslag och dess bemötande eller hur slutresultatet ska bli.

Jag tror inte att Anders Åkesson heller vill ha en sådan ordning där ett statsråd kortsluter ett system som redan från början är ganska komplicerat och som väcker många känslor.

Nej, jag tror att det vore ganska ansvarslöst. Så här inför julen tror jag verkligen att det vore att leverera en julklapp som ingen skulle tycka vore bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Liksom statsrådet brinner jag för att uppnå ett bättre samhälle. Att människor brinner för detta tar sig ibland uttryck i att vi sluter överenskommelser för att uppnå ett bättre samhälle. Energiöverenskommelsen var en sådan.

Men jag blir oerhört engagerad, för att inte säga upprörd, statsrådet, när företrädare för en del av staten sedan beter sig eller uppträder på ett sådant sätt som jag refererar till. Det riskerar ju faktiskt att sabotera de goda intentioner som finns bakom till exempel energiöverenskommelsen. Allvaret i detta måste statsrådet inse.

Nu är detta ett typfall, men det här byggs ju precis överallt i vårt land. När statsrådet själv besökt området har han uttryckt en förståelse för användning av modern och marksnål teknik. På vilket sätt har förståelsen från statsrådet tagit sig uttryck i konkreta instruktioner till Svenska kraftnät? Den förståelsen gav ju statsrådet uttryck för långt innan Riksrevisionen lämnade sin rapport. Har den tagit sig uttryck i regleringsbrev eller något annat slags instruktioner till Svenska kraftnät? Sådana typer av instruktioner har statsrådet skäl att ge ofta och återkommande utan att på något vis tillämpa ministerstyre. Det utgår jag från. I så fall är det historiska händelser som statsrådet mycket lätt kan hänvisa till.

Jag ber att få framföra en god-jul-hälsning nu i mitt slutanförande. Tack för en diskussion som vi också tror kommer att fortsätta!

Herr talman! Det är jag säker på. Jag ser fram emot den diskussionen, inte minst därför att jag tycker att det på många sätt är och har varit en ganska konstruktiv diskussion mellan regeringen och de partier som ingått energiuppgörelsen, inte minst Centerpartiet. Man har försökt hitta konstruktiva lösningar.

Det är klart att vi kommer att följa upp det här. Jag tror också att det är viktigt - och det är ett ansvar för varje regering - att undan för undan se hur vi kan effektivisera våra system och hur vi kan se till att våra medborgare och våra industrier förses med den energi de behöver på ett sätt som minimerar intrång. Det är också en del av instruktionen. Det är en del av de lagar och förordningar vi har i det här landet.

Det är alltid så att olika intressen står mot varandra. Om man nu har synpunkter på Svenska kraftnät eller till och med synpunkter på behandlingen och konstruktionen hos Energimarknadsinspektionen har man därför som medborgare alltid möjlighet att vända sig till regeringen. I det fallet kommer naturligtvis regeringen att behandla detta i enlighet med lagar och förordningar. Det är också precis den ordning som vi har för detta projekt. Det är ingen annan ordning. Anders Åkesson undrar: Varför inte ge instruktioner? Men den typen av instruktioner finns. Det är dessa olika intressen som ska ställas mot varandra för att man ska hitta en bra balans.

Sedan är det inte så enkelt som Anders Åkesson låter påskina, att det bara är att säga "marksnål teknik". Den tekniken har man ju provat i ett annat projekt, och det har visat sig att det finns en hel del utmaningar. Det har skjutits upp gång på gång. Det är inte så enkelt som det låter. Hade det varit så enkelt är jag tämligen säker på att det redan hade varit gjort.

Men som sagt kommer diskussionen att fortsätta. Jag har full respekt för det. Jag får önska Anders Åkesson en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också önska riksdagens acting talman en god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.